Utvärdering och uppdatering av GUI och systemdesign i digitala ...

Utvärdering och uppdatering av 

GUI och systemdesign i digitala 

guider 

Sara Asplund, Mia Henriksson 

8 Juni 2007 

Examensarbete i Interaktionsteknik och Design samt Datavetenskap 

2*20 poäng 

Handledare på CS-UmU: Håkan Gulliksson 

Handledare på Clever Media AB: Fredrik Hauge 

Examinator: Per Lindström 

Umeå Universitet 

Institutionen för Datavetenskap 

SE-901 87 UMEÅ 

SVERIGE

Sammanfattning 

I flera år har Clever Media AB utvecklat digitalguider för museer och andra turistattraktioner 

över hela Europa. På grund av ständig utvidgning och uppdatering av 

guiderna finns inte längre något sammanhängande upplägg som skapar tydlig struktur 

och lätthanterlighet. I följande arbete beskrivs den process som utförts i syfte 

att förbättra guidernas användarvänlighet och uppbyggnad. Existerande guider har 

undersökts och utvärderats varefter ett nytt förslag tagits fram och presenterats. Dessutom 

har områdena Användarvänlighet för små skärmar samt Positionering med 

hjälp av RFID-teknik studeras djupare. 

Resultatet av arbetet är en ny systemdesign för gränssnittens uppbyggnad, som 

ska kunna ligga till grund för företagets framtida utvecklande av digitalguider. I detta 

förslag har menysystem och huvudsidor kopplats samman på ett sätt som ska vara 

intuitivt för användare och ge möjlighet skapa guider som är mer funktionella och 

roligare att använda. 

Evaluation and Upgrade of GUI and Design Structure in 

Digital Guides 

Abstract 

Clever Media AB has during the last years produced digital guides for museums 

and other tourist attractions all over Europe. In the constant development of the guides, 

there has been a loss of coherence in their structure, affecting the simplicity and 

usability. This Master of Science Thesis describes a process for improving the design 

and user-friendliness of the digital guides. Guides previously developed by Clever 

Media AB have been studied and evaluated in order to develop and bring forward a 

proposal for a new design structure. In addition to this, two areas have been explored 

in more detail; Usability of PDA interfaces and RFID positioning. 

The resulting proposal consists of a new method for structuring the pages and 

menus of the digital guides, creating a more intuitive design. This design could be 

used by Clever Media AB as a template for future development of more functional 

and user-friendly digital guides.

ii 

Förord 

Denna rapport är skriven som del av ett examensarbete omfattande 2*20 veckor. Vi 

som utfört arbetet och skrivit rapporten har läst civilingenjörsprogrammet Interaktionsteknik 

och Design samt under våra utbildningar också läst magisterexamen i 

Datavetenskap och avslutar med denna rapport våra utbildningar. 

Utbildningarna har lästs vid Umeå universitet men examensarbetet har utförts vid 

företaget Clever Media AB i Mölndal. 

Vi skulle vilja tacka våra handledare Fredrik Hauge på företaget och Håkan Gulliksson 

på Umeå Universitet för deras engagemang och stöd under hela arbetets gång. 

Vi vill också tacka övriga anställda på Clever Media AB (Jimmy Sjökvist, Magnus Hauge, 

Geson Perry och Amjad Sheikh) för hjälp och inspiration. 

Slutligen vill vi tacka familj och vänner som gett åsikter och stöd samt haft tid att 

lyssna på vårt gnäll och dricka öl med oss... 

Göteborg, maj 2007

Innehåll 

1 Introduktion 1 

1.1 Arbetets disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

2 Bakgrund 3 

2.1 Uppdragsgivaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

2.2 Vad är en digitalguide? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

2.3 Användare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

2.4 Liknande system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

3 Problembeskrivning 7 

3.1 Uppgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

3.2 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

3.3 Metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

3.4 Tekniska plattformar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

3.5 Fördjupningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

3.6 Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

4 Utvärdering 13 

4.1 Utvärderade guider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

4.2 DECIDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

4.2.1 Fastställa mål (Determine the goals) . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

4.2.2 Undersöka de frågor som ska besvaras (Explore the questions) . 15 

4.2.3 Välja utvärderingsmetoder (Choose evaluation techniques) . . . 15 

4.2.4 Identifiera praktiska problem (Identify the practical issues) . . . 15 

4.2.5 Hantera etiska problem (Decide how to deal with ethical issues) 16 

4.2.6 Utvärdera, tolka och presentera data (Evaluate, interpret and 

present the data) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

4.3 Enkätundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

4.4 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

4.4.1 Intervjutekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

4.4.2 Genomförda intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

iii

iv INNEHÅLL 

4.5 Expertutvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

4.5.1 Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker . . . 22 

4.5.2 Normans designprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

4.5.3 Utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

4.5.4 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

4.5.5 Giltighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

5 Utveckling av nytt GUI och systemdesign 35 

5.1 Designprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

5.1.1 Identifiera behov och fastslå krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.1.2 Utveckla designalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.1.3 Skapa en interaktiv version av designen . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.1.4 Utvärdera designen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.2 Identifiera behov och fastslå krav, varv 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.2.1 Krav (Requirements) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

5.2.2 Kravspecifikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

5.3 Utveckla designalternativ, varv 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

5.3.1 Konceptuell design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

5.3.2 Fysisk design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

5.3.3 Standarder och standardsymboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 

5.3.4 Skissarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 

5.4 Skapa en interaktiv version av designen, varv 1 . . . . . . . . . . . . . . 44 

5.4.1 Lo-Fi (Low-Fidelity) prototyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 

5.4.2 Prototyputveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 

5.4.3 Systemupplägg för guiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 

5.5 Utvärdera designen, varv 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 

5.5.1 Användartester (User testing) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 

5.5.2 Utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 

5.5.3 Resultat LoFi-tester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 

5.5.4 Giltighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 

5.6 Designprocessens första varv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 

5.7 Identifiera behov och fastslå krav, varv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 

5.8 Utveckla designalternativ, varv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 

5.8.1 Bearbetat systemupplägg för guiden . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 

5.8.2 Grund för knappsymboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 

5.8.3 Skissarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 

5.9 Skapa en interaktiv version av designen, varv 2 . . . . . . . . . . . . . . 69 

5.9.1 Hi-Fi (High-Fidelity) prototyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

5.9.2 Prototyputveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

5.9.3 Slutlig prototyp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 

5.9.4 Begränsningar i prototypen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

INNEHÅLL v 

5.10 Utvärdera designen, varv 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 

6 Användarvänlighet för små skärmar 83 

6.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 

6.1.1 Handdatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 

6.1.2 Designprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

6.2 Forskning om små skärmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

6.2.1 Tidig forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

6.2.2 Användbarhet och små gränssnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

6.2.3 Visualisering av information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 

6.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 

7 Positionering med hjälp av RFID 91 

7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 

7.2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 

7.2.1 Vad är RFID . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 

7.2.2 Användningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 

7.3 Teknisk beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

7.3.1 Läs- och skrivbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

7.3.2 Räckvidd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 

7.3.3 Passiva och aktiva taggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 

7.4 Positioneringsmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

7.4.1 IR-energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

7.4.2 Radiotriangulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

7.4.3 “Radio fingerprinting” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

7.4.4 Passiv RFID . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 

7.4.5 Aktiv RFID . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 

7.5 Inomhuspositionering för användning i digitala guider . . . . . . . . . . 96 

7.5.1 PDA med RFID-läsare och passiva taggar . . . . . . . . . . . . . 97 

7.5.2 System med Aktiv RFID . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 

7.5.3 Start av information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 

7.6 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

8 Resultat 103 

8.1 Presentation av framtaget förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 

8.1.1 Prototypen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 

8.1.2 Jämförelse mellan de tidigare systemen och den framtagna prototypen 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 

9 Slutsats 113 

9.1 Analys av använda tekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 

9.1.1 DECIDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

vi INNEHÅLL 

9.1.2 Intervjuteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 

9.1.3 Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker . . . 114 

9.1.4 Normans designprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 

9.1.5 Designprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 

9.2 Diskussion kring examensarbetes framgång . . . . . . . . . . . . . . . . 115 

9.3 Begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 

9.4 Framtida arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 

Referenser 119 

A Universeum-guidens utseende 123 

B Expertutvärdering 1 127 

B.1 Canterbury . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 

B.2 Kistefos-Museet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 

B.3 Tjörn –Sundsby Säteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 

B.4 Universeum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 

B.5 Vitlycke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 

C Menysystem 139 

C.1 Canterbury-guidens menysystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 

C.2 Kistefos-Museets menysystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 

C.3 Tjörn –Sundsby Säteri menysystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 

C.4 Universeum-guidens menysystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 

C.5 Vitlycke-guidens menysystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 

D Expertutvärdering 2 147 

D.1 Canterbury . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 

D.1.1 Expertutvärdering Canterbury, Sara, 2007-03-05 . . . . . . . . . . 147 

D.1.2 Expertutvärdering Canterbury, Mia, 2007-03-05 . . . . . . . . . . 150 

D.2 Universeum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 

D.2.1 Expertutvärdering Universeum, Sara, 2007-03-01 . . . . . . . . . 153 

D.2.2 Expertutvärdering Universeum, Mia, 2007-03-01 . . . . . . . . . . 157 

E Intervjuer 161 

E.1 Intervjufrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 

E.2 Intervju med Hans Lundemark (arkeolog Vitlycke), utförd över telefon 

2007-03-28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 

E.3 Intervju med Inger Persson (receptionist Vitlycke museum), utförd över 

telefon 2007-03-28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 

F Skissarbete, första iterationen av designprocessen 165

INNEHÅLL vii 

G LoFi-tester 177 

G.1 Tester på LoFi-prototyp Version 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 

G.1.1 Testperson 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 

G.1.2 Testperson 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 

G.1.3 Testperson 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 

G.1.4 Testperson 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 

G.1.5 Testperson 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 

G.1.6 Testperson 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 

G.1.7 Testperson 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 

G.1.8 Testperson 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 

G.2 Tester på LoFi-prototyp Version 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 

G.2.1 Testperson 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 

G.2.2 Testperson 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 

G.2.3 Testperson 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 

G.2.4 Testperson 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 

G.2.5 Testperson 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 

G.2.6 Testperson 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 

G.2.7 Testperson 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 

H Skissarbete, andra iterationen av designprocessen 199

viii INNEHÅLL

Figurer 

2.1 Bild på digitalguide från Sundsby Säteri, Tjörn[21]. . . . . . . . . . . . . 4 

4.1 Knappsymboler använda i gränssnitten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

5.1 Enkel designmodell för interaktionsdesign. . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

5.2 Huvudmeny, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

5.3 Så Används Guiden, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . 47 

5.4 Installningar, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

5.5 Extrafunktioner, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

5.6 Guidad Tur, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

5.7 Fördjupning, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

5.8 Fördjupning Undermeny, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . 49 

5.9 Huvudmeny med tillägg, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . 49 

5.10 Filmvisning laddning, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . 49 

5.11 Filmvisning, Lo-Fi-prototyp Version 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

5.12 Huvudmeny, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

5.13 Hur Används Guiden, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . 52 

5.14 Installningar, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

5.15 Extrafunktioner, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

5.16 Guidad Tur, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

5.17 Filmvisning, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

5.18 Fördjupning, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

5.19 Fördjupning Undermeny, Lo-Fi-prototyp Version 2. . . . . . . . . . . . . 53 

5.20 Systemupplägg för guiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 

5.21 Förslag på Bakåt-symboler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 

5.22 Gruppering enkla och räta pilsymboler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 

5.23 Gruppering böjda, svängda pilsymboler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 

5.24 Symbolen från testet som bäst representerande funktionen bakåt. . . . . 58 

5.25 Framtagen bakåtknapps-symbol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 

5.26 Systemupplägg för guiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 

5.27 Grund för batterisymbol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 

ix

x FIGURER 

5.28 Grund för språkvalssymboler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 

5.29 Grundutseende för symbolerna “Volym”, “Ljusstyrka” och “Kontrast”. 67 

5.30 Grundutseende för den tidslinje/spolfunktion som skall finnas med i 

filmvisningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 

5.31 Grund för symboler för knapparna “Bakåt”, “Länk till Huvudmeny”, 

“Paus” och “Play”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 

5.32 Huvudmeny. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

5.33 Guidad Tur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

5.34 Filmvisning, Guidad Tur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 

5.35 Fördjupningsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

5.36 Filmvisning, Fördjupning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

5.37 Övrigt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 

5.38 Tangentbord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 

5.39 Så Används Guiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 

5.40 Inställningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 

6.1 Bild på den handdator som används för digitalguiderna. . . . . . . . . . 84 

6.2 Bild som visar hur den del av skärmytan som “widgets” upptar ökar 

då skärmytan minskar. I bilden är de kvadratiska objekten så kallade 

“widgets”[40]. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 

7.1 En tag med ett mikrochip och en antennkrets samt en etikett med RFID 

på baksidan[39]. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 

7.2 96-bitars EPC-kod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

7.3 Bild på hur avläsning skulle kunna presenteras för användaren. . . . . . 97 

7.4 Hur RFID-teknik skulle kunna byggas upp i en museelokal. . . . . . . . 99 

7.5 Bild på hur en optimal positionsbestämning med aktiva taggar skulle 

kunna göras. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

8.1 Framtagen systemdesign . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 

8.2 Symbolen från användartesterna som bäst representerande funktionen 

bakåt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 

A.1 Universeum-guidens utseende, bild 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 



C.1 Canterbury-guidens menysystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 

C.2 Kistefos-Museet Menysystem). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 

C.3 Tjörn –Sundsby Säteri Menysystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 

C.4 Universeum-guidens menysystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 

C.5 Universeum-guidens fysiska knappar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

FIGURER xi 

C.6 Vitlycke-guidens menysystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 

F.1 Skissarbete varv 1, sammanfattning. Bild 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 









F.10 Skissarbete varv 1, sammanfattning. Bild 10 . . . . . . . . . . . . . . . . 175 

G.1 Bakåtknapp, Version 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 

G.2 Bakåtknapp, Version 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 

G.3 Bakåtknapp, Version 1 och 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 





G.8 Bakåtknapp, Version 1 och 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 






G.14 Bakåtknappar, Version 1, 3, 7, 9 och 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 


H.1 Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 

H.2 Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 

H.3 Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

xii FIGURER

Tabeller 

3.1 HP iPAQ hx2790 Pocket PC -Egenskaper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

3.2 Clever Content Creator -Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

5.1 Kravspecifikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

7.1 Frekvensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 

8.1 Granskning av uppfyllda krav från kravspecifikation. . . . . . . . . . . . 104 

xiii

xiv TABELLER

Kapitel 1 

Introduktion 

En digitalguide är en interaktiv guide som används för att ge större kunskap om och 

förhöja upplevelsen av besök på museum och andra turistattraktioner. Guiderna består 

av en liten handdator med tillhörande hörlurar och innehåller information, tal 

och filmer om besöksmålet. Digitalguiderna kan erbjuda olika grad av interaktionsmöjligheter, 

och stödjer användandet av positioneringsteknik som GPS och Bluetooth. 

För att användarens upplevelse ska vara optimal krävs att guiden är intuitiv i sin 

uppbyggnad och har ett gränssnitt som är funktionellt, lätt och roligt att använda. Ett 

sådant system kan skapas genom ett grundligt arbete med systemuppbyggnad och de 

symboler, knappar och funktioner som används. För att kunna göra detta krävs kunskap 

om användaren och hennes situation, om teknikens möjlighet och begränsningar 

och om hur designprinciper kan användas och utnyttjas för att skapa intuitivitet och 

lättanvändlighet. 

Examensarbetets mål är att ta fram ett förslag för hur gränssnitt och navigering i 

de digitalguider som Clever Media AB utvecklar kan förbättras. Uppgiften blir således 

också att förstå och utvärdera existerande guider. För att få ytterligare kunskaper 

om speciella designprinciper och om de problem som kan uppkomma vid användning 

av handdatorer och medföljande små skärmar har ett fördjupningsarbete gjorts 

rörande dessa små skärmars gränssnittsproblem och möjligheter. Då företaget hela tiden 

utvecklas och gärna provar på nya tekniker har även en fördjupningsstudie gjorts 

angående positionering med hjälp av RFID-teknik, som ger en övergripande sammanfattning 

av tekniken samt förslag på hur den skulle kunna utnyttjas i digitalguider. 

Clever Media AB har utvecklat ett antal olika digitala guider som idag finns i 

drift. Många av dem finns på museer eller andra turistattraktioner. För att sätta sig 

in i hur de fungerar gjordes besök på några av de platser där digitalguider finns och 

dessa testades och utvärderades. Platser som besökts är Universeum och Vitlycke. 

Andra guider finns också att tillgå, men dessa kunde ej testas på plats på grund av 

avstånd, istället görs utvärdering enbart av digitalguiden. Därefter togs förslag till 

systemupplägg och design av gränssnitt fram varefter prototyper utvecklades som 

kan testades på användare. 

1

2 Kapitel 1. Introduktion 

1.1 Arbetets disposition 

Rapporten är uppdelad efter arbetets olika delområden och i den ordning arbetet 

fortskridit. Nedan ges en beskrivning av rapportens delar. 

Kapitel 2 -Bakgrund 

– Information om det företag varpå arbetet utförs, beskrivning av de guider och 

användare som är utgångspunkten för arbetet, samt en sammanfattning över 

liknande system och konkurrenter. 

Kapitel 3 -Problembeskrivning 

– En beskrivning av examensarbetet ges, där arbetets problemställning, mål, avgränsning 

och metodupplägg presenteras. Här ges också en överblick över den 

teknik som krävs för utvecklandet av de guider som är i fokus. 

Kapitel 4 -Utvärdering 

– Det utvärderingsarbete som utförts med teoretisk bakgrund i DECIDE, intervjutekniker, 

Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker och Normans 

designprinciper. 

Kapitel 5 -Utveckling av nytt GUI och systemdesign 

– En beskrivning av det arbetet som utförts i designprocessens olika steg, tillsammans 

med teoretisk bakgrund för de teorier och metoder som använts. 

Kapitel 6 - Användarvänlighet för små skärmar 

– Fördjupningsarbete om speciella designprinciper och -problem som kan uppkomma 

vid användning av handdatorer och dess små skärmar. 

Kapitel 7 -Positionering med hjälp av RFID 

– Fördjupningsarbete om RFID-teknik och hur denna skulle kunna utnyttjas i digitalguider. 

Här ges en sammanfattande beskrivning av RFID-tekniken, olika 

positioneringsmöjligheter tas upp och ett försök till uppslag för hur tekniken 

skulle kunna användas i digitalguider visas. 

Kapitel 8 -Resultat 

– Resultatet av det arbete som utförts presenteras och diskuteras i relation till den 

tidigare uppställda kravspecifikationen. Här ges också en beskrivning av den 

framtagna systemdesignens olika delar. 

Kapitel 9 -Slutsats 

– En utvärdering av de tekniker som använts i arbetet görs. Här förs också en 

diskussion om det arbete som gjorts och hur väl resultatet uppfyller de mål och 

krav som ställts upp, de begränsningar som finns och framtida utvecklingsmöjligheter.

Kapitel 2 

Bakgrund 

2.1 Uppdragsgivaren 

Clever Media AB är ett företag baserat i Mölndal utanför Göteborg som jobbar med 

utvecklandet av digitala guider för museum och andra turistattraktioner. Digitalguiderna 

är system som skapas för handdatorer och finns på museum i hela Europa. I 

digitalguiderna finns olika metoder för automatisk triggning för både inomhus- och 

utomhusbruk. Guiderna byggs upp för att passa beställaren av den specifika attraktion 

som guiden utvecklas för. Olika tekniker så som Bluetooth, WAP (GPRS) 3G, 

W-Lan (WiFi) och GPS används. 

Företaget har också tagit fram ett program som används som utvecklingsmiljö för 

digitalguidena, Clever Content Creator, CCC, vilket snabbar upp och underlättar i 

skapandet av guiderna. 

Clever Media AB har vunnit priser för sina produkter och är ett ledande företag 

inom digitalguide-utvecklingen i Sverige. 

2.2 Vad är en digitalguide? 

På museum och andra turistattraktioner finns ofta ett behov av en personlig guide för 

berättelser, information och mer kunskap om besöksmålet. En digitalguide är ett datoriserat, 

enkelt alternativ till en sådan berättare. Med hjälp av en liten bärbar handdator 

med tillhörande hörlurar (se fig. 2.1) kan information, tal och filmer om besöksmålet 

presenteras för användaren för att förhöja upplevelsen av besöket. Guiden kan användas 

av en eller två personer åt gången. 

Digitalguiderna är interaktiva och användaren kan själv välja vilken information 

hon vill ha, i vilken ordning och i vilket tempo. Med filmer och animationer kan 

berättelser åskådliggöras på ett levande sätt. 

Olika grad av interaktionsmöjligheter kan erbjudas i digitalguiderna. I vissa av 

dem används positioneringsteknik (med hjälp av tex. GPS och Bluetooth) för att automatiskt 

starta tal och filmer vid en särskild plats. I andra guider får användaren helt 

själv välja och plocka bland olika alternativ. 

3

4 Kapitel 2. Bakgrund 

2.3 Användare 

Figur 2.1: Bild på digitalguide från Sundsby Säteri, Tjörn[21]. 

Användarna av de digitala guiderna är besökare på museum och andra turistattraktioner, 

i alla åldrar och med skiftande teknikbakgrund. I samtliga fall gäller dock att 

det finns ett intresse för den miljö eller utställning som guiden representerar. 

Då utbredningen av användarprofiler är i det närmaste oändlig kan få restriktioner 

göras, hänsyn måste istället tas till den spridning av kunskaper och förutsättningar 

som användarna kan tänkas ha. 

Uppdragsgivarens önskemål är att prioritera en intuitiv förståelse och att skapa 

ett system som är lika lätt att använda för alla, oberoende av tidigare erfarenheter och 

teknikvana. En användare kommer troligtvis att endast en gång använda systemet och 

då sällan mer än ett par timmar, varför det måste vara extremt intuitiv och ha mycket 

hög affordance (se stycke 4.5.2). 

2.4 Liknande system 

Audioguider har funnits länge på museum och utställningar. Sådana guider har en 

inspelad berättelse i något ljudformat (kassettband, cd eller mp3) och hyrs ofta på 

platsen. På senare år har dock en användning av PDA:er ökat, framför allt på grund 

av möjligheten att utöver ljud också erbjuda multimedia-upplevelser[43]. 

En sökning på Google med sökordet “digital guide” genererar en enorm mängd 

träffar. Många av dem leder till sidor om liknande digitalguider som de Clever Media 

AB utvecklar. Bärbara digitala guider finns på otaliga museer i hela välden, men 

en stor skillnad verkar ligga i innehåll och teknik. Få eller inga av de funna guiderna 

ser ut att vara lika utvecklade och ha den teknik som Clever Media AB:s guider 

erbjuder, utan innehåller snarare endast ljudfiler eller styrs av en knappsats för interaktion 

med guiderna. En stor utvecklare av guider är Antenna Audio som själva kallar

2.4. Liknande system 5 

sig “världsledande producent inom audiell och visuell tolkning för museum, utställningar, 

historiska platser och turistattraktioner”[4], deras guider finns bland annat på 

Tate Modern i London, Sagrada Famillia i Barcelona, Metropolitan Museum of Art i 

New York och Louvren i Paris. IBM har också i projekt med bland annat Biblioteket i 

Alexandria utvecklat en liknande lösning[12, 3]. 

Försök har gjorts att hitta exempel på system likvärdiga med det från Clever Media 

AB för att få möjlighet till förståelse och utvärdering. Endast exempel på guider med 

ljudfiler och liknande innehåll kunde dock hittas. 

I Sverige hittas två museum med guider utvecklade av Antenna Audio, Jämtlands 

Läns Museum i Östersund och Vin & Sprithistoriska Museet i Stockholm, dessa guider 

innehåller dock endast ljudfiler och platserna har inte besökts för utvärdering.

6 Kapitel 2. Bakgrund

Kapitel 3 

Problembeskrivning 

3.1 Uppgift 

Clever Media AB utvecklade sin första digitalguide om Kvarnbyn för Mölndals Museum 

2000. Detta var en enkel guide utan menysystem och med en relativt liten mängd 

information. Allteftersom fler guider har utvecklats har menysystemen utvidgats och 

fler funktioner lagts till. Detta har gjort att företaget vill se över guidernas användarvänlighet 

och systemens uppbyggnad. 

Guiderna är bra men inte optimala och då försäljningen tar fart och målet att 

producera en guide i månaden ställts upp, behövs en genomarbetning av upplägg 

och gränssnitt för att kunna skapa bättre och enklare guider som ska vara snabba att 

utveckla. Gränssnittet skall vara flexibelt och kunna modifieras efter kundens grafiska 

profil och anpassas mot ämnesområdet. För förbättrad användarvänlighet behöver 

justeringar göras i gränssnittet, systemens upplägg och underliggande systemdesign. 

Uppgiften består således i att utvärdera digitala guider utvecklade av Clever Media 

AB med syftet att hitta de allvarligaste problemen i gränssnitten ur ett användbarhetsperspektiv. 

Utifrån de resultat utvärderingen ger är tanken att ta fram förslag på hur 

gränssnittet och navigeringen kan förbättras. En ny systemdesign för gränssnittens 

uppbyggnad skall utvecklas, som ska kunna fungera som standard för alla företagets 

digitala guider. Utifrån denna grund ska företaget kunna lägga in information och 

ändra utseendet för att passa olika guider som utvecklas. 

Guidernas olika menysystem och huvudsidor skall kopplas samman på ett sätt 

som är intuitivt för användarna. I uppgiften måste också hänsyn tas till att de digitala 

guiderna presenteras i handdatorer och därför begränsar gränssnittet till den 

skärmyta dessa erbjuder. 

3.2 Mål 

Målet med examensarbetet är att för företaget Clever Media AB ta fram en bättre 

systemdesign för de digitala guider företaget utvecklar. Detta innebär framtagande av 

7

8 Kapitel 3. Problembeskrivning 

ett upplägg som kan användas som bas och utgångspunkt för samtliga guider, oavsett 

grafisk profil eller ämnesområde. 

I målet ingår även att företagets egenutvecklade programvara Clever Content Creator, 

CCC, ska kunna använda sig av den resulterande systemdesignen. 

Innan kravspecifikation kan ställas upp för att konkretisera målen måste de guider 

som redan finns utvecklade granskas och utvärderas. 

3.3 Metoder 

De metoder och teorier som används i detta arbete har valts på grund av att de är 

kända och väl beprövade. Eftersom urvalet av metoder och tekniker inom designarbete 

är mycket stort har fullständiga avvägningar inte gjorts. Följande metoder har valts 

och beskrivs utförligare i de stycken där de används: 

– Utvärderingsarbetet kommer att utgå från ramverket DECIDE. 

– Då användare saknas, och användartester därför inte går att utföra görs istället 

utvärderingen genom Nielsens Expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker. 

Denna teori kombineras med Normans Designprinciper. 

– Intervjuer utförs med involverade personer på uthyrningsplatser. Intervjuteknik 

väljs till Delvis Strukturerad. 

– Den modell som väljs för designprocessens upplägg utses eftersom den betraktas 

som en sammantagande mall för många av de modeller som finns för designarbete. 

Modellen innehåller stegen Identifiera behov och fastslå krav, Utveckla 

designalternativ, Skapa en interaktiv version av designen samt Utvärdera designen. 

3.4 Tekniska plattformar 

De digitala guidernas mjukvara ligger i bärbara handdatorer. För närvarande används 

HP iPAQ hx2790 Pocket PC[17]. Egenskaperna för handdatorn visas i tabell 3.1.

3.4. Tekniska plattformar 9 

Tabell 3.1: HP iPAQ hx2790 Pocket PC -Egenskaper. 

Processor Intel R○ PXA270, 624MHz. 

Minne 256 MB minne totalt (192 MB ROM och 64 

MB SDRAM). Upp till 144 MB beständigt 

lagringsminne tillgängligt för användaren. 

SDIO-kort. 

Operativsystem Windows Mobile 5.0 Premium Edition. 

Skärm TFT(färg), 240x320 pixels upplösning. Touchscreen 

med penna. 

Batteri Urtagbart och laddningsbart Li-Ion 

1440mAh batteri. 

Storlek (BxHxD) 76,6x119,4x16,3 mm, 164,4 gram 

Övrigt IR-port, Bluetooth, Wlan (802.11B), USBdocka. 

För de guider som har GPS-positionering ingår också en GlobalSat BC-337 Compact 

Flash GPS-mottagare[38]. 

I utformningen av gränssnitt för digitalguider måste hänsyn tas till både mjukvara, 

hårdvara och användare. Den hårdvara som används begränsar gränssnittet och 

mjukvaran med avseende på skärmyta (se också kapitel 6), minneskapacitet och batteritid. 

Det program som framtagits av företaget Clever Media AB i syfte att underlätta utvecklandet 

av digitalguider, Clever Content Creator, CCC, är ett Windowsbaserat program 

som snabbar upp processen av utvecklandet. Olika filer och format kan enkelt 

sammanfogas till en färdig mjukvara som sedan exporteras direkt till ett minneskort 

för handdatorn. CCC har också en applikationsdel som hanterar användarfunktioner 

så som spellistor och positionering (med eller utan GPS). Innehållshanteringen av 

uppspelningsbara medier är flexibel och hanterar video, tal och musik i bland annat 

formaten flash och mp3. Det finns också en funktion som tillåter förhandsgranskning 

av innehållet. 

Programmet skall kunna användas för alla typer av guider och har därför konstruerats 

för hantering av “skins” (teman), flera språk och dynamisk navigering. I guiderna 

kan således all grafik bytas ut till passande stil. För flerspråkiga guider skapas en 

originalguide, därefter översätts text och tal. Samma menysystem och upplägg kan 

därför användas och i princip alla språk som skrivs från vänster till höger fungerar. 

Det är också möjligt att skapa nytt och göra ändringar i navigeringsflödet beroende 

på vad som anses vara lämpligt. 

Olika delfunktioner kan byggas upp i CCC, bland annat faktabibliotek, tangentbord 

och frågeformulär. I faktabibliotek kan djupare och mer detaljerad information 

om objekt och utställningsföremål med text, bilder och filmer läggas in. Tangentbordet 

är till för museer eller besöksmål där saker och föremål ofta flyttas runt i utställningar 

och då är märkta med nummer som trycks in på tangentbordet för att ta fram 

motsvarande mediafil. 

Frågeformulär kan vara engagerande och underhållande och också användas för 

att exempelvis styra användaren vidare beroende på hur hon svarat. Frågorna kan

10 Kapitel 3. Problembeskrivning 

konstrueras med bilder och ljud och en poängräkning kan hanteras. 

CCC består av en mängd olika verktyg och delapplikationer med olika funktioner. 

I tabell 3.2 tas varje del upp och beskrivs kortfattat. 

Tabell 3.2: Clever Content Creator -Innehåll 

CCC Libraries Används för att lägga information och uppvisning av objekt och 

utställningsmaterial i faktabiblioteksfunktionen. Här kan text, 

bilder, ljud eller multimedia enkelt läggas in och kategoriseras 

efter önskan. Applikationen tillåter exportering av texten till 

XML-format som sedan kan skickas exempelvis till en översättare 

utan att denna behöver ha tlllgång till programmet. 

CCC Imagecropper För att bilder ska få rätt format och mått används denna applikation. 

Här kan bilderna läggas in med hjälp av en automatisk 

beskäringsfunktion som också sparar och lägger in bilderna i 

projektet. 

CCC Previewer Här kan innehållet förhandsgranskas. Applikationen visar den 

“färdiga” produkten som stödjer visning av hela systemet och 

multimedia. Verktyget kan användas för utvärdering under uppbyggnaden 

och visning för kunder för snabb feedback och ändringar 

efter kundens önskemål. 

CCC Mapper Detta verktyg används för att enkelt skapa användarnavigering. 

Här kan “hotspots” och länkar till mediafiler läggas in i kartor 

och andra områden. Koordinatsystemet klarar av tre axlar (x, y, 

z) vilket gör att “hotspotsen” kan läggas in i 2D eller 3D. 

POI Portal POI står för “Point Of Interest”, och detta gränssnitt är skapat för 

de GPS-styrda guiderna. Genom användning kan POIs läggas 

till, ändras och uppdateras i ett område. 

Denna utvecklingsmiljö är central i företagets utveckling av guider och det är en 

förutsättning att programmet skall kunna användas även fortsättningsvis. Därför måste 

utvecklandet av ett nytt gränssnitt och systemupplägg hela tiden utgå från de ramar 

som programmet formar och inte frångå de möjligheter programmet har. 

I arbetet har målet att skapa ett systemupplägg som fungerar för alla digitala guider 

Clever Media AB utvecklar ställts upp, vilket skapar tankar och idéer kring omdesignen 

av programmet CCC. En sådan ändring skulle kunna införas i nästa version 

av CCC. Arbetet med denna förväntas starta under sommaren-hösten 2007. 

3.5 Fördjupningar 

Två fördjupningsarbeten har gjorts inom examensarbetet, dessa relaterar till det övriga 

arbete som gjorts och har skapat djupare kunskaper inom de ämnen som valts.

3.6. Avgränsning 11 

Användarvänlighet för små skärmar 

Då de handdatorer som de digitala guiderna skapas för har kraftigt begränsade skärmytor 

(se tabell 3.1) är det av stor vikt att detta uppmärksammas och tas hänsyn 

till i design och utformande av gränssnittet. För att synliggöra de problem som kan 

uppkomma och erhålla mer kunskaper om designprinciper som bör tillämpas vid 

användning av små skärmar har denna fördjupning riktats mot ämnet användarvänlighet 

gällande små och begränsade gränssnitt. 

Positionering med hjälp av RFID 

I de digitala guiderna utnyttjas i flera fall positioneringsteknik med hjälp av GPS, vilket 

endast fungerar utomhus. I andra guider utnyttjas ett tangentbord med inmatning 

av siffror tillhörande ett föremål för start av en mediafil. Då företaget gärna provar ny 

teknik och nya lösningar är en fundering att RFID-teknik skulle kunna användas för 

inomhuspositionering samt start av information i guiderna. Denna fördjupningsdel 

syftar till att ge större kunskaper inom området RFID och därigenom ge ett förslag 

till hur tekniken skulle kunna användas för att skapa bättre och mer användarvänliga 

digitalguider. 

3.6 Avgränsning 

Examensarbetets omfattning på 2*20 poäng medför att arbetet måste begränsas på 

flera punkter. Vid projektstart finns följande avgränsningar på arbetet: 

– Mängden guider som skall utvärderas måste begränsas. Med bland utvärderingsmaterialet 

bör dock finnas: 

• Någon guide inom Göteborgsområdet (där arbetet utförs) 

• En av de prisvinnande guiderna (förslagsvis Canterbury-guiden) 

• Någon av de enklaste guiderna, utan menystrukturer. 

• Samt någon av de guider som innehåller mycket information. 

– I utvärderingsfasen kan inga användartester utföras, då ingen guide för tillfället 

är i bruk i Göteborgsområdet 

– I designprocessen ska arbete göras för att ta fram en prototyp som kan visa tänkta 

systemupplägg och funktioner. Då varje guide utformas med en egen design 

för att stämma överens med kundens grafiska profil eller mot ämnesområdet, 

ska ren design och estetisk utformning inte prioriteras. 

– Målet med examensarbetet är att ta fram en testbar prototyp, och inte en färdig 

produkt. 

– Det framtagna förslaget ska kunna utvecklats i programmet Clever Content Creator, 

CCC.

12 Kapitel 3. Problembeskrivning

Kapitel 4 

Utvärdering 

4.1 Utvärderade guider 

Clever Media AB har utvecklat ett flertal digitala guider under de senaste åren. De 

digitala guider som har undersökts och utvärderats i detta arbete är: 

– Canterbury-guiden 

Denna guide skapades under 2006 av Clever Media AB i partnerskap med Universitet 

i Kent och Canterbury Stadsmuseum i syfte att skapa en överblick över 

varje galleri i museet för besökarna. Canterbury-guiden har av användare och 

experter bedömts som intuitiv och enkel. 

Guiden har tagit emot ett pris i The Broadcast Education Association (BEA) 

Festival 2007 i Las Vegas inom alla fem kategorier: Innehåll, Design, Teknologi, 

Användargränssnitt och Användarvänlighet. 

– Kistefos-Museet 

Kistefos-museet ligger i Norge och denna digitalguide producerades med stöd 

från ABM-utvikling (statens senter for arkiv, bibliotek og museum) för att ge 

nytt liv åt det gamla industriområdet i Kistefos. Guiden utvecklades under 2006. 

– Tjörn –Sundsby Säteri 

Sundsby säteri ligger på ön Mjörn i Bohuslän. Gården är från 1300-talet och 

ägs sedan 2003 av Tjörns kommun. Digitalguiden utvecklades 2006 och används 

som visningsmetod där besökaren i egen takt får vandra runt på gården. 

– Universeum-guiden 

Universeum-guiden började utvecklas under 2006 för museet Universeum i Göteborgs 

centrum. Guiden är fortfarande under utveckling. Detta är en av de 

guider som utvärderats i samband med besök på museet. Guiden är omfattande 

(drygt två timmars material) och finns på flera olika språk. 

13

14 Kapitel 4. Utvärdering 

– Vitlycke 

I Tanums världsarvsområde ligger Vitlycke museum, och i anslutning till Vitlycke 

museum finns Vitlyckehällen, en av de största hällristningshällarna i Världsarvsområdet. 

Digitalguiden i Vitlycke utvecklades under 2004 med syfte att skapa 

en pedagogisk guide för mötet mellan nutid och bronsålder. 

Fler guider har testats, varav ett antal GPS-styrda. Dessa har dock inte tagits in 

i utvärderingarna då fokus istället har lagts på ovanstående guider som bedöms ha 

högre grad av interaktionsmöjligheter. I fortsatt arbete med utveckling och uppdatering 

av gränssnitt och systemdesign har dock naturligtvis även dessa guider tagits 

hänsyn till. 

4.2 DECIDE 

DECIDE är ett ramverk som ska guida utvärderare och förhoppningsvis generera välplanerade 

utvärderingar som drivs framåt med hjälp av klara målsättningar. Ramverket 

består av sex punkter: Determine the goals, Explore the questions, Choose evaluation 

techniques, Identify the practical issues, Decide how to deal with ethical issues och Evaluate, 

interpret and present the data. Punkterna har återgivits på engelska eftersom de bildar 

ordet DECIDE, men har översatts till svenska och finns beskrivna nedan. Denna metod 

är bra att använda redan vid starten av ett projekt för att tydliggöra mål och klargöra 

vad som i realiteten ska utföras[19]. 

4.2.1 Fastställa mål (Determine the goals) 

Utvärderingens mål är något som är viktigt att tidigt fastställa, eftersom målen sedan 

styr hela utvärderingsprocessen. Genom att sätta upp mål blir det tydligt vad som 

skall göras och att utvärderarna har förstått sin uppgift. Mål kan efterhand omformuleras, 

men det är viktigt att hela tiden vara medveten om de uppsatta målen och 

sträva efter att uppfylla dem. När utvärderingen är färdig kan en avstämning göras 

mot de uppställda målen och därigenom fastställa att dessa uppnåtts[19]. 

De mål som ställts upp vid utvärderingen av de digitala guiderna är följande: 

– Identifiera de användbarhetsproblem som finns. 

– Samla information om kontexten kring guiderna och dess användare. 

– Identifiera de funktioner och verktyg som användarna behöver. 

– Skapa en systembeskrivning för menysystemets önskvärda upplägg och sammankoppling. 

– Skapa ett nytt och användarvänligt gränssnitt, med en systemdesign som skall 

kunna användas som mall för andra digitala guider.

4.2. DECIDE 15 

4.2.2 Undersöka de frågor som ska besvaras (Explore the questions) 

Ett antal frågor kan identifieras, vilka är direkt relaterade till de uppställda målen. 

När dessa frågor besvaras blir målen möjliga att nå. 

Ofta kan ett mål delas upp i flera delfrågor för att erhålla en mer specifik utvärdering. 

Delfrågorna kan i sin tur uppdelas i mer specifika delfrågor, som också kan 

delas upp och så vidare[19]. 

Många frågor kring guiderna uppkom, men efter genomarbetning kunde följande 

huvudfrågor sammanställas: 

– Vilka huvudproblem finns i digitalguiderna ur ett användbarhetsperspektiv? 

– Vilka egenskaper i de befintliga guiderna är bra och skall tillvaratas? 

– Finns det funktioner som behövs men saknas? 

– I vilka sammanhang och av vem används guiden? 

4.2.3 Välja utvärderingsmetoder (Choose evaluation techniques) 

Nästa steg är att välja utvärderingsmetoder och -tekniker. Utvärderingsmetoden bestämmer 

vilka tekniker som ska användas och hur arbetet bör läggas upp. Praktiska 

och etiska frågor måste övervägas och ofta måste kompromisser göras. Ett sätt kan 

vara att kombinera olika utvärderingstekniker för att få ett bredare perspektiv, där 

varje teknik ger en synvinkel. Triangulering kan sedan användas för att skapa en bred 

bild[19]. 

Följande metoder kommer att förekomma i arbetet: 

– Redan existerande enkätunderlag. 

– Expertutvärdering. 

– Intervjuer. 

– Användartester på det nya gränssnittet. 

4.2.4 Identifiera praktiska problem (Identify the practical issues) 

Alla former av utvärderingar innebär praktiska frågor som det är viktigt att lösa innan 

start. Frågor som bör uppmärksammas är: 

– Användare. 

Användartester ska utföras på passande testpersoner som representerar målgruppen. 

Tester kan behöva utföras innan undersökningen för att säkerställa 

exempelvis kunskapsnivå hos testpersonerna. 

Det är också av vikt att bestämma på vilket sätt testpersoner ska involveras 

och engageras. Undersökningens längd, utformning och utvärderarnas roll bör 

också uppmärksammas.


– Hjälpmedel och utrustning. 

Då utrustning används i utvärderingen måste hänsyn tas till praktiska frågor. 

Exempelvis extra batterier eller om reservutrustning måste finnas. Frågor som 

hur testpersonerna påverkas av observationsmetoden måste också övervägas. 

– Tidschema och budget. 

Som regel finns varken tid eller pengar till att utföra fullständiga tester och 

utvärderingar, kompromisser måste därför göras för att uppnå bästa möjliga 

resultat. 

– Utvärderarnas expertis. 

Det är av ingen nytta att planera utvärderingar som kräver expertkunskap, om 

kunskapen inte finns att tillgå. Innan tester och analyser planeras är det således 

nödvändigt att kontrollera och förbereda utvärderarna. 

Anpassningar och ersättande av tekniker kan göras beroende på basis av tillgänglighet 

av resurser[19]. 

Det största problemet av praktiskt slag är bristen på användare. Detta på grund av 

att ingen guide för tillfället är i bruk i Sverige. Guiderna används mest på sommarhalvåret 

och de som vanligtvis finns på museer i Göteborgsområdet håller för tillfället 

på att uppdateras. Ett annat praktiskt problem är att få guider kan utvärderas på plats, 

dvs. i dess rätta kontext. Då guiderna finns utomlands, skulle det leda till långa och 

dyra resor. Utvärderarnas tidigare kunskaper kan leda till begränsningar i valen av 

metoder och tekniker, många olika har studerats men det är inte tidsmässigt möjligt 

att titta på alla och valet har därför fallit på några välkända och beprövade teorier. 

De utvärderingsmetoder och teorier som ska användas måste väljas innan arbetet påbörjas 

men får kombineras och justeras för att anpassas till uppgiften. Det finns inga 

teorier som tar upp exakt det arbete som ska utföras här, de teorier som valts anses 

dock vara de bäst lämpade för denna uppgift. Tiden är något som också ses som en 

praktisk begränsning och är i detta fall förutbestämd till 20 veckors arbete. 

4.2.5 Hantera etiska problem (Decide how to deal with ethical issues) 

Privathet och integritet är frågor som alltid bör finnas med i val av och utformandet 

av utvärderingsmetoder. Som medverkande i utvärderingen ger testpersoner sin tid 

och förtroende, och detta får inte missbrukas. De flesta organisationer och företag har 

egna riktlinjer för hur undersökningar ska utföras men följande generella riktlinjer 

kan användas som en grund[19]. Testpersonerna: 

– ska informeras om meningen och målen med undersökningen, såväl som förväntad 

tidsåtgång. 

