Mjukvarurealiserad bildtelefoni - Umeå universitet
Mjukvarurealiserad bildtelefoni - Umeå universitet
Mjukvarurealiserad bildtelefoni - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Spektral redundans<br />
På grund av hur det mänskliga ögat (och därför även dagens bildskärmar) är konstruerat så brukar<br />
bilder vanligen representeras som matriser av pixlar med färgvärden uttryckt i RGB komponenter.<br />
Detta medför den tekniska fördelen att bildskärmarna då kan använda pixelvärdet för varje färgkanal<br />
som ett intensitetsvärde för hur starkt det skall belysa varje pixel på skärmen. Det finns dock<br />
ett flertal andra färgrymder som representerar bildinformation på andra, mer lämpliga för den<br />
aktuella tillämpningen, vis. För kompression av färgbilder (bland annat för television) har det<br />
tagits fram ett flertal standarder där alternativa färgrepresentationer som är mer lämpliga för<br />
kompressionstillämpningar har valts. Exempel på sådana färgrymder är HSL, HSI, YUV, YIQ och<br />
YCbCr. I dessa färgrymder bestäms färger i termer av ljusintensitet (svart–vit komponenten i<br />
dagens television), luminans (eller färgstyrka) och kromatisitet (eller färgdjup). Fördelen inom<br />
komprimering med detta beror på att det mänskliga ögat är betydligt bättre på att uppfatta<br />
skiftningar i ljusintensitet än skillnader i färgkomponenter (det finns ca hundra miljoner tappar mot<br />
bara ca fem miljoner stavar i mänskliga ögon), vilket kan utgöra en källa för redundans i bilddata.<br />
Speciellt är det mänskliga ögat relativt okänsligt för förändringar i färger, varför färgkomponenterna<br />
med fördel kan trunkeras med variansmetoder (vilka då filtrerar bort de högfrekventa<br />
koefficienterna). Ett vanligt schema för kodning av färgbilder brukar vara 4:1:1, d.v.s.<br />
att fyra gånger mer intensitetsinformation än färginformation sparas. Med andra ord är det möjligt<br />
att på grund av det mänskliga ögats konstruktion komprimera färgsignalerna mer än intensitetssignalen<br />
utan att den mänskliga slutanvändaren märker det. Det är även möjligt att hårdare komprimera<br />
färgkomponenten i bilder utan att orsaka alltför kraftiga matematiska fel, kraftigare<br />
kompression än 4:1:1 tenderar dock att påverka den subjektiva upplevelsen av bilden negativt.<br />
Figur 11. MSE som funktion av kompressionsgrad för olika färgkodningsscheman.<br />
Bild Lena, blockdimension 16, trunkerad efter magnitud<br />
46