Del 3, skrivregler och layout

Utformning av enkla 

dokument med datorstöd 

Mål för kursavsnittet: Du ska få tips och 

tumregler för att åstadkomma god, enkel och 

effektiv typografisk utformning med 

ordbehandlingsprogram på persondator. 

Mål för de flesta dokument: 

• att få fram ett budskap; 

• att göra gott intryck. 

Medlen: Var korrekt, konsekvent och 

konventionell! 

Formen ska lyfta fram budskapet. 

»Printing should be invisible» Beatrice Warde 

Varje fel, missuppfattning och oklarhet stör 

budskapet. Lite extra arbete vid produktionen 

kan spara tid åt många läsare. 

Skrivregler och regler för utformningen 

motsvarar förväntningar hos läsaren och 

underlättar uppfattande av budskapet. Reglerna 

bygger på åratal av erfarenhet. 

IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-03

Hjälpmedel 

Rapporter förutsätts skrivas med datorstöd. 

Microsoft Word täcker de flesta behov. Det 

finns liknande program. 

För rapporter med mycket formler eller 

komplicerad struktur rekommenderas TeX eller 

Latex. MSWord har från version 5 en hyfsad 

formeleditor. För tidningsliknande utformning 

är Pagemaker lämpligt. 

För författare utan tillgång till persondator men 

med tillgång till Unix är Framemaker ett 

lämpligt verktyg. 

Referenslitteratur behövs och ytterligare några 

program kan komma ifråga. 


Litteratur 

Frenckner, K. och Romberger, S. 1989. 

Tumregler för utformning av enkla dokument 

med datorstöd. TRITA-NA-P8903. Nada, 

KTH, Stockholm. 

Svenska akademins ordlista över svenska 

språket. 1998. Upplaga 12. Norstedts förlag. 

Svenska skrivregler. 2000. Svenska 

språknämnden. Liber. 

Miles, J. 1989. Design för desktop publishing. 

Forum. 

Hellmark, C. 1991. Typografisk handbok. 

Ordfront och Ytterlids. 

The Chicago manual of style. 1993. 

Upplaga 14, The University of Chicago 

Press. 


Grad, teckenbredd, 

radavstånd m.m. 

Blysättning 

Kägeln motsvararteckensnittets 

grad 

(teckenstorlek) 

och är gemensam 

för alla tecken. 

Varje tecken har 

en bredd. 

Normalt 

radavstånd är kägeln. Ordmellanrum 

åstadkomms med låga metallbitar (lågmaterial) 

med kägelns höjd och lämplig bredd, uttryckt i 

andel av kägeln (t.ex. 1/2 fyrkant). Marginaljustering 

görs genom variation av ordmellanrummen 

(utslutning). Mellanrum som ej får 

ändras kallas fast utslutning, övriga variabel 

utslutning. 


Radavstånd, forts. 

baslinjeavstånd 

radavstånd 

Dagens teknik Varje teckensnitt har en grad 

och ett normalt radavstånd (auto i MSWord). 

Varje tecken har en bredd. Teckenavstånd 

(spärrning/knipning), ordmellanrum, 

radavstånd kan lätt styras. 


Radavstånd i MSWord 

Hopp i 

Åbo 

x3 +y 

Text i 72 p och 48 p. Exponenten upphöjd 

20 p. Radavstånd Auto. 

Times 48 p med »Auto» ger radavstånd 52 p 

och Times 72 p med »Auto» ger radavstånd 

77 p. 


Radavstånd i MSWord, forts. 

Hopp i 

Åbo 

x 3 +y 

Åbo 

Åbo 

Åbo 

Radavstånd »Exakt 52 p» d.v.s. som »Auto» 

för Times 48 p. 

Hopp i 

Åbo 

x 3 +y 

i 

i 

i 

Radavstånd »Exakt 77 p» d.v.s. som »Auto» 

för Times 72 p. 


Radavstånd i MSWord, forts. 

Hopp iÅbo 

x3 Åbo 

+y 

Åbo 

Åbo 

Radavstånd »Exakt 67 p». 