– ska ha möjlighet att vara helt anonyma, även om ljud- eller videoinspelningar 

görs.

4.2. DECIDE 17 

– ska ges möjlighet att när helst de vill avsluta pågående test, exempelvis om de 

känner sig obekväma med situationen. 

– bör om det är möjligt få betalt för sig insats, då detta skapar en formell relation 

där engagemang och ansvar kan förväntas. 

– bör inte citeras eller beskrivas på ett sätt som kan avslöja personens identitet. 

– bör erbjudas visning av eller kopia på det resulterande materialet. 

När tester utförs garanteras anonymitet och samtliga riktlinjer har tagits i beaktning. 

4.2.6 Utvärdera, tolka och presentera data (Evaluate, interpret and 

present the data) 

Då datan är insamlat måste beslut tas i hur den ska behandlas, analyseras och hur 

presentation ska ske. Insamlingsmetoden påverkar naturligtvis vilket data som erhålls 

men det finns ändå mycket att överväga[19]. Till exempel: 

– Tillförlitlighet (Reliability) 

Tillförlitligheten för en teknik eller metod berör hur väl den skapar samma resultat 

vid olika tillfällen under samma omständigheter. Om tillförlitligheten är 

hög ska en annan utvärderare som följer samma procedur kunna få liknande 

resultat. En noggrant genomförd undersökning kan få hög tillförlitlighet. 

– Validitet (Validity) 

Validiteten gäller i vilken grad utvärderingsmetoden mäter det den antas mäta. 

Detta omfattar både tekniken i sig och hur den utförs. Tekniken eller metoden 

måste därför utföras på ett sätt och i sådan miljö att den bäst mäter det som 

önskas. 

– Bias (Biases) 

Den mänskliga faktorn kommer alltid att påverka resultatet. Det är lätt att utvärderare 

fokuserar på speciella designfel eller bedömer dem allvarligare än andra. 

Experter kan konsekvent missa ett särskilt beteende som inte anses som viktigt, 

eller selektivt samla in data som betraktas som betydelsefullt. Utvärderare kan 

omedvetet påverka testpersoners svar genom tonläge, ansiktsuttryck eller frågeformulering. 

Det är därför viktigt att vara medveten om att bias kan förekomma. 

– Omfattning (Scope) 

Utvärderingens omfattning är direkt kopplat till hur dess observationer kan generaliseras. 

– Omgivningsvaliditet (Ecological validity) 

Utvärderingens miljö kan påverka eller till och med förvränga resultatet. Om 

tester utförs på annan plats än den naturliga användningsmiljön får undersökningen 

låg omgivningsvaliditet. Även testpersonernas medvetenhet om att de 

testas kan påverka resultatet.


De utvärderingsmetoder som valts har alla för- och nackdelar. När metoderna senare 

beskrivs har analyser utförts på de ovanstående punkterna. 

4.3 Enkätundersökning 

En enkät lämnades under sommaren 2006 ut till besökare på Universeum. Vid denna 

tidpunkt var guiden inte lika omfattande som den är idag utan innefattade bara en 

av de fyra delar som den idag innehåller. Enkäten inleddes med tre kryssfrågor vilka 

gav möjlighet att vinna priser. Enkäten som följde var i fritextsform och bestod av följande 

två frågor: Hur kan vi förbättra den befintliga guiden? och Vilka delar av Universeum 

tycker du att vi skall bygga en Digitalguide av härnäst? Enkäterna som samlades in från 

Universeum sparades och 55 stycken av dem har bearbetats för detta arbete. 

Eftersom guiden inte såg ut på samma sätt som idag när enkäten genomfördes är 

svaren på fråga två relativt oviktiga. Idag visar guiden alla Universeums fyra huvuddelar, 

vilket gör att samtliga delar som önskades i enkäten nu finns i digitalguiden. 

Detta medför att ingen sammanfattning av fråga två görs. 

Sammanfattning Fråga 1: Hur kan vi förbättra den befintliga guiden? 

Flera problem uppstod i samband med uthyrningen av guiden och skicket den hyrdes 

ut i påpekades. Det var bland annat problem med att några guider verkade hänga sig 

och ibland var de inte tillräckligt uppladdade för att klara en hel tur genom museet 

(batteriet tog slut). Vissa tekniska problem fanns alltså. Det framkom också synpunkter 

på hörlurarna, att det var krångligt med sladden (särskilt när två personer delade 

på en guide) och att hörlurarna inte passade alla, de var exempelvis för stora för barn. 

Många påpekade att informationen i guiden inte låg i samma ordning som museets 

montrar. En enhetlig väg borde finnas genom både guiden och museet. Mer information 

önskades också, fler arter, information om de specifika djur som finns (namn, 

ålder, med mera) och information som är lite speciell och rolig. Att guiden bara fanns 

på svenska och borde utökas genom att fler språk finns tillgängliga påpekades även. 

Ormexpertens röst uppfattades av många som tråkig. 

Interaktionen med guiden borde minimeras, genom att guiden håller reda på var 

användaren befinner sig och startar eller anger en film som kan startas vid varje monter. 

Instruktionerna till hur guiden skulle användas var inte tillräckliga, särskilt påpekades 

detta av äldre personer. Utökad funktionalitet önskades också, exempelvis att 

kunna söka bland informationen, skriva in siffror för att hitta rätt film, frågetävlingar, 

scheman med aktiviteter museet erbjuder och att inkludera en speciell version som 

kan hjälpa synskadade. 

Det var också väldigt många som var nöjda med guiden precis som den var. 

4.4 Intervjuer 

Då inga användartester kan utföras görs intervjuer med anställda på museer för att 

få kunskaper om och en inblick i hur uthyrning och arbete med guiderna sker ute på

4.4. Intervjuer 19 

plats. 

4.4.1 Intervjutekniker 

Intervjuer och enkäter är något som kan användas för att få reda på vad användare 

gör, vill göra, tycker om och inte gillar inom interaktionsdesign. Dessa tekniker kan 

användas istället för att observera användarna och främst vid quick and dirty utvärdering, 

fältstudier och användbarhetstester för att ta fram fakta, beteende, attityder 

och uppfattningar. Intervjuer och enkäter används främst för att generera krav på 

designen och systemet, som en del av utvärderingsfasen[19]. 

En intervju kan ses som en strukturerad konversation med ett specifikt syfte. Det 

finns fyra huvudtekniker för intervjuer; ostrukturerad, strukturerad, delvis strukturerad 

och grupp intervjuer. De tre förstnämnda teknikerna skiljer sig beroende på 

hur mycket intervjuledaren kontrollerar konversationen. Denna kontroll utgörs av de 

frågor som ställts upp innan intervjun. Gruppintervjuer innebär att en liten grupp 

diskuterar vissa förspecificerade ämnen och guidas av en intervjuledare som dokumenterar 

det som sägs. Vilken teknik som skall användas beror på utvärderingens 

mål och de frågor som skall besvaras[19]. 

Innan intervjuerna utförs är det viktigt att sätta samman ett frågeformulär för att 

få en bra struktur på intervjun och som stöd. Det finns ett antal riktlinjer som bör 

följas när frågeformuläret skapas, dessa sammanfattas här[33]. 

– Frågorna som finns med skall vara rakt på sak, rimliga till antalet och inte för 

långa. Frågor som är långa skall undvikas eftersom de kan vara svåra att komma 

ihåg för den som blir intervjuad. 

– Sammansatta frågor bör också undvikas. För ökad tydlighet i vad som efterfrågas 

och för att enklare kunna dokumentera svaren, är det bättre att dela upp en 

sammansatt fråga i flera delfrågor. 

– Frågorna skall formuleras på ett språk som intervjupersonen förstår, för svåra 

eller krångliga ord och att använda jargong bör undivikas. Om språket är för 

svårt kan det leda till felaktiga svar genom att frågan missuppfattas eller att 

intervjupersonen känner sig dum och inte vågar fråga vad som menas. 

– Ledande frågor bör också undvikas, eftersom orden då läggs i munnen på den 

som blir intervjuad. När ledande frågor ställs kan många väsentliga delar missas 

eftersom det redan i frågornas utformning antas vissa saker. 

– När frågorna formuleras är det även viktigt att försöka uppnå neutralitet och att 

undvika att egen bias omedvetet speglar frågorna. 

När intervjun genomförs är det viktigt att intervjupersonen känner sig bekväm i 

situationen. Detta kan uppnås genom att intervjun läggs upp i fem delar, introduktion, 

uppvärmning, huvudsektion, nertrappning och avslutning. Introduktionsdelen 

ska vara exakt likadan vid alla intervjutillfällen, här presenterar sig intervjuledaren 

och förklarar varför intervjun utförs. Det är viktigt att förklara att de etiska frågorna 

efterföljs, hur och i vilket syfte svaren kommer att användas. I uppvärmningsdelen


ställs enklare frågor för att komma igång med intervjun. Huvudsektionen innehåller 

de djupare frågorna, vilka läggs upp på ett logiskt sätt med de lättaste i början, varefter 

frågornas svårighetsgrad ökar. Nertrappningsdelen innehåller lätta frågor och 

innefattas i intervjun för att minska eventuella spänningar som kan ha uppstått i samband 

med de svåra frågorna. Avslutningen innebär att intervjun avslutas, genom att 

den intervjuade personen tackas för sin medverkan och att intervjuledaren signalerar 

avslut genom att exempelvis stoppa ner sin anteckningsbok[33]. 

Strukturerad intervju 

En strukturerad intervju innebär att en starkt kontrollerad konversation genomförs. 

Under en strukturerad intervju används samma frågetyp som vid enkätundersökningar. 

Denna intervjuteknik är att föredra när målen är väldigt tydliga och specifika 

frågor lätt kan identifieras. Frågorna som ställs upp bör vara korta, väl formulerade 

och kunna besvaras genom att alternativ väljs. Dessa frågor kallas stängda frågor 

eftersom de renderar svar som är fördefinierade, ett av alternativen väljs[19]. 

Ostrukturerad intervju 

En ostrukturerad intervju innebär att intervjun mest liknar en vanlig konversation 

där vissa förbestämda ämnen tas upp. Både intervjuledaren och den som blir intervjuad 

kan styra konversationen. Frågorna som ställs sägs vara öppna, vilket innebär 

att personen som blir intervjuad får svara precis som hon vill, inga fördefinierade 

svarsalternativ finns. Följfrågor och diskussion kring det som tas upp uppmuntras. 

Ostrukturerade intervjuer är svåra att förutspå, kan generera många nya idéer och ge 

stor inblick i användarsituationen. Det är viktigt att intervjun utförs med ett förutbestämt 

underlag där de ämnen som ska tas upp finns listade och att alla dessa ämnen 

tas upp vid varje intervjutillfälle. Det är även viktigt att utforma intervjuunderlaget 

med avseende på de mål som ställts upp och frågeställningarna som skall besvaras 

(exempelvis genom ramverket DECIDE, se stycke 4.2). Ostrukturerade intervjuer 

ger en stor mängd data, som kräver mer tid att analysera än data från strukturerade 

intervjuer[19]. 

Delvis strukturerad intervju 

En delvis strukturerad intervju tillåter att både öppna och stängda frågor ställs och är 

en blandning av den strukturerade- och ostrukturerade intervjutekniken. Konversationen 

i denna intervjutyp är inte lika hårt kontrollerad som i strukturerade intervjuer 

men inte heller lika löst som i ostrukturerad. Innan intervjuerna skapas ett frågeformulär, 

vilket tar upp huvudfrågor och ämnen som skall täckas upp under intervjun. 

Det är viktigt att dessa frågor skapas med utgångspunkt för de mål intervjun har. 

Under intervjutillfället ställs huvudfrågorna och beroende på svaren passande följdfrågor, 

tills tillräcklig information framkommit[19].

4.5. Expertutvärdering 21 

4.4.2 Genomförda intervjuer 

I de intervjuer som genomförders valdes användning av en delvis strukturerad intervjuteknik. 

Intervjuer utfördes med två personer som arbetande på Vitlycke museum. Hans 

Lundemark arbetar som arkeolog och har varit med i utvecklandet av den digitalguide 

som finns på museet. Inger Persson jobbar i receptionen med uthyrningen av 

guiderna och träffar därför användare dagligen. De besvarade frågorna finns i bilaga 

E.1. Fullständiga intervjusvar finns i bilagorna E.2 och E.3. Planer fanns att också 

genomföra intervjuer med någon eller några anställda på museet Universeum för bedömning 

och jämförelse mellan dessa guiders innehåll och upplägg. Detta museums 

guider uppdaterades och utökades under våren 2007 och var därför tagna ur drift. 

Uppdateringen tog längre tid än beräknat och därför fanns inte tid och utrymme till 

att utföra de planerade intevjuerna. 

Av intervjuerna framkom att både museet och användarna till allra största del är 

väldigt nöjda med digitalguiden. Museepersonalen är mycket belåtna med det enkla 

sättet digitalguiden gör det möjligt att sprida kunskap på och att besökare kan 

få berättelser och information även om de inte finns någon “riktig” guide att tillgå. 

Personalen på museet tycker även att de många nivåer av information som finns i digitalguiden 

är en stor tillgång. Användare kan dock bli förvirrade av den stora mängden 

och tycka att det kan vara svårt att hitta i den. 

Innan guiderna hyrs ut hålls en kort “introduktionskurs” där personalen visar 

guiden och dess gränssnitt. Då visas hur systemet ser ut, fungerar och hur “pinnen” 

används för att navigering. Introduktionen involverar också visning av hur språkval 

utförs och volymkontrollen men hjälp av de fysiska knapparna. Innan besökaren lämnar 

museet får hon också med sig en (pappers-)karta över området. 

De problem som uppstår har oftast med hårdvaran att göra, så som att batteriet 

tagit slut, att programmet “ fastnar” någonstans eller att användaren råkat hamna 

i Windows-gränssnittet. I uthyrningen kan Inger inte påminna sig om att besökare 

frågar mycket eller vill ha hjälp eller instruktioner. Hon tror att många av de som hyr 

guiderna är vana vid dem och har använt liknande digitalguider tidigare. Däremot 

händer det emellanåt att programmet krånglar, och att hårdvaran måste bytas ut. 

Besökare är i allmänhet mycket nöjda, tycker digitalguiden fungerar bra och att den 

är lättförstådd. Andra kan ha problem med navigeringen och tycka att det finns för 

mycket information, men det tilläggs att de i uthyrningen inte brukar hinna prata så 

mycket med besökarna som lämnar tillbaka guiderna. 

4.5 Expertutvärdering 

För att lära känna och utvärdera de digitala guiderna, samt för att hitta de gränssnittsproblem 

som finns har ett antal utvärderingar utförts. Fem stycken av företagets redan 

existerande guider har betraktats, (för utförligare beskrivning, se stycke 4.1). Följande 

teorier och utvärderingsmetoder ligger till grund för de analyser som utförts.


4.5.1 Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker 

Jakob Nielsen, dansk professor i MDI (människa-dator interaktion), har tagit fram en 

metod för att hitta användbarhetsproblem i gränssnitt. Metoden består av expertutvärdering 

med hjälp av heuristiker. En liten grupp utvärderare undersöker gränssnittet 

och bedömer de problem som framkommer med erkända användbarhetsprinciper; 

heuristikerna. Heuristikerna är tio generella riktlinjer för design av användarvänliga 

gränssnitt[28]. 

Till en början undersöker varje utvärderare gränssnittet på egen hand. Då alla är 

klara med detta moment får utvärderarna prata med varandra och föra samman sina 

analyser. Normalt tar utvärderingen en till två timmar för varje utvärderare. Gränssittet 

bör undersökas flera gånger och varje delelement ska studeras och jämföras med 

heuristikerna. 

Heuristikerna är[28]: 

– Presentation av systemstatus (Visibility of system status) 

Systemet bör hela tiden informera användaren om vad som händer och var hon 

befinner sig i systemet, detta med passande feedback. 

– Samspel mellan systemet och den verkliga världen (Match between system 

and the real world) 

Systemet skall använda sig av samma språk som användaren, följa den verkliga 

världens konventioner och ge information i en naturlig och logisk ordning. 

– Användarkontroll och -frihet (User control and freedom) 

Användaren skall tillåtas att göra misstag och därefter få en tydligt markerad 

“nödutgång” eller “tillbaka”-knapp för att kunna lämna det oönskade tillståndet. 

“Undo” och “Redo” är funktioner som bör stödjas. 

– Konsekvens och standarder (Consistency and standards) 

Samma funktion ska visas på samma sätt genom hela systemet. Om en standardiserad 

symbol finns för en funktion, är det att rekommendera att använda sig 

av den. En standardiserad symbol ska absolut inte användas i en annan mening 

än den som är kopplad till symbolen[30]. 

– Förebygga fel (Error prevention) 

Design som förhindrar att problem uppstår är bättre än felmeddelanden. Situationer 

som lätt utfaller i fel bör elimineras, alternativt kontrolleras och förhindras 

genom bekräftelsefrågor innan handling utförs. 

– Igenkänning snarare än hågkomst (Recognition rather than recall) 

Användarens belastning av minnet bör minimeras genom synliga objekt, handlingar 

och valmöjligheter. Användaren ska inte behöva minnas information från 

ett delmoment till ett annat och instruktioner bör vara lätt åtkomliga.


– Användarflexibilitet och -effektivitet (Flexibility and efficiency of use) 

Snabbkommandon (som inte syns för nybörjaren) kan ofta underlätta och effektivisera 

för vana användare. På så sätt ska system kunna tillgodose både nybörjare 

och experter. Vanligt använda kommandon bör även kunna användaranpassas. 

– Estetisk och minimalistisk design (Aesthetic and minimalist design) 

Systemet bör inte presentera mer information än nödvändigt. Varje extra enhet 

information i en dialog tävlar med de relevanta enheterna information och 

förminskar dess relativa synlighet. 

– Hjälpa användare att känna igen, fastställa och återhämta sig från fel (Help 

users recognize, diagnose, and recover from errors) 

Felmeddelanden bör uttryckas i vanligt språk, tydliggöra problemet och ge konstruktiva 

lösningar. 

– Hjälp och dokumentation (Help and documentation) 

Även om det är bättre om systemet kan användas utan hjälp och dokumentation, 

kan det vara nödvändigt att tillhandahålla. Sådan hjälpinformation ska vara enkel 

att söka i, fokusera på det som efterfrågas och inte vara för omfattande. 

Dessa heuristiker bör utgöra en bas, men utvärderaren kan också reflektera över 

andra användbarhetsprinciper eller specifika heuristiker för just den produkt som 

analyseras. Utvärderarna har relativt fria händer i hur analys och tester ska utföras, 

det rekommenderas dock att gränssnittet undersöks minst två gånger. En första gång 

för att få en känsla för flödet i interaktionen och systemets omfattning. Den andra 

omgången tillåter en djupare analys av delmoment och -element när en övergripande 

bild redan finns. 

Utvärderarna ska med hjälp av heuristikerna ta fram en lista med användbarhetsproblem 

i gränssnittet med referenser till heuristiker och designprinciper som brutits 

mot i designen. Det räcker inte att lista vad som betraktas som fel, utvärderarna måste 

förklara vad det är som ogillas med referens till heuristikerna eller de designprinciper 

som tagits i beaktande. Varje användbarhetsproblem skall listas separat och specifikt 

eftersom det annars uppstår en risk för upprepning men också eftersom det inte alltid 

är möjligt att åtgärda samtliga problem. Det kan dock vara möjligt att rätta till en del 

av problemen, om alla är kända. 

Enligt Nielsen skulle en ensam utvärderare i princip kunna utföra en heuristisk 

expertutvärdering. Eftersom det är svårt för en person att ensam hitta alla användbarhetsproblem 

i ett gränssnitt är den heuristiska utvärderingsmetoden däremot inte 

lämpad för endast en person att utföra. Fler utvärderare ökar dock metodens effektivitet 

betydligt. Undersökningar visar att en grupp av fem utvärderare kan finna 75% av 

problemen i ett system, med endast en utvärderare stannar de funna problemen på ca 

35%. Av denna anledning rekommenderas att flera utvärderare involveras i metoden. 

Nielsen rekommenderar tre till fem utvärderare. 

Utvärderingsmetoden var från början tänkt som metod för utvärderare med endast 

en del kunskaper inom användbarhetsdesign och -principer. Efterföljande arbete


har dock visat att metoden är effektiv också då utvärderarna är experter inom området. 

Utvärderarnas bakgrund och erfarenhet är därför av vikt i expertutvärderingen. 

Nielsen delar upp utvärderare i tre grupper[27]: 

– Nybörjare. Utvärderare som inte har någon utbildning inom design eller människadator 

interaktion. 

– Normal. Utvärderare som har god kunskap inom användbarhetsdesign och - 

principer och som kan betecknas som experter inom området. 

– Dubbel. Utvärderare som förutom specialistkunskaper inom design också har 

insikt i det system som utvärderas. 

Artikeln [27] visar också att en dubbel expert hittar fler problem än en normal utvärderare 

som i sin tur hittar fler problem än nybörjare. 

4.5.2 Normans designprinciper 

Donald A. Norman[30] har tagit fram olika designprinciper som bör begrundas i utformningen 

av ett interaktivt gränssnitt. Dessa principer är centrala för all interaktionsdesign 

och bör alltid utgöra en bas för interaktiva gränssnitt[19]. Därför kommer 

följande principer att läggas till Nielsens expertutvärdering ovan som ytterligare heuristiker 

i analysen[19, 30]: 

– Affordance 

Termen affordance redogör för de uppfångade och faktiska egenskaper ett objekt 

har, primärt de fundamentala egenskaper som bestämmer hur ett objekt möjligen 

kan används. Exempel på affordance är en knapp som inbjuder användaren 

att trycka på den. Affordance ger alltså starka ledtrådar till hur objekt ska användas, 

bollar är till för att kastas eller studsas, vred är till för att vridas på. När 

affordance utnyttjas förstår användaren vad hon ska göra bara genom att titta 

på objektet. Inga instruktioner, bilder eller märkningar behövs. 

Det finns två typer av affordance, verklig (real) och uppfångad (percived). Verklig 

affordance tillskrivs fysiska objekt och innebär att något är uppenbart och 

inte behöver läras in, exempel på detta är hur ett föremål ska greppas. Gränssnitt 

(som är skärmbaserade) kan inte innehålla denna typ av affordace men har 

istället uppfångad affordance, som innebär inlärda vedertagna uppfattningar. 

– Konceptuella modeller (Conceptual models) 

Omedvetet skapar sig alla en konceptuell modell av varje apparat eller system de 

använder, en föreställning om systemets uppbyggnad och funktioner som följer 

med i användandet. En användare kopplar följaktligen sina mål och intentioner 

till denna föreställning (konceptuella modell) när systemet används. Vanligen 

byggs modellen upp av de funktioner som gjorts synliga och de uppfattade 

kopplingar som finns mellan handlingar och funktioner. Kopplingarna behöver 

dock inte finnas i verkligheten, användaren kommer att tillskriva även tillfälliga


eller slumpmässiga händelser betydelse. Designprinciperna blir således viktiga 

för att användare ska kunna skapa sig korrekta konceptuella modeller. 

Användandet är direkt relaterat till den konceptuella modellen. Den återkoppling 

som systemet ger kan antingen stödja eller orsaka ändringar i modellen. 

System bör därför utformas med stöd för inlärning och för att dessa ändringar i 

modellen ska kunna ske utan problem. 

– Göra saker synliga (Visibility) 

Denna princip handlar om att tydligt synliggöra de relevanta och viktiga funktionerna 

i produktens design. Genom att visa funktionerna ökas utsikten att 

användarna väljer rätt och förstår vad som ska göras. Placeringen av kontroller 

och knappar så att koppling mellan funktion och handling blir tydligt är också 

innefattat i principen. 

Vid vissa tillfällen är det inte möjligt att synliggöra en funktion. Ljud kan emellertid 

användas för att skapa synlighet som inte kan åskådliggöras på annat sätt, 

exempelvis kan ljud visa om något fungerar eller är trasigt och behöver underhåll. 

– Mappning (Mapping) 

Mappning är en teknisk term som syftar på relationen mellan två saker. Ett exempel 

kan vara att styra en bil, för att svänga åt höger ska hjulen vridas medurs, 

och tvärtom. En användare måste i detta fall identifiera två typer av mappning, 

den första att en av bilens alla kontroller påverkar styrningen och den andra att 

ratten ska vridas åt ett av två möjliga håll. Ingen av dessa mappningar är intuitiva, 

men de är lätta att lära sig, väl inlärda glöms de inte bort. Hjulen och vridningen 

medurs är dock naturliga val för denna funktion, eftersom funktionen 

görs synlig. Både ratten och hjulen rör sig i samma riktning, och återkoppling 

ges direkt till användaren. 

Naturlig mappning innebär att fysiska motsvarigheter och kulturella standards 

utnyttjas, vilket leder till omedelbar förståelse. Exempel på fysisk motsvarighet 

kan vara om ett antal lampor ska kontrolleras, lampknapparna bör då läggas i 

samma mönster som de fysiska lamporna är placerade i. När kulturella standarder 

används för mappning innebär det att inlärd kunskap utnyttjas, exempelvis 

färger, där rött ofta betyder stopp eller varning medan grönt ofta signalerar klart, 

“fritt fram” eller okej. 

Det måste således finnas en nära, naturlig relation mellan kontrollen och dess 

funktion, dvs. en naturlig mappning. 

– Återkoppling (Feedback) 

Återkoppling är ett systems koppling mellan input och output. Denna koppling 

ska ge varje operation och handling en omedelbar och tydlig effekt, dvs. skicka 

tillbaka information om vilken handling som har utförts och vad som har uppnåtts. 

Detta tillåter en person att förstå designen och lära sig resultatet av en


handling. Konceptet är starkt kopplat till principen Göra saker synliga och genom 

att använda återkoppling på ett bra sätt kan också synlighet skapas. 

Det finns många olika typer av återkoppling: audiell, taktil, verbal, visuell, och 

olika kombinationer av dessa. God design ska använda sig av den form eller den 

kombination som lämpar sig bäst för olika handlingar. 

– Konsekvens (Consistency) 

Detta koncept handlar om att följa regler och att vara konsekvent. Ett gränssnitt 

ska använda sig av liknande operationer och liknande element för att utföra liknande 

handlingar. På detta sätt kan användaren lära sig och känna säkerhet i 

att en känd knapp har samma funktion oavsett var i gränssnittet den återfinns. 

Preece et al.[19] delar in begreppet konsekvens i Yttre konsekvens (External consistency) 

och Inre konsekvens (Internal consistency). Yttre konsekvens innebär att 

designen uppfyller användarnas förväntningar från andra liknande verktyg. Inre 

konsekvens är då designen är konsekvent med andra liknande produkter från 

samma tillverkare. 

Inkonsekvens tillåter undantag från regler och skapar godtyckliga gränssnitt. Att 

designen uppfyller yttre konsekvens innebär också att en känd, standardiserad 

symbol inte används i en annan funktion eller syfte. En svårighet i designen av 

ett gränssnitt kan vara att besluta om funktioner och objekt ska vara konsekvent 

med den fysiska världen eller med den datorbaserade. 

– Felhantering (Designing for Error) 

Alla människor gör fel. En mängd olika typer av fel finns, men två fundamentala 

kategorier är specificerade: “slips” och misstag. “Slips” är en typ av fel som 

kommer ifrån det automatiska beteendet, när undermedvetna handlingar utförs. 

När en “slip” inträffar utförs inte den tänkta handlingen utan istället någon 

annan. Exempel på denna typ av fel kan vara att vara på väg med bil till affären 

men istället ta den väg som alltid körs mot jobbet. Ett annat exempel kan vara 

att flingorna en dag ställs i kylskåpet medan mjölken ställs i flingskåpet. Misstag 

handlar däremot om fel som görs på grund av att felaktiga slutsatser dragits. 

Många misstag kommer från processen att se samband eller förhållande mellan 

olika funktioner och objekt, som ofta kan vara relativ orelaterade till varandra. 

Denna egenskap hos människan bidrar till att göra oss kreativa och insiktsfulla 

och leder ofta till att korrekta slutsatser dras, även från grunder som ibland är 

delvis eller helt inkorrekta. Egenskapen kan emellertid även leda till att helt fel 

slutsats dras. 

Eftersom fel är något som alla gör, är det mycket viktigt att system designas för 

att hantera de fel som kan inträffa. 

4.5.3 Utförande 

För utvärderingen av de digitala guiderna har Nielsens expertutvärderingsmetod med 

heuristiker[28] valts i kombination med Normans designprinciper[30]. Den kunskap


som finns hos de involverade utvärderarna var till en början på nivån normal (se 

stycke 4.5.1). Eftersom mer kunskap om systemen och guiderna senare erhölls fanns 

insikter i den dubbla nivån. Då Nielsen rekommenderar utvärderingsgrupper i storleken 

tre till fem utvärderare men endast två deltagare finns att tillgå valdes att utföra 

två utvärderingar i olika omgångar då deltagarna hade olika kunskapsnivåer. På detta 

sätt kan utvärderingen leda till att en omfattande mängd fel upptäcks. 

Varje guide har således utvärderats i omgångar. Till en början gick utvärderarna i 

rollen som normal användare igenom de aktuella guiderna och skrev ner intryck och 

synpunkter, detta utfördes om möjlighet fanns i samband med besök i guidens tänkta 

miljö. Därefter undersöktes guiden noggrant, scheman och diagram över systemets 

upplägg och navigering togs fram. Efter detta ansågs utvärderarna ha insikt i systemet 

och expertutvärdering med hjälp av heuristikerna genomfördes på den dubbla nivån. 

Dessa utvärderingar tog mellan tre och fem timmar och har utförts på Universeumguiden 

och Canterbury-guiden. De sammanfattande resultaten kan sedan tas ihop till 

riktlinjer för hur en framtida applikation ska fungera. 

4.5.4 Resultat 

Ett exempel på hur gränssnitten ser ut idag visas i bilaga A. Guiderna har olika innehåll 

och i sammankoppling av menyerna, men systemen ser i stort liknande ut. 

I följande utvärderingar beskrivs och analyseras i synnerhet tre av knapparna som 

förekommer i gränssnitten, i-knappen, bakåt-knappen och X-knappen, (se fig. 4.1) då 

dessa knappar orsakar väldigt många problem. Dessa knappar förekommer på de 

flesta av digitalguidens delar och sidor (se bilaga A) och navigeringen styrs främst 

med hjälp av dem. 

Figur 4.1: Knappsymboler använda i gränssnitten. 

Expertutvärdering 1 –Normal nivå av expertis 

Samtliga guider har utvärderats på normal nivå av expertis. Dessa utvärderingar finns 

i bilaga B. De problem och svagheter funna i dessa utvärderingar ligger också som 

grund för expertutvärdering 2. Nedan följer en sammanfattning av expertutvärdering 

1. 

– Canterbury-guiden 

Guiden bedömdes som relativt intuitiv och enkel att använda. Vissa missar i 

menytexter hittades och i kartorna finns pilar som visar ingång och utgång till


förra respektive nästa rum, dessa är inte klickbara trots att de liknar de övriga 

“knapparna ” i guiden vilket kändes konstigt. Det mest otydliga verkar vara 

i-knappen och dess meny. 

– Kistefos-Museet 

Denna guide betraktas som mycket otydlig. Inkonsekvens i texter och knappar 

bidrar till detta. Undermenyer täcker delar av kartan, klickbara delar av området 

är mycket små och otydliga och sammankopplandet av de olika menydelarna 

känns långt ifrån intuitiv. Det mest ifrågasatta är dock att guiden har två iknappar 

som leder till olika menyer. 

– Tjörn –Sundsby Säteri 

Guiden är relativt liten och har inga undermenyer vilket skulle kunna skapa 

en enklare navigering. Flera missar i menylogiken gör dock att guiden ändå 

har vissa problem. Den i-meny som finns är oklar och här är de flesta filmer 

uppdelade i flera delar, detta visas inte och det finns ingen möjlighet att byta 

mellan filmerna. Denna guide har också hela tiden en bakåt-knapp som inte går 

att använda någonstans i systemet. 

– Universeum-guiden 

Universeum-guiden är den mest omfattande guiden och här finns många undermenyer 

och vägar som kan skapa navigeringsproblem. Det är otydligt vilken 

meny som är huvudmenyn och på vilket sätt backningsknappen fungerar. Den 

karta som används är dåligt kopplad till verkligheten och då mycket av den information 

som finns presenteras på flera olika ställen är det näst intill omöjligt 

att få en överblick över systemet. Knapparnas utseende och funktioner stämmer 

dåligt överens och är grund till de flesta av de användbarhetsproblem som 

identifierats. 

– Vitlycke 

Denna guide betraktas som den mest oklara som testats. Många undermenyer 

och under-undermenyer är ologiskt sammankopplade och länkar i flertalet fall 

till samma information, vilket skapar stora navigeringsproblem. Otydligheten 

förstärks av inkonsekvens i text samt knapparnas symboler och funktion. Det 

är över huvud taget inte möjligt att genom backning återkomma till systemets 

huvudmeny och bakåtknappen kan föra användaren till så många olika ställen i 

systemet att en överblick är mycket svår att erhålla. 

Denna guide gav det tydligaste exemplet på problemet som uppstår då navigeringen 

ska skötas med hjälp av de fysiska knapparna. I en karta över den stora 

Vitlyckehällen indikerar inget att kartan flyttas med hårdvaruknapparna. Detta 

gör att nästan 80% av innehållet på Vitlyckehällen lätt kan missas. 

De första utvärderingarna av digitalguiderna genererade en mängd upptäckta brister 

i gränssnitten. Genomgående ansågs de främsta problemen ligga i knappars inkonsekvens, 

knappars placering och att de knappar som visas förändras hela tiden. Det


finns två knappar för att backa i systemen, vilka har olika utformning, position och 

symboler. Den ena knappen är blå och ser ut som en bakåtpil (liknar den sorts symbol 

som finns i mobiltelefoner, Word, med mera), den andra knappen är röd med ett vitt 

X och liknar den symbol som används för att stänga fönster i datorgränssnitt (denna 

knapp förekommer också i en grön version, som dock har samma funktion), se fig. 4.1. 

När dessa knappar används uppstår problem i navigeringen, eftersom det inte går att 

backa till en meny som har den röda backningsknappen med ett vitt X på. 

De finns en knapp med ett i på, som följer med i alla menyer. Denna knapp leder 

till en meny som upplevs som systemets huvudmenyn, men som inte är det. En annan 

meny kallas huvudmeny och är en meny som kan nås från i-knappens meny. Symbolen 

“i” är en standardiserad symbol för information, här används den som symbol på 

länken till en grundmeny, vilket skapar problem och förvirring. 

Det går att utföra en del navigering via de fysiska knapparna som finns på handdatorn, 

något som är svårt att se eftersom symbolerna inte stämmer överrens med 

funktionerna. Exempel på sådan funktion är att ändra ljudvolymen, vilket görs med 

knapparna märkta med symbolerna brev och frammåtpil. (se också fig. C.5) 

Några funktioner som saknas är att kunna pausa filmer som spelas och information 

om att en film är uppdelad i flera delar. Det skulle även vara fördelaktigt för 

användaren att alltid veta var i systemet hon befinner sig. Det saknas ibland rubriker 

eller annat som visar var användaren är eller har varit i systemet. På grund av att 

materialet ofta är mycket stort och att samma information finns på olika ställen är det 

svårt att få en överblick. 

Fördjupning 

För att få större kunskap om guidernas uppbyggnad och design samt skapa insikt 

för djupare analys skapades för varje guide ett diagram över menysystemet. Dessa 

diagram finns i bilaga C. Fördjupningarna gjordes för att skapa insikt i systemen och 

generera användbarhetsexpertis på dubbel nivå. 

Expertutvärdering 2 –Dubbel nivå av expertis 

Denna expertutvärdering bidrog till att ytterligare fel och svagheter hittades i systemen, 

där de största problemen anses ligga i navigeringen. Navigeringsproblemen är 

ett resultat av flera svagheter gällande visualisering, konceptuella modeller, mappning 

och konsekvens. Nedan följer en sammanställning av resultaten. Noteras bör dock att 

då guiderna visserligen har många gemensamma svagheter finns också många skillnader. 

Universeum-guiden är mycket omfattande och har delar som Canterbury-guiden 

inte har (tex. tangentbord och faktabibliotek). Att Universeum-guiden byggts upp i 

etapper genom att olika delar lagts till allt eftersom bidrar till att denna guide inte har 

samma enkelhet som Canterbury-guiden (som ju också vunnit pris för sitt upplägg). 

Ett försök görs dock att ta samman de gemensamma och mest påtagliga bristerna i 

guiderna. Hela resultatet från expertutvärderingen återfinns i bilaga D.


Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker 

– Presentation av systemstatus (Visibility of system status) 

Här återfinns en av systemens största svagheter. Då det saknas konsekventa hållpunkter 

och möjlighet att få en systemöverblick, är det svårt för användaren att 

skapa en uppfattning om hur systemet hänger ihop och var informationen finns. 

Redan besökta delar markeras inte som besökta vilket leder till komplikationer 

då samma information finns presenterad på flera ställen. 

De knappar som används skapar förvirring eftersom de varken är konsekventa 

eller har standardiserade symboler/funktioner. 

– Samspel mellan systemet och den verkliga världen (Match between system 

and the real world) 

Kartor används som navigationsgrund vilket skapar stark koppling till verkligheten, 

men inoch utgångar från rum/hallar har inte den funktion de har i 

verkligheten vilket inte stöder kopplingen. 

– Användarkontroll och -frihet (User control and freedom) 

Denna heuristik visar på många problem som skapas av de knappar som finns 

och de som saknas. Knappar med olika symboler har samma funktion och användarkontrollen 

begränsas av att andra funktioner inte finns alls (exempelvis 

paus). 

– Konsistens och standarder (Consistency and standards) 

Rubriker blandas, menyer ser olika ut och färger används olika. Standardsymboler 

används i annan mening än den som är kopplad till symbolen. Detta skapar 

förvirring och bryter mot designprinciper. 

– Förebygga fel (Error prevention) 

Systemen betraktas i utvärderingen som förlåtande och fel är till stor del förhindrade. 

Systemen ger också utrymme för att när som helst “börja om” dvs. gå 

tillbaka till huvudmenyn. 

– Igenkänning snarare än hågkomst (Recognition rather than recall) 

Systemen stödjer inte igenkänning med symboler eller märkning av fysiska 

knappar. Inte heller finns hjälp tillgänglig eller indikationer på var användaren 

befinner sig eller har varit. Introduktionerna i guiderna betraktas som bra 

med förklaring och hjälp, men det är inte möjligt att titta på dem igen om inte 

guiden startas om. 

– Användarflexibilitet och -effektivitet (Flexibility and efficiency of use) 

Systemen betraktas som väl anpassade för nybörjare så väl som vana användare. 

Däremot anses guiderna vara möjliga att “effektivisera”, genom att skapa en 

guidad tur genom hela museet.


– Estetisk och minimalistisk design (Aesthetic and minimalist design) 

En del begränsningar ansågs finnas inom detta område. I Canterbury-guiden 

ansågs krusiduller och utsmyckning i vissa fall ta över och dölja funktionalitet. 

I bland annat Universeum-guiden går de filmer som finns att nå via flera olika 

vägar (guidad tur, karta och tangentbord). 

– Hjälpa användare att känna igen, fastställa och återhämta sig från fel (Help 

users recognize, diagnose, and recover from errors) 

Inga felmeddelanden används men ljud används till viss del. Systemet möjliggör 

dock backning som återhämtning från fel. 

– Hjälp och dokumentation (Help and documentation) 

Hjälp och dokumentation saknas helt. 

Normans designprinciper 

– Affordance 

Varken gränssnittets knappar eller de fysiska knapparna är intuitiva och användaren 

måste i flera fall “prova sig fram” för att hitta funktionerna. Denna 

designprincip utnyttjas dock olika i de olika guiderna. 

– Konceptuella modeller (Conceptual models) 

Den konceptuella bild som byggs upp hos användaren blir rörig och stämmer 

inte alltid. Här bedömer utvärderingarna att stora åtgärder kan göras för att 

uppnå förståelse och enklare navigering. 

– Göra saker synliga (Visibility) 

En stor del av funktionerna som finns är otydliga, visas inte eller är oklart placerade. 

Det anses viktigt att det tydligt visas vilka delar som är klickbara och inte 

samt att konsekvens tillämpas. 

– Mappning (Mapping) 

Användningen av olika knappar för samma funktion och sättet backningsknappen 

fungerar på är exempel på dålig mappning. Inkonsekvens i färgkodning och 

placering bidrar ytterligare till frånvaron av naturlig relation mellan kontroller 

och funktion. 

– Återkoppling (Feedback) 

Systemen har till viss del bra återkoppling. Bland annat används visuell återkoppling 

för att visa att en film laddas. Audiell används ibland i slutet av filmer, 

då berättaren hänvisar till nästa punkt, och även med ett pling då film startas 

eller fel sifferkombination tryckts in i på tangentbordet. Likväl saknas återkoppling 

vid flera punkter som skulle kunna öka tydligheten.


– Konsekvens (Consistency) 

Konsekvensen skulle kunna ökas och förbättra användarvänligheten avsevärt. 

Användningen av standardiserade symboler och konsekvens i knappar och placering 

bör ökas. 

– Felhantering (Designing for Error) 

Systemen betraktas som utformade så att användaren lätt kan avbryta eller gå 

tillbaka då fel gjorts, dvs. designade för återhämtning från fel. 

4.5.5 Giltighet 

I en studie av Gray och Saltzman[42] synas Nielsens expertutvärderingsmetod med 

heuristiker. Det framkommer att Nielsen visserligen format en nyskapande metod 

men att vissa av de slutsatser som dragits kan vara missvisande. Bland annat gör 

Nielsen antagandet att de upptäckta problemen i en expertutvärdering verkligen är 

faktiska problem. I sin artikel[27] påvisar Nielsen genom tester effekten av utvärderarnas 

nivå av expertis, men har inte studerat ökningen av upptäckta problem orsakad av 

heuristikerna. Det finns dock inga statistiska analyser av expertgrupperna, och Gray 

och Saltzman menar att på grund av detta måste viss försiktighet tas i tolkandet av 

resultaten av denna utvärderingsmetod. 

Baily[5] har antytt att många av de problem som identifieras i heuristiska utvärderingar 

i själva verket inte är problem. Trots detta spenderas pengar och resurser på 

att åtgärda dessa “problem”. Baily hänvisar till [6] som funnit att endast en tredjedel 

(36%) av de upptäckta problemen i en heuristisk utvärdering faktiskt är användarproblem. 

Artikeln visar också att expertutvärderarna missade en femtedel (21%) av 

de problem användarna haft och att nästan hälften (43%) av de funna problemen inte 

var problem (dessa kallas “falska alarm”). Om analysen stämmer innebär det att 

heuristiska utvärderingar tenderar att hitta fler falska alarm än faktiska problem. 

Baily menar, med grund i dessa undersökningar, att all heuristiks utvärdering bör 

kombineras med välplanerad och professionellt utförda användartester. 

Ett av de praktiska problem som finns med utvärderingsarbetet är bristen på användare 

(se stycke 4.2), därför har utvärderingen begränsats till expertutvärderingarna, 

ett fåtal intervjuer samt den knapphändiga enkätundersökning som gjorts på 

Universeum. 

De expertutvärderingar som utförts i detta arbete kan antas vara påverkade i relativt 

hög grad av parametrarna Tillförlitlighet, Validitet, Bias, Omfattning och Omgivningsvaliditet 

(se stycke 4.2.6). 

– Tillförlitlighet. Tillförlitligheten är svår att bedöma eftersom den är starkt relaterad 

till situation samt utvärderarnas bakgrund och kunskap, men måste betraktas 

som relativt låg, även om liknande resultat troligen skulle kunna återskapas. 

– Validitet. Då det inte är fastställt vilka designproblem och användbarhetsaspekter 

som är de viktigaste kan validiteten inte värderas. Dock skall påpekas att 

utvärderingarna om möjligt skett i rätt miljö och av utvärderare som kan anses 

vara en del av målgruppen.


– Bias. Graden bias som påverkar de expertutvärderingar som utförts måste betraktas 

som betydande då endast två utvärderare varit inblandade. Den liknande 

bakgrund som utvärderarna har inverkar troligen också på graden av bias. 

– Omfattning. Utvärderingens omfattning är liten men kan möjligen ändå betraktas 

som generaliserbar för de guider som företaget utvecklat då antalet utvärderade 

guider är en ganska stor del av företagets samtliga produkter. 

– Omgivningsvaliditet. Utvärderingens miljö har i två av fem fall valts till den naturliga 

användningsmiljön. I samtliga fall har korrekt utrustning använts. Områdesvaliditeten 

kan således betraktas som acceptabel.

34 Kapitel 4. Utvärdering

Kapitel 5 

Utveckling av nytt GUI och 

systemdesign 

5.1 Designprocessen 

Inom interaktionsdesign finns fyra grundläggande aktiviteter, Identifiera behov och 

fastslå krav (Identifying needs and establishing requirements), Utveckla designalternativ 

(Developing alternative designs), Skapa en interaktiv version av designen (Building 

interactive versions of the designs) och Utvärdera designen (Evaluate designs). 

Dessa fyra aktiviteter är grundstenar i de flesta designprocesser, vissa består enbart av 

dessa medan andra har utökats med olika delaktiviteter[19]. En enkel designmodell 

visas i fig. 5.1 

Identify needs/ 

establish requirements 

(Re)Design Evaluate 

Build an interactive 

version 

Figur 5.1: Enkel designmodell för interaktionsdesign. 

Iteration är en viktigt del i designprocessen. När stegen genomgås flera gånger 

hittas fler svagheter och en bra design växer fram ur iterationerna. 

35

36 Kapitel 5. Utveckling av nytt GUI och systemdesign 

5.1.1 Identifiera behov och fastslå krav 

För att identifiera behov krävs att designern vet vilka användarna är och vad de behöver 

från produkten som ska designas. Designen som tas fram skall stödja användarna 

i olika situationer och det är viktigt att rätt typ av stöd ges i den interaktiva produkten. 

Behoven som identifieras får sedan ligga till grund för produktens kravspecifikation, 

där alla krav som produkten ska uppfylla listas[19]. 

5.1.2 Utveckla designalternativ 

De krav som tagits fram måste uppfyllas för att en bra design ska uppnås . Här utförs 

designens huvudarbete och idéer för att nå kraven genereras. Denna aktivitet kan 

delas upp i två delaktiviteter, fysisk design och konceptuell design. Med den fysiska 

designen menas produktdetaljer som färg, meny- och ikondesign. Den konceptuella 

designen innefattar vad produkten ska göra, hur den ska bete sig och se ut, dvs. det 

som används för att skapa produktens konceptuella modell[19]. 

5.1.3 Skapa en interaktiv version av designen 

Denna aktivitet innebär att en designversion skapas, som kan testas på användare genom 

interaktion. Det finns flera typer av interaktiva designalternativ, alltifrån ett färdigt 

program till “Lo-Fi” prototyper. De har alla både för- och nackdelar och beroende 

på var designern befinner sig i designprocessen passar de olika bra. Enkla pappersprototyper 

och skisser är att föredra tidigt i designprocessen, för att testa interaktionen 

och på ett billigt sätt testa designidéer. Dessa enkla prototyper ger även användaren 

större utrymme att våga kritisera designen och påpeka felaktigheter. Längre fram i 

designprocessen är det lämpligare att skapa ett färdigt program för tester[19]. 

5.1.4 Utvärdera designen 

När designen utvärderas är det främst för att bestämma hur användarvänlig den är, 

vilket kan mätas på flera olika sätt. Exempel på mätmetoder kan vara användartester 

där antalet fel användarna gör räknas, hur väl designen uppfyller de krav som ställts 

eller hur tilltalande designen är. Att involvera användare i utvärderingen ökar chansen 

att slutprodukten blir bra och användarvänlig[19]. 

5.2 Identifiera behov och fastslå krav, varv 1 

5.2.1 Krav (Requirements) 

För att skapa en bra och användbar design är det viktigt att krav ställs upp tidigt i 

designprocessen. Kraven ska sedan användas under hela processen, till en början som 

bas för vad som skall skapas och sedan som mått på hur bra designen är. 

När det gäller utveckling av mjukvara finns det två huvudtyper av krav: funktionella 

och icke-funktionella. De funktionella kraven är av den teknikiska typen och

5.2. Identifiera behov och fastslå krav, varv 1 37 

beskriver vad systemet ska göra. Icke-funktionella krav beskriver däremot systemets 

begränsningar och de begränsningar som kan förekomma inom utvecklingen av systemet. 

Båda dessa typer av krav kan delas in i en mängd underkategorier. Kraven 

som ställs upp är hämtade från de utvärderingar som gjorts, intervjuer och företagets 

önskemål om hur gränssnittet skall fungera. 

Funktionella krav 

Funktionella krav beskriver vad produkten ska göra, och specificerar speciella beteenden 

som systemet ska besitta[45]. De funktionella krav som identifierats för utvecklingen 

av digitalguidernas gränssnitt är: 

– Gränssnittet ska guida användaren genom den aktuella miljön. 

– Gränssnittet skall stödja användarna och förhöja upplevelsen. 

– Navigeringen ska designas på ett sådant sätt att den är lätthanterlig och enkel, 

samt ger en överblick över systemet. 

– Guiden ska vara lätt att använda för både gamla och unga. Teknisk ovana personer 

ska även kunna använda systemet. 

Icke-Funktionella Krav 

Icke-funktionella krav beskriver de begränsningar som finns. Begränsningar kan bestå 

och bero av en mängd olika orsaker som miljö, användare, användbarhet, tid och 

säkerhet[48]. De icke-funktionella krav som identifierats för utvecklingen av digitalguidernas 

gränssnitt är: 

– Det nya gränssnittet skall kunna skapas med programmet Clever Content Creator, 

CCC. 

– Gränssnittet skall vara inom ramen för upplösningen 320 x 240, för att passa 

handdatorn. 

– Systemupplägget skall kunna användas som mall när nya guider skapas. 

– Bilder, filmer och ljudfiler ska på ett enkelt sätt kunna bytas ut. 

– I gränssnittet måste hänsyn tas till kontexten och miljön. 

– Gränssnittet skall utvecklas inom tidsramen av 20 veckors arbete. 

– Gränssnittet ska ha ett tilltalande utseende och vara intressant och roligt att 

använda. 

För att underlätta att de ställda kraven uppnås görs även en Kravspecifikation. 

Funktioner som finns i det befintliga systemet och även andra önskvärda funktioner 

ställs upp i termer av hur viktiga de är för gränssnittets funktionalitet.


5.2.2 Kravspecifikation 

De krav som ställts upp kan uttryckas i en speciell terminologi för en kravspecifikation. 

Detta rekommenderas av[7] och används för att dela upp de tidigare ställda 

kraven i delar och visa hur betydelsefullt varje del är. Det finns riktlinjer för vilka 

termer som skall används och hur kraven ställs upp. Kravspecifikationen utgår ifrån 

fem huvudpunkter som är: Måste (Must), Får inte (Must not), Ska (Should), Ska inte 

(Should not) och Kan (May)[7]. Alla krav som tidigare ställts upp och de delar som 

behövs för att bygga upp dem skall hamna under dessa termer. I tabell 5.1 förklaras 

varje term. 

– Måste 

Tabell 5.1: Kravspecifikation 

Dessa krav avser vad som absolut krävs av systemet som utvecklas[7]. 

• Kunna utvecklas med programmet Clever Content Creator, CCC. 

• Använda upplösningen 320 x 240. 

• Skapa övergripande systemupplägg för samtliga digitalguider. 

• Tillhandahålla utbytbarhet av bilder, filmer och ljudfiler. 

• Utvecklas inom tidsramen av 20 veckors arbete. 

• Tillhandahålla ett intuitivt sätt att röra sig genom menysystemet. 

• Tillhandahålla koppling mellan system och den verkliga världen. 

• Innehålla all information som ska finnas. 

• Presentera överblick. 

• Tydliggöra gränssnittsfunktionaliteter. 

• Tydliggöra fysiska funktionaliteter. 

• Erbjuda konsekventa knappsymboler. 

– Får inte 

Avser vad som absolut inte får förekomma i systemet[7]. 

– Ska 

• Medge otillåtna tillstånd. 

Här avses funktioner som ska förekomma i systemet. I specifika situationer kan dock 

efter stort övervägande någon funktion tas bort ur en viss del[7]. 

• Tillhandahålla visning av lämplig väg genom systemet.


– Ska (forts...) 

• Tillhandahålla backnings-möjlighet. 

• Tydligt visualisera vad som är huvudmenyn. 

• Erbjuda tilltalande utseende. 

• Möjliggöra visualisering av informationen på ett enkelt och logiskt sätt. 

• Använda passande audiell återkoppling. 

• Använda lämplig visuell återkoppling. 

• Medge affordance, dvs. tydliggöra vad som är klickbart eller ej. 

• Tillhandahålla återhämtning från fel. 

• Möjliggöra enkel väg genom systemet. 

• Möjliggöra inhämtande av mer information. 

• Tydliggöra systemstatus. 

• Erbjuda navigeringsstatus. 

• Erbjuda assistans. 

• Erbjuda konsekvent knapplacering. 

• Erbjuda konsekventa informationstexter 

• Erbjuda konsekventa menytexter. 

• Tillhandahålla konsekvens i färgkodning. 

• Tillhandahålla konsekvens i menyuppbyggnad. 

• Tillhandahålla konsekvens i backningsfunktion. 

• Erbjuda konsekvens i informationspresentation. 

• Tillhandahålla guidning genom miljön. 

• Möjliggöra användandet av systemupplägget som mall för framtida applikationer. 

– Ska inte 

Funktioner som inte skall förekomma i systemet. Men i specifika situationer kan 

efter stort övervägande en funktion tas med[7]. 

– Kan 

• Skapa djupare menysystem än nödvändigt. 

• Tillhandahålla mer information än nödvändigt. 

• Använda standardsymboler i felaktig mening. 

Under denna kategori hamnar de funktioner som är valfria. Dessa typer av funktioner 

kan tas med eller inte beroende på vem som designar gränssnittet. Ett minimalt 

gränssnitt tar inte med någon av dessa funktioner medan ett annat kan ta med alla. 

En designer kan tycka att vissa funktioner förhöjer produkten medan en annan inte 

tycker på detta sätt, alltså dessa funktioner är helt valfria[7]. 

• Visualisera vad användaren besökt och sett i systemet. 

• Visualisera filmantal


– Kan (forts...) 

• Möjliggöra växling mellan olika filmer under samma punkt. 

• Stödja speciella behov. 

• Tydliggöra funktionalitet med hjälp av standardsymboler. 

• Möjliggöra snabbspolning. 

• Erbjuda paus-alternativ. 

• Möjliggöra växling av språk. 

5.3 Utveckla designalternativ, varv 1 

5.3.1 Konceptuell design 

Hur systemet ska fungera, kopplas ihop och bete sig är en del av den konceptuella 

designen. Norman[30] beskriver hur ett system designas och implementeras med utgångspunkt 

i designerns mentala modell, denna överförs till användaren som sedan 

använder den som grund för sitt resonerande kring systemets uppförande (se också 

stycke 4.5.2). 

I en artikel av Norman[[29] refererad till av [36]] beskrivs också skillnaden mellan 

mentala- och konceptuella modeller: Medan konceptuella modeller används som redskap 

för att förstå eller instruera om ett fysiskt system, är de mentala modellerna det 

som användare faktiskt uppfattat och använder sig av i systemet. Soegaard[36] menar 

att designern designar in en konceptuell modell i systemet för att skapa förståelse 

och sammanhang. Om designern lyckas med den konceptuella modellen kommer en 

korrekt mental modell att skapas hos användaren. 

Konceptuella modeller (se även stycke 4.5.2) byggs upp hos användarna allteftersom 

ett system används. I uppbyggandet av en konceptuell modell hos användare 

görs det ofta felaktiga antaganden. När sådana fel upptäcks justeras den konceptuella 

modellen och uppbyggandet fortsätter. Om ett system konsekvent bryter mot eller 

bryter mot för många designprinciper kan användare få svårt att skapa någon konceptuell 

modell alls av systemet. Detta gör användare förvirrade och oförstående till 

systemets uppbyggnad. 

I skapandet av den systemdesign som ska generera en lättförståelig och sammanhängande 

mental modell för de digitala guiderna har diskussioner förts där diverse 

idéer och tankar framkommit. Guiderna bör också begränsas till att ha endast en 

huvudmeny. Utifrån denna kan undermenyer så som muséeområden, faktabibliotek, 

karta, tangentbord, lista på medverkande samt inställningar finnas. Dessa bör endast 

erbjuda möjlighet att gå tillbaka till huvudmenyn. Muséeområden bör också presenteras 

på ett sådant sätt att användarna får en klar bild över hur de hänger samman 

med tydlig koppling till den verkliga världen. Inom dessa undermenyer ska möjlighet

5.3. Utveckla designalternativ, varv 1 41 

finnas att gå “upp” i nivåer, för att nå menyn med muséeområdena. Möjlighet att nå 

huvudmenyn bör också finnas. 

Det måste hela tiden tydligt presenteras var i systemet användaren befinner sig, 

och en hjälp-funktion om hur digitalguiden används ska finnas tillgänglig. För ökad 

klarhet bör endast tydliga (och om möjligt standardiserade) symboler användas. Slutligen 

ska endast sådant som verkligen ska stängas, så som filmer ska kunna ha funktionen 

att stängas (med hjälp av X-knapp). 

5.3.2 Fysisk design 

Designdetaljer och mer konkreta frågor kring utformande av skärm, knappar, symboler 

och grafik hör till den fysiska designen[19]. Det finns ingen tydlig gräns mellan 

vad som hör till det konceptuella- och den fysiska designen, och då interaktionsdesign 

är en iterativ process visar sig frågeställningar från den konceptuella designen i 

den fysiska designen, som i sin tur kan leda till ändringar och beslutsfattande i den 

konceptuella delen. 

All design handlar om att göra val och balansera funktionella krav med miljö och 

användare. Ofta är dessa i konflikt och kompromisser måste göras. Så som beskrivet i 

kapitel 6 är en handdator begränsad till skärmyta vilket leder till begränsad möjlighet 

till uppvisning av information och funktioner. 

En välkänd uppsättning riktlinjer för fysisk design är Shneidermans åtta gyllene regler 

för gränssnittsdesign[[34]refererad till av [19]]: 

1. Sträva efter konsekvens (Strive for consistency) 

Samma funktion ska visas på samma sätt genom hela systemet, en knapp ska 

ligga på samma plats genom hela systemet och så vidare. 

2. Erbjud genvägar för vana användare (Enable frequent users to use shortcuts) 

Genvägar och kortkommandon bör erbjudas för att snabba upp interaktionen 

för vana användare utan att komplicera gränssnittet för nybörjare. 

3. Ge informativ återkoppling (Offer informative feedback) 

Återkoppling (feedback) ska anpassas till användartypen och använda samma 

språk som dessa. Informationen ska vara tydlig och presentera uttryckliga meddelanden 

om vad som händer. Exempelvis bör felmeddelandet “Error 404” aldrig 

förekomma utan istället presenteras som “URL-adressen okänd”. 

4. Ge tydliga dialoger (Design dialogs to yield closure) 

Det ska vara tydligt att en handling avslutats och om den lyckades eller misslyckades, 

exempelvis “Utskrift färdig”. 

5. Förhindra fel och erbjud enkel felhantering (Offer error prevertion and simple 

error handling) 

Systemet bör om möjligt designas så att användaren inte kan begå några allvarliga 

fel. Misstag är dock ofrånkomligt och systemet bör vara förlåtande och stödja 

återhämtning från fel.


6. Erbjud möjlighet att ångra handligar (Permit easy reversal of actions) 

Funktionerna Ångra och Gör om bör stödjas. Användaren ska ges tydliga nödutgångar 

så att det blir enkelt att ångra handlingar. Varningar och spärrar bör 

finnas för att göra det svårt att utföra handlingar som inte går att ångra. Detta 

ger användaren en känsla av att ha kontroll och gör systemet lätt att utforska. 

7. Stöd användarkontroll (Support internal locus of control) 

Användare känner sig mer bekväma om de är i kontroll av systemet snarare än 

tvärtom. 

8. Minska användning av korttidsminnet (Reduce short-term memory load) 

Att det mänskliga minnet är begränsat bör has i åtanke. Användaren ska inte 

tvingas minnas saker från en del av systemet till en annan. Instruktioner, koder, 

förkortningar osv. ska alltid vara synliga eller lätta att få fram närhelst de behövs. 

Användaren ska kunna förlita sig på igenkänning snarare än hågkomst. 

5.3.3 Standarder och standardsymboler 

Med standard menas en norm som skall vara gällande för alla aspekter av en företeelse, 

vilket innebär ett gemensamt sätt att bland annat utföra, forma och visualisera 

saker. Exempel på en standard kan vara hur en bil styrs med hjälp av en ratt, dvs. en 

ratt är en standard för styrning av bilar[52, 30]. Standardisering är den process där 

standarder fastställs eller är under uppbyggnad[54]. 

Det positiva med att använda och upprätta standards är att användaren endast 

behöver lära sig dem en gång. När en person väl lärt sig en standard kan den sedan 

användas effektivt och utan problem, exempel kan vara tangentbord, trafikskyltar, 

måttenheter och kalendrar. Vissa standarder kan ta längre tid att lära sig och kräva 

mer träning än andra, exempelvis alfabetet och bilkörning. Denna träning krävs för 

att användaren ska lära sig mappningen och de handlingar som behöver utföras för 

att minimera behovet av planering och problemlösning. När detta sedan lärts in blir 

handlingarna i stort sett automatiska och självklara[30]. 

Det är viktigt att standardisering sker vid rätt tidpunkt. Om processen inträffar för 

tidigt kan den mest effektiva lösningen inte vara upptäckt än och någon sämre väljs 

som standard. Inträffar det för sent kan olika standarder redan fått stort genomslag 

på olika håll och det är omöjligt att komma överrens om vilken som skall användas 

eller också kan det bli för dyrt att genomföra förändringen. Problem som dessa 

uppkommer ofta när det gäller att fastslå internationella standarder, exempelvis är 

metersystemet inte internationellt vedertaget, trots att det är en bättre standard än till 

exempel det engelska systemet. Att detta inte blivit en internationell standard beror 

på kostnaden att byta system men även på den förvirring det skulle kunna leda till 

hos de som inte är vana vid metersystemet[30]. 

När det gäller design bör standardisering bara göras när all nödvändig information 

inte kan placeras i miljön eller när naturlig mappning inte kan utnyttjas. Det är också 

viktigt att notera att standarder ska används konsekvent, och i rätt kontext[30].


I utvecklingen av digitalguidernas gränssnitt är målgruppen mycket bred och därför 

svår att definiera. Vid designen av gränssnitt och symboler bör därför standarder 

utnyttjas. Om standarder används är chansen stor att användarna tidigare kommit i 

kontakt med och använt ett gränssnitt uppbyggt med samma standarder. På detta sätt 

underlättas inlärning och gränssnittet blir mer intuitivt att använda. Särskild fokus 

lades på att hitta standardsymboler för de funktioner som gränssnittet skall innehålla, 

så som bakåt, play, huvudmeny, och likande. 

Det finns flera standardiseringsorganisationer som arbetar med att ta fram och 

utveckla standarder både inom Sverige och globalt[53]. Den mest kända standardiseringsorganisationen 

är Internationella standardiseringsorganisationen, ISO. De har 

skapat standarder i allt ifrån programmeringsspråket C till industriell utveckling. Den 

svenska organisation som är medlem och samarbetspartnern till ISO heter Swedish 

Standards Institute, SIS[47]. 

Många timmar tillbringades i försöket att hitta standardsymboler som kunde användas 

i gränssnittet, men till slut lades försöket ner. Flera websidor hittades där 

det hävdades att standardsymboler användes i olika gränssnitt, men det fanns inte 

någonstans en förteckning över vilka standardsymbolerna var och hur de såg ut. 

ISO eller SIS har inte heller någon förteckning över några sådana symboler utan de 

symbolförteckningar som fanns handlade istället om trafikskyltar och liknande. När 

inga symboler kunde hittas kontaktades MDI (Människa-Dator Interaktion) läraren 

Lena Palmquist för tips om var sådana symboler kunde finnas och om det verkligen 

existerade standardsymboler för gränssnitt. Svaret blev att det nog inte fanns några 

standardsymboler för detta utan de symboler som vanligen används, och närmast kan 

klassas som standards är av typen de facto-standard. De facto-standard innebär att en 

standard faktiskt används, men inte är officiellt överenskommen[44]. Innebörden är att 

dessa symboler inte heller finns listade någonstans, undersökningar får istället göras 

över vanligt använda symboler för dessa funktioner. Utvärdering över vilka symboler 

som mest representerar en viss funktion eller om de symboler som valts förstås av 

användarna. 

5.3.4 Skissarbetet 

Som grund till skissarbetet ligger de krav som fastställts tidigare i designprocessen 

och som sammanfattats i den konceptuella och fysiska designen. När dessa krav tas 

samman följer en svår del, att skapa det system som beskrivits. Skissandet inleddes 

genom att de idéer som fanns för att skapa ett bättre gränssnitt sattes på papper. 

Många idéer har uppkommit under utvärderingens gång för att lösa de problem som 

hittats och för att utveckla det nya gränssnittet. Skissandet utfördes först enskilt men 

när idéerna började tryta fördes diskussioner kring de skisser som skapats, och nya 

idéer genererades utifrån dessa diskussioner. Arbetet gav en mängd skisser och i stort 

sätt har varje skiss varit en liten Lo-Fi prototyp (se stycke 5.4.1), och användes för att 

visualisera och förklara en tanke eller idé. 

Skisserna innehöll alla aspekter av gränssnittet, vilket innebär att alla funktioner 

som möjligtvis skall finnas med i systemet har visualiserats. Detta innebär även att 

det krävs många skisser för att skapa ett enhetligt system.


Allteftersom skissarbetet fortskred blev idéerna mer fokuserade. Idéer som inte 

uppfyllde alla krav eller klassades som sämre ratades för bättre idéer. Under skissarbetet 

ställdes även tankar och krav upp för gränssnittet, vilka innefattade vad som 

verkligen var viktigt att tänka på men också frågor som kunde vara viktiga att reflektera 

över. Dessa krav och frågor finns sammanfattade i listan nedan: 

– Samma knapp ska alltid vara placerad på samma ställe 

– Ska någon knapp alltid finnas med? 

– Inte ta av skärmbredden, då skärmen är långsmal 

– Viktigt att knappar också ser ut som knappar 

– Ska de fysiska knapparna användas? 

– Var är handen vid interaktionen? 

– Var ska hjälpfunktionen ligga och ska den alltid gå att nå? 

– Viktigt att visa vad som tidigare klickats på 

När inga fler idéer framkom trots diskussioner, bestämdes det att skissarbetet var 

avslutat. 

En sammantagning av skisserna som utfördes under fasen finns i bilaga F. Där 

noteras också tankar och idéer kring olika upplägg, symboler och navigering. 

5.4 Skapa en interaktiv version av designen, varv 1 

Designalternativen som tagits fram måste testas för att fastställa om interaktionen 

fungerar och att både den fysiska och konceptuella designen är lätt för användarna 

att ta till sig och förstå. Genom att utföra tester får designern se vilka idéer som 

fungerar och inte. Ett effektivt sätt att utvärdera designen är att skapa en interaktiv 

version av designidéerna, även kallad prototyp och sedan låta användare interagera 

och testa den. 

Prototyper skapas för att undersöka design och designidéer. Prototypen testas genom 

användarinteraktion för att avgöra dess lämplighet. Att skapa prototyper kan 

även vara ett sätt att visualisera idéer och användas som förklaring till hur något skall 

fungera. Exempelvis när designen skall diskuteras med uppdragsgivaren för att undersöka 

om den uppfyller de ställda kraven, som redskap för att beskriva idéer för 

andra i en arbetsgrupp och även för att själv prova sina idéer. När dessa typer av 

tester genomförs kan många frågor bli besvarade, till exempel om interaktionen alls 

fungerar, om alla krav är uppfyllda, om användarna förstår hur produkten skall fungera 

med mera. Prototyper kan också vara användbara när det gäller att välja mellan 

olika designalternativ, genom tester kan det framkomma vilken idé som är den mest 

passande[19]. 

Prototyper finns i mängder av olika utformningar och grader av komplexitet. En 

prototyp kan vara allt från en enkel pappersskiss till ett komplicerat dataprogram, 

dessa kan sammanfattas i två huvudgrupper; Lo-Fi och Hi-Fi -prototyper.

5.4. Skapa en interaktiv version av designen, varv 1 45 

5.4.1 Lo-Fi (Low-Fidelity) prototyper 

En Lo-Fi prototyp är en enkel testmodell som i hög grad avviker från den tänkta 

eller slutgiltiga produkten (Low-Fidelity betyder låg trohet). Enkla, billiga material 

kan användas, såsom papper, kartong eller trä, istället för elektronik eller datorer för 

att kunna visa upp en tanke eller ge uttryck åt en känsla. 

Tidigt under designprocessen, då konceptuella designidéer skapas är det speciellt 

bra att använda Lo-Fi prototyper. Eftersom de är enkla, billiga och går fort att skapa 

och därför också är lätta att modifiera, kan de stödja utvecklandet av fler nya idéer. 

Prototyper bör under detta stadium vara flexibla och uppmuntra till utforskning. Lo- 

Fi prototyperna är endast till för tester och utforskning och är aldrig tänkta att sparas 

eller integreras i den slutliga produkten. 

Lo-Fi prototyperna är ofta beroende av designerns förmåga att uttrycka sig genom 

skisser, vilket ibland kan vara hämmande för utvecklare av modellerna. Prototyperna 

bör dock på inget sätt vara vackra eller utarbetade utan tanken och det huvudsakliga 

uttrycket är det viktiga. Alltför “fina” skisser kan tvärtom leda till att testpersoner 

känner sig motvilliga till att kommentera på bilder och utformning eller kan ledas till 

att tro att delar är mer bestämda än utvecklaren tänkt sig. 

Denna form av prototyp har många fördelar men har också begränsningar som 

bör uppmärksammas vid testning. Navigeringen och navigeringsflödet är begränsat 

och testerna blir oundvikligen beroende av en utvärderare som hjälper till[19]. 

5.4.2 Prototyputveckling 

När skissarbetet var avslutat bestämdes det att två prototyper skulle skapas. Valet att 

skapa två prototyper gjordes eftersom det fanns flera symboler och visualiseringssätt 

för samma funktion som antogs vara likvärdiga. Genom att skapa två prototyper kunde 

dessa symboler och visualiseringssätt testas mot varandra för att se om någon och 

i så fall vilken som var att föredra. 

Under skissarbetet skapades skisser som visualiserade alla olika digitalguider, alltifrån 

de GPS-styrda till de enklaste som knappt innehåller undermenyer. För att få en 

verklig prototypbild valdes dock att en av guiderna skulle användas i prototyperna. 

Valet föll på Universeum-guiden, eftersom denna guide innehåller en stor mängd information 

och är uppbyggd på samma sätt som många av de andra guiderna. När 

informationsmängden är stor måste många frågor lösas gällande undermenyer och 

funktioner, dessa lösningar kan sedan även appliceras på guider innehållande mindre 

information. 

När prototyperna skapades valdes de symbolerna och visualiseringssätten som 

ansågs likvärdiga ut och placerades i var sin prototyp. För att prototyperna skulle 

kännas enhetliga lades de designval som ansågs passa bäst med varandra i samma 

prototyp. Systemstrukturen var upplagd på samma sätt i båda prototyperna, det som 

skilde dem åt var rent designmässiga detaljer. 

Prototyperna byggdes upp av enkla enfärgade skisser, bestående av en skiss för 

varje systemdel. När en användare interagerar med systemet, exempelvis trycker på 

en knapp berättas det vad som sker och eventuellt läggs en ny skiss fram (då använ-


daren kommer till en annan meny eller del av systemet). 

Alla tankar och idéer som framkom i skissarbetet är inte möjliga att visualisera i 

de prototyper som skapas. Men dessa idéer antecknas och kommer troligtvis att tas 

med i nästa prototyp, exempel är bland annat färger som är olika eller förändras i och 

med den interaktion som utförs. 

LoFi-prototyp Version 1 

Utformningen av “Huvudmenyn” är i stort sett lika för de båda prototyperna. Funktionerna 

som finns med är placerade på samma ställe och har samma namn. Det som 

särskiljer version 1 i huvudmenyn är de cirklar texterna “Guidad tur”, “Fördjupning” 

och “Extra funktioner” är placerade i, här används cirklar för att markera att ett klick 

på dessa ger en ny meny (se fig. 5.2). “Huvudmenyn” förändras även i denna prototyp, 

om exempelvis en guidad tur påbörjats och därefter någon annan del i digitalguide 

besökts ändras texten “Guidad tur” i huvudmenyn och blir “Tillbaka till guidad tur” 

(se fig. 5.9). 

Alla menyer utom “Huvudmenyn” och filmerna har en bakåt-knapp som tar användaren 

ett steg bakåt eller uppåt i menyerna tills huvudmenyn nås. Symbolen som 

används på bakåt-knappen är en riktad pil och det är inte samma symbol i de olika 

versionerna. Det finns även en knapp eller länk i alla menyer utom de två nyss 

nämnda som tar användaren direkt till “Huvudmenyn”. Denna knapp är placerad 

högst upp i vänstra hörnet med symbolen av ett hus (se fig. 5.3). På den övre kanten 

visas hela tiden var i systemet användaren befinner sig, detta visualiseras med text. 

Det finns även ett batteri i övre högra hörnet som visar hur mycket som är kvar av 

batteritiden, detta batteri finns med i alla menyer förutom när en film visas (se fig. 

5.6). 

Under “Guidad tur” (se fig. 5.6) finns en karta innehållande numrerade punkter 

över det område användaren befinner sig i. Punkterna är klickbara och till höger på 

den nedre kanten finns även en knapp som heter “Vidare till nästa punkt ”. Denna 

knapp har samma funktion som att kartans punkter klickas på i nummerordning. 

“Fördjupning” är en meny som ser helt annorlunda ut i de olika versionerna. Här 

har informationen samlats, delats in i olika kategorier och lagt i en trädstruktur (se 

fig. 5.7). Denna trädstruktur består av menyer och undermenyer (se fig. 5.8) där alla 

fördjupningsinformation finns tillgänglig. 

När en punkt i “Guidad tur” eller en film i “Fördjupning” valts startar en filmvisning 

med både ljud och bild. Filmen inleds med ett svart fönster med texten “Film 

laddas” och en ikon snurrar för att indikera en händelse, att det verkligen laddas något 

och att inget hängt sig (se fig. 5.10). Därefter startar filmen och eftersom det nu är 

en filmvisning som visualiseras ändras både den övre och undre kanten i gränssnittet 

(se fig. 5.11). Knappar på den nedre kanten är: stäng, volym, paus, spolning eller filmens 

tidslinje och vilken av filmerna som visas (existerar bara om det finns mer än en 

film under en punkt). På den övre kanten står det var i systemet användaren befann 

sig när filmen startades och vilken film det är som visas. Placeringen och symbolval 

för funktionerna är även något som skiljer de båda prototypversionerna åt. 

Menyer som inte innehåller olika designmässiga upplägg är “Inställningar” (se fig.


5.4), “Så används guiden” (se fig. 5.3) och “Extra funktioner” (se fig. 5.5), naturligtvis 

ser de trots detta inte exakt likadana ut eftersom de skissats av olika personer. 

Figur 5.2: Huvudmeny, Lo-Fi-prototyp Version 

1. 

Figur 5.3: Så Används Guiden, Lo-Fiprototyp 

Version 1.


Figur 5.4: Installningar, Lo-Fi-prototyp Version 

1. 

Figur 5.6: Guidad Tur, Lo-Fi-prototyp Version 

1. 

Figur 5.5: Extrafunktioner, Lo-Fi-prototyp 

Version 1. 

Figur 5.7: Fördjupning, Lo-Fi-prototyp Version 

1.


Figur 5.8: Fördjupning Undermeny, Lo-Fiprototyp 

Version 1. 

Figur 5.10: Filmvisning laddning, Lo-Fiprototyp 

Version 1. 

Figur 5.9: Huvudmeny med tillägg, Lo-Fiprototyp 

Version 1. 

Figur 5.11: Filmvisning, Lo-Fi-prototyp 

Version 1.



“Huvudmenyn” i denna prototyp ser i stort sett ut som huvudmenyn i version 1, 

men istället för att texterna “Guidad tur”, “Fördjupning” och “Extra funktioner” är 

placerade i cirklar ligger de nu på knappar eller fyrkanter. Bakom dessa texter finns 

även någon typ av symbol för de olika funktionerna (se fig. 5.12). 

I denna version finns även en knapp eller länk som tar användaren direkt till huvudmenyn. 

Denna knapp finns i alla menyer förutom i filmer och i “Huvudmenyn”. 

Knappen är placerad på samma plats som i den andra versionen, högst upp i vänstra 

hörnet och är utformad som ett hus. På den övre kanten visas hela tiden var i systemet 

användaren befinner sig, detta visualiseras med text. Det finns även ett batteri i övre 

högra hörnet som visar hur mycket som är kvar av batteritiden, detta batteri finns 

med i alla menyer förutom när en film visas (se fig. 5.13). 

I denna version har alla menyer inklusive “Huvudmenyn” en bakåt-knapp (bakåtknapp 

saknas däremot fortfarande i filmerna). Bakåt-knappen som används här skiljer 

sig från den bakåt-knapp som används i version 1, men den är även här utformad som 

en riktad pil. “Huvudmenyn” har en bakåt-knapp men den ska endast vara synlig och 

gå att använda om huvudmenyn nåtts genom tryck på länken/knappen som leder 

direkt till “Huvudmenyn” (se fig. 5.12). 

Under “Guidad tur” (se fig. 5.16) finns en karta innehållande numrerade punkter 

över området användaren befinner sig i. Punkterna är klickbara och till höger på den 

nedre kanten finns även en knapp som heter “Nästa Punkt”. Denna knapp har samma 

funktion som att kartans punkter klickas på i rätt ordning. Denna meny ser likadan 

ut i de båda versionerna förutom texten på knappen “Nästa Punkt”. 

“Fördjupning” (se fig. 5.18) är mycket lik menyn “Guidad tur” och består av en 

karta innehållande samma punkter som i “Guidad tur”. Dessa punkter är här numrerade 

och även namngivna. Vid de punkter där mer information kan hittas finns en lite 

informationsskylt, med symbolen i som ska stå för information. Om en informationsskylt 

klickas på kommer en undermeny upp som innehåller de olika fördjupningarna 

som finns under denna punkt (se fig. 5.19). 

När en punkt i “Guidad tur” eller en film i “Fördjupning” valts startar en filmvisning 

med både ljud och bild (se fig. 5.17). I denna version har fönstret där det 

berättas att filmen laddas och en symbol för detta visas inte visualiserats. Detta för 

att den andra versionen hade knutit symbolen som visualiserade detta till att använda 

samma symbol då det finns fler än en film under en punkt. Även i denna version 

ändras både över och underkanten helt då en film startas, men inte på samma sätt 

som i den andra versionen. Den övre kanten används för att visualisera var i systemet 

användaren befann sig när filmen startades och vilken film det är som spelas. Volymkontroll 

finns även på den övre kanten längst till höger och övertar batteriets tidigare 

position. Knappar på den nedre kanten är: stopp, paus, spolning eller filmens tidslinje 

och “Nästa Film”. Knappen “Nästa Film” finns bara med om det finns fler än en film 

under en punkt. Noteras kan att knappen för att stänga av en film placerats på den 

position där båkåt-knappen annars ligger. Anledningen är att stänga ner en film och 

har samma funktion som att gå ett steg bakåt, detta gäller för båda prototyperna. 

Menyer som inte innehåller olika designmässiga upplägg är “Inställningar” (se fig.


5.14), “Hur används guiden” (se fig. 5.13) och “Extra funktioner” (se fig. 5.15), självklart 

ser de trots detta inte exakt likadana ut eftersom de skissats av olika personer.


Figur 5.12: Huvudmeny, Lo-Fi-prototyp 

Version 2. 

Figur 5.14: Installningar, Lo-Fi-prototyp 

Version 2. 

Figur 5.13: Hur Används Guiden, Lo-Fiprototyp 

Version 2. 

Figur 5.15: Extrafunktioner, Lo-Fi-prototyp 

Version 2.


Figur 5.16: Guidad Tur, Lo-Fi-prototyp Version 

2. 

Figur 5.18: Fördjupning, Lo-Fi-prototyp 

Version 2. 

Figur 5.17: Filmvisning, Lo-Fi-prototyp 

Version 2. 

Figur 5.19: Fördjupning Undermeny, Lo-Fiprototyp 

Version 2.


5.4.3 Systemupplägg för guiden 

I skapandet av designalternativen har systemupplägget varit centralt. För att skapa 

en så enkel mental bild av systemet som möjligt måste också det bakomliggande 

upplägget vara naturligt och enkelt. Tidiga skisser över hur systemet skulle fungera 

och kopplas ihop gjordes och modifierades under arbetets gång. Nedan visas det 

upplägg som Lo-Fi-prototyperna designats efter: 

Guidad Tur 

Guidad tur 

genom museet 

med karta och 

Filmvisning 

Så/Hur används 

guiden 

Huvudmeny 

Inställningar 

Språkval 

Ljusstyrka 

Volym 

Extra Funktioner 

Hus 

Tangentbord 

Faktabibliotek 

Karta 

Medverkande 

Figur 5.20: Systemupplägg för guiden. 

Fördjupning 

Undermenyer, 

underundermenyer 

och 

filmer 

Förhoppningsvis skapas hos användarna en mental bild av upplägget som är enkel 

att navigera efter. På grund av denna önskade förståelse har upplägget gjorts med 

samtliga funktioner och undermenyer utgående från huvudmenyn. Under dessa finns 

ytterligare undermenyer. Systemet ska också stödja enkel bakåtnavigering och också 

möjlighet att med hjälp av Hus-knappen alltid komma tillbaka till huvudmenyn, oavsett 

var i systemet användaren befinner sig. 

Utifrån systemupplägget skapas den konceptuella designen, vilket också ökar vikten 

av en modell som finns etablerad hos användaren så att hon kan känna sig förtrogen 

med systemet och uppleva bekvämlighet i användandet.

5.5. Utvärdera designen, varv 1 55 

5.5 Utvärdera designen, varv 1 

5.5.1 Användartester (User testing) 

Användartester är en form av experiment som nyttjas för att samla information om 

hur välanpassad en produkt är till dess målgrupp. Typiska användare får utföra typiska 

uppgifter. Utifrån tidtagning, observationer och loggad data kan utvecklarna sedan 

avgöra hur pass användarvänlig och enkel den testade produkten faktiskt upplevs av 

användare. Målet med användartestning är att besvara en fråga eller hypotes och få 

ny kunskap. 

Ofta utnyttjar undersökare tester av relationen mellan två saker. Genom att ändra 

en av dem och se vad som händer med den andra, erhålls så kallade variabler. Undersökaren 

kontrollerar ofta testerna hårt genom att exempelvis helt eliminera något 

annat förhållande och på så sätt tydligt kunna urskilja resultat. 

Användartester bör skiljas från experiment för forskningsändamål. Båda metoderna 

mäter prestationer och utförande, men forskningsexperiment söker endast ny kunskap 

medan användartestning snarare är en systematisk ansats till att utvärdera användarprestation 

för att upplysa och förbättra användarvänlig design. 

Testerna måste vara grundligt planerade och noggrant dokumenterade för att få 

hög tillförlitlighet (se stycke 4.2.6) och tillåta andra forskare att upprepa testerna. Eftersom 

faktorer från den verkliga världen och andra begränsningar måste tas med i 

beräkningarna kan sällan testerna helt återskapas och då forskningsexperiment ofta 

förlitar sig på statistik kan användartestning endast i undantagsfall grundas på medeltal 

och standardavvikelser. 

Normalt innefattas fem till tolv testpersoner i användartesterna men många gånger 

görs kompromisser med budget och tidsbegränsningar och färre försökspersoner 

involveras. 

Det finns mycket att överväga och planera innan testerna utförs. Mest centralt är 

att kontrollera testsituationen. Det bör säkras att förutsättningarna är desamma för 

alla testpersoner och att vad som mäts är en egenskap av det som testas. Användande 

av DECIDE-ramverket (se stycke 4.2) rekommenderas i skapandet av en bra 

undersökning[19]. 

5.5.2 Utförande 

Användartester utfördes på sammanlagt 15 personer i åldrarna 18-62. Testpersonerna 

hade olika bakgrund när det gäller dator- och teknikvana. För att kunna urskilja om 

datorvanan spelade in på resultatet valdes till LoFi-prototyp Version 1 testpersoner 

med något lägre datorvana och för Version 2 testpersoner med högre. Förhållandevis 

hög datorvana dominerande dock hos testpersonerna. Testerna utfördes i lugn miljö 

och utan tidspress. Noteras kan dock att testerna inte utfördes i den miljö guiderna 

sedan skall användas i. Varje testperson fick prova endast en av prototypversionerna, 

eftersom ordningen i vilken versionerna provades annars kunde påverka resultatet. 

Att båda versionerna inte utvärderas av varje testperson leder till att inga jämförande 

resultat kan fås, exempelvis kan inte testpersonerna säga vilken av de två versionerna


som ansågs bättre och varför. 

Vid varje testtillfälle närvarade endast en av de två utvärderarna. Utvärderarna 

tilldelades en av de två prototypversionerna och ansvarade för alla tester som skedde 

med denna version. För att samma information skulle ges till alla testpersoner skrevs 

de frågor som skulle ställas och de interaktionsuppgifter som skulle utföras ned på 

ett papper. Testpersonerna fick ha detta papper framför sig under testets gång och 

för varje ny uppgift lästes informationen upp. Vid testets början fick alla testpersoner 

följande information: 

• Det är guiden som utvärderas och inte du! 

• Var inte rädd att när som helst komma med åsikter. 

Därefter lades huvudmenyn fram och i de frågor som presenteras nedan fick testpersonerna 

“navigera” fritt i gränssnittet med pappersprototypen för att uppnå efterfrågade 

resultat. 

⋆ Välj den symbol som bäst representerar “bakåt”/“backa” för dig... 

⋆ Du ser lite dåligt på skärmen, se om du kan göra något åt det... 

⋆ Du vill gå i museet och använda digitalguiden. Visa hur du gör. 

⋆ Ljudet är för lågt! Se om du kan göra något åt det... 

⋆ Du missade början av filmen. Den delen vill du se, vad gör du? 

⋆ Filmen var tråkig... Nu vill du fortsätta turen! 

⋆ I filmen berättades om växter på mossen och att det finns mer information om 

dessa. Kan du hitta informationen? 

⋆ Vad betyder de olika symbolerna? 

⋆ Fortsätt den guidade turen... 

⋆ Du blir nyfiken på vilka som utvecklat digitalguiden. Finns denna information? 

När ovanstående interaktionsuppgifter utförts och all informations som hittills framkommit 

dokumenterats ställdes några enklare följdfrågor till testpersonerna. Dessa 

följdfrågor ses nedan: 

• Hur tycker du att det gick? 

• Vad var bra/dåligt? 

• Är det något du vill kommentera runt? 

5.5.3 Resultat LoFi-tester 

Lo-Fi-prototyptesterna genererade en mängd reaktioner, upptäckta brister och nya 

idéer. Genomgående gavs bra respons men vissa svagheter i symbolernas utformande 

och placering framkom. Fullständiga resultat från alla tester med Lo-Fi-prototyperna 

finns i bilaga G.


Bakåtsymboler 

I utvärderingen ingick förutom interaktionstester med Lo-Fi prototyperna också frågan 

⋆ Välj den symbol som bäst representerar “bakåt”/“backa” för dig. 

Denna fråga var kopplad till en bild med 19 stycken symboler (se fig. 5.21) 

Figur 5.21: Förslag på Bakåt-symboler. 

Av testerna framkom tio stycken valda symboler, vilka ses i fig. 5.22 och 5.23. 

Symbolerna kan ses som tillhörande två olika grupperingar. En av enkla och räta 

pilsymboler (fig. 5.22) och en grupp med böjda, svängda pilsymboler (fig. 5.23). 

Figur 5.22: Gruppering enkla och räta pilsymboler.


Figur 5.23: Gruppering böjda, svängda pilsymboler. 