Hopp iÅbo 

x3 Åbo 

+y 

Åbo 

Åbo 

Radavstånd »Minst 67 p» ger baslinjeavstånd 

73 p mellan rad 2 och rad 3. 


Sida och uppslag 

Standardformatet A4 används ofta. Det är 

210×297 mm 2, 1/16 m 2. Sidorna förhåller sig 

som 1: 2. 

Normalt trycker man dubbelsidigt. Senare tar 

någon kanske enkelsidiga kopior. Marginaler 

behövs för hålslag, anteckningar och för att 

hålla i. Området innanför marginalerna kallas 

satsyta. I topp- och bottenmarginal kan man ha 

sidhuvud och sidfot med pagina (sidnummer) 

och titel, författarnamn e.d. Vissa rubriker och 

bilder kan placeras i marginalen. 


Läslighet 

Ögat fixerar några punkter (ungefär 5) på varje 

rad. Under rörelsen uppfattar vi inget. Vid 

fixeringen uppfattar vi ordbilder, normalt inte 

enstaka tecken. Vid fel går vi tillbaka och 

försöker på nytt, normalt med kortare språng. 

Läslighet brukar mätas som läshastighet med 

bibehållen förståelse. 

Man vet inte i detalj hur olika faktorer 

samverkar för att bestämma läsligheten men 

erfarenhet och forskning har producerat 

delresultat. 

Grad (teckenstorlek), ungefär höjden på »Åp». 

Mäts ofta i punkter (1 p är ungefär 0,4 mm). 

Ibland använder man måttenheten fyrkant. 

1 fyrkant (1 em) är det aktuella teckensnittets 

grad. 

Text mellan 9 p och 12 p har god läslighet, 

mindre och större text har sämre läslighet. 


Läslighet, forts. 

Rader bör ha 55–60 tecken. Vid långa rader har 

ögat svårt att hitta till början av nästa rad. Med 

korta rader är det svårt att hitta bra uppdelning 

i rader (lämpligt radfall). 

På A4-sidor klarar man detta med breda 

marginaler (radlängd 100 mm) eller med två 

spalter. 

Tecken på intilliggande rader får inte överlappa 

(testa med »ÅpÅp»). Lite extra luft underlättar 

ögats radbyte. Baslinjeavståndet väljs till 

ungefär 120 % av graden, t.ex. 10 p/12 p, »tio 

på tolv punkter». Mellanrummet mellan 

raderna bör vara större än ordmellanrummen. 

Exempel: 24 p/32 p–24 p/23 p 

ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp 

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ 


Läslighet, forts. 

Det är ganska liten skillnad mellan läsligheten 

för normala teckensnitt avsedda för löpande 

text. Använd Times, Helvetica, New Century 

Schoolbook, Palatino, Lucida eller något 

liknande. 

Man indelar teckensnitten i grupper. 

Huvudgrupper är linjärer, utan seriffer: 

Helvetica, Lucida Sans Roman, Gill Sans, 

Avant Garde m.fl. och teckensnitt med seriffer: 

Times, New Century Schoolbook, Palatino, 

Lucida, Garamond m.fl. 

Använd inte speciella teckensnitt som Zapf 

Chancery och inte heller skuggade eller 

konturerade teckensnitt. 

Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt 

kan man använda några få teckensnitt. Dessa 

måste då vara tillräckligt olika varandra och 

»passa ihop». 

Skriv inte löpande text med enbart versaler 

(stora bokstäver). Använd helst inte enbart 

versaler ens i rubriker. 


Teckensnittsexempel 

Helvetica Använd helst endast ett 

teckensnitt. Eventuellt kan man använda 

några få teckensnitt. Dessa måste då vara 

tillräckligt olika varandra och »passa ihop». 

New Century Schoolbook Använd 

helst endast ett teckensnitt. Eventuellt 

kan man använda några få teckensnitt. 

Dessa måste då vara tillräckligt olika … 

Palatino Använd helst endast ett 

teckensnitt. Eventuellt kan man använda 

några få teckensnitt. Dessa måste då vara 

tillräckligt olika varandra och »passa 

ihop». 