För korrekt bedömning av svaren noterades också vilka symboler som valts tillsammans 

med någon annan symbol. Den grupp innehållande svängda pilsymboler 

fick sammanlagt sex specifika röster och en delad röst. Gruppen bestående av räta 

pilsymboler erhöll sammanlagt sex hela röster och tre delade röster. Den mest valda 

symbolen, utsedd av åtta av de 15 testpersonerna som bäst representerande funktionen 

bakåt (fem av dessa hela röster) tillhör också gruppen räta symboler och har 

därför utsetts som den bästa symbolen för funktionen bakåt från testet, (se fig. 5.24). 

Figur 5.24: Symbolen från testet som bäst representerande funktionen bakåt.



Samtliga testpersoner klarade alla uppgifter och tyckte själva att det gick “bra” och 

att det inte var svårt. Det var dock tydligt att många kände att pappersprototypen 

begränsade möjligheten att prova sig fram och “testa” sina antaganden innan de måste 

svara. Många uttryckte dock tacksamhet till att det påpekades att det var guiden 

som utvärderades och inte de själva. Denna prototypversion testades till större del på 

personer som har normal datorvana eller något lägre än medel. 

Den något lägre datorvanan kan förklara resultat som att paus-symbolen inte kändes 

igen och att spolningen inte hittades varför filmen istället stängdes och startades 

om. Testpersoner uttryckte att ovanan gjorde att det kunde kännas “ganska vimsigt”, 

men att det nog skulle gå bättre en andra omgång. 

Genomgående var att det var mycket lätt att hitta den Guidade Turen, att volymen 

var problemfri att justera och att stängning (X) av film och backningsfunktionen 

kändes helt intuitiva. Menyvalet “Inställningar” och funktionerna därunder gav heller 

inga problem. 

Det påpekades av flera att huset i överkanten såg “för lite ut som ett hus”, att 

det borde få fönster och dörr, att det borde se ut som i en web-läsare och också att 

det borde flyttas till nederkanten. Många ansåg att den övre listen kändes mer som en 

informationsyta, och att underlisten var sådant som kunde väljas/“tryckas på”. Därför 

valdes vid flera tillfällen hellre att trycka på bakåt-knappen två gånger än att klicka 

på huset en gång, trots att genvägen kändes till. En av testpersonerna föreslog idén 

att lägga en inställningsknapp bredvid huset i överkant, för att på så sätt tydliggöra 

att funktioner också kan ligga i överkant. 

Det som saknades och efterfrågades av allra flest testpersoner var en direktlänk 

från den guidade turen till fördjupningen (och motsvarande tillbaka). Eftersom flera 

filmer ger information om fördjupningsfilmer kan detta vara ett bra förslag. Det uppskattades 

dock att “Guidad tur” ändades till “Tillbaka till guidad tur” i huvudmenyn. 

Menyvalet “Extra funktioner” orsakade visserligen inga problem, men det framkom 

tydligt att det var ett dåligt formulerat uttryck då det innehöll funktioner som 

“Medverkande”. Detta borde ha justerats tidigare, då det är en klar miss i uttryckssätt. 

Förslaget endast “Extra” framkom. 

I den guidade turen fanns både möjligheten att trycka i kartan och på så sätt se 

filmer om de olika stoppen, och att klicka på knappen “Vidare till nästa punkt”. Dessa 

användes i ungefär lika stor utsträckning och det verkade vara ett bra alternativ som 

snarare gav frihet än skapade förvirring. 

Symbolen för att växla mellan olika filmklipp var svår att förstå och gav problem. 

Många antog att det handlade om filmer men det var inte tydligt varför filmen skulle 

vara uppdelad eller bestå av flera filmer. En fundering var att det kanske skulle bli 

tydligare med små knappar med texten “1/3” , “2/3” och“3/3”, men det förklarar inte 

heller varför filmen består av olika delar. Istället föreslogs att tidsaxeln borde “skalas 

om” och på detta sätt följa hela filmvisningen, även om den i realiteten består av delar. 

Efteråt var de allra flesta nöjda och tyckte att guiden fungerat smidigt och enkelt. 

Det upplevdes som att det inte fanns för mycket “krångel” och valmöjligheter och att 

det inte gick att tappa bort sig. Flera avslutade med att säga att guiden var fin och att


det vore kul att få använda en “riktig” digitalguide. 


Version 2 testades på sju stycken användare. Testpersonerna klarade av att utföra 

alla uppgifter, undantaget är att en testperson inte hittade informationen om vilka 

som utvecklat guiden (den tionde interaktionspunkten i listan 5.5.2), eftersom ordet 

“medverkande” inte tolkades som att det gav den information som söktes. Prototypen 

fungerade överraskande bra men noteras bör att testpersonerna som provade denna 

version i genomsnitt hade väldigt hög datorvana. 

De kommentarer som erhölls var dominerande positiva. Testpersonerna var nöjda 

med att det var lätt att hitta och att det alltid gick att backa. Testpersonerna var även 

positiva till att de alltid visste var i systemet de befann sig och tyckte att det gick bra 

att använda systemet. 

Det största problemet ansågs ligga i ordval på knappar och texter, främst knappen 

som heter “Extra Funktioner” fick kritik, men även “Medverkande” och “Ljusstyrka”. 

Det påpekades att när ljuset var dåligt ville användaren ställa in både kontrast och 

ljus, vilket är en funktionalitet som kan övervägas. Att det fanns en stopp-knapp i 

filmsekvenser istället för en bakåtknapp fick även kritik av några. De förstod vad 

denna knapp gjorde men tyckte att en stopp-knapp bara gör bilden svart och spolar 

tillbaka filmen till början, vilket är dess funktion i några mediaspelare som finns på 

internet och i datorer, såsom Windows Media Player, WinDVD och VLC. 

Många hittade inte knappen som ledde direkt tillbaka till huvudmenyn och vissa 

påpekade även att en sådan knapp bör finnas i med gränssnittet. Att denna knapp 

inte hittades kan bero på hur skissen såg ut, alltså att skissen inte var tillräckligt lik 

en knapp. Men det kan även bero på testsituationen, där ju testsituationen var sådan 

att användaren visste om att hon observerades och var helt beroende av utvärderaren 

för att komma till nästa meny. Saker som skulle ha testats om det var den riktiga 

digitalguiden som användes kan ha undvikits för att göra rätt och utföra den uppgift 

som getts. 

När det fanns olika valmöjligheter för att uppnå samma mål, exempelvis för att 

starta första filmen, där det gick att klicka både på kartan och också knappen “Nästa 

Punkt”, valdes de olika alternativen ungefär i samma utsträckning. När det gällde 

filmvisning och visualisering av att det fanns två filmer under samma punkt var detta 

något som inte fungerade särskilt väl. Många förstod överhuvudtaget inte anledningen 

till att det skulle finnas två filmer under en punkt. Symbolerna som annars användes 

vid filmvisning ansågs lätta att förstå, men som tidigare nämnts riktades viss 

kritik mot stopp-knappen. 

Namnet på knappen “Nästa Punkt” kommenterades även, det ansågs för långt och 

borde bytas ut till bara “Nästa” eller “Vidare”. Vidare framkom det även synpunkter 

på att tiden det tar att gå den guidade turen borde visas och även tidsangivelse på 

fördjupningsdelen. Ytterligare synpunkter och önskemål som anses vara av mindre 

vikt eller bara uttryckts av någon enstaka testperson har även framkommit under 

testerna och finns att läsa i bilaga G.

5.6. Designprocessens första varv 61 

5.5.4 Giltighet 

De användartester som utförts måste antas vara påverkade i relativt hög grad av parametrarna 

Tillförlitlighet, Validitet, Bias, Omfattning och Omgivningsvaliditet (se stycke 

4.2.6). 

– Tillförlitlighet. Tillförlitligheten i testerna bör kunna vara rimlig. Testerna har 

genomförts noggrant och stor vikt har lagts vid att säkerställa att alla testpersoner 

fått samma information. Möjligtvis skulle tillförlitligheten kunna påverkas 

negativt av det förhållandevis låga antalet testpersoner som ingått i undersökningen. 

Det bör också nämnas att ingen hänsyn tagits till olika förhållanden så 

som kultur, religion eller nationalitet. 

– Validitet. Då användartesterna gjordes med pappersprototyper kan validiteten 

påverkas negativt. Som tidigare nämnts i stycke 5.4.1 kan den enkla prototypformen 

dock ge en bredd i undersökningarna, därför bör validiteten för användartesterna 

kunna betraktas som relativt hög. 

– Bias. En viss bias kommer alltid att förekomma i undersökningar med användare. 

Då endast en utvärderare varit närvarande vid undersökningarna kan svar ha 

tolkats och selekterats personligt. Utvärderarnas involverande och engagemang 

i prototypen kan också ha lett till omedveten påverkning av testpersonerna. Graden 

bias i användartesterna måste därför betraktas som betydande. 

– Omfattning. Användartesternas omfattning är inte fullständig men kan troligtvis 

betraktas som generaliserbar för prototyputvärderingen. 

– Omgivningsvaliditet. Testernas miljö har varit lugn hemmamiljö och alltså inte 

i en omgivning som kan kopplas till den naturliga miljön för digitalguiderna. 

Materialet har varit Lo-Fi prototyper i papper, vilket betyder att utrustningen inte 

heller stärker den korrekta upplevelsen. Omgivningsvaliditeten måste därför 

betraktas som relativt låg. 

5.6 Designprocessens första varv 

Första iterationen av designprocessen genererade de krav som ställs på det nya systemet, 

hur det skall utformas och fungera. Dessa krav följer med genom hela designprocessen, 

men de kan justeras genom att exempelvis tillägg görs. Skissarbetet 

som därpå följde var ett sätt att få fram idéer om hur systemet och gränssnittet ska 

designas, baserat på de tidigare ställda kraven. De idéer som ansågs vara bäst lämpade 

sattes samman till två Lo-Fi prototyper, vilka sedan testades på användare. Ur 

användartesterna framkom vilka funktioner som passade bäst samt nya idéer vilket 

resulterade i att de tidigare förslagen kan sammanföras med viss modifikation till 

en digital prototyp. Nästa iteration i designprocessen blir att ta fram denna digitala 

prototyp.


5.7 Identifiera behov och fastslå krav, varv 2 

De krav som togs fram i designprocessens första iteration kvarstår. Utifrån de tester 

och fördjupningar som gjorts har dock fler behov och krav framkommit. Baserat på 

användartesterna på Lo-Fi-prototyperna har funktionaliteter, knappar och symboler 

valts och läggs till kravspecifikationen. På detta sätt blir de krav som nu läggs till 

mer specifika för att skapa just den design och det systemupplägg som arbetet ska 

resultera i. 

De nya kraven läggs inte upp med terminologin för kravspecifikationer enligt 

Bradner[7] då ingen klar indelning av behoven kan göras. Istället ligger denna kravlista 

som en grund för den nya design som skall utvecklas i andra iterationen av 

designprocessen. 

Den nya gränssnittsdesignen och systemupplägget ska använda sig av nedan fastställda 

designval. Notera att ingen speciell indelning gjorts. 

– Huvudmenyn ska ha undermenyerna: 

• Hur används Guiden? 

• Inställningar 

• Guidad tur 

• Fördjupning 

• Övrigt 

– “Inställningar” ska innehålla funktionerna: 

• Språkval 

• Ljusstyrka 

• Kontrast 

• Volym 

– Samtliga undermenyer ska ha en knapp för funktionen “tillbaka till huvudmeny” 

som skall vara placerad i det övre vänstra hörnet. Att denna placering valt 

trots den kritik som framkommit genom Lo-Fi-prototyptesterna (se stycke 5.5.3) 

beror på en prioritering av att knappen ska utmärkas och omöjliggöra en eventuell 

feltryckning bland de andra knapparna i det nedre fältet. Möjligtvis finns 

det också en mappning till webläsare (såsom Mozilla Firefox, Internet Explorer 

och Netscape Browser), där hus-symbolen är placerad långt uppe till vänster. 

Denna symbol skall vara tydligt framträdande som en knapp och ha en symbol 

som klart visar ett hus. 

– Samtliga undermenyer och delar ska ha en knapp för funktionen backa som 

skall vara placerad i det nedre vänstra hörnet och ha den symbol som framkom 

ur testerna, se fig. 8.2 

– Även filmvisningen skall använda denna bakåtknapp. Då tanken är att knappen 

alltid ligger på samma ställe finns ingen anledning att välja en annan symbol 

vid just filmvisningen.


Figur 5.25: Framtagen bakåtknapps-symbol. 

– Huvudmenyn ska endast vid de tillfällen då hus-knappen valts från en undermeny 

erbjuda bakåtknappen som då leder tillbaka till den senast besökta undermenyn. 

– Tidslinjen i filmvisningen bör skalas om så att samtliga filmklipp visas som en 

linje. Eventuellt kan uppdelningen åskådliggöras med en linje som inte är heldragen. 

Tidslinjen bör även förlängas för att underlätta interaktionen. 

– Filmvisningen ska innehålla funktionerna: 

• Bakåt 

• Paus/Play (alterneras vid användning) 

• Spolning 

• Volym 

– “Fördjupning” skall läggas upp i en trädstruktur. Möjligen kan den första uppdelningen 

göras i olika museeområden om sådana finns, för att förenkla kategoriseringen 

och för att möjliggöra en okomplicerad och naturlig direktlänk från 

“Guidad tur”. 

– En direktlänk från “Guidad tur” till “Fördjupning” ska möjliggöras om en sådan 

är lämplig i guiden. Vid sådant tillfälle bör ovanstående punkts förklaring till 

uppdelning av “Fördjupning” utnyttjas. En länk tillbaka till “Guidad tur” bör 

då också tillhandahållas. 

– Formuleringen “Tillbaka till Guidad tur” behålls i huvudmenyn då turen påbörjats. 

– I “Guidad tur” och i “Fördjupning” ska det åskådliggöras var användaren har 

varit och vad hon redan sett. Detta kan göras med hjälp av färger eller skuggning. 

Det ska dock alltid vara möjligt att gå tillbaka om så önskas. 

– Den guidade turen ska ha en tydlig knapp placerad i nedre, högra hörnet som 

tillåter en enkel genomgång av turen med bara en knapp. Denna knapp ska ha 

texten “Nästa punkt”. 

– Där funktionen att kunna navigera i en större yta än vad som ryms på skärmen 

finns ska pilar visas i gränssnittet och tillåta navigering utan att de fysiska 

knapparna används. 

– Besökta punkter och sedda filmer blir markerade så att detta är tydligt.


5.8 Utveckla designalternativ, varv 2 

I utvecklandet av nästa designalternativ kvarstår mycket av det som fanns i de tidigare 

alternativen. Några nya idéer och vissa förändringar har dock tillkommit baserat på 

de resultat som framkom i utvärderingen av designen (se stycke 5.5). Framför allt har 

de tillagda kraven ovan (stycke 5.7) arbetats in i designen för att skapa en ännu bättre 

fungerande digitalguide. 

Många nya idéer har genererats och diskuterats under denna omgång, vilket har 

lett till modifikationer i både den konceptuella och den fysiska designen. I den konceptuella 

designen har systemupplägget bearbetats och förändringar gjorts. Detta för 

att bättre stämma överens med de mentala bilderna som framkom från testpersonerna 

i utvärderingen (stycke 5.5). För de olika knappar och funktioner som skall finnas 

med i gränssnittet togs enkla symboler fram som en grund och ett stöd för vidare 

skissarbete och utveckling av den fysiska designen. 

I denna omgång har skisser skapas med hjälp av ritningsprogrammet Adobe Illustrator. 

5.8.1 Bearbetat systemupplägg för guiden 

Denna iterations systemupplägg är till största del tagen direkt från den tidigare omgångens. 

Detta upplägg har dock vissa förändringar i kopplingar och andra mindre 

justeringar har gjorts. Systemet tros understödja skapandet av en mer naturlig mental 

modell av guiderna. Den konceptuella modellen blir således också enklare. 

Nedan visas det upplägg som denna omgångs skissarbete och prototyputveckling 

utgår från:


Så/Hur används 

guiden 

Guidad Tur 

Guidad tur 

genom museet 

med karta och 

Filmvisning 

Huvudmeny 


Språkval 

Ljusstyrka 

Kontrast 

Volym 

Fördjupning 

Undermenyer, 

underundermenyer 

och 

filmer 

Hus 

Figur 5.26: Systemupplägg för guiden. 

Övrigt 

Tangentbord 


Karta 

Medverkande


För att uppnå kravet på ett lättförståeligt system med ett bra stöd för en naturlig 

och sammanhängande mental bild har en mycket enkel struktur tagits fram. Huvudmenyn 

fungerar som en utgångspunkt för de olika undermenyerna och ska också vara 

en fast punkt att navigera efter. 

Såsom i tidigare designalternativ finns således endast en huvudmeny. Fem undermenyer 

finns under denna meny, men särskilt framträdande bör ett menyval vara. I 

bilden är detta “Guidad Tur”, men beroende på vilket museum eller turistattraktion 

det är frågan om kan detta ändras till passande alternativ. 

Om det finns olika områden i museet bör en tydlig men sammanhängande uppdelning 

mellan dessa göras under den Guidade Turen. Fördjupningen har en trädstruktur 

med uppdelningar och undermenyer. Om olika museeområden finns bör den första 

uppdelningen göras efter dessa. Detta för att förenkla användandet av en direktlänk 

mellan “Guidad Tur” och “Fördjupning” och göra kopplingen däremellan mer naturlig. 

Samtliga sidor/delar har en bakåtknapp. I den trädstruktur som finns i Fördjupningen 

och i undermenyer till andra undermenyer tar bakåtfunktionen användaren 

en nivå upp, i annat fall tillbaka till huvudmenyn som är grunden och därför inte 

har någon bakåtknapp. Huvudmenyn går dessutom alltid att ta sig till med hjälp av 

Huvudmeny/Hus-knappen. Då denna knapp valts från en djupare undermeny än en 

nivå under Huvudmenyn inom “Fördjupning” eller “Guidad Tur” ska dock alternativet 

att backa från huvudmenyn bli möjligt, men endast då. 

5.8.2 Grund för knappsymboler 

För samtliga knappar och funktioner har enkla grundsymboler tagits fram som kan 

utgöra en bas för vidare skissarbete av den fysiska designen. 

Det betraktas som mycket viktigt att alla knappar “ser ut” som knappar, på ett 

sätt som tydligt uttrycker att det är möjligt att trycka på knappen, tydlig så kallad 

Affordance,(se stycke 4.5.2). Därför har även dessa enkla grundutseenden utformats så 

att en 3D-känsla erhålls som understryker knapp-funktionen. 

Symbolerna har utformats så enkelt som möjligt för att endast tydliggöra det tänkta 

grundutseendet. Bilderna har också utformats i gråskala för att extra klart uttrycka 

den bas som bör finnas för knapparnas senare utformning. 

Batterisymbolen bör utformas så att det är möjligt att med en snabb blick se om 

det finns laddning kvar. Symbolen bör heller inte ta för stor plats, vilket kan jämföras 

med den presentation av kvarvarande batterikraft som idag finns i guiderna, där en 

text som tar upp halva skärmens bredd talar om hur stor del av batteriet som finns 

kvar. Den föreslagna symbolen uppfyller kravet på en liten symbol som också ser ut 

som ett batteri och därför ger en tydlig koppling till funktion.


41% 

Figur 5.27: Grund för batterisymbol. 

I menyn “Inställningar” ska nedan funktioner finnas med. 

– Språkval 

– Volym 

– Ljusstyrka 

– Kontrast 

För språkval rekommenderas en kombination av en flagga och en text med sammanhörande 

språks ord för det egna språket (se fig. 5.28). 

Svenska Norsk English Français Deutch 

Figur 5.28: Grund för språkvalssymboler. 

Funktionerna “Volym”, “Ljusstyrka” och “Kontrast” har alla givits starkt etablerade 

symboler. Då “Kontrast” är tillagd efter första omgången av designprocessen har 

symbolen inte testats på användare. Då denna symbol möjligen inte är lika vanligt 

förekommande som de andra två anses det viktigt att symbolerna kombineras med 

text för funktionerna. Det framtagna grundutseendet för funktionerna visas i fig. 5.29. 

Ljusstyrka Kontrast 

Figur 5.29: Grundutseende för symbolerna “Volym”, “Ljusstyrka” och “Kontrast”. 

Den tidslinje som ska finnas med i filmvisningen har bestämts till endast en linje 

som ska visa samtliga filmklipp som kan finnas under punkten. Beslut har också tagits 

att en uppdelning av linjen ska göras för åskådliggörande av filmbyte. Tidslinjens 

grundutseende visas i fig. 5.30 och avser en filmvisning av tre filmer.


Figur 5.30: Grundutseende för den tidslinje/spolfunktion som skall finnas med i filmvisningen. 

För övriga symboler och knappar har grundutseendet valts till så enkla och okomplicerade 

bilder som möjligt. Funktionerna bör vara det viktigaste och symbolerna 

måste tydligt visa funktionen. Den bakåtsymbol som utsågs till den bästa i den tidigare 

utvärderingen används, så som de nästintill standardiserade symbolerna för “Play” 

och “Paus”. Det hus som används som länk till huvudmeny ges ett tydligare utseende, 

dörr, fönster och skorsten läggs till för ökad tydlighet, vilket också efterfrågades i 

utvärderingen. Samtliga av ovan beskrivna knappar visas i fig. 5.31 

Figur 5.31: Grund för symboler för knapparna “Bakåt”, “Länk till Huvudmeny”, “Paus” 

och “Play”. 

5.8.3 Skissarbetet 

Skissarbetet har i denna omgång bestått av arbete med och bearbetande av digitala 

bilder. Detta för att kunna utnyttja idéer och framtagen design i den kommande prototyputvecklingen. 

De framtagna grunderna för knappar och symboler utvecklades i 

skissningsarbetets början och har därefter legat till grund för resterande skisser. 

I denna iteration av designprocessen var många koncept och idéer redan fastlagda 

sedan tidigare arbete. Därför har en stor del av arbetet legat på att skapa fungerande 

och tydliga symboler och ett utseende som kan passa för det gränssnitt som ska 

tas fram. Skissningsarbetet har nu utförts på ett mer gemensamt plan där idéer och 

utseende diskuterats och bearbetats fram i samråd mellan utvecklarna. 

Arbetet har givit olika förslag på symbolernas estetiska utseende och samtliga 

knappar och funktioner i systemet har genomarbetats. Skissarbetet redovisas i bilaga 

H.


5.9 Skapa en interaktiv version av designen, varv 2 

5.9.1 Hi-Fi (High-Fidelity) prototyper 

I Hi-Fi-prototyper används material som skapar en bättre känsla av den “riktiga” produkten 

än vad som förväntas av en Lo-Fi-prototyp (se stycke 5.4.1). I mjukvaruprototyper 

är det ofta särskilt tydligt att det behövs ett mer utvecklat uppbyggnadsmaterial 

och dataprogram för att kunna presentera en idé eller känsla på ett bra sätt[19]. 

Många dataprogram som kan användas för att illustrera en sådan produkt kan 

dock vara för kraftfulla och därför inte passa för utvecklandet av en testprototyp. 

Rudd et al.[[20] refererad till av [19]] hävdar att en Hi-Fi-prototyp inte lämpar sig 

för åsikts- och kravinsamling, då en sådan prototyp kan bedömas vara för fix, inte 

utvecklingsbar och därför hämma utvärderare och testpersoner från att kommentera 

och ge förslag. Hi-Fi-prototyper är också dyrare och tar längre tid att utveckla än 

Lo-Fi-prototyper. 

För en bättre presentation av en produktidé eller -känsla, för lansering och försäljning, 

eller för en adekvat testning av navigering, interaktion och förståelse är dock 

användningen av Hi-Fi-prototyper överlägsen[19]. 

I andra varvet av designprocessen bedöms designunderlaget vara så pass utvecklat 

att en Hi-Fi-prototyp kan utvecklas. Det framtagna designförslaget ska presenteras för 

företaget och också fungera som en avslutning av det designarbete som gjorts inom 

ramen för detta examensarbete. 

5.9.2 Prototyputveckling 

Skissarbetet har hela tiden utförts i syfte att skapa symboler och bilder som kan användas 

i en interaktiv prototyp som visualiserar designidén. Resulterande prototyp 

ska i första hand uppvisa funktion och tankesätt, därför väljs för prototypframtagningen 

de symboler och knappar som betraktas som tilltalande och som utvecklarna 

tycker om. 

Ett av de krav som tidigt ställdes upp var att systemet skulle kunna utvecklas med 

programmet Clever Content Creator, CCC, som framtagits av företaget Clever Media 

AB i syfte att underlätta utvecklandet av de digitalguider som företaget arbetar med. 

Då en stor mängd ändringar gjorts från de ursprungliga guidernas uppbyggnad och 

funktion har diskussioner förts med företaget om hur prototyputvecklingen ska ske. 

Det visade sig att programmet CCC inte kan användas för utvecklandet av prototypen 

eftersom det skulle kräva omkodning av programmet, vilket inte kan göras för 

tillfället. Då företaget planerar en omläggning av systemdesignen i sina digitalguider, 

till viss del utifrån detta arbetes resultat, kan en ändring göras i nästa version av CCC. 

När CCC inte kunde användas uppstod ett antal problem. Den prototyp som tillverkas 

kan inte användas i digitalguiderna utan blir endast en prototyp för att visa 

hur systemet bör se ut och vara upplagt. Den grafik och de filmer som redan finns 

och används i de befintliga guiderna kan inte återanvändas på ett bra sätt. Hade CCC 

används skulle det nya systemet kunna sättas ihop på ett enkelt sätt med befintliga 

filmer, grafiska element och vissa menydelar. Systemet måste nu byggas upp från


grunden, gällande både grafik och upplägg. 

Då Macromedia Flash är ett bra program för att snabbt konstruera en prototyp, 

beslutades gemensamt att prototyputvecklingen istället skall göras i denna miljö. Den 

prototyp som skapats är som tidigare nämnts inte någon slutgiltig version för hur 

gränssnittet ska se ut, utan en prototyp. Den beskriver de förändringar som kan och 

bör göras för att skapa ett mer användarvänligt och intuitivt gränssnitt. 

5.9.3 Slutlig prototyp 

Prototypens grafiska design är inte något som är fastslaget utan ska kunna förändras 

för att passa varje besöksmåls grafiska profil. Den design som visas i prototypen 

är utformad på ett enkelt sätt för att tydliggöra funktionalitet och klart visa hur en 

digitalguide kan och bör byggas upp. 

Det är inte lätt att avgöra hur användarna ser på digitalguiden och vilken mental 

modell som byggs upp kring den. En användare som får en digitalguide i sina 

händer för första gången bygger upp en föreställning om hur den fungerar, beroende 

på vad hon tycker att guiden påminner om eller vilken koppling hon gör till andra 

produkter. Att bygga upp metaforer och kopplingar kring gränssnittet har varit en 

svår uppgift, speciellt då inga användare har varit tillgängliga för utvärdering av den 

slutgiltiga prototypen. Många metaforer har diskuterats, om användaren ser guiden 

som en dator, en mobiltelefon eller något helt annat. Det som slutligen beslutades var 

att en kombination skulle göras av symboler från datavärlden (vilka framkom i den 

första utvärderingen) tillsammans med färger och symboler använda på kartor och 

i trafiken. Kombinationen skall även återkopplas till verkligheten och användningen 

av en handdator som en guide. Kombinationen av symboler från dessa världar ska 

förhoppningsvis stödja användaren och göra gränssnittet intuitivt. 

Prototypen har skapats efter museet Universeum, då detta museums digitalguide 

innehåller en stor mängd information och är uppbyggd på samma sätt som många av 

de andra guiderna. Detta är för att visa uppbyggnad och lösning av olika problem, 

men prototypen bör betraktas som en generell lösning för alla museer. 

Huvudmenyn 

När prototypen startas kommer användaren först till en huvudmeny som innehåller 

fem undermenyer, “Hur används guiden? ”, “Inställningar”, “Guidad Tur”, “Fördjupning” 

och “Övrigt”. Menydelen “Guidad Tur” är den huvuddel som just denna digitalguide 

använder. I andra guider kan denna del bytas till lämpliga representationer 

som exempelvis “Guidad Tur med GPS” eller ett system där användaren väljer information 

ur en lista. “Guidad Tur” i denna prototyp innebär en tur genom museet, 

där användaren själv startar de filmer som finns genom interaktion med gränssnittet. 

Denna huvuddelstyp är den som kräver mest interaktion av användaren och har därför 

valts att visualiseras i prototypen, eftersom det då är extra viktigt att systemet där 

är användarvänligt och upplagt på ett naturligt och logiskt sätt. 

I huvudmenyn representeras de fem undermenyerna på tre olika sätt. “Inställningar” 

och “Hur används guiden?” är mindre, avlånga knappar. Dessa är placerade högt


Figur 5.32: Huvudmeny. 

upp i gränssnittet eftersom användaren kan behöva dem redan innan huvuddelen 

väljs. Dessa knappar skiljer sig från de andra i färg eftersom de inte har undermenyer 

utan bara består av text och inställningar. Knappen “Guidad Tur” är centrerad 

i gränssnittet. Den är stor, cirkelformad och har texten “Guidad Tur” skriven med 

versaler. Denna knapp har gjorts extra tydlig och urskiljts från de andra eftersom det 

är den enda knapp som behöver användas i huvudmenyn för att nå och uppleva besöksmålet. 

Knapparna “Fördjupning” och “Övrigt” är lika varandra i form och färg, 

den först nämnda knappen har dessutom en symbol bestående av två böcker och ett 

förstoringsglas. Båda knapparna leder till undermenyer där ytterligare val kan göras. 

De har samma färg som knappen “Guidad Tur”, men är mindre och inte lika centralt 

placerade eftersom de innehåller extra funktioner som inte behöver, men som kan användas. 

För konsekvens i den nya prototypen har knappar som leder till undermenyer 

fått mörkblå bakgrundsfärg. Knappar som leder till filmer eller menyer utan undermeny 

har grå bakgrund med en mörkblå punkt framför texten, och punkterna i kartan 

under “Guidad Tur” har samma mörkblåa färg med en vit siffra. Samtliga mörkblåa 

punkter ändrar färg då en punkt besökts eller film setts. 

Då “Guidad Tur” påbörjats och användaren går tillbaka till huvudmenyn, ersätts 

texten på denna knapp till “Tillbaka till Guidad Tur” för att indikera att användaren 

kan fortsätta turen på samma plats som innan huvudmenyn besöktes. Om användaren 

befinner sig i exempelvis “Akvariehallen” och återvänder till huvudmenyn skall


knappen “Tillbaka till Guidad Tur” ta användaren till just “Akvariehallen”. 

Lister i över- och underkant 

Placeringen av knappar och information har bearbetats noggrant. Visning av information 

som filmer och menysystem är fortfarande placerade centralt i gränssnittet. 

Detta eftersom denna information bedömdes som det mest väsentliga i gränssnittet 

och därför bör placeras centralt. Två lister, en placerad i gränssnittet övre kant och en 

i den undre kanten av skärmen, har behållits från de tidigare digitalguidernas gränssnitt. 

Dessa lister behålls för att centrera information och för att kunna användas för 

navigering och presentation av var användaren befinner sig i systemet. 

I den undre listen har navigeringsknappar lagts. Denna placering har valts då navigering 

bör göras i den undre kanten för att handen ska blockera så lite av gränssnittet 

som möjligt. På detta sätt blir grässnittet synligt när navigering utförs. I den övre listen 

visualiseras var i systemet användaren befinner sig. Detta är en naturlig placering 

som används i de flesta system och presentationer, där informationstexter och navigeringstexter 

läggs ovanför utförligare innehållsinformation, till exempel överskrifter 

i texter, rubriker och liknande. Denna fördelning till trots har en navigeringsknapp 

placerats i den övre kanten, nämligen knappen som tar användaren direkt tillbaka 

till huvudmenyn. Valet att lägga denna knapp i den övre listen gjordes för att skilja 

den från de andra knapparna och förebygga en oavsiktlig tryckning som kan ske vid 

en för nära placering. Feltryckningar kan leda till förvirring och bör därför försvåras. 

En annan anledning till placeringen som också bidragit till knappens utformning 

är kopplingen till webläsare (såsom Mozilla Firefox, Internet Explorer och Netscape 

Browser), där hus-symbolen (som tar användaren till startsidan) är placerad långt uppe 

till vänster. Den använda kopplingen och placeringen gör också att just symbolen 

av ett hus används som länk till huvudmenyn. 

I den övre kanten har också visualiseringen av hur mycket batteritid som återstår 

lagts. Symbolen av ett batteri som fyllts till motsvarande kvarvarande batteritid tar 

betydligt mindre plats än den tidigare använda texten och ger en snabb koppling 

till funktionen. För att lätt kunna bedöma hur mycket batteritid som finns kvar har 

dessutom siffror lagts till i batteriet, dessa visar med en procentsats hur mycket av 

batteriet som är kvar. 

Navigeringsverktygen i gränssnittets undre kant förändras beroende på vilken del 

av menysystemet som visas. I stort sett alla delar innehåller dock bakåtknappen, som 

är placerad längst till vänster, (enda undantaget är i huvudmenyn om inte husknappen 

tryckts på från en undermeny). Knappen har fått den symbol som framkom ur 

prototyptesterna, en tjock pil som är riktad åt vänster. Att placera en bakåtknapp till 

vänster är en naturlig koppling som ofta används i västvärlden. Kopplingen kommer 

bland annat från att text läses från vänster till höger. I en bok bläddrar användaren 

således genom att ta tag i vänster sida för att komma bakåt i boken. Denna placering 

används också i webläsare och i Windows.


Guidad Tur 

Figur 5.33: Guidad Tur. 

I huvuddelen “Guidad Tur” finns en karta med numrerade punkter som kan klickas 

på. Dessa punkter är kopplade till filmer. Knappen “Nästa Punkt” kan användas för 

att gå igenom punkterna i turordning. Om punkterna klickas på i nummerföljd får 

detta samma funktion som klick på knappen “Nästa Punkt” lika många gånger. Detta 

innebär att det finns två olika sätt att nå filmerna, vilket ökat användarfriheten. Då 

punkterna i kartan används kan också filmerna ses i valfri ordning. När en film visats 

ändras den tillhörande punktens färg från mörkblå till ljusblå, för att visa vad användaren 

har klickat på och stödja navigering genom att indikera vad som setts och inte. 

Filmerna kan givetvis ses om även om punkten ändrat färg. 

Punkterna är numrerade för att användaren tydligt skall se vilken ordning hon 

rekommenderas gå mellan dem för att se de olika filmerna. Färgkodningen av punkterna 

har valts till blå med vita siffror på. Dessa färger valdes för kopplingen till 

vägskyltar av informationstyp ska göras tydlig och den blåa bakgrunden gör att de 

syns tydligt i kartan. 

I menyn “Guidad Tur” finns förutom bakåtknappen ytterligare två knappar på 

den undre kanten, “Fördjupning” och “Nästa Punkt”, vilka endast finns i denna meny. 

Knappen “Nästa Punkt” har placerats längst till höger och är något större än andra 

knappar för att vara lättillgänglig och möjliggöra att användaren klickar på knappen


med fingret och inte behöver använda pennan. För att särskilt framhålla knappen och 

indikera att endast denna knapp behöver användas då användaren ska ta sig igenom 

den guidade turen har texten skrivits med versaler. Beslutet att lägga knappen till 

höger gjordes för att den då blir lättillgänglig och ingen del av skärmen täcks när 

knappen klickas på med högerhanden (som ofta är fallet om användaren är högerhänt). 

Även här kan kopplingen till en bok göras, för att gå framåt i systemet bör 

knappen som tar användaren framåt ligga på höger sida (på samma sätt som läsaren 

tar tag i höger sida för att bläddra frammåt i boken). 

Knappen “Fördjupning”, är en mindre version av den som finns i huvudmenyn. 

Knappen har placerats i mitten av den undre kanten, för att ligga långt ifrån de andra 

två knapparna och på så sätt undvika att någon knapp klickas på av misstag. Den 

“Fördjupning” som finns i “Huvudmenyn” har uppdelats efter museets delområden. 

Fördjupningsknappen i “Guidad Tur” går till en meny där fördjupningar om det aktuella 

området samlats, dvs en undermeny till “Huvudmenyns” “Fördjupning”. Knappen 

har lagts till i underkanten av “Guidad Tur” för att en enkel väg ska finnas till 

den aktuella fördjupningen. Genom denna knapp kan användaren nå fördjupningar 

utan att behöva gå via huvudmenyn, och har tillgång till all information efter att valet 

“Guidad Tur” gjorts. 

Kartans slutpunkt är en skylt med texten “Akvariehallen”, denna skylt är klickbar 

och tar användaren till museets nästa del, “Akvariehallen”. Om “Nästa Punkt” 

används istället blir resultatet detsamma. Från “Akvariehallen” finns också en skylt 

tillbaka till “Vattnets väg”, en möjlighet för användaren att gå bakåt till den redan 

besökta delen av guiden. Från denna del finns naturligtvis också en skylt som leder 

vidare till nästa område, “Dödliga Skönheter”. 

Filmvisning 

När en film valts kan det ta ett tag innan den startar, eftersom den tar tid att ladda. 

Under tiden en film laddas ska ett rörligt objekt visas som indikerar att den valda 

filmen laddas. Ett sådant filmklipp har inte skapats eftersom det som redan finns i 

de existerande digitalguiderna ansågs vara bra och funktionellt. Detta filmklipp ger 

en återkoppling till användaren och visualiserar att klicket resulterade i en händelse 

och att en film är på gång att visas. Om klippet inte fanns med kan den tid det tar 

för filmen att laddas göra att användaren tror att klicket inte hade någon verkan eller 

att något “hängt” sig. Detta skulle kunna leda till förvirring och användaren skulle 

kunna hinna klicka på något annat under väntetiden, eller irritation då systemet kan 

uppfattas som segt. Ett filmklipp som visar att en film laddas ska finnas med i en 

slutversion och får endast tas bort om filmer verkligen startar direkt efter användaren 

klickat på dem. 

När en film väl startar har förändringar gjorts i både över- och underkanten. I 

den övre kanten har batteriet bytts ut mot en volymkontroll. Volymkontrollen är liten 

men hörlurarna till digitalguiderna bör också vara försedda med ett volymreglage och 

det anses viktigt att reglaget finns i filmvisningen då de fysiska knapparna inte bör 

användas alls (det finns dessutom ett större volymreglage i menyn “Inställningar”). 

Denna kant innehåller här information om var användaren var när filmen startades,


Figur 5.34: Filmvisning, Guidad Tur 

samt filmens namn, vilket har lagts till från de tidigare guiderna. 

Den undre kanten har kvar bakåtsymbolen men har i övrigt fått nya knappar passande 

filmvisningen. En knapp för funktionen “Paus” har lagts till. Denna funktion 

har lagts till för att öka användarfriheten och användarkontrollen i systemet, då museum 

och andra besöksmål ofta har en miljö där det finns mycket folk och användaren 

ofta går omkring tillsammans med någon vilket kan innebära att paus-funktion är 

nödvändig. När “Paus” trycks in byts knappen ut mot “Play”, eftersom “Paus” bara 

behövs om filmen spelar och “Play” bara om filmen pausats. De båda knapparna 

“Play” och “Paus” har båda givits symboler som bedöms som nästintill standardiserade. 

Gränssnittet innehöll tidigare en tidslinje som visade hur mycket av filmen som visats 

och hur mycket som var kvar. Tidslinjen hade en markör som representerade detta 

och kunde dras längs linjen för att spola framåt eller bakåt i filmen. Denna tidslinje 

behålls i den framtagna prototypen då den betraktas ha en bra och viktig funktion. I 

de digitala guiderna kan bara filmer upp till en viss längd hanteras och längre filmer 

måste därför delas upp. Tidigare har detta inte visualiserats utan filmen har stannat 

upp och nästa film laddats. Försök har gjorts att visualisera filmbyterna genom symboler 

(se stycke 5.4.2) men tester visade att det var svårt att åskådliggöra att en film 

kunde innehålla flera klipp. Därför har beslutet tagits att tidslinjen bör skalas om så 

att samtliga filmklipp visas som en linje. Linjen är uppdelad för åskådliggörande av


filmbyte, och kan också användas till att växla mellan de olika filmklippen. 

Fördjupning 

Menyn “Fördjupning” innehåller mer information om vissa av kartans punkter eller 

annat i museet. Menyn är uppdelad i undermenyer efter museets olika delar (om 

sådana finns), vilket ska underlätta sökandet efter den information användaren vill 

ha. I prototypen finns de fyra delar som museet Universeum består av (men bara 

delen “Vattnets väg” har gjorts klickbar). Menyerna under “Fördjupning” är mörkblåa, 

vilket ska indikera att ett klick leder till en undermeny. 

Filmerna under “Fördjupning” ligger på gråa, avlånga knappar med liknande 

punkter som de som ligger på kartan. När en film visats ändrar punkten färg från 

mörkblå till ljusblå, precis som i alla andra delar av gränssnittet. Eftersom det är samma 

meny som besöks, oavsett om den nås via “Fördjupning” eller “Guidad Tur”, 

kommer filmen att vara markerad som sedd även om den senare nås via den andra 

vägen. När en användare sett alla filmer under ett fördjupningsområde kommer 

sammanhörande menyknapp också att ändra färg från mörkblå till ljusblå. 

I prototypen visas filmer i fördjupningen med i stort sett samma filmvy som de i 

“Guidad Tur”. Här visas dock tidslinjen för endast ett filmklipp och i den övre listen 

visas att detta är en fördjupningsfilm. 

Figur 5.35: Fördjupningsområden. Figur 5.36: Filmvisning, Fördjupning.


Övrigt 

Figur 5.37: Övrigt. Figur 5.38: Tangentbord. 

Menyn “Övrigt” innehåller extra funktioner, i prototypen har dessa valts till “Tangentbord”, 

“Karta över området”, “Faktabibliotek” och “Medverkande”. Denna meny 

kan användas för att lägga in funktioner som anses ska finnas med i guiden men som 

inte bör ligga i huvudmenyn. Dessa funktioner ska om de finns med i guiden fungera 

fullt ut, annars ska de inte vara med alls. Alla val under denna meny har den mörkblåa 

färgen på knapparna. I prototypen kan endast “Tangentbord” väljas, som består 

av knappar med siffrorna noll till nio, “C” och “Play”, vilka ska vara klickbara. Om 

en sifferkombination och därefter “Play” trycks in ska en film starta. “Tangentbordet” 

ser i princip ut på samma sätt som det som används i digitalguiderna idag, eftersom 

det inte var med i den första prototypen har inte användartester utförts. 

Denna funktion är egentligen inte till för ett museum liknande Universeum som 

prototypen utvecklats för, utan snarare för andra besöksmål eller museum där saker 

och föremål ofta flyttas runt i utställningar. Föremålen skulle då vara tydligt markerade 

med det nummer som ska tryckas in för visning av en film om föremålet. I ett 

sådant museum skulle tangentbordet kunna fungera som huvuddel i digitalguiden. 

Som tidigare nämnts har tangentbordet inte testats, och förändringar som gjort 

kan inte bedömas. Vissa förslag till utvecklingar av funktionen visas i prototypen och 

beskrivs nedan: 

– Rutan där siffrorna som trycks in visas har flyttats från den under kanten till


den övre, eftersom det gör det lättare att se vilka siffror som skrivas in. På det 

sättet täcker inte handen rutan då siffrorna skrivs in. 

– Knapparna “Play” och “C” har fått byta plats med varandra. “C” används för 

funktionen “ångra” eller “sudda”, denna symbol har heller inte testats och skulle 

mycket möjligt kunna bytas ut mot någon annan som representerar detta bättre. 

Platsbytet har gjorts eftersom “C” har en funktion liknande “backa” och därför 

borde ligga till vänster, medan “Play”, som troligen kommer användas oftare 

därför bör placeras på den högra sidan. 

– Tidigare räckte det att trycka in tre siffror för att starta en film, “Play” behövde 

inte användas (knappen fanns dock ändå med). Förslaget innebär att “Play” 

används, efter att siffror tryckts in. Detta ger användaren en tydlig koppling 

till vad som händer och ger henne tid att förstå funktionen av knappen och 

möjlighet till att bekräfta att det nummer som tryckts in är det som avses. 

Valet av användningen av “Play” genererar ett extra klick varje gång en film ska 

ses, men då användaren får mer kontroll över systemet och en chans att se vad 

som tryckts in innan något händer anses detta befogat. 

– Om det inte finnas någon film kopplat till det nummer som valts, ska detta visas 

med ett tydligt felmeddelande. Det skulle även vara möjligt att låsa tangenterna 

och därmed bara tillåta att nummer med filmer är möjliga att trycka in. Eventuellt 

skulle detta emellertid kunna skapa irritation om funktionen inte presenteras 

tydligt. 

– Namnet “Tangentbord” är även något som diskuterats. Ordet associeras normalt 

till ett datatangentbord och skulle därför kunna ge föreställningen om att det är 

bokstäver och inte siffror som ska tryckas in. Inget bättre namn har framkommit 

ur diskussionerna men det bör noteras att “Tangentbord” inte är det optimala 

namnet på denna funktion. 

De andra menyerna under övrigt har inte utvecklats vidare, men de finns med i 

prototypen för att visa var de skulle kunna ligga och för att visa tanken med menyn 

“Övrigt”. 

Hur används guiden? 

“Hur används guiden?” ligger placerad överst på huvudmenyn och har fått symbolen 

frågetecken i den mörkblåa punkten. Här finns information och instruktioner för användaren 

om hur hon ska och kan använda guiden. Den information som ligger här 

har inte arbetats igenom och är inte bestämd, men information om knappar och om 

hur interaktionen ska gå till bör förklaras och finnas tillgänglig för användaren. När 

knappen klickats på ändrar den mörkblåa punkten färg till ljusblå för att indikera att 

användaren har besökt denna meny.



Figur 5.39: Så Används Guiden. 

“Inställningar” är en meny som innehåller språkval, ljusstyrka, kontrast och volym. 

Menyn har fått en skiftnyckel som symbol, eftersom denna symbol ofta används för 

“Inställningar” i till exempel mobiltelefoner och på websidor. När “Inställningar” klickats 

på ändras punkten under skiftnyckeln färg från mörkblå till ljusblå för att indikera 

att menyn besökt. 

För val av språk har landets flagga valts i kombination med en text för språkets 

namn på det aktuella språket. Genom denna kombination är förhoppningarna att 

det på ett tydligt sätt skall visas att en språkförändring är möjlig. Ett klick på en av 

flaggorna eller dess text ska förändra språket i alla digitalguidens menyer och filmer. 

I prototypen är inte detta möjligt men idén uppvisas genom bilderna. 

Under denna meny ska det också gå att ändra ljudvolymen, ljusstyrkan och kontrasten. 

Alla dessa funktioner representeras av en kombination av namnet på funktionen 

och en symbol som betraktas som nästintill standardiserad. Dessa tre funktioner 

styrs med en markör som dras längs en linje med ökad tjocklek från vänster till höger, 

av samma typ som ofta visualiserar volymhöjning. Inställningarna har lagts till för 

att användaren ska ha möjligheten att ställa in skärmen och volymen på ett enkelt 

sätt, vilket framkom i utvärderingarna att det eftersöktes. Dessa funktioner skall vid 

omstart av guiden sättas till ett standardvärde som optimerar inställningarna.


Figur 5.40: Inställningar. 

Volymjusteringen bör ha en audiell återkoppling för att visa på hur högt eller lågt 

volymen ställs in. Detta ljud får inte vara för skarpt eller högt. Det bästa vore att 

återkopplingen görs med ett ljud som liknar något ljud i guiden. Till exempel att berättaren 

i guiden även har läst in en audiell instruktion över menyn “Inställningar” 

som startar när menyn öppnas. Då skulle också följa att när volymen justeras hör 

användaren hur det kommer att låta även senare i digitalguiden och kan välja en passande 

ljudstyrka. Volymen skall även gå att justera i filmvisningen och på hörlurarnas 

sladd, som tidigare nämnts. 

Enkel väg genom hela guiden 

För minimal interaktion räcker det att trycka på två knappar för att ta sig igenom hela 

systemet och uppleva guiden. Först på “Guidad Tur” och därefter på “Nästa Punkt” 

tills alla museets delar har setts. För att visualisera denna enkla väg och göra den 

extra tydlig har dessa två knappar gjorts större än de andra knapparna och namnen 

är skrivna med versaler. 

Annat 

Fler saker har diskuterats men inte visualiserats i prototyperna, bland annat hur navigering 

som kan ske i bilder eller kartor ska visualiseras. I de nuvarande digitalgui-


derna är detta en funktion som styrs av de fysiska knapparna, vilket inte indikeras på 

något sätt i gränssnittet, eller att det ens är möjligt. Då det framtagna förslaget innebär 

att de fysiska knapparna bör låsas helt ska denna funktion läggas till i gränssnittet, 

exempelvis genom att pilar finns längs kanterna eller placeras i den undre listen. Pilar 

längs kanterna skulle kunna rama in kartan med tunna lister med pilar åt de håll där 

information finns utanför skärmen. Sådana pilar eller lister bör markeras tydligt för att 

visa att de är klickbara och att mer information finns i riktningen, exempelvis genom 

färg. Skisser för denna funktion har gjorts i framtagandet av de första prototyperna 

(se bilaga F). 

Om de fysiska knapparna på handdatorerna ska användas måste de på ett logiskt 

och tydligt sätt kopplas till gränssnittet. De bör markeras upp med symboler som är 

kopplade till gränssnittet och rätt funktion bör tillskrivas rätt knapp (exempelvis om 

bakåtknappen ska finnas med som en fysisk knapp bör den ligga på vänster sida). 

5.9.4 Begränsningar i prototypen 

Följande begränsningar finns i prototypen: 

– Innehåll så som bilder och filmer finns inte med i prototypen. Istället visas tomma 

fönser för att presentera var de skulle visas. 

– Inga ljud har lagts in i prototypen, därför kan audiell återkoppling inte uppvisas. 

– Då inga filmer presenteras kan funktioner som växling mellan olika filmer under 

samma punkt eller snabbspolning inte visas. 

– Samtliga inställningar är fasta, vilket innebär att språkbyte, ljus- och kontrastinställningar 

eller volymjustering inte kan göras. 

– Batteriet i prototypen uppvisar endast idén och presentationen ändas inte. 

– Endast en av museets fyra delar uppvisas i prototypen. Detta innebär att bara 

en karta visas och det är inte möjligt att gå vidare till “Akvariehallen”. 

– Av samma anledning som i punkten ovan kan inte fördjupningar under annat 

område än “Vattnets väg” väljas. 

– Samtliga filmer visar endast texten “Filmens namn” i gränssnittets övre kant. 

– Endast fyra olika fördjupningsfilmer finns med i prototypen, dessa är till för att 

uppvisa idén och är inte de enda fördjupningar som kan finnas. Fördjupningarna 

har inte heller museets korrekta namn. 

– Uppvisning av att “Film laddas” finns inte med i prototypen trots att denna 

information bedöms viktig. 

– Färger och färgkodning i samtliga prototypens delar är inte fastställda, har inte 

testats och har inte bearbetats djupare.


5.10 Utvärdera designen, varv 2 

Då prototypen inte utvecklades i CCC medförde detta att inga användartester kunde 

utföras. Planen var tidigare att den färdiga prototypen skulle köras i en handdator 

med de korrekta filmerna och ljuden. Detta hade då kunnat testas på ett antal personer 

för att se hur bra den nya prototypen fungerade. När dessa tester inte var möjliga 

valdes istället att företagets reaktioner på den färdiga prototypen skulle ses som en 

mindre utvärdering. 

Arbetet som hittills utförts redovisades på företaget den 14 maj 2007. Redovisningen 

var främst inriktad mot att visa upp den nya prototypen och systemupplägget, 

förklara varför lösningen är bättre än det befintliga systemet och motivera detta med 

hjälp av designprinciper. Arbetets gång och de teorier som använts beskrevs också. 

Vid redovisningen närvarade fyra av företagets anställda och en person från Mölndal 

museum som använder och har använt digitalguiderna. Personerna som närvarade 

har alla mycket god kännedom om de existerande digitalguiderna och hur de utvecklas. 

Reaktionerna på den framtagna prototypen var i stort sett mycket positiva. Det 

negativa som framkom var att gränssnittet och upplägget kan vara svårt att koda, då 

det befintliga systemet, CCC, till stor del måste göras om. I övrigt var alla nöjda med 

upplägget och de grafiska stöd som tagits fram för att förenkla interaktionen. Något 

som uppskattades var att gränssnittet visade var användaren hade varit och vad som 

hade klickats på. Idén att ge användare som vill ha så lite interaktion som möjligt en 

enkel väg genom hela systemet betraktades också som väldigt bra. Det nya upplägget 

med en guidad tur som guidens huvudmål och en ny uppbyggnad av menysystemen 

ansågs också som en förbättring. Särskilt navigeringen, användarkontrollen och 

-friheten framstod som något positivt och väl utvecklat i prototypen. 

Många diskussioner uppkom under redovisningen, vilket var bra och intressant. 

Detta ledde till att de motiveringar som prototypens design är baserad på fördes upp 

och företaget förstod problemen med de tidigare guiderna och varför förändringarna 

genomförts. 

Självfallet kan denna “utvärdering” inte ersätta användartester, men den ger en 

inblick i hur prototypen betraktas av kunniga personer inom området. Det rekommenderas 

dock att utförliga användartester genomförs av de framtida guider som 

skapas.

Kapitel 6 

Användarvänlighet för små 

skärmar 

Denna fördjupning behandlar ämnet användarvänlighet gällande de små och begränsade 

gränssnitt som finns i bland annat handdatorer. Fördjupningen har valts för att 

synliggöra problem som kan uppkomma vid användning av små skärmar, samt för att 

studera om speciella designprinciper finns gällande handdatorer. Tidigare har ett antal 

designprinciper behandlats men dessa är inte specifikt utformade för handdatorer 

men går ändå att applicera till stor del. 

I följande fördjupningsarbete ges först en bakgrund med information om handdatorer 

och om designprinciper i stycke 6.1. Därefter tas olika forskning gällande små 

skärmar upp i stycke 6.2 innan en sammanfattning och uppradning av de designprinciper 

som bör användas i arbetet med handdatorers gränssnitt ges i stycke 6.3. 

6.1 Bakgrund 

6.1.1 Handdatorer 

En handdator kan även kallas PDA, vilket kommer från engelskans namn för denna 

typ av dator, och står för Personal Digital Assistant. Det som skiljer en handdator 

ifrån en vanlig dator är främst storleken, en handdator är så pass liten att den kan 

hållas i handen och rymmas i en ficka. En annan stor skillnad mot en vanlig dator är 

hur inmatning sker, ett tangentbord saknas ofta helt. När något skall skrivas in eller 

interaktion ske används mestadels en pekskärm. En pekskärm innebär att en tryckkänslig 

skärm används och att handdatorn förses med en pekpinne eller pekpenna, 

som används för att trycka på skärmen[46]. 

Det finns två typer av PDAer, handdatorer och fickdatorer. Fickdatorer liknar mer 

bärbara datorer eftersom de har ett litet tangentbord. Fickdatorerna har dock i stort 

sätt blivit utkonkurrerade av handdatorerna och av handdatormobilerna (så kallade 

smartphones) och finns knappt längre på marknaden[46]. 

83

84 Kapitel 6. Användarvänlighet för små skärmar 

Handdatorer var ifrån början designade för att användas som personliga kalendrar, 

därav det engelska namnet Personal Digital Assistant, men har under årens lopp 

utvecklats och blivit mycket mer mångsidiga. Det finns många användningsområden 

för handdatorer, bland annat som kalender, miniräknare, adressbok, ordbehandling, 

datorspel, och för skrivning av dokument och andra meddelanden. Det går även att 

komma åt internet via handdatorer och bland annat läsa e-post eller surfa via webbrowsar. 

För att nå internet används ofta WWANs som står för Wireless Wide-Area 

Networks eller Wi-Fi. Andra funktioner som finns att tillgå är GPS (Global Positioning 

System) och att lyssna på radio. Nyare handdatorer har färgskärmar och mer 

avancerade ljudmöjligheter, vilket gör att de går att använda som mobiltelefoner (så 

kallade smartphones) och mediaspelare[49]. 

Den handdator som ligger i fokus i detta arbete beskrivs i tabell 3.1. Handdatorn 

består av en touchscreen och ett antal knappar som används för interaktion och input. 

Skärmen har upplösningen 240 x 320 och storleken 3,5 tum. Det är alltså en relativ 

liten skärm, vilket är förståligt då handdatorn bara är 7,7 x 1,6 x 11,9 cm stor. 

Figur 6.1: Bild på den handdator som används för digitalguiderna. 

6.1.2 Designprinciper 

Tidigare i arbetet har Normans designprinciper tagits upp (se stycke 4.5.2)[30]. Dessa 

kan ses som en grund för all typ av design, men naturligtvis är principerna inte gjorda

6.2. Forskning om små skärmar 85 

speciellt för design av gränssnitt i handdatorer. Andra designprinciper som behandlas 

i arbetet är Shneidermans åtta gyllene regler för gränssnittsdesign[[34] refererad till 

av [19]] (se stycke 5.3.2), dessa principer är generella för design av gränssnitt men tar 

på inget sätt upp om något särskilt gäller då gränssnittet är litet. Principer gällande 

design av små gränssnitt som finns i handdatorer har sökts men det verkar inte finnas 

några vedertagna principer för dessa. 

6.2 Forskning om små skärmar 

6.2.1 Tidig forskning 

Forskning gällande små skärmar har pågått i många år. I början av 1980-talet gjordes 

studier på hur läsbarheten och läsförståelsen påverkades av skärmarsstorlek. Vid 

en undersökning utförd av R. L. Duchnicky och P. A. Kolers, studerades hur läsbarheten 

påverkades av fönsterhöjd, teckensnitt och radbredd, med text på terminaler 

bestående av visuella displayer som kunde scrollas. Denna undersökning var främst 

avsedd för att studera hur text skall visualiseras på elektroniska displayer som bara 

består av ett fåtal rader, exempelvis portabla displayenheter, miniräknare och paneler 

med lite utrymme. I undersökningen upptäcktes att läsförståelsen inte påverkades 

nämnvärt av fönsterhöjd eller antal tecken per rad, det som istället påverkades var 

läshastigheten. Läshastigheten var något som påverkades av fönsterhöjd, teckensnitt 

och radbredd. Detta kan indikera att läshastigheten försämras för att bibehålla läsförståelsen, 

användaren anpassar läshastigheten för att förstå det som står. Datan som 

erhölls vid studien tolkades som att personer kan läsa och förstå en text som presenteras 

på en rad bestående av 15 tecken. Detta är möjligt men det är lättare då fönstret är 

större och texten längre än 15 tecken. Ett annat resultat som framkom var att den optimala 

teckenstorleken är beroende av en mängd faktorer som bland annat skärmens 

upplösning, avstånd och användarens uppgift[[32] refererad till av [35] och [26]]. 

Ytterligare forskning som ofta nämns i samband med små skärmar är den av 

Dillon[1]. I rapporten testades hur skärmstorlek och delning av text påverkar läsaren. 

Det som undersöktes då var både påverkan på hur användaren navigerade och läsförståelsen. 

Denna rapport visade att läsförståelsen inte påverkades av varken skärmstorleken 

eller textdelningen, men att användarna gick tillbaka till föregående sida oftare 

vid textdelning och interagerade mer då liten skärm användes. Det bör påpekas att i 

denna undersökning var den mindre skärmen som användes i testerna var 20 rader 

hög, med andra ord ungefär lika stor som en vanlig PC (på den tiden)[1]. 

6.2.2 Användbarhet och små gränssnitt 

1998 skrevs en artikel som behandlar design av användarvänliga gränssnitt för små 

displayer[2]. Artikeln skrevs av specialister inom området, som har insyn i de problem 

och utmaningar som finns när små grässnitt skall designas. Något som tas upp där är 

hur designers bäst kan skapa dessa gränssnitt eftersom de har många begränsningar 

inom bland annat, teckensnitt, färgupplösning, spatialupplösning och annan grafik. 

Dessa gränssnitt kan ofta verka lättare att designa men leder till en mer komplex


utmaning på grund av begränsningarna. De små gränssnitten benämns i artikeln som 

“baby faces”. 

Att visualisera systemet status i olika situationer kan bli ett problem på grund 

av begränsningarna i skärmen, det är då viktigt att grafiken för detta görs tydlig 

och enkel. Eftersom skärmen är begränsad bör inte alla grafiska indikatorer visas 

samtidigt, utan de som är viktigast för varje situation eller händelse skall prioriteras. 

“Baby faces” har även ofta ett problem förutom skärmytan, vilket är svårigheten med 

input då tangentbord saknas eller är väldigt begränsat. När skärmen är liten ökar 

användarens behov av navigering, men det blir svårare för designern att presentera en 

överblick, visualisera sammanhang och använda samma språk som användarna. För 

att skapa bra och användarvänliga gränssnitt bör insatser och ansträngningar läggas 

på att övervinna dessa brister. 

Karii Kuutii sammanfattade ett av de stora problemen som finns inom designen 

av små gränssnitt med yttrandet: “From the viewpoint of university research and 

teaching, it is both fascinating and embarrassing to notice that despite the ubiquituousness 

of “baby faces” as user interfaces, a body of knowledge about how to design 

them does not exist” (svenska “Från synvinkeln av universitetsforskning och lärande 

är det både fascinerande och pinsamt att upptäcka att trots de ständigt använda “baby 

faces” som användargränssnitt, existerar ingen kunskap om hur de ska designas.”) 

I framtiden tros användandet av “baby faces” öka och inkluderas mer och mer i 

det dagliga livet. Författaren manar därför MDI samhället att ta tag i den utmaning 

som “baby faces” skapar. 

Ett annat problem som tas upp i artikeln är svårigheten att någonsin kunna skapa 

standards för representation av information i små användargränssnitt. Det konstateras 

att det istället finns bra och dåliga sätt för denna visualiseringen och de bra sätten bör 

diskuteras och lyftas fram. När någon symbol eller ikon fungerar kan den lånas mellan 

olika “baby faces”, ett exempel på detta är den batteriikon som finns i mobiltelefoner 

och andra produkter[2]. 

En annan artikel från 2000 behandlar betydelsen av människa-dator interaktion 

(MDI) och detta ämnes idéer och tankesätt, när det kommer till designen av små 

gränssnitt[25]. Mycket tid och ansträngning läggs idag ner på att skapa tilltalande mobila 

produkter genom att fler och nya funktioner läggs till, exempelvis GPS, bankärenden 

online, musikspelare med mera. Mindre eller nästan ingen tid läggs ner på 

användargränssnittet och vad som krävs för användarinteraktion, trots att detta är en 

väldigt viktig del. 

När produkter designas med människan i fokus ökar systemets användarvänlighet. 

Det händer däremot ofta att designers missar viktiga MDI-faktorer när vanliga 

konventionella produkter skapas. Mobila produkter med små gränssnitt kan ses av 

designers som så pass annorlunda än de traditionella systemen att MDI-standarder 

inte är relevanta. Detta leder till att användning av beprövade metoder för användarvänlighet 

förbises. 

När nya enheter skapas är användarvänlighet något som bidrar till ökad kostnad 

när produkten utvecklas. Att lägga tid och pengar på att skapa en användarvänlig 

produkt ger fördelar, men är något som är svårt att marknadsföra på ett enkelt och 

visualiserbart sätt. Detta kan vara en av anledningarna till att många produkter tillver-

6.2. Forskning om små skärmar 87 

kats utan några referenser till välkända MDI principer. Mobila enheter kan förbättras 

mycket om de designas efter vedertagna designprinciper som stödjer användarvänlighet. 

En designer ska vara medveten om tidigare forskning inom MDI och användbarhetsprinciper, 

men samtidigt inte ta förgivet att det som fungerar på stora skärmar 

automatiskt även fungerar på små skärmar. Att specificera upp passande interaktionsmetoder 

för varje typ av enhet skulle kunna resultera i effektiv och användarvänlig 

gränssnittsdesign. 

I framtiden spås det att miljoner människor kommer använda webbtjänster från 

mobila enheter. För att dessa enheter ska fungera på ett bra och tillfredställande sätt 

och få genomslagskraft krävs att arbete läggs ner på att forska runt hur människor 

använder dem, vilket leder till effektivare och användarvänliga produkter[25]. 

6.2.3 Visualisering av information 

Annan forskning som visar på hur skärmutrymmet bör utnyttjas är utförd av Kamba 

et al.[40]. De menar att mer arbete i utvecklingen av små gränssnitt måste läggas på 

att möjliggöra visning av tillräcklig information. Av den stora ökningen sålda och 

använda handdatorer under sen senaste tiden kan slutsatsen dras att människor är 

villiga att stå ut med små displayer, begränsad minneskapacitet och batteritid. Det är 

också sannolikt att utvecklingen leder till att ännu mindre skärmar snart nyttjas. Med 

denna utgångspunkt menar Kamba el al. att nya idéer och lösningar måste tas fram 

för interaktionen med dessa skärmar. 

Design av handdatorers gränssnitt måste balanseras mellan två faktorer; kravet att 

minska skärmstorleken till att få plats i den lilla datorn (fysisk begränsning) samt 

kravet att hålla skärmen tillräckligt stor för att få plats med information nog att göra 

datorn användbar (funktionell begränsning). I användningen av små “kontrollobjekt” 

(så kallade “widgets”) blir denna balans särskilt svår att upprätthålla. Eftersom de 

tar en stor del av skärmytan menar Kamba et al. att designers och utvecklare ofta 

minimerar dessa “widgets”, eller i vissa fall, helt tar bort dem[40]. 

För att objekten ska vara praktiska och användare ska kunna förstå och interagera 

med dem måste de dock vara stora nog att kunna särskiljas från övrigt innehåll 

och från varandra. Eftersom antalet “widgets” beror av de funktioner som stöds och 

inte av skärmstorleken, ökar den del av skärmytan som måste tas upp av dem när 

skärmytan minskar (se fig. 6.2). 

Som lösningen på hur både skärmyta och informationsutbudet ska kunna bevaras 

föreslår Kampa et al. användningen av semi-transparenta “widgets”. En lösning som 

också har många begränsningar. Genom användningen av genomskinliga objekt ska 

både dessa och den underliggande informationen kunna visas. Men även i artikeln 

påtalas att detta kan leda till problem då användaren vill klicka på något i det lager 

som ligger under den genomskinliga “widgeten”. Att en funktion syns tolkas som att 

den går att använda, men om den täcks av ett ovanliggande, genomskinlig lager kan 

förvirring uppstå kring vilket av de olika lagren som faktiskt kan användas. Kampa 

et al. menar att funktionen är en bra lösning för gränssnitt med liten yta, men att 

en viss inlärningstid behövs för att kunna utnyttja tillämpningen till fullo[40]. Då de 

digitalguider som ligger i fokus för arbetet troligtvis endast kommer att användas en


Figur 6.2: Bild som visar hur den del av skärmytan som “widgets” upptar ökar då 

skärmytan minskar. I bilden är de kvadratiska objekten så kallade “widgets”[40]. 

gång, och då knappast mer än ett par timmar, är det inte rimligt att anta att användare 

kan lära sig och bli vana denna nya metod (då den idag inte är allmänt vedertagen). 

Tullis[41] har gjort sammanfattningar av en mängd forskning där målet var att ta 

fram vad som är lämpligt när det gäller design av skärmar och dess objekt. Forskningen 

gäller inte specifikt för små skärmar men handlar mycket om hur information ska 

och bör visualiseras för att underlätta för användarna. 

Tullis kommer fram till en rad riktlinjer som gäller för designen av en skärms och 

dess objekt, då främst hur information ska presenteras, grupperas och vilken mängd 

information som ska användas. Dessa riktlinjer är bland annat följande. En designer 

ska se till att den information som visas i varje fönster minimeras och endast består 

av den information som användaren behöver för att utföra den aktuella uppgiften. 

När användaren kommer till en viss del av systemet skall den information som visas 

på skärmen vara kopplad endast till den delen av interaktionen som användaren 

befinner sig i. Att tillsätta extra information bara för att den finns tillgänglig ska undvikas 

eftersom det då blir svårt för användaren att hitta den relevanta informationen. 

Språket som används på skärmen skall vara ett språk som användarna förstår och är 

bekant med. Förkortningar får användas om ord är långa och tar mycket plats, men 

det är då viktigt att den förkortning som väljs är allmänt vedertagen hos användarna. 

Det gäller även för designern att välja bort och inte visualisera onödiga detaljer. När 

designern tagit fram vilken information som är lämplig att visualisera finns det åtta 

olika tekniker som kan användas för att stödja att all information kommer med utan 

att överbelasta skärmen. 

Placering av information bör genom hela systemet vara konsekvent, vilket kan 

innebära att exempelvis vissa skärmdelar reserveras för en viss typ av information. 

Användaren hittar då lätt informationen och vet var den förväntas ligga. När en person 

från västvärlden inleder en visuell sökning, riktas blicken mot det övre vänstra 

hörnet. Denna position kan då användas som startpunkt för information som finns på 

sidan, exempelvis genom en rubrik.

6.3. Sammanfattning 89 

När det gäller den text som ska användas är ett proportionerligt sans-serif-teckensnitt 

på minst åtta till tio punkter att föredra. Radavståndet bör vara lika stort som texten 

är hög och det är inte lämpligt att ha ojämna rader. För att göra texten så lättläst 

som möjligt bör den skrivas på en ljus bakgrund med mörka tecken och idealiskt 

presenteras med både versaler och gemener. Ord som skrivs med bara versaler drar 

uppmärksamheten till sig. 

Gruppering av information är en av de mest avgörande faktorerna när det gäller 

hur effektivt en användare kan ta till sig informationen från en skärm. Gruppering 

kan innebära placering, färg, grafiska gränser och markering[41]. 

6.3 Sammanfattning 

Det som framkommit i denna fördjupning är främst att det finns få designprinciper 

som specifikt fokuserar på gränssnitt i handdatorer. Problemen med dessa små enheter 

är framför allt den begränsade skärmytan de har och till viss del hur användaren 

genom input interagerar med handdatorn. Vissa riktlinjer gällande hur gränssnitten 

ska utformas för att öka användarvänligheten har dock hittats och sammanfattas nedan. 

– Visualisera systemet status i olika situationer, det är då viktigt att grafiken för 

detta görs tydlig och enkel. Det som är viktigast för varje situation eller händelse 

skall prioriteras. 

– Viktigt att presentera en överblick, visualisera samanhang och använda samma 

språk som användarna. 

– Låna in väl fungerande och beprövade symboler och ikoner från andra liknande 

gränssnitt. 

– Information som visas i varje fönster ska minimeras och endast består av den 

information som användaren behöver för att utföra den aktuella uppgiften. 

– Ingen extra information ska tillsättas bara för att den finns tillgänglig, eftersom 

det blir svårt för användaren att hitta den relevanta informationen. 

– Förkortningar får användas om ord är långa och tar mycket plats, men det är då 

viktigt att den förkortning som väljs är allmänt vedertagen hos användarna. 

– Välj bort och visualisera inte onödiga detaljer. 

– Placering av information bör genom hela systemet vara konsekvent. 

– Den text som ska användas är ett proportionerligt sans-serif-teckensnitt på minst 

åtta till tio punkter att föredra. 

– Radavståndet bör vara lika stort som texten är hög och det är inte lämpligt att 

ha ojämna rader.


– För att göra texten så lättläst som möjligt bör den skrivas på en ljus bakgrund 

med mörka tecken. 

– Idealiskt presenteras med både versaler och gemener. Ord som skrivs med bara 

versaler drar uppmärksamheten till sig. 

– Gruppering av information är en av de mest avgörande faktorerna när det gäller 

hur effektivt en användare kan ta till sig informationen från en skärm. 

– Använd beprövade användbarhetsprinciper och teorier, även om de utformats 

för andra produkter än små gränssnitt. 

Denna lista sattes samman och avses användas som riktlinjer vid designen av prototypen.

Kapitel 7 

Positionering med hjälp av RFID 

7.1 Inledning 

Clever Media AB har idag flera olika sätt för digitalguiderna att inhämta en position 

och trigga automatisk start av informationsfilmer. GPS är populärt bland kunder och 

beställare och fungerar som regel mycket bra då guiden är till för utomhusbruk. GPSsystemet 

fungerar dock inte inomhus då satellitsignalerna inte får tillräcklig styrka och 

reflekteras. Clever Media AB har provat på Bluetooth-teknik för positionsbestämning 

inomhus men detta fungerade endast i viss omfattning. En annan fundering som 

funnits sedan länge är inomhuspositionering med hjälp av RFID-teknik. RFID är en av 

flera tekniker för trådlös dataöverföring, där en av de största skillnaderna mellan RFID 

och tekniker som Bluetooth och Wi-Fi är att RFID kan använda passiva taggar, dvs. 

icke-strömförsörjda enheter[31]. Detta gör att denna teknik mycket väl skulle kunna 

lämpa sig för Clever Media AB ändamål. Som en av examensarbetets fördjupningar 

görs därför här en genomgång av området inomhuspositionering med hjälp av RFID. 

Bakgrund och en övergripande sammanfattning av tekniken ges i stycke 7.2 och 7.3. 

Olika positioneringsmöjligheter beskrivs i stycke 7.4 varefter ett försök till uppslag för 

hur tekniken skulle kunna utnyttjas i digitalguider görs i stycke 7.5. 

7.2 Bakgrund 

7.2.1 Vad är RFID 

Radio Frequency Identification (RFID) är en teknik för identifikation genom lagring 

och avståndsläsande av data i RFID-taggar. En RFID-tag är en liten kombinerad radiosändare 

och -mottagare med minne som kan fästas på eller placerar in i produkter, 

djur och människor för identifiering med hjälp av radiovågor. Storleken på en tag kan 

variera från så liten att den kan läggas in i en prislapp till stor med eget batteri och 

möjlighet att sända på flera hundra meters avstånd[50, 51]. 

Tekniken utvecklades under andra världskriget, men det var inte förrän på 60talet 

som den kommersiella användningen började. Då utvecklades ett system (the 

91

92 Kapitel 7. Positionering med hjälp av RFID 

Electronic Article Surveillance, EAS) för att förhindra snatteri och stölder i affärer. 

EAS används fortfarande och är en av de mest spridda RFID-teknikerna. Det första 

patent som utfärdades för RFID gavs 1973[50] och på 1980-talet tog användandet fart, 

då tekniken började utnyttjas i vägtullar och dylikt[18]. 

Det finns flera varianter av RFID-taggar. Den enklaste och vanligast förekommande 

har enbart ett nummer som kan sändas ut på ett avstånd av upp till ett par decimeter. 

Informationen som motsvarar taggens nummer finns då lagrad i en databas. Den 

sortens tag är billig och kan snarast ses som en variant av vanliga streckkoder. Något 

dyrare är taggar med ett inbyggt minne, som själva kan hålla information[51]. Taggar 

kan delas upp i passiva utan eget batteri och aktiva med, se mer under stycke 7.3.3. 

Figur 7.1: En tag med ett mikrochip och en antennkrets samt en etikett med RFID på 

baksidan[39]. 

7.2.2 Användningsområden 

Ofta används RFID-tekniken då streckkoder inte är lämpliga på grund av omgivningen, 

eller då en artikel önskas märkas på ett sådant sätt att markeringen inte kan 

upptäckas. Den största fördelen med alla typer av RFID-system är att avläsaren inte 

behöver ha någon fysisk kontakt med taggen, den behöver inte ens befinna sig inom 

avläsarens “synfält” (däremot måste taggen naturligtvis finnas inom radiovågornas 

räckvidd). På grund av den lättåtkomliga avläsningsmöjligheten är tekniken också 

mycket fördelaktig vid exempelvis svårflyttade varor[16]. 

Användningsområdena för RFID idag är många, i Sverige finns taggar i busskort, 

liftkort, på varor i butiker, i bilnycklar, i pass och på många andra ställen. Tekniken 

kan utökas ytterligare genom att koppla sensorer eller kontakter till taggarna. Med en 

sensor som känner av temperaturen är det möjligt att avgöra om till exempel djupfrysta 

varor hållit rätt temperatur under en transport. Med enkla kontakter kan också 

tekniken användas till att bestämma om till exempel en kartong har öppnats innan 

den levererats till mottagaren[31]. 

Användningen av taggar för inomhuspositionering är emellertid inte speciellt utbredd 

i Sverige idag. Positioneringssystem baserade på GPS-teknologi har blivit etablerat 

och en standard för utomhusnavigering, men för motsvarande inomhusnavigering 

finns ingen standardteknologi ännu. Då RFID blir vanligare, mer utvecklad 

och också billigare tror många att denna teknik kan komma att bli den standard som

7.3. Teknisk beskrivning 93 

saknas inom området[16]. 

7.3 Teknisk beskrivning 

RFID-system består av tre komponenter[14]: 

– Tag. Består av ett mikrochips och en antenn. Finns med eller utan batteribackup 

(se stycke 7.3.3) och kan vara läsbara eller både skriv- och läsbara (se stycke 

7.3.1). Storleken beror på antennen, som kan öka räckvidden och ändra frekvensen 

(se stycke 7.3.2). 

– Läsare. Kallas på engelska “Interrogator”, (ungefär “förhörare”) och är i realiteten 

inte bara en läsare, utan kan också skriva till taggen. Billigare taggar (utan 

batterier) kallas passiva, (se stycke 7.3.3) och förses med aktiveringsenergi via 

läsaren genom tag-antennen då taggen är inom läsarens zon. 

– Mjukvarulager (Middleware). Gränssnittet som behövs för kommunikation mellan 

läsaren och databas/informationshanteringsmjukvara. 

Taggen innehåller ett unikt nummer som används för att identifiera taggen. Standarddataformatet 

för RFID-kod kallas Electronic Product Code, EPC, där EPC-96 (96bitars 

kod) är det vanligaste. I fig. 7.2 visas en sådan kod, där det första numret anvisar 

typen av tag, det andra identifierar den enhet som administrerar tag-koden. Det tredje 

numret hänvisar till vilken sorts produkt taggen används på och det sista numret 

identifierar det exakta objekt taggen sitter på/i[8]. 

8 bit 28 bit 24 bit 36 bit 

Version number 

Domain manager 

7.3.1 Läs- och skrivbarhet 

Object class 

Figur 7.2: 96-bitars EPC-kod 

Unique identifer 

Den vanligaste och billigaste varianten av taggar är de fast programmerade, vilket 

betyder att de endast är läsbara, då koden i taggen är fix och inte går att ändra i efterhand. 

För sådana taggar ligger informationen lagrad i en databas, och kan egentligen 

ses som en lättare avläsbar variant av vanliga streckkoder. Betydligt dyrare blir de 

taggar som är både läs- och skrivbara, dvs. det går att överföra ny data till dem med 

exempelvis ny, anpassad information om varan. Det minne som då finns inbyggt kan 

ha en kapacitet på upp till 1 Mb och kan skrivas till flera gånger. Ett mellanting är de 

taggar som endast kan skrivas till en gång, så kallade “write-once-read-many”-taggar,


som kan användas exempelvis då taggen behöver kunna modifieras av användaren 

för att passa systemet bättre[31, 50, 15]. 

7.3.2 Räckvidd 

Den frekvens som används bestämmer taggens sändningsräckvidd. Men med högre 

frekvens och större räckvidd följer också sämre genomträngning av material, dvs. penetrationsförmåga. 

RFID-teknik finns utvecklad för fyra olika frekvensområden. Den 

frekvens som används ger också olika egenskaper. Detta visas i tabell 7.1 [22, 31]. 

Lågfrekvent 

125/135 kHz 

Högfrekvent 

13.56 MHz 

Ultrahögfrekvent 

868/915 MHz 

Mikrovågor 

2.45/5.8 

GHz/MHz 

Tabell 7.1: Frekvensområden. 

Räckvidd Penetration Datakomm. 

< 1m 

(passiv) 

1-1,5m 

(passiv) 

1,5-7m 

(passiv) 

< 100m 

(aktiv) 

1-10m 

(passiv) 

30 m 

(aktiv) 

Hastighet 

Läsfrekvens Övrigt 

Mycket god Låg Låg Stora antenner. 

Låg 

systemkostnad. 

God Högre Högre Billigast om 

stort system. 

Måttlig 

(stoppas av 

människo- 

kropp) 

7.3.3 Passiva och aktiva taggar 

Ännu högre Ännu högre Liten tag 

pga. liten 

antenn. 

Dålig Högst Högst Används ofta 

i vägtullar 

och liknande 

system pga. 

den stora 

räckvidden. 

Taggar delas upp i passiva och aktiva. De aktiva taggarna har ett eget batteri som används 

för att driva den egna elektroniska kretsen och för att sända radiosignalen till 

läsaren, de är därför större och dyrare än de passiva. De passiva saknar batteri och får 

den spänning som behövs för att driva taggen och sända sitt innehåll genom radiovågorna 

från läsaren. Det finns också semi-passiva taggar som har ett batteri för att driva 

den elektriska kretsen, men som kommunicerar genom läsarens radiovågor[31, 51, 15]. 

Aktiva och semi-passiva taggar kan fungera på större avstånd och kan hålla mer 

minne än en passiv tag. Dessa taggar innehåller vanligtvis litiumjonsbatterier och har 

en kortare livslängd än de passiva, normalt runt tio år[31, 15].

7.4. Positioneringsmöjligheter 95 

7.4 Positioneringsmöjligheter 

Det finns mycket att överväga då det gäller undersökandet av användning av RFIDteknik 

i digitala guider. Parametrar så som precision, tillförlitlighet och batteriers livslängd 

måste tas hänsyn till i val av teknik, men därtill bör också kostnad och vilken 

grad av möjlighet och enkelhet som finns i installerande, support och eventuell utökning 

av systemet finnas med i övervägandet. 

De möjligheter till inomhuspositionering med hjälp av RFID-teknik som finns idag 

kan enligt [11] delas upp i fem grupper; IR energi, Radiotriangulering, “Radio Fingerprinting” 

Passiv RFID och Aktiv RFID. Dessa tekniker beskrivs kortfattat nedan. 

7.4.1 IR-energi 

IR-energi är ett av de äldsta sätten använda för positionering. I dess system finns taggar 

som sänder ut IR-signaler samt läsare i varje rum. Eftersom IR-energi inte kan gå 

genom väggar, kan positionen bestämmas genom att notera i vilket rum den läsare sitter 

som uppfattar en taggs signaler. Det är ett mycket enkelt system som dock har flera 

begränsningar. Bland annat fungerar inte tekniken i stora, öppna lokaler och taggen 

kan alltför lätt täckas för av exempelvis en kropp. Därutöver behövs mycket energi för 

att skapa IR-signalerna, vilket gör att taggens batteri måste bytas ut relativt ofta. Då en 

läsare också måste finnas i varje rum och dessutom kopplas till en sammanlänkande 

dator blir ofta installationskostnaderna för ett sådant system höga[11]. 

7.4.2 Radiotriangulering 

Radiotriangulering använder samma princip som GPS-system. Här sänder taggarna 

ut signaler som ett flertal antenner plockar upp. Antennerna är kopplade till en läsare 

som beräknar den exakta tid det tog för varje signal att färdas från sändaren till antennen. 

Eftersom radiosignaler färdas med ljusets hasighet (som är känd och konstant) 

kan avståndet sedan enkelt beräknas. Trianguleringssystem kan vara mycket precisa 

i stora, öppna områden, de störningar som förekommer inomhus är då signaler inte 

går den direkta vägen mellan sändare och läsare utan studsar på väggar, golv och tak. 

Dessa så kallade “multipaths” kan kompenseras för och precisionen för dessa system 

är vanligen omkring en till tre meter. 

Dessa system är emellertid ofta dyra och komplexa att implementera. Eftersom ljusets 

hasighet är så hög, måste systemet vara extremt exakt för att klara av precisionen. 

Denna noggrannhet uppnås genom att antennerna kopplas till en precisionstidsbas 

med koaxialkabel, som är mycket dyr. Tidsprecisionen driver också upp kostnaderna 

vilket gör radiotriangulering till ett av de dyraste inomhuspositioneringssystemen att 

implementera[11]. 

7.4.3 “Radio fingerprinting” 

“Radio Fingerprinting” är en ganska ny teknik som baseras på antagandet att miljön 

inte förändras särskilt mycket över korta perioder. Dessa system använder trådlösa


sändare och accesspunkter. En platsbestämning görs med hjälp av styrkan som radiosignalerna 

har på olika platser i området. Då positionen på en av de trådlösa enheterna 

behövs, gör datorn en bedömning av läget grundat på en kartläggning över platsen, 

ett “fingeravtryck”. 

Om ett trådlöst nätverk redan finns installerat på den plats där systemet skall verka, 

är kostnaden för hårdvaran i ett sådant här system liten. En nackdel är dock att 

eftersom taggarna ska kunna spåras är det nödvändigt att de har ett trådlöst nätverkskort 

som måste vara påslaget[11]. 

7.4.4 Passiv RFID 

Passiva taggar är relativt billiga och har teoretiskt sett obegränsad livslängd. Passiv 

RFID-teknik är inte i egentlig mening en positioneringsteknik, men kan ändå användas 

för viss platsbestämning. Då utnyttjas positionen av den läsare som senast läste 

av taggen. Nuvarande teknik tillåter läsningsavstånd på ungefär 20cm, men beroende 

på storlek och kostnad på tag och antenn kan detta ökas[23, 11]. 

Eftersom taggarna har ett så pass begränsat läsavstånd erhåller dessa system således 

positioner från den läsare som senast läste av en tag. Läsarna kan vara stora 

antenner som ofta används vid ut- och ingång i affärer. Dessa registrerar endast om 

en tag passerat öppningen, utanför antennen kan taggen inte lokaliseras. Det bör också 

noteras att sådana stora antenner utstrålar hög radiofrekvensenergi och därför kan 

skapa oro angående elektromagnetisk strålning[11]. 

7.4.5 Aktiv RFID 

Aktiva taggar sänder hela tiden ut en känd signal som kan användas för både identifikation 

och platsbestämning. Signalerna uppfångas av en läsare som skickar datat till 

en dator som beräknar taggens position baserat på bland annat signalstyrka. Eftersom 

aktiva taggar har ett batteri är systemet inte alltid beroende av antennstorlek (däremot 

ökas mottagningsförmågan av stora antenner). I dessa system används inte heller tid 

för positionsbestämning och därmed är tidsprecisionen som behövs i trianguleringssystem 

(se stycke 7.4.2) inte nödvändig. 

Läsarna kan således kopplas direkt till ett fast eller trådlöst nätverk, något som 

minskar installationskostnaderna avsevärt. Då systemen också har en utmärkande 

tillförlitlighet på nära 100% och skalbar precision från en meter upp till tio är denna 

teknik enligt många den mest praktiska för inomhuspositionering[24, 11]. 

7.5 Inomhuspositionering för användning i digitala guider 

Hur digitalguider skulle kunna utnyttja RFID-teknik är väldigt beroende på vilken 

typ av guide som avses. I de fall där användaren ska guidas efter en karta och informationen 

automatiskt skall triggas för start av film eller annan uppspelning inom ett

7.5. Inomhuspositionering för användning i digitala guider 97 

visst område behövs en helt annan teknik än för de besöksmål där användaren själv 

kan starta information om ett objekt. 

Den typ av information som skulle kunna vara av nytta för de digitala guidernas 

skapande och användning är dels att då karta används få de punkter som visas (där 

information om föremål eller platser finns) automatiskt utplacerade på de ställen där 

de befinner sig för tillfället, samt dels en form av mer lättanvändlig streckkodsavläsare 

för åtkomst av information om ett föremål som märkts med RFID-tag. 

Under stycke 7.4 tas olika möjligheter för inomhuspositionering med hjälp av 

RFID-teknik upp. Den teknik som verkar mest lämplig för användningsområdet museer 

och digitala guider är Aktiv RFID. I sådana system kan kostnader hållas nere i 

jämförelse med exempelvis radiotriangulering som också skulle lämpa sig för området. 

Aktiva taggar är förvisso dyrare än passiva, men genom att de använder egna 

batterier blir avläsare enklare och billigare. I dessa system behövs också tillgång till 

ett WLAN (trådlöst nätverk) vilket finns i de flesta handdatorer idag och därför inte 

borde innebära särskilt stora kostnader. 