Lucida Använd helst endast ett teckensnitt. 

Eventuellt kan man använda några få 

teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt 

olika … 

Lucida Sans Roman Använd helst endast ett 

teckensnitt. Eventuellt kan man använda några 

få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt 

… 


Gill Sans Använd helst endast ett teckensnitt. 

Eventuellt kan man använda några få 

teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt 

olika varandra och »passa ihop». 

Garamond Använd helst endast ett 

teckensnitt. Eventuellt kan man använda några 

få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt 

olika varandra och »passa ihop». 


Jämn och ojämn högerkant 

Det är inte någon mätbar skillnad på ojämn 

högerkant och jämn högerkant. Utjämningen 

av radlängden till jämn högerkant ska göras 

enbart genom variation av ordmellanrummen. 

Det är viktigt att ordmellanrummens storlek 

varierar måttligt och inte blir större än 

avståndet mellan raderna. Jämn högerkant får 

inte åstadkommas genom variation av 

bokstavsavstånden i orden. Ökning av 

bokstavsmellanrummen (spärrning) uppfattas 

som framhävande. 


Exempel 

Radlängd 160 mm (A4 med 25 mm 

marginaler), Times 10 p / 12 p, styckeindrag 

12 p. Det blir ungefär 110 tecken per rad. 

Svenska ord är svåra att avstava korrekt, och det går inte att automatiskt göra avstavning så att det säkert blir 

korrekt. Avstavningar måste därför alltid korrekturläsas. Det finns gott om exempel på dålig automatiskt 

avstavning i tidningar. När man avstavar, ska det göras så att risken för missuppfattningar blir liten. Använd de 

avstavningsregler som finns. Avstavningar som försvårar uppfattandet av ordbilden bör undvikas. Tvekar man om 

en avstavning är lämplig, så är det i allmänhet klokt att avstå från den. Mer än ett par rader i följd bör inte 

avstavas. Sista raden på en högersida bör inte avslutas med avstavning. 

Många ordbehandlingsprogram har ingen automatik för avstavning, men ger användaren möjlighet att markera 

möjliga avstavningspunkter i orden. När texten börjar närma sig att bli färdig, kan man då gå igenom den och 

markera lämpliga avstavningspunkter, s.k. diskreta diviser, i speciellt långa ord. 

Radlängd 100 mm (A4 med marginaler 25 mm 

och 85 mm), Times 10 p / 10 p, styckeindrag 

12 p, rak höger. Det blir ungefär 62 tecken per 

rad. 

, inte att automatiskt göra avstavning så att det säkert blir 

korrekt. Avstavningar måste därför alltid korrekturläsas. Det finns 

gott om exempel på dålig automatiskt avstavning i tidningar. När man 

avstavar, ska det göras så att risken för missuppfattningar blir liten. 

Använd de avstavningsregler som finns. Avstavningar som försvårar 

uppfattandet av ordbilden bör undvikas. Tvekar man om en avstavning 

är lämplig, så är det i allmänhet klokt att avstå från den. Mer än ett par 

rader i följd bör inte avstavas. Sista raden på en högersida bör inte 

avslutas med avstavning. 

Många ordbehandlingsprogram har ingen automatik för avstavning, 

men ger användaren möjlighet att markera möjliga avstavningspunkter 

i orden. När texten börjar närma sig att bli färdig, kan man då gå 

igenom den och markera lämpliga avstavningspunkter, s.k. diskreta 

diviser, i speciellt långa ord. 


Stavning och avstavning 

Kontrollera stavning. Använd ordbehandlarens 

inbyggda stavningskontroll och någon ordlista 

t.ex. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) för 

svenska. Datorläsbara synonymordböcker och 

lexika med förklaringar blir allt vanligare. 

Sammansatta ord skrivs ihop i svenskan. Skriv 

»databehandling», inte »data behandling». 

Kontrollera avstavning. Avstavningar får inte 

locka läsaren till felaktiga gissningar om 

textens fortsättning. Automatisk avstavning är 

omöjlig (bildrulle, glasskål, finskor). Dålig 

avstavning är sämre än ingen alls. 