7.5.1 PDA med RFID-läsare och passiva taggar 

För museum som idag använder ett tangentbord för inmatning av siffror tillhörande 

ett föremål som startar tillhörande mediafil skulle enkel RFID-avläsning i handdatorerna 

kunna utgöra en enkel, användarvänlig lösning som inte behöver vara alltför 

dyr. Om märkningen istället gjordes med passiva RFID-taggar skulle handdatorerna 

med ett tillbehör för RFID-avläsning (som finns utvecklade för Pocket PC handdatorer 

(se [10])) enkelt kunna avläsa taggen och informationen kopplat till det märkta föremålet 

kunna starta. Detta skulle kunna visualiseras för användaren med en liknande 

bildplatta som fig. 7.3 visar. Denna skulle placeras vid föremålet, där också taggen 

kan placeras. Systemet skulle använda passiva taggar utan skrivbarhet och kostnaden 

skulle därför först och främst ligga på avläsaren. 

Figur 7.3: Bild på hur avläsning skulle kunna presenteras för användaren.


7.5.2 System med Aktiv RFID 

Den Aktiva RFID-tekniken skulle i en museelokal kunna fungera enligt fig. 7.4, där 

de aktiva taggarna placeras ut vid de föremål eller punkter som ska förekomma på 

en karta eller bild över lokalen. Taggarna sänder ut signaler som kan sättas till att ha 

relativt långt mellanrum då punkterna troligen inte kommer att flyttas runt särskilt 

ofta. Läsare placeras ut på ett flertal ställen, företrädesvis i takhöjd, varför taggarna 

måste vara inställda på att skicka ut signaler på denna distans. När en tag skickar iväg 

sin identitet fångas signalen upp av flera läsare. Beroende på lokalens storlek och utseende 

får läsarantalet anpassas. Det tar olika lång tid för radiovågorna att färdas från 

taggen till varje läsare beroende på avståndet. Med hjälp av en databas och tillhörande 

mjukvara kan därefter denna tidsskillnad översättas till distans och det blir möjligt 

att bestämma var i området taggen befinner sig. De framtagna positionerna skickas 

via det trådlösa närverket till handdatorerna som då får punkterna utplacerade på en 

karta eller bild över lokalen[24, 37, 11]. 

Ett sådant system skulle kräva aktiva taggar med en antenn som kan sända ut på 

en frekvens som ger en sändningsräckvidd på mer än 1,5m, varför ultrahögfrekvens 

troligen skulle behöva användas. Sådana ultrahögfrekventa aktiva taggar är emellertid 

förhållandevis dyra. Vågorna stoppas också ganska lätt (ex av människokropp), 

men då läsarna placeras i taket bör detta inte utgöra ett alltför stort problem. (Detta 

är naturligtvis en fråga som är beroende av lokalens utseende och storlek.) Läsarna 

i systemet är dock sannolikt det mest kostsamma. Gällande underhåll av systemet 

måste det faktum att systemet baseras på ett trådlöst nätverk beaktas, typiska problem 

innefattar bland annat tilldelning av IP-adresser, delnätverk och liknande[24, 11]. 

I systemet skulle automatiskt triggande för start av information vid en punkt eller 

ett föremål kunna göras på olika sätt. Antingen skulle handdatorerna kunna vara 

försedda med taggar som också uppfattas och positionsbestäms på liknande sätt som 

de övriga taggarna. Då skulle matchning kunna ske i underliggande mjukvara för då 

en handdator-tag befinner sig inom ett visst avstånd från en föremåls-tag och aktivera 

tillhörande mediafil. Alternativt skulle handdatorerna kunna förses med läsare som 

uppfattar de aktiva taggarnas signaler.

7.5. Inomhuspositionering för användning i digitala guider 99 

Databas 

Server 

Positioneringsbehandling 

Läsare Läsare 

RFID-taggar 

WLAN accesspunkt 

Figur 7.4: Hur RFID-teknik skulle kunna byggas upp i en museelokal. 

7.5.3 Start av information 

I system där också handdatorerna är försedda med taggar, bör dessa skicka ut signaler 

mer frekvent än fasta taggar eftersom de kommer att förflyttas. Läsarna skulle 

då plocka upp även dessa signaler och en positionsbestämning för handdatorerna 

kunna göras. Handdatorernas placeringen skulle då inte vara tänkt för visning i digitalguiderna 

utan placeringen används för att då en handdator kommer inom en viss 

radie från ett föremåls tag starta den mediafil som hör till föremålet. Denna specifika 

användning av tekniken är mycket svår att finna forskning och information om och 

skulle tekniken användas bör djupare analyser och undersökningar göras. Extra tydligt 

framstår problemet att systemet antagligen skulle vara mycket känsligt om det 

bygger på jämförelse av signalstyrkor från de olika taggarna. 

Alternativet att utrusta handdatorerna med läsare som läser av aktiva taggar skulle 

PDA


också kunna användas, oberoende av ovan nämnda system för avläsning. Sådana läsare 

finns utvecklade för handdatorer (se [9]), men endast läsare för högfrekvens kan för 

tillfället hittas. Skulle därför aktiva taggar läsas av måste dessa sända på högfrekvens 

(se stycke 7.3.2). Aktiva taggar har i sammanhanget en rad fördelar: lång räckvidd, 

större minneskapacitet och en större möjlighet att automatiskt trigga start av mediafil. 

Det bör dock påpekas att inte alltför långt sändningsavstånd är att föredra då detta 

skulle kunna innebära förväxling mellan olika punkter. En bild på hur ett sådant system 

skulle fungera optimalt visas i fig. 7.5. Här visas hur en handdator med en läsare 

för aktiv RFID grovt kan uppfatta att den befinner sig inom zoon “T3”. Idealt skulle 

zoonerna gå att justera med signalstyrkorna så att inga platser täcks av flera zooner. 

T1 

T2 

Figur 7.5: Bild på hur en positionsbestämning med aktiva taggar skulle kunna göras. 

Aktiv RFID förutspås vara “den nya teknologin”. Användningen ska komma att 

mångfördubblas, stora forskarinsatser ska förbättra och göra tekniken billigare och en 

mängd andra områden ska komma att ersättas helt av aktiv RFID[13]. Huruvida det 

stämmer eller inte återstår att se, men påstås kan med säkerhet att området kommer 

att utvecklas mycket inom den närmsta framtiden och därmed skapa nya, bättre och 

billigare lösningar. 

7.6 Sammanfattning 

Automatisk triggning av information även inomhus i de digitala guiderna kan öka användarvänligheten 

och vara en attraktiv tilläggsfunktion. I denna fördjupning har en 

behandling av området inomhuspositionering med hjälp av RFID-teknik gjorts. Flera 

sätt att använda tekniken har lagts fram, men ingen exakt formulering av något optimalt 

system har kunnat visas. Med dagens teknik (som dock utvecklas mycket snabbt 

inom området) är det troligen inte rimligt att skapa ett inomhuspositioneringssystem, 

då det skulle bli både komplext och dyrt. Däremot är en RFID-läsare som tillägg till 

handdatorn och som kan läsa av utplacerade RFID-taggar ett bra och enklare alternativ 

till dagens system där användaren själv startar information om ett föremål eller 

plats. 

T3 

T4 

T5

7.6. Sammanfattning 101 

Trots en stor satsning på forskning inom området inomhuspositionering finns inte 

någon allmän rekommenderad teknologi eller standard. Då ämnet fortfarande befinner 

sig i ett utvecklingsstadium skulle därför användning av RFID i digitala guider 

kräva större arbete och mer inträngande behandling. Detta är ett område som kommer 

att växa och en användning av tekniken i digitalguiderna kommer mycket sannolikt 

att bli aktuell inom en överskådlig framtid.

102 Kapitel 7. Positionering med hjälp av RFID

Kapitel 8 

Resultat 

Resultatet av arbetet är starkt kopplat till den grundligt utförda utvärderingen, där 

expertutvärderingen och de undersökningar som utfördes av guiderna gav en god 

grund till det fortsatta arbetet. Kunskaper förvärvades om systemens underliggande 

upplägg och navigering, och stora mängder information om guidernas problem och 

brister. Framförallt verkade problemen ligga i inkonsekvens i användandet av symboler 

och knappar samt den underliggande logiken för navigering i systemen. 

I utvärderingen utfördes också intervjuer med ett fåtal arbetande på Vitlycke museum 

och tidigare insamlade enkäter från museet Universeum bearbetades. Dessa undersökningar 

bekräftade de resultat som framkom i expertutvärderingen. 

Då designarbetet startade togs en kravspecifikation fram baserad på de tidigare 

utvärderingarna. Arbete lades också på att undersöka hur den konceptuella designen 

kunde byggas upp för att skapa en så intuitiv modell som möjligt och stödja skapandet 

av en korrekt mental modell av systemet. Efter att skissarbetet avslutats skapades två 

Lo-Fi-prototyper med de idéer och lösningar på funna problem som tagits fram. Dessa 

prototyper testades på 15 stycken försökspersoner vilket frambringade fler idéer och 

nya brister upptäcktes. 

Designprocessens andra varv inleddes därför med att sammanställa tilläggskrav 

och -behov som sedan bearbetades för framtagandet av ett nytt förslag. Här lades stor 

vikt på att ta fram ett än mer tydligt systemupplägg. Detta presenteras nedan, och är 

mycket centralt för det nya uppläggs som föreslås. 

Det skissarbete som utfördes bestod denna gång av arbete med och bearbetande 

av digitala bilder för att kunna användas i den kommande prototyputvecklingen. 

Skissarbetet fokuserades på att skapa fungerande och tydliga symboler då prototypframtagningen 

i första hand ska uppvisa funktion och tankesätt. Hi-Fi-prototypen som 

därefter togs fram skapades i Macromedia Flash, då förändringarna som gjorts var så 

pass omfattande att programmet Clever Content Creator, CCC inte kunde användas. 

För att ta reda på hur väl det framtagna förslaget uppfyller de krav som ställt 

upp görs en genomgång av den kravspecifikation som skapades i designprocessens 

början (se stycke 5.2.2). I nedanstående tabell har en granskning gjorts av tabell 5.1, 

genomgången beskriver vad som uppfyllts och vad som saknas. De uppnådda målen 

bör ses i förhållande till kravspecifikationen (tabell 5.1). 

103

104 Kapitel 8. Resultat 

– Måste 

Tabell 8.1: Granskning av uppfyllda krav från kravspecifikation. 

√ 

Kraven har uppfyllts i den mån att korrekt upplösning och format använts 

och att det presenterade förslaget anses vara intuitivt i navigering, 

funktionaliteter, symboler och konsekvens. 

Då beslutet togs att inte använda Clever Content Creator, CCC, för prototyputvecklingen 

föll dock vissa av de krav relaterade till detta program 

bort. Det framtagna förslaget innehåller därför inte samtligt material 

och kan inte möjliggöra utbytbarhet av bilder, filmer och ljudfiler, 

eftersom dessa inte finns med i prototypen. 

– Får inte 

√ 

Inga otillåtna tillstånd kan förekomma i den prototyp som utvecklats. 

– Ska 

√ 

Stort arbete har lagts på att skapa konsekvens i systemets samtliga delar, 

i allt från uppbyggnad till informationstexter. 

Den tydligaste länken från huvudmenyn ska vara huvuddelen för guidens 

uppbyggnad (i detta fall “Guidad Tur” men detta ändras till passande 

alternativ för gällande museum). Denna del har en enkel väg 

genom hela systemet som kan styras genom användandet av endast en 

knapp (“Nästa Punkt”). 

Genom samtliga delar erbjuds backnings-möjlighet och direktlänk 

till huvudmenyn, en oavsiktlig tryckning på den senare länken 

kan återställas genom den backnings-möjlighet som uppkommer då 

huvudmeny-knappen använts från en under-undermeny. 

Visandet av vilka filmer som setts och vilka menydelar som genomgåtts, 

samt den text som visar var i systemet användaren är, tydliggör status 

i navigering så väl som system. Det arbete som lagts på att ge samtliga 

knappar en upphöjnad och därigenom uttryckligt knapputseende 

tydliggör också vad som är klickbart eller ej. Konsekvensen i knapplaceringen 

är också en mycket viktig del av det framtagna förslaget. 

– Ska inte 

√ 

En strävan efter att kunna erbjuda en så enkel väg som möjligt genom 

systemet har också resulterat i att extra information inte behöver erbjudas 

från den “Guidade Turen” utan kan inhämtas om önskan finns. 

– Kan 

√ 

Samtliga punkter under denna kategori har tagits med i systemet och 

uppfyllts, däremot har inget arbete lagts på skapandet av funktioner 

för att stödja speciella behov.

8.1. Presentation av framtaget förslag 105 

De tilläggskrav som lades till i designprocessens andra varv (se stycke 5.7) har alla 

uppfyllts och tagits med i prototypen. 

8.1 Presentation av framtaget förslag 

En mycket viktig del i utvecklandet av systemupplägget är att det ska kunna användas 

som mall för framtida applikationer. Försök har gjorts att visa detta i nedan bild (se 

fig. 8.1). 

För att få en möjlighet till anpassning beroende på aktuell guide har delarna gjorts 

så enkla som möjligt för att tydliggöra funktionalitet och klart visa hur en digitalguide 

kan och bör byggas upp. 

Delarna beskrivs kortfattat i bilden, en något utförligare beskrivning ges här för 

att förklara tankegångar och resonera kring de principer som ligger till grund för 

förslaget. 

Det bör också framhållas att genom hela systemet presenteras systemstatus på alla 

sidor med hjälp av en informationstext överst på skärmen.


Huvudmeny 

I hela systemet 

ska en direktlänk 

till huvudmenyn 

erbjudas 

Så/Hur används guiden 


Huvuddel 

Fördjupning 

Övrigt 

I samtliga delar erbjuds backningsmöjlighet 

som tar användaren en 

nivå “upp” i systemet. 

Symbolen: bör användas 

En oavsiktlig tryckning på 

huvudmeny-länken kan ångras 

genom en backnings-möjlighet 

som leder tillbaka till den senast 

besökta undermenyn. 

Innehåll 

(exempelvis): 

- Språkval 

- Ljusstyrka 

- Kontrast 

- Volym 

Exempelvis Guidad Tur genom museet med 

karta och filmvisning, men beroende på vilket 

museum eller turistattraktion det är frågan om 

kan detta ändras till passande alternativ. 

Denna del har en enkel väg genom hela 

systemet som kan styras genom användandet 

av endast en knapp 

Innehåll 

(exempelvis): 

Figur 8.1: Framtagen systemdesign 

Beskrivning av hur guiden 

fungerar och vad de olika 

symbolerna betyder 

Undermenyer, under-undermenyer 

och filmer. 

Denna del bör vara uppdelad efter 

olika museeområden om sådana 

finns, för att möjliggöra en naturlig 

direktlänk från huvuddelen. 

- Tangentbord 

- Faktabibliotek 

- Karta 

- Medverkande


Huvudmeny 

Huvudmenyn ska vara den första sidan som visas för användaren efter det att en 

introduktion visats och språkval gjorts. Denna bör i samtliga guider utgöra en grund 

och utgångspunkt för alla övriga menyer. På det sättet förenklas navigeringen och det 

blir tydligt vad som är huvudmenyn i systemet. Användningen av en huvudmeny 

som har enkel åtkomst och som alltid utgås från stödjer också att en enkel och tydlig 

mental bild över systemet byggs upp hos användaren. Därför bör också poängteras 

att den huvuddel som finns i guiden (se nedan) inte ska vara den första sidan som 

visas. Trots extra klick är det ändå ett bra sätt för att ge användaren en överblick över 

systemet. 

Så/Hur används guiden? 

Här ska en hjälp finnas som förklarar för användaren hur systemet fungerar och ska 

användas. Denna användarguide finns alltid tillgänglig från huvudmenyn och stödjer 

den princip som menar att hjälp ska finnas att tillgå. Även om användaren inte behöver 

hjälpen kan en trygghet i att veta att den finns där fås. Att denna meny finns med ska 

förhoppningsvis också göra att små “kurser” inte behöver hållas vid uthyrandet av 

guiden. 


För att möjliggöra återhämtande av fel om användaren av misstag väljer fel språk 

i introduktionen bör detta val även gå att göra från huvudmenyn. Här bör också 

volymkontrollen finnas med om användaren vill justera ljudet innan filmvisningar. 

Att inställningar finns tillgängliga gör att användaren kan få en känsla användarfrihet 

och uppleva att det är hon som kontrollerar systemet, inte tvärtom. 

Huvuddel 

Här läggs den funktion som är huvuddelen i digitalguiden. Det kan vara en guidad tur 

(som den som visas i prototypen), en GPS-styrd vandring, ett tangentbord eller något 

helt annat, beroende på vilket museum eller vilken turistattraktion det är frågan om. 

Det utmärkande för denna menydel är att det bör finnas en enkel väg genom hela 

guiden med minimal interaktion. I förslaget ligger denna knapp mitt på skärmen i 

huvudmenyn och efter detta första val kan hela museet gås igenom med hjälp av 

endas en knapp. 

Vid vandring genom museum eller annan attraktion bör visade och besökta punkter 

markeras tydligt för att ge en överblick och inte belasta användarens minne mer 

än nödvändigt. 

Fördjupning 

En fördjupning där mer ingående information eller fakta finns bör placeras under en 

annan meny som bör läggas upp i en trädstruktur med naturliga indelningar som är


lämpliga i det aktuella museet. Här ska användaren kunna få mer kunskap om något 

utan att informationen måste ligga tillgänglig för alla under huvuddelen. Möjligen 

kan en länk finnas från huvuddelen och tillbaka (se prototypförslaget) då det finns en 

tydlig koppling mellan de två. 

Övrigt 

Under denna menydel kan andra funktioner som ska finnas med i guiden men som 

inte bör ligga i huvudmenyn placeras (exempelvis en karta över området och en lista 

på medverkande). Det som finns under denna meny ska fungera fullt ut, eller också 

ska det inte finnas med alls. Menyn bör således inte användas som en “slask” där 

tänkta men ofullständiga funktioner läggs in. 

Bakåt 

I alla delar utom huvudmenyn ska ha en bakåtknapp, placerad längst ner i vänstra 

hörnet, på den nedre listen. Backningsknappen ska ta användaren tillbaka till den 

senast besökta sidan i systemet (normalt en nivå “upp” i systemet) men aldrig längre 

tillbaka än till huvudmenyn, som ju är grunden och basen för systemet. Symbolen 

på bakåtknappen ska tydligt visa funktionen bakåt, ett förslag är den symbol som 

framkom ur användartesterna i 5.5.2: 

Figur 8.2: Symbolen från användartesterna som bäst representerande funktionen bakåt. 

Länk till huvudmenyn 

En snabb-länk till huvudmenyn bör finnas med genom samtliga menydelar (dock inte 

i filmvisningen). Detta val stödjer sig på flera designprinciper och ger användarkontroll 

och -frihet samt skapar flexibilitet. 

För att också ge användaren möjlighet till återhämtning om fel gjorts ska en oavsiktlig 

tryckning på huvudmeny-länken kunna ångras. Detta kan möjliggöras genom 

att en backningsknapp uppstår i huvudmenyn om huvudmeny-knappen klickats på 

från en djupare undermeny än en nivå under huvudmenyn. Detta är enda tillfället 

då bakåtknappen ska finnas med i huvudmenyn och om knappen inte väljs vid nästa 

klick försvinner den. 

Filmvisning 

Under filmens laddningstid bör en rörlig symbol eller filmklipp visa detta, för att ge 

återkoppling om att något är på väg att ske. Då filmen startas bör en möjlighet till att


justera volymen erbjudas då uppspelningen av ljud gör att inställningen behövs här. 

En pausmöjlighet ska också tillhandahållas för att öka användarkontrollen i systemet, 

denna knapp ersätts av “Play” då filmen är pausad. 

Den tidslinje som styr filmens gång och ger möjlighet till spolning ska omskalas 

så att den är enklare att ställa in och också erbjuder en möjlighet till att växla mellan 

de olika delar som en film kan vara indelad i. 

Många av de förändringar som föreslås kan inte genomföras i dagsläget eftersom det 

kräver en omkodning av det utvecklingsprogram som används. En kommande version 

av detta program är dock planerad till sommaren/hösten 2007 och förhoppningarna 

är att en sådan omkodning ska möjliggöra det förslag till upplägg som har lagts fram. 

Då CCC idag erbjuder stor flexibilitet, både i format och navigeringsvägar bör 

eventuellt striktare linjer dras upp, även i programmet, för hur menyupplägg och 

navigering får skapas. På detta sätt skulle CCC kunna innehålla en mall för skapandet 

av användarvänliga och lättnavigerade guider. 

8.1.1 Prototypen 

En utförlig beskrivning över den prototyp som exemplifierar det systemupplägg som 

tagits fram finns under stycke 5.9.3, där visas också bilder på gränssnittet. Prototypen 

har även lagts upp på 

 

där det är möjligt att interagera med den. 

8.1.2 Jämförelse mellan de tidigare systemen och den framtagna prototypen 

I den prototyp som utvecklats har ett försök gjorts att lösa de problem som upptäckts 

i utvärderingarna. Det främsta problemet ansågs ligga i navigeringen, på grund av 

inkonsekvens i knappar både placeringsmässigt och i symbolerna. Systemets backningsfunktion 

är inte optimal och fungerar inte alltid på ett tillfredsställande sätt. 

Visualiseringen av systemstatus och var användaren befinner sig är inte heller alltid 

tydlig. 

Viktigt att notera är att den prototyp som skapats är en prototyp för att visualisera 

systemupplägg och navigering. De grafiska elementen som skapats är skisser för att 

visa hur symboler och knappar kan se ut, detsamma gäller för färger. En kombination 

av symboler från datavärlden tillsammans med färger och symboler använda på kartor 

och i trafiken har gjorts. Denna kombination har använts för att försöka återkoppla 

till verkligheten och användningen av en handdator som en guide. 

En viktig punkt när ett gränssnitt byggs upp är konsekvens, en funktion ska se ut 

på samma sätt genom hela gränssnittet och i den mån det är möjligt vara placerad på 

samma plats. Bristen på konsekvens, främst gällande knappar för navigering, var ett


av de största problem som fanns med de tidigare guiderna. I prototypen finns endast 

en bakåtknapp, som hela tiden är placerad till vänster på den undre kanten i gränssnittet. 

Symbolen på bakåtknappen är den symbol som valdes ut i användartesterna. 

De tidigare använda symbolerna för bakåt ansågs inte representera funktionen på ett 

tillfredställande sätt, utan resultatet blev en tjock pil som pekar åt vänster. De två tidigare 

bakåtknapparna har således ersatts med en helt ny som flyttats till nedre vänstra 

hörnet och finns med genom hela systemet. Bakåtknappen fungerar nu på ett sådant 

sätt att den leder till den tidigare sedda menyn, ett steg bakåt i menysystemet, men 

aldrig längre bakåt än huvudmenyn. 

Tidigare fanns en knapp som hade symbolen “i” och ledde till en meny som uppfattades 

som en huvudmeny. Denna knapp fanns med i stort sätt genom hela gränssnittet 

och ansågs ha en stor inverkan på navigeringsproblemen. Symbolen är nästintill 

standardiserad för information men används här som länk till en grundmeny, vilket 

skapar problem och förvirring. Denna knapp har tagits bort helt ifrån gränssnittet och 

ersatts med en ny knapp som leder till huvudmenyn. Den nya knappen som leder 

till huvudmenyn har placerats längst till vänster i den övre kanten och har en symbol 

som föreställer ett hus, och anses ge ökad användarfrihet och möjligheten att med ett 

klick nå huvudmenyn. 

Genom hela gränssnittet står det på den övre kanten var användaren befinner sig, 

för att stödja användaren i navigeringen och tydligt visa vilket väg som gåtts för att 

nå den aktuella menyn. En funktion som lagts till för att underlätta navigeringen är 

att punkter och menyer som klickats på eller setts ändrar färg. De går fortfarande att 

klicka på, men nu visas att de som besökta. Användaren får nu visuell återkoppling 

om var hon varit och minnet belastas mindre när hon inte själv måste komma ihåg 

vad som klickats på och inte. 

I “Guidad Tur”, som är huvuddelen i den guide som utvecklats, har en del förändringar 

gjorts. Tidigare bestod huvudmenyn av en meny med de olika delar museet 

bestod av. Under denna meny kunde samma information presenteras flera gånger (exempelvis 

i Universeums guide där den översta punkten var Guidad Tur och de undre 

punkterna bestod av filmnamn som var desamma som punkterna på i den guidade 

turen). Detta skapade förvirring och gjorde att det var svårt att få en överblick över 

systemet. Vissa av dessa punkter hade en text, “mer”, efter sig vilket skulle indikera 

att fler filmer fanns under dessa punkter, alltså en fördjupning om ämnet. I det nya 

förslaget har de guidade turerna flyttats ut och är nu digitalguidens huvuddel. De 

turer som finns är nu sammanlänkade med varandra och följer på varandra i den 

ordning de nås i museet. Användarfriheten och enkelheten i navigeringen har även 

ökats genom en knapp döpt till “Nästa Punkt” som placerats längst till höger på den 

undre kanten. Denna knapp är helt ny i de digitala guiderna och är den enda knapp 

som behöver klickas på för att ta användaren på en guidad tur genom hela museet. 

Denna knapp har lagts till för den användare som vill ha minimal interaktion med 

systemet, och möjliggör att ta sig genom hela den guidade turen genom att använda 

endast en knapp. Anledningen att behålla kartans punkter och lägga till denna knapp 

är att användarfriheten ökar med punkterna, då går det att titta på kartans punkter i 

den ordning som önskas och vissa punkter kan hoppas över. 

Förändringar har även gjorts i filmvisingen. En pausknapp har lagts till, för att


tillåta användaren att stanna en film. Om paus trycks på ska filmen stanna där den 

är och knappen paus blir en playknapp istället. Anledningen är att användaren skall 

få ökad kontroll över systemet, och underlätta för användaren, då det är lätt att bli 

störd i den röriga miljö som kan finnas vis vissa besöksmål. En annan förändring 

i filmvisningen är att det nu visualiseras hur många filmer som finns under varje 

punkt, det skall även gå att byta mellan dessa filmer. Tidigare visades det inte alls för 

användaren att det fanns mer än en film under en punkt, tisdmarkören hoppade bara 

till början av tidslinjen då slutet av en film nåddes. Detta ledde till att det inte gick 

att backa till den föregående filmen genom att dra i markören. Med denna förändring 

ska användaren få mer kontroll och bättre överblick gällande filmvisning. 

Fördjupningar var, som nämndes ovan, tidigare kopplade till varje kartpunkt och 

hittades efter filmers namn under menyn “mer”. I den nya versionen har istället alla 

fördjupningar samlats under menyn “Fördjupningar” som finns i huvudmenyn. Under 

denna meny finns i denna prototypversion först museets olika delar listade, detta 

för att få en naturlig kategorisering av fördjupningarna. När en av delarna väljs, finns 

alla fördjupningar inom den museedelen listade, vilket vid ett klick leder till att en 

fördjupningsfilm startar. En direktlänk från “Guidad Tur” till den aktuella fördjupningsdelen 

har lagts till i den nya versionen. Denna länk representeras av en knapp 

och har placerats i mitten av den undre kanten. Knappen har lagts till för att användaren 

på ett enkelt sätt ska kunna nå de aktuella fördjupningarna för att ge användaren 

ökad frihet i användandet av guiden. 

Om en fördjupningsdel som är kopplad till “Guidad Tur” består av undermenyer 

och nås via knappen Fördjupning i “Guidad Tur”, kan dessa undermenyer utrustas 

med en knapp som heter “Tillbaka till Guidad Tur” och ser ut som den knapp som 

finns i huvudmenyn. Detta för att användaren enkelt ska ta sig tillbaka till “Guidad 

Tur”, och placeringen på denna knapp blir då i mitten av den undre listan där knappen 

“Fördjupning” annars ligger. 

Två helt nya funktioner har lagts till och placerats i huvudmenyn, “Inställningar” 

och “Hur används guiden?”. Detta är funktioner som saknades i den tidigare 

digitalguiden, men som lagts till för att stödja användarna och ge denne mer kontroll 

över systemet. I “Inställningar” kan språkval, ljusstyrka, kontrast och volym ställas in. 

“Hur används guiden?” innehåller en beskrivning om hur guiden ska användas, vad 

symboler betyder och hur navigering utförs. De nya funktionerna placerades överst 

i huvudmenyn eftersom de kan vara något som behöver användas direkt då guiden 

startar och innan något annat väljs. 

För att få konsekvens i den nya prototypen har knappar som leder till undermenyer 

fått mörkblå bakgrundsfärg. Knappar som leder till filmer eller menyer utan 

undermeny har grå bakgrund med en mörkblå punkt framför texten, och punkterna 

i kartan under “Guidad Tur” har samma mörkblåa färg med en vit siffra. Samtliga 

mörkblå punkter ändrar färg då en punkt besökts eller en film setts.

112 Kapitel 8. Resultat

Kapitel 9 

Slutsats 

9.1 Analys av använda tekniker 

Arbetet har inneburit att flera olika tekniker och metoder använts. Avvägningar har 

gjorts i valet av metoder med då utbudet är enormt och arbetet begränsat har inte 

möjlighet funnits att gå igenom och utse den absolut bäst lämpade metoden för varje 

delmoment. 

Nedan diskuteras de tekniker och metoder som har använts i arbetet och försök 

har gjorts att bedöma, utvärdera och analysera dem utifrån den betraktade nyttan och 

det stöd de har inneburit för arbetet samt det resultat de bidragit till. 

9.1.1 DECIDE 

Ramverket DECIDE användes redan från starten av arbetet och bidrog till planering 

och specificering av problem och arbetsuppgifter. DECIDE har sedan använts under 

hela arbetets gång och har varit givande för att bedöma utvärderingars och resultats 

giltighet. 

Metoden betraktas som givande och har varit till stort stöd för arbetets struktur 

och upplägg. Genom att metoden användes på ett mycket tidigt stadium i arbetet har 

den inneburit att mål drogs upp tidigt och att arbetet fick en bra struktur redan i 

utvecklingsfasen. Även om metoden har uppskattats och varit bra i många delar av 

arbetet anses den också som relativt vag och svävande på många punkter. Endast 

genom egen bearbetning och tolkning kan konkreta resultat erhållas. 

9.1.2 Intervjuteknik 

I de intervjuer som genomfördes användes en så kallad delvis strukturerad intervjuteknik 

som är en blandning av en strukturerad- och ostrukturerade intervjuteknik. 

Intervjutekniken tillåter en konversation som inte är speciellt hårt kontrollerad men 

ändå ger en hanterbar mängd data att analysera. 

Då endast två intervjuer genomfördes finns ingen tillräckligt bred grund för att 

göra en egentlig bedömning av tekniken. Den mängd data som genererades var till 

113

114 Kapitel 9. Slutsats 

nytta och tekniken har med säkerhet givit stöd åt utformandet av och genomförandet 

av intervjuerna. Emellertid finns inget fog för att bedöma tekniken som bättre än 

någon annan, utan konstaterande görs endast om att utvärderarna dragit nytta av 

tekniken men att underlag inte finna att bedöma den i sin helhet. 

9.1.3 Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker 

Utvärderingen som gjordes av de existerande guidernas system, upplägg, innehåll och 

gränssnitt utfördes med utgångspunkt i och hjälp av Nielsens expertutvärderingsmetod 

med heuristiker i kombination med Normans designprinciper. Utvärderingarna 

gjordes endast av de två utvärderare som utfört examensarbetet. Eftersom detta var 

en förutsättning för att uppnå arbetets mål inom rimlig tid, i kombination med brist 

på användare, var nyttjandet av expertutvärdering en nödvändighet och bedöms som 

mycket givande. 

Nielsens expertutvärderingsmetod involverar en liten grupp utvärderare, varför 

den bedömdes lämplig att använda i arbetet. Utvärderarna undersöker ett gränssnitt 

och bedömer det och de problem som framkommer med hjälp av tio generella riktlinjer, 

heuristiker, för design av användarvänliga gränssnitt. Metoden var mycket lämplig 

att använda i sammanhanget. 

Trots att utvärderarna är erfarna och har kunskaper om både designprinciper och 

användarvänliga gränssnitt var denna metod mycket passande. Hjälpen av en lista 

med specifika punkter och principer som skulle betraktas under utvärderingens gång 

var ovärderlig. Metoden genererade på detta sätt en stor mängd genomarbetad data 

och gjorde att samtliga aspekter av systemen utvärderades på samma grunder. 

Jakob Nielsens expertutvärderingsmetod med hjälp av heuristiker är den metod 

som använts som utvärderarna bedömt vara den mest givande i utvärderingsarbetet. 

Kombinationen med Normans designprinciper förbättrade metoden ytterligare. 

9.1.4 Normans designprinciper 

De heuristiker som Nielsen föreslår bör utgöra en bas, men det är upp tillutvärderarna 

själva att involvera och reflektera över andra användbarhetsprinciper som kan 

vara bidragande i utvärderingen av en speciell produkt eller system. Donald Norman 

har tagit fram ett antal designprinciper som är centrala för all utformning av interaktiva 

gränssnitt. Dessa principer har dessutom under större delen av den utbildning 

utvärderarna läst varit grundläggande och utgör begrepp och regler som utvärderarna 

anser sig vara insatta i. Därför lades Normans sju designprinciper till Nielsens 

expertutvärderingsmetod som ytterligare heuristiker i analysen. 

Då dessa designprinciper är mycket grundläggande och så pass inrotade för utvärderarna 

var de ett bra och naturligt tillägg. Med dessa principer hittades många av 

de problem och begränsningar som fanns i systemen och principerna bedöms mycket 

värdefulla. Dessa designprinciper anses oumbärliga och bör utgöra en grund för all 

utformning av interaktiva gränssnitt.

9.2. Diskussion kring examensarbetes framgång 115 

9.1.5 Designprocessen 

Den modell som valdes för designprocessens upplägg utsågs eftersom den betraktades 

som en sammantagande grund för alla andra modeller som ansågs lämpliga. 

Ingen speciell egenskap hos modellen betraktades dock som extra tilltalande. I princip 

innebär alla modeller för designarbete ett fokus på användarna, en identifiering 

av användbarhetsmål och att processen och delprocesser ska itereras, dvs. de olika 

stegen i processen bör upprepas. Designprocessen involverar normalt stegen: 

– Identifiera behov och fastslå krav 

– Utveckla designalternativ 

– Skapa en interaktiv version av designen 

– Utvärdera designen 

Dessa steg inkluderar också den använda modellen. 

Modellen har snarast använts till att visa på hur de olika aktiviteterna hänger ihop 

och relaterar till varandra samt som upplägg för presentation av arbetet, men detta 

hade kunnat göras med en annan modell så som “vattenfallsmodellen”, “RAD (rapid 

applications development) ” eller “stjärnmodellen”. Därför kan inte modellen uttryckas 

som specifikt fördelaktig även om användandet av en modell för designprocessen 

i största allmänhet varit klart nödvändig. 

9.2 Diskussion kring examensarbetes framgång 

Det är svårt att bedöma hur väl arbetet har lyckats, eftersom inga användartester ännu 

har gjorts. De krav och mål som ställdes upp i utvärderingsfasen har alla uppnåtts och 

klarats av. Det undantag som finns har tidigare nämnts och beskrivits och handlar om 

att utvecklingsprogrammet CCC inte kan användas. 

Företaget är nöjda med det nya gränssnittet och systemupplägget som tagits fram. 

Några av förändringarna som presenterades på den redovisning som hölls för företaget 

lades till i de befintliga guiderna redan nästa dag. Tyvärr är inte alla ändringarna 

möjliga att applicera i det nuvarande gränssnittet innan CCC kodats om. Företaget 

planerar dock att använda det nya systemupplägget och gränssnittet som grund när 

detta görs. 

Naturligtvis skulle det varit intressant att iterera ytterligare i designprocessen, testa 

prototypen på användare och utveckla den vidare. Det skulle också ha varit intressant 

att ta fram mall för hur CCC skulle kunna omkodas för att stödja det framtagna 

systemupplägget. Eftersom alla mål och krav uppnåtts och företaget är nöjda, betraktas 

dock arbetet som framgångsrikt. Det systemupplägg och förklarande prototyp 

som tagits fram uppfyller de designprinciper som arbetet grundas på, men hur detta 

kommer att användas och tas upp i framtida guider är upp till företaget.

116 Kapitel 9. Slutsats 

9.3 Begränsningar 

Den främsta begränsningen genom hela projektet är den tid som finns till förfogande 

inom examensarbetets omfattning. I många fall hade djupare analyser och ett än mer 

grundligt arbete kunnat utföras. Då fokus i arbetet både ligger på framtagande av 

designförslag och uppfyllande av de mål som ställts upp i samråd med företaget samt 

framtagning och utformning av rapport kan de båda delarna begränsas av varandra. 

Mycket av det arbete som utförts är baserat på sådan kunskap som inhämtats och 

präntats in under hela den utbildning som ligger till grund för examensarbetet. Sådan 

djupt rotad kunskap kan därför lätt betraktas som “allmän” och gängse. Mycket 

tid har på grund av detta lagts på framtagande av teorier som bekräftar sådant vetande. 

Utvärderarnas tidigare kunskaper kan också leda till begränsningar. I valen av 

metoder och tekniker är det svårt att välja en teknik vars existens är okänd för utvärderarna. 

Många tekniker och metoder har studerats men det är inte tidsmässigt 

möjligt att titta på alla och valet har därför fallit på välkända och beprövade teorier. 

I utvärderingsfasen var bristen på användare den tydligaste begränsningen. Ingen 

guide i Göteborgsområdet är för tillfället i bruk och således har inga användartester 

kunnat utföras, trots att användartester är ett av de viktigaste inslagen i alla utvärdering 

av interaktiva gränssnitt. Av samma anledning har ingen fullständig guide 

kunnat testas i guidens naturliga miljö. 

Den tidsbegränsning som finns har påverkat alla moment men framför allt i designprocessen 

hade fler iterationer kunnat göras. Det är därför viktigt att poängtera att 

det designförslag som har presenterats är ett koncept, inte en nästan färdig produkt. 

De idéer och upplägg som ingår i förslaget kan behöva vidareutvecklas och anpassas 

till andra situationer och guide-versioner. Att det framtagna förslaget utvecklats i 

Macromedia Flash och inte i det program, Clever Content Creator, CCC, som företaget 

använder sig av betyder också att förslaget inte kan utnyttjas direkt i framtagningen 

av nya guider. 

Begränsningar i prototypen beskrivs vidare i stycke 5.9.4. 

9.4 Framtida arbeten 

Det av företaget framtagna programmet CCC har inte kunnat användas i prototypframtagningen 

så som planerades i början av projektet. Eftersom så många ändringar 

gjorts från de ursprungliga guidernas uppbyggnad och funktion skulle det kräva omkodning 

av programmet. Det framtagna förslaget utvecklades därför i Macromedia 

Flash för att kunna visa på tankegång och presentera interaktionen. 

Ett arbete med utvecklingsmiljön CCC som både hade visat hur det framtagna förslaget 

kan utvecklas samt resulterat i kunskap om programmet skulle ha varit önskvärt. 

Detta hade kunnat resultera i rekommendationer om en utveckling och uppdatering 

av programmet. Då företaget planerar en omläggning av systemdesignen i 

sina digitalguider, kan ändringar som underlättar uppbyggandet av guider på det sätt 

som föreslås i den framtagna designen, göras i nästa version av CCC. Rekommendationer 

för utveckling och uppdatering av programmet saknas nu men skulle vara en

9.4. Framtida arbeten 117 

intressant uppgift att utföra. Möjligen hade också ett arbete med utvecklingsmiljön 

givit en mer realistisk specifikation om det upplägg som bör ligga till grund för guidernas 

uppbyggnad. Naturligtvis rekommenderas att användartester utförs på någon 

framtida utvecklad guide för att testa sådant som navigering, symbol- och färgval.

118 Kapitel 9. Slutsats

Referenser 

[1] J. Richardson och C. McKnight A. Dillon. The effect of display size and text 

splitting on reading lengthy text from the screen. Technical Report Behaviour 

and Information Technology, Vol. 9, No. 3, s 215–227, HUSAT Reaseach Centre, 

Elms Grove, Loughborough, Leics. LE11 1RG, 1990. 

[2] Timo Kinnunen Kari Kuutti och Erik Sparre Aaron Marcus, Josepf V. Ferrante. 

Baby faces: User-interface design for small displays. Technical Report CHI 98 

Conference Summary on Human Factors in Computing Systems, s 96–97, -, Los 

Angeles, California, United States, 1998. 

[3] Bibliotheca Alexandrina. Antiquities museum -digital guide, 2007. 

, besökt 

2007-05-07. 

[4] Antenna Audio. Antenna audio -storytelling for the digital age, 2007. 

, besökt 2007-05-07. 

[5] Dr. Bob Bailey. Heuristic evaluations vs. usability testing, part i, 2001. 

, besökt 

2007-03-09. 

[6] M.B. Catani & D.W. Biers. Usability evaluation and prototype fidelity: Users and 

usability professionals, 1998. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics 

Society 42nd Annual Meeting, 1331-1335. 

[7] S. Bradner. Key words for use in rfcs to indicate requirement levels, 1997. 

, besökt 2007-03-15. 

[8] D.L. Brock. The compact electronic product code. Technical Report Technical 

Report MIT-AUTOID-WH-008, MIT Auto-ID Center, Massachusetts Institute of 

Technology, 77 Massachusetts Avenue, Camebridge, 2004. 

[9] Communica. Rfid reader card, 2007. 

, besökt 2007-05-19. 

[10] Communica. Socket rfid scanner i compact flash, 2007. 

, besökt 2007-05-19. 

119

120 REFERENSER 

[11] Mike Dempsey. the fundamentals of... indoor positioning systems, 2007. 

, besökt 2007-05-17. 

[12] IBM. Eternal egypt, 2007. 

, besökt 2007-05-07. 

[13] IDTechEx. Active rfid 2006-2016, 2007. 

, besökt 2007-05-19. 

[14] IDTechEx. Basic components of an rfid system, 2007. 

, besökt 2007-05-05. 

[15] IDTechEx. Rfid tag type options, 2007. 

, besökt 2007-05-05. 

[16] IDTechEx. World of rfid, 2007. 

, besökt 2007-05-04. 

[17] HP invent. Hp ipaq hx2790 pocket pc -Översikt, 2007. 

 

, besökt 2007-05-08. 

[18] B Catlin J. Landt. Shrouds of time –the history of rfid, 2001. 

, besökt 

2007-04-30. 

[19] Helen Sharp Jennifer Preece, Yvonne Rogers. Interaction Design, beyond humancomputer 

interaction. John Wiley and Sons, Inc., 2002. 

[20] Scott Isensee Jim Rudd, Ken Stern. Low vs. high-fidelity prototyping debate. 

Technical Report INTERACTIONS, Volume 3, Issue 1, s. 76–85, IBM Corporation, 

Charlotte, NC, 1996. 

[21] Tjörns Kommun. Digital guide på sundsby, 2007. 

, besökt 2007-05-07. 

[22] RSA Laboratories. Technical characteristics of rfid, 2007. 

, besökt 2007-05-05. 

[23] Jan-Ingvar Lindström. Navigering, alarmering och positionering. Technical Report 

Post & Telestyrelsen PTS-ER-2006:16, KTH datavetenskap och kommunikation, 

KTH, Institutionen för Tal, Musik och Hörsel, Stockholm, 2006. 

[24] Petra Wolf Marie Heró, Sebastian Ohlsson. Rfid - en teknologi för förbättrad 

lagerhantering. Technical Report Magisteruppsats, 20 poäng, 2004-05-24, Handelshögskolan 

vid Göteborgs Universitet, Institutionen för informatik, Handelshögskolan 

vid Göteborgs universitet, Box 600, SE 405 30 Göteborg, 2004. 

[25] Harold Timbleby och Gary Marsden Matt Jones, George Buchanan. User interfaces 

for mobile web devices. Technical Report WWW9 Mobile Workshop Position 

Paper, Computing Science Middlesex University and Computing Science University 

of Capetown, London, N11 2NQ, UK and South Africa, 2000.

REFERENSER 121 

[26] Norliza Mohd-Nasir och Kevin Boone Matt Jones, Gary Marsden. Improving 

web interaction on small displays. Technical Report 8th World Wide Web conference, 

Toronto 1999, Interaction Design Centre, School of Computing Science, 

Middlesex University, UK, 1999. 

[27] Jakob Nielsen. Finding usability problems through heuristic evaluation. Technical 

Report Proceedings of the SIGCHI conference on Human factors in computing 

systems, May3-7, s 373–380, CHI’92, Bellcore, Morristown, 1992. 

[28] Jakob Nielsen. How to conduct a heuristic evaluation, 2002. 

, besökt 2007-02-26. 

[29] Donald A. Norman. Some observations on mental models. Lawrence Erlbaum Associates, 

1983. 

[30] Donald A. Norman. The Design of Everyday Things. The MIT Press, 1998. 

[31] Propempo. Möjligheter med rfid –för personer med funktionshinder, 2005. 

. 

[32] P. A. Kolers R. L. Duchnicky. Readability of text scrolled on visual display terminals 

as a function of window size. Technical Report Human Factors, Vol. 25, No. 

6, s 683–692, -, Comference in Computer Science, Human Factors, 1983. 

[33] Colin Robson. Real world research: a resource for social scientists and practitionerresearchers. 

Oxford: Blackwell, 2002. 

[34] Ben Shneiderman. Designing the user interface: Stategies for effective Human- 

Computer Interaction. Addison-Wesley, 1998. 

[35] Niclas Siljedahl. Design av små displayer i system med begränsade inputmöjligheter, 

2007. , 

besökt 2007-05-20. 

[36] Mads Soegaard. Interaction-design.org encyclopedia: Mental models, 

2003. 

, besökt 2007-03-20. 

[37] H. Ziemek T. Magedanz, F. Schreiner. Grips generic radio based indoor positioning 

system, 2007. 

 

 

, besökt 2007-05-17. 

[38] GlobalSat Technology. Bc-337 compact flash gps receiver, 2007. 

 

, besökt 2007-05-08. 

[39] Ny Teknik. rfid-taggar, 2007. 

, besökt 2007-05-19.

122 REFERENSER 

[40] Terry Harpold och Tim Stamper Tomonari Kamba, Shawn A. Elson. Using small 

screen space more efficiently. Technical Report Proceedings of the CHI ’96 Conference 

on Human Factors in Computing Systems, s 383–390, -, Vancouver, British 

Columbia, Canada, 1996. 

[41] T. S. Tullis. “Screen Design” i Helander, M., Landauer, T. K. & Prabhu, P. (red): Handbook 

of Human-Computer Interaction, Second edition. Elsevier Science B.V., 1997. 

[42] Marilyn C. Salzman Wayne D. Gray. Damaged merchandise? a review of experiments 

that compare usability evaluation methods. Technical Report HUMAN- 

COMPUTER INTERACTION, 1998, Volume 13, s. 203–261, Lawrence Erlbawn 

Associates, Inc., George Mason University, 1998. 

[43] the free encyclopedia Wikipedia. Audio tour, 2007. 

, besökt 2007-05-07. 

[44] the free encyclopedia Wikipedia. De facto-standard, 2007. 

, besökt 2007-04-19. 

[45] the free encyclopedia Wikipedia. Functional requirements, 2007. 

, besökt 2007-03-16. 

[46] the free encyclopedia Wikipedia. Handdator, 2007. 

, besökt 2007-05-20. 

[47] the free encyclopedia Wikipedia. Internationella standardiseringsorganisationen, 

2007. , besökt 2007-04-19. 

[48] the free encyclopedia Wikipedia. Non-functional requirements, 2007. 

, besökt 2007-03-16. 

[49] the free encyclopedia Wikipedia. Personal digital assistant, 2007. 

, besökt 2007-05-20. 

[50] the free encyclopedia Wikipedia. Radio-frequency identification, 2007. 

, besökt 2007-04-28. 

[51] the free encyclopedia Wikipedia. Rfid, 2007. 

, besökt 2007-04-28. 

[52] the free encyclopedia Wikipedia. Standard, 2007. 

, besökt 2007-04-18. 

[53] the free encyclopedia Wikipedia. Standardisering, 2007. 

, besökt 2007-04-19. 

[54] the free encyclopedia Wikipedia. Standardization, 2007. 

, besökt 2007-04-18.

Bilaga A 

Universeum-guidens utseende 

Nedan visas hur Universeum-guidens gränssnitt ser ut. 

123

124 Kapitel A. Universeum-guidens utseende 

Figur A.1: Universeum-guidens utseende, bild 1

Figur A.2: Universeum-guidens utseende, bild 2 

125

126 Kapitel A. Universeum-guidens utseende 

Figur A.3: Universeum-guidens utseende, bild 3

Bilaga B 

Expertutvärdering 1 

B.1 Canterbury 

De gränssnittsproblem som tydligast framkommer vid en första anblick av guiden är: 

– De pilar i kartorna över rummen som visar ingång och utgång till förra respektive 

nästa rum är inte klickbara trots att de ser ut som de övriga “knapparna” i 

guiden. 

– i-knappen och dess meny är mycket otydlig, både angående den information 

som finns där och den symbol som används på knappen. 

– Långa menytexter hamnar över bakåtknappen på skärmens nedre kant i flera 

menyer (“Anglo-Saxons & Vikings”, “Elizabethans & Stuarts” och “Victorians” 

– Andra namn på menytexten (skärmens nedre kant) än i områdesmenyn: 

• Victorians heter Georgians to World War 1 

• The Tudors heter Tudor Tales 

• The Way We Were heter In Living Memory 

• Special Exhibitions heter Exhibitions 

B.2 Kistefos-Museet 


– I början finns 4 bilder, det är svårt att veta vilken som ska tryckas på och om alla 

leder till samma ställe. Senare går det inte att komma tillbaka till dem. 

– Startmenyn 

• Det finns två i-knappar, en högst upp i vänstra hörnet och en längst ner i det 

högra. Dessa leder till olika ställen. Den i det övre hörnet ger “information”, 

en lista med de olika områdena/byggnaderna som går att besöka, den i 

nedre hörnet leder till en huvudmeny. 

127

128 Kapitel B. Expertutvärdering 1 

• Denna meny heter “museumsområdet” på nedre kanten och “Startmenyen” 

i “menyn” (den som är huvudmenyn). 

• Kartan är någorlunda tydlig, men vissa klickbara delar är väldigt små. 

• Bakåtknappen (pil bakåt) blir inte fadead (eller markerar på annat sätt) då 

den inte går att använda. Dessutom leder den runt i menyerna, och verkar 

inte vara logiskt kopplad till de olika nivåerna i menysystemet. 

• Kartan består av byggnader som går att klicka på och inte, de klickbara 

byggnaderna är gulfärgade med rödfärgade konturer. De som inte går att 

klicka på är istället ljusblåa med en mörkblå kontur. 

• När en byggnad klickas på hamnar användaren i ett fall i en undermeny 

(i det fall då den största byggnaden klickats på), i andra fall kommer en 

underkant (en halvskärmsmeny) fram där byggnadens namn står och en 

grön knapp med texten “starte” på. I denna meny finns även en X-knapp 

nere i det högra hörnet, dvs. på den plats en av i-knapparna satt tidigare. 

Det uppkommer även en textrad i undre kanten med texten “Starter om 10 

sekunder”. 

• Det är svårt att veta vilken byggnad som klickas på eftersom den halvskärmsmeny 

som kommer fram ligger ovanpå kartan och därför täcker den. 

Dessutom finns inget som indikerar vilken byggnad som är vilken eller om 

byggnaderna har några namn. 

– i-knapparna 

• Då den övre i-knappen klickas på kommer en punktlista fram. Den innehåller 

de filmer som går att nå genom att klicka på byggnaderna. 

• Om en punkt väljs i denna lista kommer samma halvskärmsmeny som tidigare 

upp. 

• Underkanten är likadan som den i startmenyn, förutom att texten “museumsområdet” 

ersatts av “meny”. 

• Den nedre i-knappen leder till en meny som också kallas “meny”, men här 

ligger denna text på skärmens övre kant, istället för på den nedre. 

• På denna menys nedre kant finns en X-knapp som har funktionen att backa 

ett steg. Inga andra knappar eller texter finns. 

• Här finns två knappar, en som leder till “Startmenyen” och en som leder 

till “Faktabiblioteket”. 

• Om “Startmenyen” väljs hamnar användaren i den menyn som kallas “museumsområdet” 

och som har en karta, eller någon av dess undermenyer 

(den som senast besöktes innan i-knappen klickades på). 

• Då “Faktabibliotektet” väljs kommer användaren till en meny som på överkanten 

heter “Informasjon om området”. 

• Om i-et i det övre högra hörnet valts, det första valet därefter är det andra 

i-et, och nästa val är “Startmenyen” hamnar användaren i menyn för det 

första i-et.

B.3. Tjörn –Sundsby Säteri 129 

– Faktabiblioteket. 

• Heter “Informasjon om området”. 

• Inte scrollbart 

• Den undre kanten innehåller endast en knapp, i-knappen och ingen text 

alls. 

• Innehållet är mappbaserat och grundmappen heter “digitalguide”, det är 

bara denna mapp som är synlig i grundläget. 

• För att öppna mappen måste texten dubbelklickas på eller ett plus som ligger 

till vänster om texten klickas på en gång. Där under ligger två mappar, 

en som heter Kistefos-Museet och den andra Credits. 

• För att öppna innehållet i Faktabiblioteket (ej mappar) klickas den valda 

delen på. Denna blir då markerad och en grön knapp med texten “vis” 

uppkommer i den nedre kantens mitt. När denna knapp klickas på öppnas 

innehållet. 

• Innehållet består av text och bilder, det ser ut som att det ska gå att scrolla 

ner för att se mer text men detta är inte möjligt. Texten slutar mitt i en mening. 

Den knapp som finns här är X-knappen som tar användaren tillbaka 

till faktabiblioteket. 

– Tremassefabrikken heter den undermeny som finns under startmenyn (om den 

största byggnaden klickas på). Denna undermeny är en karta av byggnadens 

insida med sju punkter. Dessa punkter förklaras även ovanför kartan, vad de 

innehåller (heter). Alla punkter är inte klickbara och de som är det markeras 

med en röd kontur. 

– Största problemet: konsekvensen på knapparna, placering, två i-knappar, två 

bakåtknappar. 

– Svårt att veta vad som är klickbart och var användaren hamnar när något klickas 

på. 

B.3 Tjörn –Sundsby Säteri 


– i-knappen (i-menyn), leder inte till huvudmenyn, men kan antyda det. 

• Leder till val av faktabibliotek eller översiktskarta. 

• En knapp på nederkanten är röd med ett vitt X på. Funktionen av denna 

knapp är backning till menyn som användaren befann sig i när i-knappen 

klickades på. 

• Heter “meny” på överkanten. 

• Har ingen text i underkanten.


– Faktabiblioteket. 

• Har inget namn på överkanten, därför indikerar ingenting var i systemet 

användaren är. 

• Dubbelklick på namnet krävs för att öppna tillhörande mapp, men om plus 

rutan till vänster om namnet klickas på behövs endast ett klick. 

• Det går inte att titta på något enbart genom att klicka på det, istället dyker 

en ny knapp upp på nedre kantens mitt, knappen är grön och har texten 

“visa”, för att innehållet ska visas måste denna knapp också klickas på. 

• Det som ligger i faktabiblioteket har fått nummer, exempelvis (4) namn på 

faktan “Position 4”. Mycket oklart varför och om faktan hör till kartans 

position 4. 

• När en faktadel öppnats verkar det som att det ska gå att scrolla sig ner 

för att kunna läsa allt som står skrivet. Detta är inte möjligt, vilket gör att 

texten slutar mitt i en mening. 

• I underkanten finns bara en knapp och det är i detta fall i-knappen. 

– Översiktskarta. 

• Ingen överskrift. 

• När punkterna innehåller mer än en film går detta inte att se och det går 

inte att hoppa vidare till nästa film utan. 

• Det finns en knapp som ser ut som en bakåtknapp men denna knapp kan 

aldrig användas, och är fadad hela tiden. 

• Det går att spola framåt och bakåt i filmerna men det är all funktionalitet 

som finns för att styra spelandet av dem. Finns inte heller paus eller andra 

funktioner. 

– Konsekvens i knappar. 

– Svårt att veta om det finns någon Huvudmeny. 

– Den i-knapp och meny som hör till, kanske inte ens behövs.? 

– Hackljud vid spolning i filmer. 

– I första filmen hänvisas till punkt två genom att berättaren säger “tryck på (2)” 

och kartan visas. Det går dock inte att trycka på denna punkt då, vilket är otydligt 

– Det går inte att se hur många filmer som ska visas (skulle kunna visas med små 

punkter eller liknande) 

– Introt har ingen tidslinje att dra i, bara en X-knapp. Trycks denna knapp på är 

det omöjligt att komma tillbaka till introt. 

– Ordningen ser ologisk ut, men det är litet område och det förklaras tydligt med 

hänvisningar till vart man ska gå.

B.4. Universeum 131 

– På varandra följande historier -kul. 

– Bra hänvisning till följande punkt och var mer info finns. 

– Även filmat och visat i bild var nästa punkt ligger och vart användaren ska gå. 

– Bakåtknappen är mycket förvirrande, den finns med hela tiden men är fadead. 

– Ingen paus-möjlighet, -bara X-knappen, men då är det inte möjligt att gå tillbaka 

till tidigare film på samma punkt. 

– Mycket stor skillnad i volym när Peter Harrysson (berättaren för guiden) pratar 

mot när en äldre dam berättar historier i film 6. 

B.4 Universeum 


– Gränssnittsproblem 

• Bakåtknappen, X-knappen 

• Huvudmeny, informationsknappen 

• Tangentbordet 

• Faktabiblioteket 

• Kartan 

• Volymknappar 

• Navigering, ej touchpad 

• Saknar pausknapp 

• Filmlängd 

• Konsekvens 

– Bakåtknappen, X-knappen I vissa fall finns en knapp med en riktad pil (bakåtpil) 

i nedre högra hörnet. Denna knapp används för att backa i menyn. I andra delar 

och menyer ersätts knappen med en annan som har röd bakgrund och ett vitt 

X på. Denna röda knapp har också funktionen att backa ett steg. Två knappar 

med samma funktion, för att vara konsekvent i gränssnittet bör det istället vara 

en knapp för denna funktion. 

Det som skiljer knapparna åt är att den röda knappen med ett X på främst kommer 

upp när en film (flash-animation) visas, men även informationsmenyn har 

denna X-knapp istället för den andra bakåtnappen. Två menyer, tangentbordet 

och faktabiblioteket saknar däremot helt en bakåtknapp. 

Backningsfunktionen fungerar inte heller optimalt. Detta kan bero på en bugg 

eller också på att det finns två olika backningssätt (två olika knappar). När backningar 

utförs hamnar systemet inte alltid i det tidigare läget utan kan hamna lite


slumpvis i menyerna. Det verkar som om det går att backa bra mellan de menyer 

och filer som har bakåtpilen medan de menyer och filer med X-knappen inte 

går att backa till, de har stängts. 

– Huvudmeny, informationsknappen 

Det är oklart vilken meny som är systemets huvudmeny. Den meny systemet 

startas i kallas “huvudmeny”, denna innehåller fyra undermenyer och är de fyra 

delar som museet är indelat i (vattnets väg, akvariehallen, dödliga skönheter 

och regnskogen). Det finns även en informationsmeny som nås via en knapp 

med ett i på som ligger längst ner i högra hörnet. Denna knapp finns med genom 

hela huvudmenyn och dess undermenyer. Informationsmenyn innehåller 

fyra undermenyer/funktioner, vilka är huvudmeny, tangentbordet, karta och 

faktabibliotek. Där huvudmenyn är den tidigare nämnda huvudmenyn. Informationsmenyn 

skiljer sig ifrån huvudmenyn genom att den har en annan layout, 

både på menyerna den innehåller och på backningsknappen. I huvudmenyn är 

de fyra undermenyerna rektangulärt formade och ordnade i en uppifrån-ochner 

ordning, samma ordning som de olika delarna nås under en vandring genom 

museet. I informationsmenyn är de fyra menyerna istället kvadratiskt formade 

och ordnade efter ett gridsystem av 2 x 2 kvadrater. Informationsmenyn 

har (som tidigare nämnts) även en annan backningsknapp, den röda knappen 

med X:et på. När denna knapp klickas på stängs informationsmenyn och systemet 

återvänder till den meny som tidigare besöktes, innan informationsmenyn 

öppnades, även om användaren under sitt besök i informationsmenyn använt 

tangentbordet eller faktabibliotek. 

– Tangentbordet 

Denna meny innehåller knappar med siffrorna noll till nio ordnade som på en 

telefon (dvs. ett ligger högst upp till vänster). Till höger om nollan ligger en 

grön knapp, med en play-symbol på och på andra sidan om nollan ligger en röd 

knapp märkt med ett C, denna knapp används för att radera siffror. 

Det finns inte någon bakåtknapp alls i denna meny, den enda knapp som finns 

att välja är i-knappen längst ner i det högra hörnet. För att nå denna meny 

kommer användaren ifrån informationsmenyn, detta gör att funktionen backa 

blir att komma tillbaka till informationensmenyn, dvs. att trycka på i-knappen 

och backa ger samma resultat. 

– Faktabiblioteket 

Faktabiblioteket är ännu inte färdigutvecklat, vilket kan förklara vissa av de 

brister som finns. Layouten är inte lika de andra menyernas. När en fil valts 

räcker det inte att klicka på den utan efter det att filen markerats kommer det 

upp en play-knapp i underkanten som ska tryckas på för att filmen ska börja. Det 

finns inte någon bakåtknapp alls i denna meny utan den enda knapp som finns 

att välja på längst ner i det högra hörnet är i-knappen. För att nå denna meny 

kommer användaren från informationsmenyn, detta gör att funktionen backa

B.4. Universeum 133 

blir att komma tillbaka till informationensmenyn alltså trycka på i-knappen och 

backa ger samma resultat. 

– Kartan 

Kartan är inte lätt att hitta i. Eftersom den tillhandahållits av beställaren Universeum 

som vill att kartan används är det tyvärr så det måste vara. När kartmenyn 

väljs kommer en karta upp på skärmen, den är inzoomad på vattnets väg, som 

ligger längst åt vänster och är den del användaren kommer till först i den guidade 

turen. Kartan fortsätter sedan åt höger och försvinner utanför skärmens 

kant. Det går inte att interagera med kartan via touchscreenen utan de fysiska 

knapparna som finns på handdatorn måste användas. Det går inte zooma in och 

ut i kartan, inte heller finns någon överblicksbild över hur stor kartan är och var 

på den inzoomningen är. Det är inte heller tydligt att det är möjligt att navigera 

runt i kartan, särskilt som inget händer när användaren rör vid touchscreenen. 

Kartans överkant är inte heller märkt “karta” som de andra menyerna är, för att 

veta var i menysystemet användaren befinner sig. 

– Volymknappar 

Funktionen att höja och sänka ljudet är dold. Det går att ändra ljudnivån men 

detta görs genom två fysiska knappar, den ena märkt med en framåtpil och 

den andra med ett brev. Volym är en funktion som är viktig, särskilt som hela 

upplevelsen är beroende av att höra vad som berättas. Funktionen att ställa in 

ljudet borde därför inte döljas utan vara något som är lättåtkomligt. 

– Navigering, ej touchscreen 

Det är oklart att de fysiska knapparna ska användas samt vad varje knapp gör. 

Oklarheten beror mycket på att de symboler som finns på knapparna inte överrensstämmer 

med dess funktion. 

Bland de fysiska navigeringsknapparna (längst ner i mitten) finns också en 

knapp som påminner om andra navigeringsknappar som finns på kameror, fjärrkontroller 

och mobiltelefoner. Med denna knapp går det att navigera upp, ner, 

höger och vänster. I mitten ligger även en annan knapp som vanligen är en 

ok knapp vid denna typ av navigering, men här har ingen funktion tillskrivits 

denna knapp. Att navigering ska ske genom dessa knappar är mycket otydligt, 

särskilt som de inte är markerade med några symboler. Navigeringsknapparna 

behöver främst användas om menyn “karta” besöks, då knapparna utgör det 

enda sättet att förflytta sig i kartan. 

Det finns även två andra knappar som ligger längst ner till vänster, även dessa 

knappars funktion och koppling till gränssnittet är oklar. Den ena av dem är 

märkt med en symbol som kan vara symbolen för en kalender (en kvadrat som 

innehåller 16 mindre kvadrater (4x4 grid) där översta raden och den tredje rutan 

på tredje raden är svartmarkerade). Denna knapp växlar mellan i-menyn, tangentbord 

och huvudmenyn, där huvudmenyn inte alltid är grundmenyn utan 

den senast besökta undermenyn till huvudmenyn. Den andra knappen är märkt


med en symbol som är svår att tyda och det är ännu oklart vad den ska föreställa. 

Denna knapp har samma funktion som den röda knappen med ett X på. 

Detta innebär även att knappen bara har funktionalitet om en meny eller fil som 

har denna knapp visas i gränssnittet. 

– Pausknapp saknas 

Digitalguiden finns på ett museum och miljön där är full av intryck, både visuella 

och audiella. Funktionen att kunna pausa systemet borde därför vara väsentlig. 

Eftersom besökare ofta går tillsammans på museum, är det rimligt att 

anta att de vill samtala med varandra. Finns ingen pausknapp kan detta leda till 

stress, och användaren kan tvingas välja mellan att lyssna på digitalguiden eller 

på någon som vill tala med henne. 

Det är möjligt att starta om filmen och därefter spola fram och tillbaka genom att 

förflytta en markör efter filmens tidslinje. Detta är lätt att göra om användaren 

sett på filmen, då bilderna ändras allteftersom markören på tidslinjen flyttas. 

Om användaren däremot endast lyssnat på guiden kan det vara svårt att hitta 

tillbaka till rätt ställe på filmen och hon tvingas chansa på något ställe efter 

tidslinjen. 

– Filmlängd 

Filmer i digitalguiden kan ibland vara långa och delats upp i avsnitt. En punkt 

på kartan kan därför innehålla två till tre filmklipp. Dessa följer på varandra 

och då tidslinjemarkören hoppar till start vid varje byte av klipp kan denna 

inte användas för att nå tidigare eller efterföljande avsnitt. Ingen information 

ges heller till användaren om att det finns flera klipp, vilket skulle kunna göras 

genom märkning eller att de möjligtvis kan startas upp individuellt. 

– Konsekvens 

• Underkanten följer med, ser ej likadan ut hela tiden. 

• Överkanten följer nästan alltid med och bör se likadan ut genom hela systemet, 

endast namnbyte för olika menyer och filmer. 

• Namnen i informationsmenyn, samma ordform. 

• Knapparna. 

B.5 Vitlycke 


– Huvudmenyn 

• Guiden startar inte i huvudmenyn utan på kartan över Vitlyckehällen. Valet 

att först besöka bronsåldersgårdern stöds således inte. 

• Det går inte komma till huvudmenyn genom backning. 

• Huvudmenyn ligger under en knapp märkt med ett i.

B.5. Vitlycke 135 

• Huvudmenyns undermenyer upplevs inte som logiskt ordnade. Exempelvis 

borde hällristningskategorier ligga under eller i samband till Vitlyckehällen 

(Vitlyckestigen). 

– Kartorna 

• Ibland ger en punkt på kartan en film och ibland en undermeny. 

• Inget indikerar om filmen är tvådelad, men om den är det måste den andra 

delen startas genom klick på en stor play-knapp som dyker upp mitt på 

skärmen vilket är mycket otydligt. 

• Inget indikerar att navigering kan utföras på punkt 6 (Vitlyckehällen), ristningar 

i fokus. 

• Punkt 6 på Vitlyckekartan, heter Vitlyckehällen #6, alla andra punkter heter 

häll + nummer. 

• Utropstecken som symbol på punkten vid Vitlycke museum. 

• Punkt 7 på kartan ger menyn Ristningskategorier, vilken är samma meny 

som heter Hällristningskategorier i huvudmenyn. 

• Punkt 7 innehåller ingen allmän information utan en stor mängd undermenyer. 

• Punkt 8 till 11 innehåller inte heller någon allmän information. Punkternas 

undermenyer finns sammanfattade i huvudmenyn under rubriken Bronsålder. 

• Kartan över Vitlyckestigen heter olika på kartan och i huvudmenyn. På kartan 

står det Vitlyckestigen och punkt 6 heter Vitlyckehällen, i huvudmenyn 

heter den “Karta över Vitlyckehällen” och längst ner i kartans gränssnitt 

“Start Karta”. 

• Namnen “Karta över Vitlyckehällen” och “Karta bronsåldergården” är inte 

konsekventa. 

• Undermenyerna till Vitlyckehällen # 6 är inte konsekventa med de andra 

undermenyerna. Här finns inga rubriker överst i menyerna, navigeringen 

görs på annat sätt och undermenyn “Ristningar i fokus” heter “Häll karta” 

i den undre kanten. 

– Navigering 

• Mycket besvärlig och problematisk! 

• Huvudmenyn nås endast genom att knappen märkt med bokstaven i klickas 

på. 

• Det går aldrig att backa till huvudmenyn. 

• Tre olika knappar för att backa i systemet, en med pil bakåt symbol, en med 

röd bakgrund innehållande ett X och en med grön bakgrund innehållande 

ett X.


– Annat 

• Dessa tre knappar har inte heller samma position utan ändrar läge beroende 

på den knapp som används. 

• Huvudmenyn har den röda knappen med X på. När denna knapp används 

tas användaren till kartan över Vitlycke. Om inte användaren befunnit sig 

i faktabibliotek då systemet går tillbaka till faktabibliotek om X-knappen 

trycks på. 

• Tangentbordet är den meny som har den gröna knappen med X på, vilken 

har samma funktion som den röda. Detta misstänks endast vara ett fel i 

färgsättningen. 

• Knappen med bakåtpil finns i alla kartors menyer och undermenyer, även 

huvudmenyns två undermenyer Bronsålder och Hällristningskategorier. 

• Knappen med bakåtpil fungerar inte riktigt, ibland behövs flera tryck för att 

komma bakåt (detta händer förmodligen då huvudmenyn besökts mellan 

de andra menyerna). 

• Faktabiblioteket saknar helt backningsknapp, här finns istället knappen 

med ett i på. 

• Undermeny till Vitlyckehällen # 6, Häll karta/Ristningar i fokus, här görs 

navigeringen på annat sätt än tidigare. Inget indikerar att kartan flyttas 

med hårdvaruknapparna. Detta gör att nästan 80% av innehållet lätt kan 

missas! 

• Visar ej hur mycket batteritid som finns kvar. 

• Ingen paus-möjlighet -bara X och inte möjligt gå tillbaka till tidigare film 

på samma punkt. 

• Ingen tidslinje visas i någon av introfilmerna. 

• Bakåt-knappen har en funktion som är långt ifrån intuitiv och stämmer inte 

alls ihop men den mentala modell användaren får, det är tex omöjligt att gå 

tillbaka till huvudmenyn. 

• Många olika sätt att nå samma information. 

• Tangentbordet fungerar det alls, vilket gör att frågan om det ens behövs 

ställs. 

• Faktabibliotek och informationen däri är oklar. 

• Många undermenyer har en punkt som heter “allmänt”, med en tillhörande 

film som också heter “allmänt”. I dessa punkter är det svårt att särskilja 

vilken av alla systemets allmänt-filmer som visas. Namnen borde istället 

tydliggöras, exempelvis “Allmänt Djur” och “Allmänt Vapen”. 

• Det syns inte vad som ger en film och vad som ger en undermeny. 

• Ingen överblick över systemet ges, exempelvis var information finns eller 

hur navigering görs.

B.5. Vitlycke 137 

• Information finns på flera ställen, ex Huvudmeny – Hällristningskategorier 

/Karta över Bronsåldersgården – 7. 

• Bra innehållsmaterial i stort. 

• Bra att numren för digitalguiderna visas tydligt i anslutning till hällarna, 

ger bra koppling mellan guiden och verkliga världen. 

• Mycket stor mängd material, svårt att få överblick

138 Kapitel B. Expertutvärdering 1

Bilaga C 

Menysystem 

C.1 Canterbury-guidens menysystem 

A Long, Long Time Ago 

Anglo-Saxons and Vikings 

Norman Invaders 

Medieval Canterbury 

The Tudors 

The Great Hall 

Elizabethans and Stuarts 

Victorians 

Joseph Conrad 

Rooms and films 

The Blitz 

Invicta 

The way we were 

Bagpuss and Friends 

Special Exhibitions 

Rupert 

Main Menu 

Klick 

Figur C.1: Canterbury-guidens menysystem. 

i 

Credits 

Den här guiden är uppbyggd med utgång från en Huvudmeny (“Main Menu”), 

som består av en lista med de olika rummen i museet. Dessa rum har länkar till filmer 

139

140 Kapitel C. Menysystem 

om innehållet i rummet. Bakåtknappen i det här systemet går upp en “nivå” dvs. 

tillbaka till rum/huvudmeny. 

Den i-knapp som finns leder till en meny med två val representerade med bilder, 

en filmkamera som leder tillbaka till senaste besöka sidan under huvudmenyn, 

samt en bild på böcker som ger en lista med partners, medhjälpare och utvecklare av 

den digitala guiden. Denna lista stängs antingen med hjälp av bakåt-knappen eller 

i-knappen. I-menyn har också en X-knapp som ger den senaste besöka sidan under 

huvudmenyn. X-knappen och meny-knappen med filmkameran utför således samma 

sak. (se fig. C.1) 

C.2 Kistefos-Museets menysystem 

Meny 

(lista på 

områden) 

Delområden 

Ved elva 

Sliperiet 

Brannhuset 

Verkstedet 

Jernbodene 

Magasinet 

Kafé 

Museumområdet 

Startmenyen 

Klick 

Figur C.2: Kistefos-Museet Menysystem). 

Meny 

Klick 


Kistefos-Museet består av flera byggnader som ligger på ett område som visas 

med en karta i guiden. Denna karta utgör också “Museumområdet”, en meny över 

de byggnader som hör till museet. Kartan visar även flera byggnader som inte tillhör 

museet, men de byggnader som berörs och som det finns information om i guiden 

är markerade med en röd linje kring byggnaden. Till byggnaderna hör filmer och huvudbyggnaden 

har en undermeny med delområden i huset. På kartan finns också en 

i-symbol som ger en lista med samma filmer och delområden som finns till byggnaderna, 

så kallad “Meny”. Denna meny och också undermenyn till huvudbyggnaden 

har en bakåt-knapp som leder tillbaka till kartan. 

En annan, snarlik i-symbol finns i menyfältet och leder till en meny, också märkt 

“Meny”, med två knappar: “Startmenyen” och “Faktabibliotek” som leder till “Museumområdet” 

respektive “Informasjon om området”. 

Från faktabiblioteket kan endast i-menyn nås. Denna i-meny har utöver de två

C.3. Tjörn –Sundsby Säteri menysystem 141 

valen också en X-knapp som stänger i-menyn och leder till den av “Startmenyen” och 

“Faktabibliotek” som senast besöktes. (se fig. C.2) 

C.3 Tjörn –Sundsby Säteri menysystem 

1. Magasinet (start) 

2. Stenen 

3. Huvudbyggnad trädgård 

4. Huvudbyggnad framsida 

5. Flyglarna 

6. Trädgårdsmästarbostaden 

7. Stenmagasinet 

8. Magasinet (avslut) 

Tjörn 

(Översiktskarta) 

Klick 

i 

(Meny) 

Figur C.3: Tjörn –Sundsby Säteri Menysystem. 

Klick 


Huvudmenyn i denna guide är en karta över Sundsby Säteri där de olika punkterna 

visas med siffror och som en lista. Denna karta benämns i det undre fältet “Tjörn”. 

Varje siffra ger en film om byggnaden/området och hänvisning till nästa plats. Från 

kartan kan också med en i-knapp en annan meny nås, så kallad “Meny”, där två val 

kan göras. “Översiktskarta” och “Faktabibliotek”. Denna i-meny har utöver de två 

valen också en X-knapp som stänger i-menyn och leder till den av “Översiktskartan” 

och “Faktabibliotek” som senast besöktes. 

Översiktkartan har en bakåtknapp som alltid är fadead och alltså inte har någon 

funktion, det är emellertid alltid kartan som visas och menyn har således endast en 

nivå. Denna karta har förutom bakåtknappen därför bara en knapp, i-knappen. Detta 

gäller också för Faktabiblioteket, där endast i-menyn kan nås. (se fig. C.3)


C.4 Universeum-guidens menysystem 

Vattnets väg 

Undermenyer 

och filmer 

Akvariehallen 

Dödliga 

skönheter 

Regnskogen 

Huvudmeny 

i 

Klick 

Klick 

Klick 

Karta 

Figur C.4: Universeum-guidens menysystem. 


Tangentbordet 

Systemet är uppbyggt med fyra “huvudsidor”, som alla finns länkade från “imenyn”. 

En av dessa är den så kallade “huvudmenyn” som visar och länkar till de 

olika områdena i museet, denna sida är också den första som visas då guiden startar. 

Huvudmenyn visar de fyra områdena, “Vattnets väg”, “Akvariehallen”, “Dödliga 

skönheter” och “Regnskogen”. Dessa fyra undermenyer innehåller alla filmer om växter 

och djuren i området. I dessa undermenyer kan i-menyn hela tiden nås med hjälp 

av i-knappen. Då i-menyn sedan stängs med hjälp av X-knappen, hamnar systemet 

i den senast besökta sidan i undermenyerna. Bakåt-knappen länkar alltid till den senaste 

besökta sidan i dessa undermenyer, vilket inte nödvändigtvis är en “nivå upp” 

i undermenyerna. Då en film startats finns valet att dra en markör längs en tidslinje 

för att ändra i filmens gång. En X-knapp avslutar filmen. 

“Tangentbordet” länkar till de olika filmerna i underbiblioteken under huvudmenyn. 

Denna sida, samt “Faktabibliotek”, som inte är färdigt i skrivandets stund, stängs 

genom i-knappen. “Karta” har däremot dessutom en bakåt-knapp som länkar till senaste 

besökta sidan i undermenyerna till huvudmenyn. (se fig. C.4) 

De fysiska knapparnas funktion har också undersökts och visas i fig. C.5)

C.4. Universeum-guidens menysystem 143 

Figur C.5: Universeum-guidens fysiska knappar.


C.5 Vitlycke-guidens menysystem 

System 

Undermenyer 


Start karta 

Karta 

Bronsåldersgård 

Undermenyer, 

underundermenyer och 

filmer 

Klick 

Klick 

Karta över Vitlyckehällen 

Karta bronsåldersgården 

Bronsålder 

Hällristningskategorier 

Tangentbordet 


Huvudmeny 

Klick 

Klick 

Klick 

Klick 

Figur C.6: Vitlycke-guidens menysystem. 

Undermenyer 


Bronsålder 

Undermenyer, 

underundermenyer och 

filmer 

Ristningskategorier 

Tangentbordet 


Systemet är uppbyggt kring en huvudmeny, som nås via i-knappen från alla guidens 

andra delar. Under denna meny finns sex undermenyer med olika områden och 

information. 

Den meny som visas först och som systemet återgår till är dock “Vitlyckestigen”/“Karta 

över Vitlyckehällen”/“Start karta” (alla namn för samma meny), som visar en karta 

över det område med hällar (och Vitlyckehällen -den största av alla världsarvets hällar) 

som ligger intill museet. Om “Huvudmenyn” stängs med hjälp av X-knappen är 

det till denna meny systemet går. Detta sker i alla fall utom då den senast besökta 

sidan var “Faktabibliotek”, då återgår systemet till denna sida om “Huvudmenyn” 

stängs. 

Museet har också en “Bronsåldersgård” som finns med i guiden. Under denna meny 

med en karta över gården finns också information om hällristningar, information 

som även kan nås via Huvudmenyn. 

Bakåt-knappen länkar alltid till den senaste besökta sidan i hela systemet, det är 

inte nödvändigtvis en “nivå upp” i undermenyerna, och funktionen stannar inte vid 

huvudmenyn utan fortsätter runt tills alla besökta sidor länkats samman, det är alltså

C.5. Vitlycke-guidens menysystem 145 

omöjligt att via backning komma till “Huvudmenyn”. (se fig. C.6)

146 Kapitel C. Menysystem

Bilaga D 

Expertutvärdering 2 

D.1 Canterbury 

D.1.1 Expertutvärdering Canterbury, Sara, 2007-03-05 


1. Presentation av systemstatus (Visibility of system status) 

– Det markeras inte vad som besökts. Det är därför svårt att veta vad som 

tidigare klickats på och inte. 

– När i-knappen trycks på finns det ingen information vare sig i den övre 

eller undre kanten som indikerar var användaren är eller hur hon hamnade 

där. 

2. Samspel mellan systemet och den verkliga världen (Match between system and 

the real world) 

– Förhoppningsvis stämmer ordningen på rummen med den ordning de ligger 

i gränssnittet. 

3. Användarkontroll och -frihet (User control and freedom) 

– Bakåtknappar finns, två olika knappar för denna funktion. Dessa fungerar 

som de ska om inte i-knappen tryckts på. 

– Möjligt att spola fram och tillbaka i filmer men ingen annan funktion som 

till exempel paus finns. 

– Inte möjligt att komma vidare från rum till rum, användaren måste gå tillbaka 

till huvudmenyn för att komma vidare. 

– Alltid möjligt att trycka på i-knappen (från alla menyer)? 

– Kan fastna i i-menyn. 

4. Konsistens och standarder (Consistency and standards) 

147

148 Kapitel D. Expertutvärdering 2 

– Två typer av bakåtknappar. 

– Bakåtknapparna har olika positioner, X-knappen tar över i-knappens position. 

– Namn på undermenyer är ibland inkonsekvent, ett namn står på menyns 

överkant och ett annat namn på underkanten. Exempelvis heter en undermeny 

“The Way We Were” (både i huvudmenyn och som överskrift i undermenyn) 

men på skärmens nedre kant heter den “In Living Memory” 

istället. 

– Ordningen på formerna (de klickbara punkterna på kartan) varieras från 

rum till rum, ibland kommer en form först och ibland en annan, medvetet? 

5. Förebygga fel (Error prevention) 

– Inga felmeddelanden. 

– Inte möjligt att göra några större fel, det går alltid att backa. 

6. Igenkänning snarare än hågkomst (Recognition rather than recall) 

– Måste komma ihåg vad som besökts och klickats på, inget indikerar var 

användaren tidigare varit. 

– Alla undermenyer har olika designmässig utformning, vilket gör det lätt 

att känna igen de olika menyerna. 

– Förklaring om hur digitalguiden används finns, men den går inte att se 

om eller komma åt efter det att introduktionen är slut. Det krävs därför att 

användaren kommer ihåg hur navigering görs. 

– Fysiska knappar för volym och annat måste kommas ihåg eftersom de inte 

är märkta med några symboler eller att gränssnittet indikerar att de kan 

användas. 

7. Användarflexibilitet och -effektivitet (Flexibility and efficiency of use) 

– Inga snabbkommandon finns, om det existerar några har de inte upptäckts. 

– Hela guiden känns som att den är gjord för nybörjare, vana användare är 

nog inte vanliga eftersom guiden finns på ett museum. 

– Det går att effektivisera digitalguiden, som det ser ut nu måste användaren 

tillbaka till huvudmenyn efter varje rum som besökts. Om pilarna på kartan 

varit klickbara skulle det vara möjligt att klicka sig vidare till nästa eller 

föregående rum via dem. 

8. Estetisk och minimalistisk design (Aesthetic and minimalist design) 

– Mycket krusiduller och annan utsmyckning i undermenyerna, detta gör att 

vissa av dem ser väldigt plottriga ut. I vissa fall försvinner nästan rummets 

rubrik i plottret.

D.1. Canterbury 149 

– Undermenyerna ser designmässigt olika ut, kartan över rummen är däremot 

utformad på samma sätt. Typsnitt och textstorlek är inte heller något 

som är lika i undermenyerna. 

9. Hjälpa användare att känna igen, fastställa och återhämta sig från fel (Help users 

recognize, diagnose, and recover from errors) 

– Inga felmeddelanden. 

10. Hjälp och dokumentation (Help and documentation) 

– I introduktionen finns en förklaring till hur systemet ska användas, denna 

förklaring är däremot inte möjlig att komma åt sedan. 

– Saknas annars helt. 


1. Affordance 

– Knapparna i gränssnittets underkant utstrålar att de är klickbara (knappen 

med bakåtpil, i-knappen och X-knappen). 

– X-knappen indikerar att något stängs av om den klickas på, i vissa fall som 

när filmer körs känns det vettigt, men inte alltid. Denna knapp används 

egentligen som en form av bakåtknapp. 

– i-knappen indikerar att någon typ av information finns, detta är inte fallet 

utan användaren hamnar istället i en meny som kan kännas som huvudmenyn. 

– Pilarna som indikerar ut och ingång till varje rum känns klickbara, men så 

är inte fallet. 

– De fysiska knapparna saknar helt symboler som visar dess funktioner, om 

affordance finns att klicka på dem så blir den felaktig eller helt chansartad. 

– Kartans symboler, cirkel, triangel, fyrkant och åttahörning, skulle kunna 

markeras mer för ökad affodance. 

– Huvudmenyn är rätt uppenbart klickbar. 

2. Konceptuella modeller (Conceptual models) 

– Fungerar bra, förutom då i-knappen klickas på, blir lätt lite förvirrat. 

3. Göra saker synliga (Visibility) 

– Ser alla funktioner utom volymen som sitter i de fysiska knapparna. 

4. Mappning (Mapping) 

– Lite fel när det kommer till användningen av i- och X-knapparna, funktionen 

är inte densamma som dessa knappar utstrålar.


– Grön pil riktad inåt i rummet visar rummets ingång och en röd pil riktad 

ut ur rummet visar utgången? 

5. Återkoppling (Feedback) 

– Mest visuell, den audiella som finns är när en film startas och berättelsen 

börjar. 

– Användare får prova sig fram till vad som är klickbart och inte, samma sak 

gäller för de fysiska knapparna. 

– Nederkanten är lite “efter”, det tar ett tag från klick tills den uppdateras. 

– Ingen feedback över vilka delar som redan besökts. 

6. Konsekvens (Consistency) 

– Randig lista i huvudmenyn, men inte annars. 

7. Felhantering (Designing for Error) 

D.1.2 Expertutvärdering Canterbury, Mia, 2007-03-05 



– Grunden är huvudmenyn med listan på alla rum. Varje gång användaren 

vill byta rum måste detta göras genom att gå tillbaka till huvudmenyn. 

På det sättet tappar användaren således aldrig bort sig men det finns inga 

indikationer på hur det hänger ihop och vilket som är nästa rum. Varje 

rums karta gör visserligen att det är lätt att se om rätt rum valts. (Den undre 

menyn stämmer dock inte alltid ihop men rummets namn utan säger något 

annat.) 

– Här används bakåtknappen för att gå upp en nivå, dvs. till huvudmenyn. 

Detta är tydligt och eftersom bara två meny-“nivåer” finns är det lätt att 

navigera. 



Kartor används i stor utsträckning och det enda sättet att få information är att 

klicka på kartan på det ställe där monter/tavla/utställningsobjekt står. Detta ger 

tydlig koppling till verkliga världen. Däremot är det ju möjligt att i den fysiska 

värden gå från rum till rum vilket inte stöds i guiden (byte av rum måste ske via 

huvudmenyn). Språket som används känns passande till innehåll. 


– I introt kan endast en X-knapp väljas, ingen tidslinje finns och det är sedan 

omöjligt att komma tillbaka till introt. Det går dock alltid komma tillbaka 

till huvudmenyn (utom i buggen i contrubutors).

D.1. Canterbury 151 

– Inte många fel kan göras, de är förhindrade och felmeddelanden finns därför 

inte/behövs inte. 

– Bakåtsymbolen används på ett bra sätt, finns alltid med och i huvudmenyn 

blir den fadead vilket tydligt visar att det inte går att backa längre, att detta 

är “roten”. 

– Filmerna kan dock endast stängas med X, inte bakåt, detta känns dock lätt 

att förstå. 


Knapparna är konsekventa och menyerna följer samma mönster. Däremot är 

texten överst och underst inte alltid samma. i-et däremot är en standardiserad 

symbol för information. I detta system tar det användaren till en slags huvudmeny 

som inte verkar passa med resterande utformning. Bilderna har en annan stil 

och det finns ingen text. Här måste också nämnas, fast det kanske ska stå under 

en annan punkt, att dessa symboler inte alls är självklara för vad de representerar. 

Inte heller att de är knappar. En filmkamera tar användaren till museets 

huvudmeny och filmerna där (detta är inte självklart, borde kanske vara en bild 

på museet istället) och några böcker symboliserar här “with thanks”. 


En bugg har upptäckts i Contributors, som gör att menyn inte går att lämna, 

med då detta inte är den tänkta designen kommenteras det inte här. 

Annars är systemet förlåtande och inga felmeddelanden används. Här skulle 

ljud kunna användas i större utsträckning, till exempel vid klick på knapp/inte 

knapp i kartor. 