Använd »avstavningsanvisning» = »om ordet 

behöver avstavas så avstava här» (kommandobindestreck 

i MSWord). MSWord avstavar vid 

bindestreck men inte vid hårt bindestreck 

(alternativ-kommando-skift-bindestreck). 

Använd »bindeblank» = »vid detta mellanrum 

får raden inte delas». Exempel: 

1 234 567,17 km, P G Gyllenhammar. 

Bindeblank i MSWord är normalt 1/4 fyrkant. 


Teckenbehandling 

Förkortningar Skriv förkortningar med punkt 

och tätt ihop. Exempel: t.ex. bl.a. d.v.s. dvs. 

etc. et al. 

Ett sämre sätt är att skriva utan punkt men med 

bindeblank. Exempel: bl a d v s dvs etc et al. 

Vissa handböcker har andra 

rekommendationer: t. ex. bl. a. d. v. s. dvs. etc. et 

al. (med punkt och 2/18 fyrkant mellanrum); 

bl a d v s dvs etc et al (utan punkt med 3/18 

fyrkant mellanrum). 

Citattecken Använd »…» eller ”…” som 

citattecken i svenska och “…” i engelska. 

Använd inte "…" (" används för sekund och i 

engelska för tum). 

Utelämningstecken (ellips) Använd det 

speciella utelämningstecknet »…» om sådant 

finns, tre punkter ser sämre ut »...». Låt 

mellanrummen vara som kring det utelämnade. 

Apostrof Använd »’» som apostrof, inte »'» 

(' används för minut och i engelska för fot). 


Teckenbehandling, forts. 

Streck Skilj »kort streck» som används som 

bindestreck (Pascal-program, Tarras- 

Wahlberg), »mellanlångt streck» som används 

som tillstreck (Stockholm–Göteborg, klockan 

9–11), tankstreck (Kristina kan – i alla fall inte 

nu – lova något bestämt.) och som pratminus. 

I svenska använder man hellre komma eller 

parentes än tankstreck. I engelska skrivs 

tankstrecket dels som »långt streck» »—», dels 

utan omgivande ordmellanrum. 

Pratminus sätts med vanligt styckeindrag och 

följs av 1/2 fyrkant mellanrum. 

– Varför kom du inte på festen igår? frågade 

han. Hade du glömt bort den? 

Ett följande vanligt stycke. 

Använd i första hand kursivering för att 

framhäva ord, i andra hand fetstil. Använd inte 

understrykning. 

Andra speciella tecken är: 

fifl éÉ üÜ ß çÇ ´ ` ˜ ˆ ¨ · 


Teckenbehandling, forts. 

Använd inte blanktecken för att placera text i 

sidled. Använd istället indrag och tabulatorer. 

Skriv precis ett blanktecken efter skiljetecken 

som punkt, komma, utropstecken, frågetecken 

och kolon och inget blanktecken före. 

Normalt indrag är stort som baslinjeavståndet 

eller lite mer. Exempel: 

Lite text kanske direkt efter rubrik. 

■Ett nytt stycke vars början på något tydligt 

sätt ska kunna urskiljas. Man ska få plats med 

en kvadrat i indraget. 

Här är texten Times 24 p/28 p och indraget 

29 p. 

På Macintosh, använd »decimala teckenbredder» 

annars kan både bokstavs- och 

ordmellanrum bli för stora och ojämna. 


Stycken 

Nytt stycke representerar »ny tanke». Nytt 

stycke markeras normalt genom radbyte och 

indrag. Indraget väljs lika baslinjeavståndet. 

Första stycke efter rubrik saknar indrag. 

En alternativ och sämre utformning, kvarleva 

från maskinskrivningstiden, är att ha blank rad 

mellan stycken och inget indrag. 

Undvik »horungar» d.v.s. första rad i stycke 

ensam nederst på sida (och än värre ensam 

rubrik) och ensam sista rad överst på sida. 