– Här skulle det går att förenkla betydligt om användare tilläts gå från rum 

till rum i guiden. Eftersom huvudmenyn måste väljas mellan rummen krävs 

det att användaren hittar rätt rum. Eftersom det i alla fall med kartorna ger 

sken av att vara en väg in i ett rum och en ut skulle det kanske istället gå att 

följa den vägen. (OBS, i sådant fall måste också en knapp till huvudmenyn 

finnas med hela tiden, inte bara bakåt) 

– Det borde också markeras vad som redan setts och besökts för att tydliggöra 

vad som är kvar. 

– Volymkontrollen är omöjlig att förstå om den inte är känd sedan tidigare, 

den kräver alltså ihågkomst. 


Det finns “snabbkommandon” i den nedersta vänstra knappen, som tar användaren 

till i-menyn och tillbaka. Men i övrigt är alla typer av snabbkommandon 

borttagna. Eftersom skärmen används till större delen av all navigering måste 

de fysiska knappar som givits funktioner markeras bättre. En enkel “väg-genommuseet” 

skulle kunna skapas för “nybörjare” eller sådana användare som inte


vill interagera med guiden mer än nödvändigt. I övrigt känns systemet väldigt 

anpassat till nya såväl som vana användare. (Det är också bra att introt startar 

med alla olika språk) 


Här finns ett problem med de inoch utsymboler som finns i rummen. Dessa ser 

ut som knappar i kartorna då de liknar de övriga, men är bara till för visning. 

Det kan vara lätt att i ett rum som till exempel “Rupert” med många olika färger, 

att det inte syns vilka platser som går att få mer information om. Knappar skulle 

kunna göras tydligare för att visa att det är knappar. 



Då navigeringen är enkel och orienteringen skapad så att endast två nivåer finns 

är det alltid relativt enkelt att hitta och går alltid att gå tillbaka. På det sättet är 

det möjligen enklare att gå tillbaka till huvudmenyn mellan de olika rummen 

än om allt vore en lång sammanhängande väg. 


Det går inte att komma tillbaka till introt som beskriver hur guiden och pennan 

ska användas. i-et, en standardiserad symbol för information, ger ingen hjälp. 

Ingen hjälp och dokumentation finns över huvud taget. 


1. Affordance 

Trots diverse anmärkningar uppnås affordance i rätt hög utsträckning. I huvudmenyn 

är det relativt intuitivt att varje sträck utgör något att trycka på. De knappar 

som finns i den nedre kanten är tydliga knappar. I rummen ges på ett bra 

sätt koppling mellan de olika delarna och kartan (med olika färger och former). 

Det är inte speciellt tydligt vilka av symbolerna i rummen som är klickbara, och 

det är otydligt att inoch utpilarna inte är knappar. 

i-menyn är mest otydlig då det inte framgår att symbolerna är knappar och 

framför allt inte vad symbolerna representerar. 

2. Konceptuella modeller (Conceptual models) Den konceptuella modell som stöds 

är bra. I introt visas hur det kommer att se ut och hur pennan ska användas. 

Eftersom det endast finns ett två-nivåers menysystem är det enkelt att skapa sig 

en överblick och förstå hur det är uppbyggt. Notera här att den konceptuella 

modellen på det sättet kanske skapar en enklare systemöverblick än om det gick 

att gå från rum till rum. Återigen är i-menyn ett avsteg från den modell som 

byggts upp. 


Här bör återigen påpekas hur otydlig i-menyn är, och också placeringen av knappar 

i den undre kanten. Det skulle vara bättre om det fanns konsekvens i var de

D.2. Universeum 153 

är placerade. Det är också viktigt att kartan tydligt visar vilka symboler som är 

knappar. 


– Mappningen mellan huvudmenyn och rummen känns trots att ingen karta 

används i huvudmenyn bra. Eftersom just endast ett rum finns på varje 

bild/karta känns kopplingen än mer tydlig. 

– Bakåt-knappen som bara går upp en nivå, dvs egentligen är en huvudmenyknapp, 

fungerar enligt mig intuitivt. 

– Endast i-knappens funktion och denna menys X-knapp i kombination med 

att contributors har en bakåt-knapp till huvudmenyn känns avigt. 


– Bra att det visas när en film laddas innan den kommer igång. Detta ger 

återkopplingen att det visas vad som händer och att en film är på gång att 

visas. 

– Återkoppling kan också vara att det valda rummet eller valda filmens namn 

visas i det övre eller nedre fältet. 

– Ljud skulle kunna användas i större uträckning som återkoppling men 

skulle möjligen i detta system kännas överflödigt 


Se Nielsen (6) 


Då den konceptuella modell som byggts upp stödjer användandet borde misstakes 

inte vara vanliga. Systemet är också utformat så att det lätt går att avbryta 

eller gå tillbaka då fel gjorts dvs. systemet är förlåtande, designat för återhämtning 

från fel. 

D.2 Universeum 

D.2.1 Expertutvärdering Universeum, Sara, 2007-03-01 



– I nedre kanten följer det tidigare menyvalet med när en undermeny är 

öppen. Då guidad tur väljs står det guidad tur men inte vilken av de tre 

turerna användaren befinner sig i. Symbolen för de olika delarna följer däremot 

med och kan om de memorerats kopplas till vilken av turerna som 

besöks.


– Redan besökta delar på kartan, menyer och länkar till filmer markeras aldrig, 

för att indikera att de besökts. Det är därför svårt att veta vad som 

tidigare klickats på och inte. 

– När en [mer]-knapp trycks på står det på menyns överkant vilken av de 

fyra delar som besöks. Under denna information står ordet fördjupning, 

inom vilket område fördjupning görs finns däremot att läsa på skärmens 

nedre kant. 

– Alla fyra delar innehåller en introduktion, och alla är döpta till just introduktion, 

kan vara svårt att veta vilken som är vilken. 

– När i-knappen trycks på finns det ingen information vare sig i den övre 

eller undre kanten som indikerar var användaren är eller hur hon hamnade 

där. Detta gäller även när faktabiblioteket klickats på. 



– När vägen till en ny del av museet märkts med ordet “ut” istället för med 

namnet på den del vägen faktiskt leder till, stämmer detta dåligt med verkligheten. 


– Det finns olika knappar för samma funktion. 

– Knappen för att ta sig bakåt saknas ibland helt (trots att denna knapp finns 

i två utformningar.) 

– När ett stopp på kartan innehåller mer än en film kan det vara bra att 

visualisera detta för användaren och även göra det möjligt för henne att 

direkt hoppa till nästa film. 


– När [mer] klickats på står det som tidigare nämnts på menyns överkant 

vilken av de fyra delar som besöks och under det står ordet fördjupning. 

I vissa undermenyer står det istället för ordet fördjupning undermenyns 

namn (den som även står i menyns nedre kant). 

– Undermenyer och filmer har ibland två olika namn, ett som de har när de 

klickas på och ett annat som står som rubrik när de visas. 

– Regnskogens guidade tur heter istället för guidad tur, introduktion (på 

skärmens nedre kant när användaren går den guidade turen). 

– Olika knappar för samma funktion. 

– I faktabiblioteket räcker det inte som överallt annars att klicka på det som 

ska visas, här dyker istället en stor grön play-knapp upp i underkantens 

mitt som användaren måste trycka på för att se de valda ämnet.


– På den undre kanten är inget konsekvent, den förändras helt beroende på 

var i systemet användaren befinner sig. Bakåtknapparna har olika positioner, 

den som inte visas tillsammans med i-knappen tar över den position 

där denna låg. 

– Olika färger på punkterna, de är röda på kartan men orange i undermenyer. 

Orange färg finns även på [mer] och ett klick där leder till en undermeny. 

Färger för filmer och undermenyer är alltså densamma och det finns dessutom 

två färger för filmer. 

– Dubbelklick krävs för att öppna undermapp i faktabiblioteket, det är endast 

här dubbelklick krävs (dubbelklick = dubbel pekning). 


– Möjlighet finns att knappa in siffror på tangentbordet som inte leder någonstans, 

fel (att sifferkombinationen inte leder till en film) annonseras med ett 

“pling” ljud. 


– Ingen hjälp eller förklaring om hur guiden används finns, det gäller alltså 

att komma ihåg hur navigering görs. 

– Fysiska knappar för volym och kartnavigering måste memoreras eftersom 

de inte är märkta med några symboler eller att gränssnittet indikerar när 

och att de kan användas. 

– Måste komma ihåg vad som besökts och klickats på, inget indikerar var 

användaren tidigare varit. 

– Måste minnas vilka punkter på kartan (guidad tur) som är vilka filmer i 

listan (listan på vad varje av de fyra delarna innehåller). 


– Guidad tur kan finnas genom hela museet. Som det ser ut nu måste användaren 

tillbaka till huvudmenyn efter en del av museet besökts, för att 

komma till nästa guidade tur. 




– Det finns inga felmeddelande i gränssnittet. 

– När en felaktig sifferkombination trycks in på tangentbordet hörs ett “pling” 

ljud, men inget felmeddelande om varför eller vad ljudet beror på visas. 


– Saknas helt, hur systemet ska användas bör finnas tillgänglig för de som 

behöver detta.



1. Affordance 

– Vill trycka på “in” och “ut” punkterna på kartan, detta för att komma till 

tidigare respektive kommande delar av museet. Dessa punkter ser nästen 

mer klickbara ut punkterna på kartan. 

– i-knappen känns som den ska ge information av någon slag och inte leda 

till en meny. 

– Knappar för de respektive delarna (Vattnets väg, osv.), är inte uppenbart 

knappar. 

– Knappen för att komma till de guidade turerna är inte särskilt tydlig och 

utsmyckad med massa prickar.? 

– Ingen affordance på de fysiska knapparna, vad de gör och att de kan användas. 

– Introduktionen är helt/delvis dold och nås genom att “Välkommen!” trycks 

på, att denna text är klickbar indikeras inte alls. 


– Förvirring, i-knappen, två bakåt-knappar, i-menyn med faktabibliotek, tangentbordet 

och kartan. 

– Huvudmeny, känns som det finns två stycken 


– De fysiska knapparnas funktioner är dolda. 

– Tangentbordets funktion är dold. 

– Vattnets väg punkt 1, i filmens början ser det ut som att “in” har klickats 

på. 


– Ordningen på museets huvuddelar stämmer med ordningen de placerats i 

gränssnittet. 

– i-knappen gör att mappningen känns konstig. 

– Tangentbord, ger en förväntan om att det ska vara bokstäver, inte siffror. 

– X-knappen, stänger av saker, inte backar. 


– Struligt med två bakåt-knappar och i-knappen, var användaren hamnade 

när de trycks på och hur det går att komma tillbaka. 

– Måste prova sig fram till vad som är klickbart och inte. Detta genom att 

provklicka på saker, börjar en film eller kommer en meny upp?


– Finns två typer, visuell och audiell. Audiell är ibland “nästa punkt på kartan 

är vår...” 



– Annat 

• Olika bilder på huvudmenyn, en i intron som ej ser ut som i verkligheten. 

• Dra tidsmarkören till slutet och filmen börjar om från början. Medvetet? 

D.2.2 Expertutvärdering Universeum, Mia, 2007-03-01 



– Visibility saknas till stor del. i-et följer med hela tiden men annan navigering 

presenteras endast med texten i övre textfältet. 

– Saknar också att det markeras var man varit, vad som besökts och vad som 

lyssnats på. 

– Inga ljud används för att markera olika menyer eller områden. 

– Mycket svårt att få överblick över eller information om den guidade turen 

innehåller samma information som resterande punkter under menyn, eller 

om dessa punkter är fördjupningar. Vissa punkter finns under den guidade 

turen, men andra inte (ex fakta/myter om hajar) 

– Också ett mysterium kring vad som finns under områdesmenyerna och vad 

som hittas genom tangentbordet. (eller faktabiblioteket) 



– Kartan ger en bra koppling till den “verkliga världen”. 

– Också kopplat “verkligt tangentbord” och att det är knappar som klickas 

på. 

– Ingen koppling till att användaren går “ut” från varje del av museet, varför 

inte vidare in i nästa del? 


– Användaren har stor frihet och kan hela tiden komma tillbaka, men bakåtknappen 

är ju verkligen inte bra. 

– Det går att starta om filmer och dra längs tidsaxeln, vilket är bra, men 

saknar paus-knapp, vilket ju inte ger frihet. 

4. Konsistens och standarder (Consistency and standards)


– Någorlunda bra. Liknande presentation mellan de olika menyerna och områdena 

men saknar enhetlig presentation av bakåt-knapp och X-knapp, de 

gör ju i vissa fall exakt samma sak. 


– Systemet känns förlåtande. Fel är till stor del förhindrade och inga felmeddelanden 

behövs. 

– Det går alltid att komma tillbaka till huvudmenyn genom någon av X/i 

eller bakåt-knappen. 

– Om ett felklick görs och en film startar går det att avbryta, vilket är bra och 

användaren fastnar inte på en plats som hon inte vill besöka. 


– Användandet av kartor stödjer igenkänning, vilket är bra. 

– Ikoner och att namnet på visad film eller besökt del av museet gör också 

att användaren inte behöver memorera lika mycket. 

– Att alla delområden ser likadana ut i guiden och är uppdelade på samma 

sätt skapar igenkänning. 

– Bra att introt visar hur guiden kommer att se ut, vilket skapar igenkänning. 

– Fortfarande: saknar att det ska markeras vad som redan besökts eller visats 

(exempelvis om användaren går den guidade turen kan de områden som 

inte besökts “highlight-as” och samma gällande fördjupningarna. En idé är 

att det skulle kunna bli en annan färg på de som lyssnats till slutet). 

– Att de fysiska knapparna inte har någon form av märkning som kopplas 

till deras funktioner gör att enda sättet de är möjliga att använda är genom 

hågkomst. Extra tydligt framkommer problemet vid navigation i kartan. 

Om användaren inte känner till funktionen av de fysiska knapparna kan 

stor dela av innehållet missas. 


– De “snabbkommandon” som finns skulle kunna vara den nedre vänstra 

fysiska knappens funktion (vilken egentligen känns helt onödig) 

– Däremot är systemet enkelt och anpassat för såväl nybörjare som vana användare. 

– Att kunna ta fram fakta och filmer genom tangentbordet är kanske också 

något som skapats för vana användare (fast funktionen egentligen inte är 

särskilt tydlig) 

– Se också första punkten under 8, det skulle gå att skapa en guidad tur som 

innehåller alla museets delar, som nybörjaren kan följa hela vägen med inoch 

ut-knapparna som då leder vidare till nästa del. 

8. Estetisk och minimalistisk design (Aesthetic and minimalist design)


– Är det nödvändigt att informationen finns två gånger? En gång i “guidad 

tur” och sen också under resterande punkter? Är det möjligt att synliggöra 

allt endast en gång med kartan? Exempelvis genom att vid punkter ge info 

om att det finns mer info och ge möjlighet till extra fördjupning. 



– Fel är förebyggda och felmeddelande behövs därför inte. 

– Det är bra att namn är uttryckta i “vanligt språk”, exempelvis att djur inte 

namngivits med latinska namn. 

– Samma information kan ses på olika ställen. 


– Saknas. 

– Visserligen ger intron en liten starthjälp men den är lätt att missa. Jag själv 

antog att i-et symboliserade information eller hjälp och försökte med det. 

Kanske skulle det vara möjligt att komma tillbaka till den del av introt (som 

beskriver hur guiden används) senare i systemet. 


1. Affordance 

– Inte självklart vad som går att trycka på eller vad som är knappar. 

– Enda sättet är egentligen att prova sig fram. 

– Exempelvis hittades inte knappen “Välkommen” 

– Det självklara -att förstå bara genom att titta blir inte alls självklart. Men 

det är ju precis det hela arbetet går ut på. 


– Inom detta område skulle mycket kunna förbättras för att förenkla förståelse 

och navigering. Om en slags navigeringsbild (startbild) kunde visas upp, 

skulle denna kunna hjälpa till att stödja uppbyggandet av den konceptuella 

modell designern vill att användaren ska skapa (exempelvis fick Sara och 

jag olika konceptuella modeller av systemet gällande i-menyn som stängs 

med X och inte bakåt). 


– Placeringa av knappar och text i den nedre kanten. Alla knappar placeras 

till höger och bys ut mellan varandra beroende på var i systemet användaren 

är. Texten som finns till vänster är ofta samma text som finns på den 

övre kanten. Navigering och synlighet skulle underlättas om all text placerades 

på den övre kanten och knapparna då fick större utrymme och sin 

egen plats på underkanten.


– Ljud skulle kunna användas i större utsträckning, exempelvis genom att 

visa att något inte kan trycka på (in/ut). 


– Här saknas mycket. 

• X-knappen är röd, bakåt-knappen är blå, trots att de i flera fall gör 

exakt samma sak 

• Kartans punkter är röda, medan de liknande runda knapparna i menyerna 

är gula. 

– Dålig eller ingen egentlig mappning eller konsekvens. 

– Mappning i övrigt skulle kunna vara att lägga de olika menyerna efter 

områdena i kartan. 


– Ljud när användaren tryckt “fel” i tangentbordet, men inte på kartan eller i 

menyerna. 

– Bra när det visas att filmen laddas innan startas. 

– Borde kunna ge ljud som återkoppling även på fler ställen. 


– Dåligt med konsekvensen! Exempelvis med bakåt och X-knapparna. 

– i-knappen skulle kunna tänkas vara standardiserad att ge information eller 

hjälp, men den ger istället en huvudmeny. 

– Känd symbol/knapp som bakåtkappen har inte samma funktion i hela systemet, 

exempelvis finns den i kartan och då hamnar användaren i menyerna 

under huvudmenyn. 

– En bakåtknapp bör ta användaren en nivå upp i systemet och ingen annanstans. 


– Bra felhantering. 

– Alltid möjligt att ta sig tillbaka till start och börja om från huvud/i-menyn. 

– Tillåts göra fel.

Bilaga E 

Intervjuer 

E.1 Intervjufrågor 

De frågor som togs upp i intervjuerna var: 

1. Vad tycker du om den guide som finns idag? 

2. Var är det bästa med den? 

3. Vad är det sämsta med den? 

4. Är det något du tycker är särskilt krångligt, eller önskar varit annorlunda? 

5. Vilka instruktioner ges till besökarna innan den hyrs ut? 

6. Vad är vanligast att besökare kommenterar på eller vill ha hjälp med? 

7. Vilket intryck burkar du få från besökare när de lämna tillbaka guiden? 

8. Är det något du vill tillägga? 

E.2 Intervju med Hans Lundemark (arkeolog Vitlycke), 

utförd över telefon 2007-03-28 

Hans jobbar som arkeolog på Vitlycke museum och har varit med i utvecklandet av 

Digitalguiden tillsammans med Insite (numer Clever Media AB) och bidragit med 

innehåll, information och bilder. På grund av detta säger sig Hans själv inte kunna 

vara objektiv i frågan om hur bra guiden är utan tycker att den är mycket bra och 

enkel. 

Intervjufrågor 


Väldigt bra, framför allt mycket bra för besökare som inte har möjlighet att gå 

med “riktiga” guider från museet. Det är väldigt många tyskar som hyr guiderna 

161

162 Kapitel E. Intervjuer 

och på museet finns inga tysktalande guider, så i de fallen känns det extra bra 

att kunna tillhandahålla digitalguiderna. 


Det största fördelarna Hans ser med systemet är att det är lättare att nå ut till 

många människor och att det är lätt att förmedla kunskap, men Hans understryker 

att han nog är starkt färgad av sitt yrke och därför ser denna fördel som 

viktigast. 

Andra fördelar är att det finns så många nivåer av information och man kan 

alltid få den nivå som önskas genom att gå djupare i menyerna, men också kan 

begränsa informationsmängden genom att inte göra det. 


Hans menar att digitalguiden aldrig kan ersätta en “riktig” guide. Trots att det 

finns mycket material och information att inhämta är det omöjligt att förmedla 

all den kunskap som finns hos en utbildad guide. 


Hans tycker inte det, men så var han ju med i utvecklandet av guiden också. 

Han påpekar att besökare ibland kan ha svårt att navigera bland informationen 

men har ingen uppfattning om vad som skapar problemen. 

Hans jobbar inte med uthyrningen och möter därför inte så många besökare som 

använder digitalguiderna, därför vänder sig inte frågorna fem-sju till honom. Hans 

känner till att det ges en “kurs” innan besökarna lämnar museet med digitalguiden, 

och påpekar att han vet att det ofta uppstår problem med hårdvaran, så som att 

batteriet tagit slut, att programmet “ fastnar” någonstans eller att användaren råkat 

hamna i Windows-gränssnittet. 





Hans önskar att digitalguiden var större med ännu mer information för besökarna 

att ta del av. 

E.3 Intervju med Inger Persson (receptionist Vitlycke museum), 

utförd över telefon 2007-03-28 

Inger jobbar på Vitlycke museum och är med i uthyrningen av digitalguiderna. Hon 

har dock inte tittat särskilt mycket på guiden själv och därför vänder sig inte de första 

fyra frågorna till henne. 

Intervjufrågor

E.3. Intervju med Inger Persson (receptionist Vitlycke museum), utförd över 

telefon 2007-03-28 163 





Följande frågor ställdes till Inger under intervjun: 


Inger berättar att de i uthyrningen brukar visa guiden och dess gränssnitt för 

de som hyr digitalguiderna. De visar hur systemet ser ut, hur det fungerar och 

hur man använder “pinnen” för att navigera. De brukar också visa hur språkval 

utförs och volymkontrollen men hjälp av de fysiska knapparna. Innan besökaren 

lämnar museet får hon också med sig en (pappers-)karta över området. 


Inger kan inte påminna sig om att besökare frågar om så mycket eller vill ha 

hjälp och instruktioner. Hon tror att många av de som hyr guiderna är vana 

vid dem och har använt liknande digitalguider tidigare. Däremot händer det 

emellanåt att programmet krånglar, att användare “fastnat” i menyerna och inte 

kommer längre, då byter de på uthyrningen bara ut digitalguiden till en ny. 


De allra flesta (kanske 90% tror Inger) är mycket nöjda och tycker digitalguiden 

fungerar jättebra, att det är lättförstådd och inte svår på något sätt. Andra tycker 

att det finns för mycket information och att det kan vara svårt att hitta bland 

den, men hon tillägger att hon inte har någon uppfattning om frågan, och att 

hon inte brukar hinna prata så mycket med de besökare som lämnar tillbaka 

guiderna. 


Inger säger att de generellt sätt är mycket nöjda med digitalguiden på museet. 

Den allra största mängden feedback de fått från besökare är positiv.

164 Kapitel E. Intervjuer

Bilaga F 

Skissarbete, första iterationen av 

designprocessen 

165

166 Kapitel F. Skissarbete, första iterationen av designprocessen 

Figur F.1: Skissarbete varv 1, sammanfattning. Bild 1

Figur F.2: Skissarbete varv 1, sammanfattning. Bild 2 

167




169




171




173




175

176 Kapitel F. Skissarbete, första iterationen av designprocessen

Bilaga G 

LoFi-tester 

I texten nedan beskrivs testpersonernas respons och sätt att navigera i systemet för att 

uppnå efterfrågat resutat. Allt inom RUTA är knapptryck och funktionsval. 

G.1 Tester på LoFi-prototyp Version 1 

I svaren nedan är testperson refererad till som “TP”. 

G.1.1 Testperson 1 

– Välj den symbol som bäst representerar “bakåt”/“backa” för dig... 

Figur G.1: Bakåtknapp, Version 4 

– Du ser lite dåligt på skärmen, se om du kan göra något åt det... 

TP trycker direkt Inställningar och därefter Ljuskontroll , inga problem. 

– Du vill gå i museet och använda digitalguiden. Visa hur du gör. 

TP klickar Bakåt , hamnar på huvudmenyn, väljer därefter direkt Guidad tur 

och trycker på Punkt 1 . Inga tveksamheter alls. 

– Ljudet är för lågt! Se om du kan göra något åt det... 

TP stannar filmen med Pause , ändrar därefter ljudvolymen med Volymkontroll . 

Här är TP något mer tveksam, men hittar bra. 

177

178 Kapitel G. LoFi-tester 

– Du missade början av filmen. Den delen vill du se, vad gör du? 

Inga funderingar, klickar direkt i Spolning . 

– Filmen var tråkig... Nu vill du fortsätta turen! 

TP väljer X “såklart”, väljer därefter Punkt 2 . 

– I filmen berättades om växter på mossen och att det finns med information om 

dessa. Kan du hitta information? 

Klickar på Bakåt , hamnar i huvudmenyn, väljer därefter Fördjupning , Mossen , 

Växter på mossen . TP har inga problem, klickar sig snabbt genom menyerna. 

– Vad betyder de olika symbolerna? 

“Avbryt”, “Volym”, “Paus”, “Hur långt filmen gått”, “Ingen aning... eller jo, är 

det delar? Varför skulle det finnas delar...? Nä, jag vet inte.” 

– Fortsätt den guidade turen... 

Klickar X , hamnar då på grund av försöksledarens förvirring i huvudmenyn, 

men då en lång diskussion hållits kring de olika knapp-symbolerna i punkten 

ovan uppstår ingen förvirring på grund av detta. Väljer därefter Tillbaka till Guidad tur . 

– Du blir nyfiken på vilka som utvecklat digitalguiden. Finns denna information? 

TP klickar Bakåt och “provar väl” Extra funktioner , hittad där “Medverkande”. 

Kommenterar dock på att “Extra funktioner är en dålig formulering... visar 

ju inte på vad som finns där.” 

– Hur tycker du att det gick? 

TP tycker det gick bra och att det inte var svårt. Kommenterar dock på att det ju 

är lite dumt/svårt att det inte går att testa. TP ville få prova om “det var rätt det 

man tänkte, innan man sa att det var så...” 

– Vad var bra/dåligt? 

TP vet inte riktigt men tyckte det “gick ganska lätt att hitta.” 

– Är det något du vill kommentera på? 

TP kommenterar inte något annat, får en extra fråga: “Vad tror du att Hus - 

knappen betyder? ” Svaret blir att Tp inte riktigt vet, funderar på om kommer 

direkt dit man var sist... mycket osäker. 


– Välj den symbol som bäst representerar “bakåt”/“backa” för dig...

G.1. Tester på LoFi-prototyp Version 1 179 



TP funderar... “Ska jag skugga skärmen?”, klickar på Så används guiden , här 

finns dessvärre ingen information, klickar Bakåt och på Inställningar och 

hittar Ljuskontrollen . 


TP trycker på Bakåt -knappen, men kommenterar på att förstår att Hus - 

knappen också skulle fungera. Väljer Guidad tur och trycker på Start . 


TP ändrar direkt ljudvolymen med Volymkontroll , inga funderingar. 


Inga funderingar, hittar direkt Spolning . 


TP klickar X och väljer därefter Vidare till nästa punkt . 



Klickar på Bakåt , hamnar i huvudmenyn, väljer Fördjupning , Mossen , Växter på mossen . 

TP har inte svårt att hitta men tycker det borde finnas en direktlänk till fördjupningen 

från den guidade turen. 


“Stopp”, “Ljud”, “Vet ej”, “Hur långt det gått”, “Vet ej” 


Väljer X , därefter Bakåt och Bakåt igen, sedan Tillbaka till guidad tur . Ef- 

teråt förklarar TP valet att trycka två gånger på Bakåt istället för en gång på 

Hus med att huset låg på “fel ställe”, ville inte upp och klicka i övre listen. 

– Du blir nyfiken på vilka som utvecklat digitalguiden. Finns denna information?


Nu när funktionen diskuterats väljer TP här Hus . Väljer sedan Så används guiden , 

där det dessvärre inte finns information, klickar då Bakåt , Inställningar , 

Bakåt , Extra funktioner och hittar “medverkande”. 


TP uttrycker att det gick “bra. Inte alltid självklart, men man kan ju prova sig 

fram”. Vidare tycker TP att det var smidigt och enkelt och att det var bra att et 

inte fanns för mycket “krångel” och valmöjligheter. 


Några knappar förstod inte TP och uttrycker att det naturliga hade varit att 

prova sig fram, men är annars nöjd och tycker det var tydliga knappar. 


TP tycker att det kanske borde finnas ett “Välkommen” som berättar hur man 

gör den lätta guidade turen, “den med Vidare till nästa punkt -knappen”. 



Figur G.3: Bakåtknapp, Version 1 och 5 


Väljer Inställningar och Ljuskontrollen direkt, inga tveksamheter. 


TP trycker på Hus -knappen, men kommenterar: “Dum knapp... varför finns 

den? Borde se mer ut som ett hur, men dörr o fönster.. ser lite ut som et pil 

uppåt. Man tänker inte att det här ska fungera som en hemsida, det är ju en 

handdator.” Här kommer TP1 in och vill vara med och diskutera. Tillsammans 

kommer de fram till att knappen borde ligga i nedre listen i gränssnittet. 

Därefter klickar TP på bakåt , Så används guiden , Bakåt , sen kommenterar 

TP att vill klicka runt för att se vad som händer på de andra, vill titta i “Fördjupning” 

och “Extra funktioner” och så, men får svar att det faktiskt efterfrågades 

att hitta guiden. TP klickar då på Guidad tur och därefter Punkt 1



TP ändrar direkt ljudvolymen med Volymkontroll . 


Inga funderingar, hittar direkt Spolning . 


TP klickar på X . 



TP säger att om man fick klicka runt i början hade det varit lättare att hitta. 

Klickar dock efter vss tveksamhet på Bakåt , hamnar i huvudmenyn, väljer 

Fördjupning , Mossen , Växter på mossen . TP har inte svårt att hitta men 

tycker det borde finnas en direktlänk till fördjupningen från den guidade turen. 


“Stäng”, “Volym”, “Paus”, “Filmens gång”, “Hmmm... misstänker olika filmer, 

men det verkar konstigt att det ska finnas.” 


Klickar X . Förklarar att om Hus -knappen fanns på den nedre listen nu skulle 

TP vilja använda den, väljer istället Bakåt och Bakåt , ser att texten ändrats 

från “Guidad tur” till “Tillbaka till guidad tur” och säger “Åh, vad bra”, väljer 

denna ( Tillbaka till guidad tur ). 


Nu uttrycker TP åter viljan att Hus skulle finnas på nedre listen, men hittar 

direkt via Bakåt , Extra funktioner till “medverkande”. 


TP tycker att det gick bra, att guiden var fin och att det vore kul att få använda 

en “riktig” guide. 


TP tycker inte att något var svårt, men att symbolen med olika filmklipp var lite 

svår att förstå. TP menar att det var tydligt att det handlade om filmer men att 

det var oklart varför det skulle finnas olika filmklipp eller delar. En fundering är 

om det skulle vara tydligare med små cirklar med “1/3” , “2/3” och“3/3”. 

TP uttrycker också att anledningen till att huset borde finnas på nedre listen är 

att man får bilden av att information finns på övre listen och knappar på nedre, 

vilket också verkar lämpligast när man ska trycka.


Om Huset hade haft dörr och fönster och sett ut som i en web-läsare hade det 

kanske varit tydligare med funktionen. 


TP anser att det borde ha funnits en direktlänk till fördjupningen från guiden. 

Sedan diskuteras den andra versionen LoFi-prototyp men kommer inte fram till 

vilken lösning som skulle vara “bäst”. 





TP säger att problemet kanske kan lösas genom att “vicka” lite på handdatorn, 

eller ställa sig under en lampa... vill också “klämma” på skärmen vilket 

resulterar i att TP hamnar i “Guidad tur”, väljer Bakåt , Inställningar och 

Ljuskontrollen där ljuset justeras. 


TP trycker på Bakåt -knappen, väljer Guidad tur och klickar på Vidare till nästa punkt . 


TP hittar direkt Volymkontroll och ändrar ljudvolymen. 


TP trycker på Paus , därefter X , hamnat nu tillbaka i guidar tur och provar 

att klicka på Vidare till nästa punkt , stänger den filmen som startas med hjälp 

av X och provar istället att klicka på Bakåt -knappen, vilket gör att TP nu är 

i huvudmenyn, därifrån väljs Tillbaka till guidad tur så att TP åter är i guidad 

tur, nu provas Hus -knappen och TP kommer tillbaka till huvudmenyn. Då väljs 

Så används guiden som inte har någon information, TP tar sig dock tillbaka 

via Bakåt , väljer Tillbaka till guidad tur och klickar på Punkt 1 så att filmen 

kan ses om.



TP klickar på X och väljer Punkt 2 



TP väljer Bakåt därefter Fördjupning , Mossen och Växter på mossen . 


“Stop”, “Ljud”, “Paus”, “Hur långt filmen gått”, “Att det finns tre filmer” 


Klickar X , Bakåt , Bakåt och väljer Tillbaka till guidad tur . TP hittar med 

är lite tveksam innan knapptrycken utförs. 


Klickar på Bakåt , Extra funktioner och bli glad över att ha hittat rätt. 


TP tycker att det var ganska vimsigt, men tror att det nog skulle gå bättre andra 

gången... TP säger också att “jag vill prova och se vad som händer, men med 

pappersprototypen är det lätt att det känns lite omständligt då...” guide. 


TP tycker det mesta var ganska bra, men säger sig “inte veta så mycket om sånt”. 


TP funderar på om det gick att få en liten ruta med information om där man är 

för tillfället. Säger också att det skulle vara kul att använda guiden “på riktigt”. 





TP väljer direkt Inställningar och hittar Ljuskontrollen .



TP väljer Bakåt -knappen, Guidad tur och klickar på Vidare till nästa punkt , 

inga tveksamheter. 


TP hittar utan osäkerheter Volymkontroll och ändrar ljudvolymen. 

– Du missade början av filmen. Den delen vill du se, vad gör du? Hittar direkt 

Spolning och drar den tillbaka. 


TP klickar på X och därefter Punkt 2 . 



TP väljer Hus , Fördjupning , Mossen och Växter på mossen utan att tveka. 


“Avsluta film”, “Ljud”, “Paus”, “Spelgång”, “...kanske steg 2 och 3” 


Klickar X , Hus och Tillbaka till guidad tur utan att tveka. 


Klickar på Bakåt , Extra funktioner . 


TP tycker att det gick bra men att det var kanske lite svårt att prova allt i pappersversionen. 


TP saknar en direktlänk till fördjupning i den guidade turen. 


TP tror inte det men säger att det är en bra idé med en digitalguide. 




TP väljer direkt Inställningar och Ljuskontrollen utan att tveka.




TP trycker först på Svensk flagga -knappen, går sedan med hjälp av Bakåt 

till huvudmenyn och väljer Guidad tur . Klickar sedan på Punkt 1 , inga tveksamheter. 


TP pekar först på Spolning men innan tryckning ändrar sig TP till Volymkontroll 

och ändrar ljudvolymen. 


Hittar direkt Spolning och drar den tillbaka. 


TP klickar på X och därefter Punkt 2 . 



TP väljer efter mycket om och men Bakåt , trycker därefter på Extra funktioner , 

Faktabibliotek , Bakåt , Bakåt och sedan Fördjupning , Mossen och Växter på mossen . 

Tycker att det vore mycket bättre om det fanns en direktlänk till fördjupningen 

direkt från guiden. 


“Stäng av”, “Ljud”, “Vet inte”, “Var i filmen”, “Delar kanske... får jag trycka?” 


Klickar X , Bakåt , Hus och Tillbaka till guidad tur utan att tveka. 


Klickar på Hus , Extra funktioner och hittar “Medverkande”. 


TP säger att “med tanke på mitt tekniska sinne tycker jag att det gick ganska 

bra” och att det inte var så svårt.



TP tyckte vissa knappar var svåra. Och såpåpekas att “Extra funktioner” inte är 

så bra formulering, kanske skulle kunna heta “Extra”. 


TP tycker att guiden var “fin”. 





TP väljer direkt Inställningar och Ljuskontrollen utan problem. 


TP klickar Bakåt till huvudmenyn och väljer Guidad tur . Klickar sedan på 

Vidare till nästa punkt . 


TP trycker direkt på Volymkontroll . 




TP klickar på X och därefter Vidare till nästa punkt . 



TP väljer att klicka på Hus och sedan Fördjupning , Mossen och Växter på mossen , 

inga tveksamheter. 


“Stanna”, “Volym”, “Paus”, “Filmens gång”, “Olika filmer” 


Klickar X , Hus och Tillbaka till guidad tur utan att tveka.



Klickar på Hus , Extra funktioner och hittar “Medverkande”. 


TP tycker att det gick bra. 


TP tycker att det borde finnas en direktlänk från giden till fördjupningen. 


TP säger att det är bra att man inte kan tappa bort sig, att det alltid kan komma 

tillbaka 



Figur G.8: Bakåtknapp, Version 1 och 8 


TP väljer direkt Inställningar och Ljuskontrollen utan problem. 


TP klickar Bakåt till huvudmenyn och väljer Guidad tur , här kommenterar 

TP att det är en mycket dålig karta och att “Start” inte borde vara längst upp. 

Väljer sedan Punkt 1 . 


TP trycker direkt på Volymkontroll . 




TP klickar på X och därefter Punkt 2 .




TP klickar på Punkt 3 men kommer sen på att det var ju inte bra, stänger med 

X och provar Punkt 2 som också får stängas med X , därefter väljs Bakåt , 

Fördjupning , Mossen och Växter på mossen , TP kommenterar att det hade 

varit bra med den direktlänk. 


“Stäng”, “Ljud”, “Paus”, “Spelning”, “Olika filmer” 


Klickar X , Hus och Tillbaka till guidad tur utan att tveka. 


Klickar på Hus , Extra funktioner och hittar “Medverkande”, funderar lite 

och säger att formuleringen “Extra funktioner” inte är särskilt bra. 


TP tycker att det gick bra. 


“Medverkande” borde inte ligga under “Extra funktioner”, det var en konstig 

karta och det var inte så bra förklarat med de tre filmklippen i filmvisning, man 

borde kunna “scala om” tidsaxeln i stället... Det borde också finnas en direktlänk 

från giden till fördjupningen. 


TP tycker att det var en konstig placering av X -et, “det brukar vara uppe i 

högra hörnet, nu är det som en bakåtknapp, skulle då lika gärna kunna vara en 

bakåtsymbol”. TP skulle också hellre ha huset i underkanten, eller kanske att 

man la inställningsknappen bredvid huset, så att det blev tydligare att det finns 

knappar där uppe också. 

G.2 Tester på LoFi-prototyp Version 2 




Extra Funktioner Medverkande Bakåt hamnar på huvudmenyn Inställningar 

såg inte denna först. Lite osäker på om ljusstyrkan fixar problemet men provar 

funktionen Ljuskontroll genom att dra markören.




Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Punkt 1 


Volymkontroll som finns i filmen, drar markören. 


Spolning tillbaka filmen till början. 


Stopp 



Bakåt till huvudmenyn Fördjupning Mossen Växter på Mossen 


Stopp Paus Spola 


Bakåt Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Punkt 2 


Bakåt till huvudmenyn Inställningar Så används guiden Extra Funktioner 

“Informationen finns inte”. 


Det gick bra! 


Det var lätt att veta var men var och enkelt att backa. 1/2 var svårt att förstå att 

det var film ett av två. 


Medverkande tolkas som kompisar som också har guiden och kan kolla var de 

är i museet. Skorsten på huset för att bättre visa att det är hem.






Extra Funktioner Tangentbordet Bakåt hamnar på huvudmenyn Inställningar . 

Ljuskontroll drar markören. 


Bakåt till huvudmenyn Så används guiden för att få information om hur 

guiden skall användas, vet vad som egentligen söks. Bakåt till huvudmenyn 

Guidad Tur Punkt 1 


Volymkontroll som finns i filmen, drar markören. 


Spolning tillbaka filmen till början. 


Stopp 







Stopp Bakåt Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Punkt 2 


Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner Medverkande



Det gick bara fint! 


Mycket lätt att använda och känns nog simpelt för alla. Lätt att veta var i guiden 

man är och tydlig information. 


Oklart när fler filmer finns, första filmen av två borde stå överst och sedan andra 

filmen eller nästa film på knappen. Stopp i filmen kan vara en bakåtknapp här, 

stopp används på annat sätt i vissa mediaspelare som finns i datorer. 





Inställningar Ljuskontroll drar markören. 


Hus . Tittar igenom guiden för att se vad den innehåller Så används guiden 

Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur 

Nästa Punkt . 


Paus Volymkontroll som finns i filmen, drar markören Spolning tillbaka till 

början Play . 


Redan åtgärdat det i föregående punkt. 


Stopp 



Bakåt till huvudmenyn Fördjupning Mossen Växter på Mossen





Hem Guidad Tur Punkt 2 


Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner Medverkande 


Det gick bara! 


Helheten var mycket bra! 


Under Inställningar borde det finnas ett ljusreglage och ett kontrastreglage. När 

dessa inställningar ändras bör en “spara inställningar”, “ok” eller “godkänn” 

finnas för att tydliggöra att en ändring gjorts. Tycker det bör stå ungefär hur 

lång tid det tar att gå den guidade turen alltså hur mycket material det finns 

därunder, samma gällande fördjupning. Eller att det finns en knapp som heter 

“Guidad Tur” och därunder “Standard Tur, ca 30 minuter” och “Avancerat, ca 3 

timmar”. Knappen “Nästa Punkt” borde bara heta “Nästa” eller “Vidare”, den 

skulle även kunna bestå av en framåt pil. När en film som består av två delar 

startas bör det komma upp en förtext som förklarar att detta är film ett av två på 

denna punkt. Tycker att bakåt borde finnas i filmen istället för stopp. Stopp sägs 

ha funktionen att bilden blir svart och filmen spolas tillbaka till början, funktion 

som vissa mediaspelare tillskrivit denna knapp i datorer. Det finns ingen knapp 

för att komma från en film direkt till huvudmenyn, saknar en sådan. När en film 

tagit slut kan systemet återvända till kartan men ha den fade-ad, två knappar 

dyker upp “Nästa punkt” och “Fördjupa dig här”. 



Figur G.12: Bakåtknapp, Version 6







Spolning upptäcker sedan Volymkontroll som finns och drar markören. 


Stop Punkt 1 


Nästa Film hoppas hamna på nästa punkt, Stop 





Stopp, vet ej vad Paus-knappen betyder, Spola 




Bakåt till huvudmenyn Fördjupning Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner 

Medverkande 


Det gick riktigt bra! 


Vill ha en knapp som går direkt till huvudmenyn. 


Hade nog läst hur guiden skulle användas om det var “på riktigt”.








Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Nästa Punkt 


Volymkontroll drar markören. 


Stop Punkt 1 





Hem Fördjupning Mossen Växter på Mossen 


Stopp Paus Filmens tidslinje (spolning) 




Hem Inställningar Bakåt till huvudmenyn Så används guiden Scrollar 

längst ner kanske det står. 


Det gick väl bra



Svårt att veta var man var 


Nej 



Figur G.14: Bakåtknappar, Version 1, 3, 7, 9 och 2 




Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Nästa Punkt 




Spolning drar markören till början. 







Stopp Paus Hur mycket av filmen som setts (spolning) 


Stopp Bakåt Bakåt till huvudmenyn Guidad Tur Punkt 2



Bakåt till huvudmenyn Så används guiden Scrollar längst ner kanske det 

står. Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner Medverkande 


Det gick väl bra 


Stopp stannar filmen och spolar tillbaka den till början. Dålig bakåt-knapp. Medverkande 

var svårt att förstå. 


Hittade inte huset som leder tillbaka till huvudmenyn 











Spolning drar markören till början. 





Bakåt till huvudmenyn Fördjupning Mossen Växter på Mossen



Stopp Paus Spolar filmen framåt och bakåt (och var i filmen man är) 




Bakåt till huvudmenyn Så används guiden Scrollar längst ner kanske det 

står. Bakåt till huvudmenyn Extra Funktioner Medverkande 


Rätt bra! 


Förvirrande att medverkande ligger under Extra Funktioner. 


Ville kunna trycka på huset uppe i vänstra hornet.

198 Kapitel G. LoFi-tester

Bilaga H 

Skissarbete, andra iterationen av 

designprocessen 

199

200 Kapitel H. Skissarbete, andra iterationen av designprocessen 

Figur H.1: Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 1

Figur H.2: Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 2 

201

202 Kapitel H. Skissarbete, andra iterationen av designprocessen 

Figur H.3: Skissarbete varv 2, sammanfattning. Bild 3

Utvärdering och uppdatering av GUI och systemdesign i digitala ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?