Uppräkningar ges lämpligen »hängande 

indrag» d.v.s. vänsterkanten dras in lika 

mycket som styckeindraget, utom första raden 

som inleds med en kula (•), nummer eller 

textrubrik. Uppräkningen kan föregås och 

följas av extra mellanrum. Stycket efter 

behöver då inget indrag. 

• En kort uppräkning. 

• Ett andra element som visar det hängande 

indraget från och med rad två. 


Om ett element i uppräkningen innehåller 

flera stycken dras förstaraderna in. 

• Sista elementet i uppräkningen. 

Texten efter uppräkningen har inget indrag. 


Stycken i MSWord 

Indrag vänster hur långt t.h. om 

vänstermarginalen styckets rader börjar. 

Indrag höger anger hur långt t.v. om 

högermarginalen styckets rader slutar. 

Indrag första raden anger hur långt t.h. om 

övriga raders början första raden börjar. 


Stycken i MSWord, forts. 

Övre stycket har »indrag vänster» = –0,5 cm, 

»indrag höger» = –0,5 cm och »indrag första 

raden» = 2 cm. 

Undre stycket har »indrag vänster» = 0,5 cm, 

»indrag höger» = 0 cm och »indrag första 

raden» = –1 cm. 

Radavstånd 

Auto, Exakt, Minst 

Avstånd före, avstånd efter 

Indrag vänster, höger, första raden 


idbrytning före, håll ihop rader, håll ihop med 

nästa 

Tabulatorlägen, tabulatortecken 

Kantlinje 

Ram 


Sidan 

Rapporter görs oftast i A4 för dubbelsidig 

kopiering och häftning med klammer i ryggen. 

I många fall är en något mindre sida bättre. 

Välj vänster- och högermarginaler 25 mm, 

skriv två spalter med 5 mm emellan. Sidhuvud 

25 mm och sidfot 30 mm kan vara lämpligt. 

Det ska vara tydligt avstånd mellan sidhuvud 

och resten av sidan. 

Det »klassiska» dokumenthuvudet innehåller 

avsändare, datum, dokumenttyp och 

sidnummer: 

Avsändare 1994-12-24 sida 1 

ev. flera rader Dokumenttyp 

Placera sidnumret ytterst och rapportnamnet 

(eventuellt förkortat) innerst i sidhuvudet. 

Alternativt kan vänstersidornas sidhuvud 

innehålla författarnamn. Glöm inte sidnummer. 

Under författandet är det lämpligt att datum 

finns på varje sida. 


Sidan forts. 

Använd avstånd för att markera hur mycket 

olika delar av sidan hör ihop. Linjer kan 

användas för att åtskilja: 

••••••••• ••••••••• •••••••••••••• ••••••••• 

••••••••••••• ••••••••• •••• 

••••••••• ••••••••• •••••••••••••• ••••••••• ••••••••••••• 

••••••••• •••• 

men också för att hålla ihop: 

••••••••••••• •••••• ••••••••••••••• •••••••••••• 

••••••••••••• •••••• 

••••••••••••••• 

•••••••••••• 

••••••••••• •••• 

•••••••••••• ••••• •• 

•••••••• •••••••••• 

••••••••• •••••• 

•••••• ••••• •••• 

Att planera sidorna är delvis en konst. Du kan 

få tips bl.a. i (Miles 1989). 


Klassisk sidindelning 

Jan Tschichold har funnit att många 

renässansböcker har satsytan placerad med 

följande konstruktion. 

Den innebär att om sidans bredd är b och dess 

höjd är h är innermarginalen b/9, 

yttermarginalen 2b/9, toppmarginalen h/9 och 

bottenmarginalen 2h/9. Dessa proportioner ger 

ett bokuppslag ett lugnt intryck. Denna 

placering kan vara utgångspunkt för egna 

experiment. 


Klassisk sidindelning forts. 


Enkelspalt 

Några varianter: 


Flerspaltig utformning 

Balans mellan grad och radlängd uppnås lättare 

med flera spalter. 

Avstånden mellan sidelementen är särskilt 

viktiga. 

Sidhuvudet (och eventuell sidfot) bör »hålla 

ihop» spalterna. Avståndet mellan spalterna (ca 

5 mm) bör vara större än mellanrummet mellan 

raderna men mindre än mellanrummet över 

rubrikerna 

Rubriker på hög nivå kan gå över hela sidan, 

på låg nivå endast över spalten. 

Det får inte vara oklart i vilken ordning texten 

ska läsas. 


Dubbelspalt 



Tvåspalt 



Illustrationer 

Illustrationer ska bidra till förståelsen, inte vara 

enbart dekoration. 

Illustrationer ska finnas på det uppslag där de 

omnämns. 

Vid illustrationen ska det finnas en kort 

förklaring (bildtext) eventuellt med numrering. 

Ge bilderna konsekvent utformning och 

format. 

Grundformen för tabeller är trelinjetabellen 

utan vertikala linjer. 


Formler 

Det finns en lång tradition även kring 

utformning av formler. Mycket av tumreglerna 

finns inbyggt i programmet TeX. Till MSWord 

finns en formeleditor som man når med Infoga 

Objekt Formel. 

Till formler använder man samma teckensnitt 

som till övrig text eller något klart avvikande 

teckensnitt. 

Variabelnamn med latinska bokstäver och med 

grekiska gemena (små bokstäver) sätts kursivt 

»F, a, α». Siffror, grekiska versaler och namn 

på standardfunktioner sätts raka »17, Φ, sin». 

Operatorer och liknande sätts raka »+, –, |». 

Exponenter och index sätts med mindre grad 

»a till viss gräns x2 

» 

Delformler i löpande text interpunkteras som 

annan text. 

Fristående formler centreras på raden med 

eventuell numrering högerställd. 


Minustecknet ska ha samma bredd som 

plustecknet. Använd det halvlånga strecket i 

MSWord, »+–» istället för »+-». 


Litteraturreferenser 

Du ska redovisa dina källor. 

I texten refererar man lämpligen med författare 

och årtal inom parentes. Exempel: (Svensson 

1987) 

I litteraturlistan ska litteraturen beskrivas så att 

läsaren kan hitta källan. 


Litteraturlista 

Frenckner, K. och Romberger, S. 1989. 

Tumregler för utformning av enkla dokument 

med datorstöd. TRITA-NA-P8903. Nada, 

KTH, Stockholm. 

Severinson-Eklundh, K, Romberger, S och 

Englund, P. 1992. Writing on sheets of paper: a 

spatial metaphor for computer-based text 

handling. Electronic publishing 1992. 

Cambridge University Press. 


Forum. 

Svenska akademins ordlista över svenska 

språket. 1986. Upplaga 11, Norstedts förlag, 

Stockholm. 


Litteraturreferenser 

I vetenskapliga dokument ska man ange 

varifrån olika uppgifter och idéer hämtats. I 

många andra sammanhang är det också 

lämpligt att ange källor. 

Läsaren ska med hjälp av verkbeskrivningen 

kunna hitta verket. Normalt anger man 

författarnamn, titel, ev. samling, förlag och 

utgivningsår. Ibland anger man kompletterande 

information. 

Placera verkbeskrivningarna i slutet av 

dokumentet under rubriken »Litteratur», 

»Referenser» eller »Källor» sorterade på 

författarnamn. 


litteraturreferenser, forts. 

Litteratur 

The Chicago manual of style. 1982. 

Upplaga 12, The University of Chicago 

Press. 

Hallberg, Å. 1992. Desktop publishing. 

Spectras handboksserie. 

Hellmark, C. 1991. Typografisk handbok. 

Ordfront & Ytterlids. 


Forum. 

Swanson, E. 1971. Mathematics into type– 

Copyediting and proofreading of 

mathematics for editorial assistants and 

authors. American Mathematical Society, 

P. O. Box 9506, Providence, RI 02903 

USA. En fyllig genomgång av hur 

matematisk text bör sättas och om hur man 

hanterar dokument med mycket formler. 



Titeln skrivs med kursiv. För artikel i tidskrift 

eller annan samling skrivs samlingens namn 

med kursiv. 

När författare är okänd sorteras på titel (småord 

ignoreras). Flera verk av samma författare 

samma år numreras a, b, … 

Man kan sätta punkter efter initialer . Man kan 

skriva ut förnamn. Man kan placera förnamn 

före efternamn. (Var konsekvent.) 

Christer Hellmark. 1991. Typografisk handbok. 

Ordfront & Ytterlids. 

John Miles. 1989. Design för desktop 

publishing. Forum. 



I den löpande texten refererar man med 

författarnamn och årtal. Om författarnamnet 

ingår i texten skrivs årtalet inom parentes. 

… utformningen av många gamla böcker 

bygger på »gyllene snittet» (Miles 1989). Detta 

diskuteras också av Knuth (1983b) och 

Hallberg (1992). 

Man kan istället ge verkbeskrivningen i fotnot 

men man ska ändå ha verkförteckning i slutet. 

… utformningen av många gamla böcker 

bygger på »gyllene snittet». Detta diskuteras 

också av Knuth och Hallberg. 


Delar i bok eller rapport 

främre omslag utsida 

görs av Nada 

främre omslag insida försättssida, sida 1 

görs av Nada görs av Nada 

tryckortssida, sida 2 abstract och 

görs av Nada sammanfattning, 

sida 3 

sammanfattning forts. förord 

eller blank udda sida 

förord forts. innehållsförteckning 


innehållsförteckning huvuddel 

forts. eller blank udda sida 


… … 

huvuddel slut ev. bilagor 


ev. bilagor forts. bakre omslag insida 

eller blank görs av Nada 

bakre omslag utsida 

görs av Nada 


Illustrationer 

Olika slag av kvalité i illustrationer: 

• Informationsinnehåll 

Hur är själva bildidén? Vilket innehåll kan 

bilden förmedla? Är bilden nödvändig och 

lämplig för att förmedla det man vill ha 

fram? 

• Bildidéns realisering 

Är det bra att realisera bilden på detta sätt? 

Är urvalet av möjliga beståndsdelar gjort på 

ett bra sätt? Är eventuella ikoner/symboler 

kända för läsaren? 

• Layout 

Hur utnyttjas ytan och hur placeras de olika 

delarna av bilden i förhållande till varandra? 

Ska särskilt betydelsefulla delar framhävas 

på något sätt? 

• Form 

Vilka linjetjocklekar väljs? Hur väljs 

skuggningar, färg, grånivåer, typsnitt etc.? 

• Teknisk kvalité 

Vilken är upplösningen? Vilken jämnhet får 

man i kurvor? 


Text och bild 

Text i bild 

Text som är nödvändig för bilddelarnas 

tolkning. 

Bilderna ska ha en enhetlig utformning. 

Gärna linjärer och konsekvent i dokumentet. 

Bildtext 

Ska fungera som titel, identifiering och 

förklaring. 

Ska vara kort, utförlig förklaring gjörs i den 

löpande texten. 

Ska vara oberoende av löptexten. Bilderna ska 

förstås vid »genombläddring» och löptexten 

ska förstås utan att man läser bildtexterna. 

Om alla bildtexter är korta så kan man skriva 

dem utan punkt. 

Bildtexter placeras under bilden. Alla 

bildtexter ska stå lika långt från bilden. 


Bildtexten skrivs t.ex. kursiv i löptextens grad. 

Avstånd mellan »Figur 17.» och resten är 1/2 

fyrkant. Exempel: 

Figur 17. Två exempel på 

innehållsförteckningar. 

Placeringen och utformningen i övrigt är 

balansgång mellan konsekvens och anpassning 

till bilderna. 


Typografisk design 

Byggstenar 

tecken, linjer, bilder, avstånd 

Behandlade nivåer 

skrivregler, sättningsregler 

Behandlade principer 

korrekt, konsekvent, konventionellt 

Typografisk design (formgivning) – hur man 

skapar en helhet 

Fyra principer 

Ur Robin Williams. 1994. The non-designer’s 

design book. Peachpit press, Addison-Wesley. 

• Gruppering (proximity) 

• Linjering (alignment) 

• Upprepning (repetition) 

• Kontrastering (contrast) 


Gruppering 

Dokumentdelar som innehållsligt hör nära ihop 

bör stå nära varandra. 

Brevhuvud 

Vad hör ihop? 

Hör de sidelement som står nära varandra 

ihop? 

Två huvudgrupper 

Dessutom andra justeringar: 

• ej enbart versaler 

• tydligare kontrast 

• byte av ram 

• förstorad bild 


Gruppering, sammanfattning 

Hjälp läsaren se strukturen. 

Mellanrum (luft) är viktigaste medlet. 

Det kan hjälpa att »kisa». 

Undvik: 

• många grupper 

• lika avstånd mellan orelaterade element 

• närhet mellan orelaterade element 

• osäkerhet och flertydighet 


Linjering 

Sidelement ska placeras enligt en tydlig plan, 

ha gemensamma avgränsningar i sid- och 

höjdled eller gemensamma baslinjer. Ofta 

bygger alla sidor på samma rutnät. 

Omslag 

Centrering kan kännas oroligt även om det är 

en sorts linjering. 

Tydlig vänsterställning ser »proffsigare» ut. 

Dessutom: 

Tydligare gruppering ger bättre balans. 


Linjering forts. 

Saga 

Kan antalet lägen minskas? 


Saga forts. 

Antalet linjeringar har minskats till ungefär 

nio. 


Linjering, sammanfattning 

Hitta tydliga linjer och förstärk dessa. 

Undvik »nästan-linjering». 


Upprepning 

Dokumentets struktur markeras genom 

konsekvent upprepning av typografiska 

markeringar. 

Rapport 

Är sådant som ska avvika tillräckligt 

avvikande? 


Upprepning, sammanfattning 

Upprepning förenar eller klassificerar avlägsna 

element. 

Utnyttja och förstärk befintliga upprepningar. 

Var försiktig med överdrifter. 


Kontrastering 

Skillnader i typografiska markeringar ska vara 

tydliga. 

Informationsblad 

Se till att skillnader är tydliga. 


Informationsblad forts. 

Titel och de två rubriknivåerna har gjorts 

tydliga och med tydlig inbördes skillnad. 

Linjen vid titeln har förstärkts. 

Dessutom: 

• rubriken ej enbart versaler 


Kontrastering, 

sammanfattning 

Kontrastering ökar tydligheten. 

Kontrastering ökar läsarens uppmärksamhet. 

Kontrastering kan göras genom: 

• teckensnittsval 

• linjetjocklek 

• färg 

• form 

• storlek … 

Undvik »nästan-lika». 


Design med teckensnitt 

De fyra principerna kan tillämpas på 

teckensnitt också. 

Robin Williams talar om: 

• Harmoni (concord) 

Använd ett enda teckensnitt och låt övriga 

sidelement samverka med detta. 

• Konflikt (conflict) 

Blanda flera nästan lika teckensnitt (ur 

samma familj). 

• Kontrast (contrast) 

Använd tecensnitt ur olika familjer och 

principen »kontrast» som den tidigare 

beskrivits. 


Teckensnittsfamiljer 

Det finns många indelningar (klassificeringar) 

av teckensnitt. 

Uppdelningen linjärer/seriffteckensnitt (ibland 

kallade antikva) är grundläggande. 

En finare uppdelning finns som svensk 

standard. 

Garalder 

adep 

Garamond 

Andra namn: medievalantikva, old style 

Realer 

Bookman 

Andra namn: övergångsformer 

Didoner 

Bodoni 

Andra namn: nyantikva, klassicistisk antikva. 

Centurer 

adep 

Times 

Linjärer 

adep 

Gill 

Semilinjärer 

Optima 


Mekaner 

adep 

Courier 

Annat namn: egyptienne. 

Reprodukter 

Teckensnitt vars karaktär antyder graverad 

form, exempelvis träsnitt eller kopparstick 

Skripter 

adep 

Zapf Chancery 

Annat namn: handstil 

Ornater 

Arnold Böcklin 

Extremer 

Gotiker 

Teckensnitt vars karaktär antyder gotiskt 

ursprung.

Del 3, skrivregler och layout

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?