Mobilt inventeringssystem för kemikalieregister - Institutionen för ...

Ume˚a Universitet Mars 2005 

Institutionen för datavetenskap 

Therese Edvall 

Examensarbete D 20p 

Mobilt inventeringssystem för 

kemikalieregister 

Intern handledare: Johan Karlsson 

Extern handledare: Mattias Sandström 

Examinator: Per Lindström

Abstract 

This master thesis report describes a system for inventory of chemicals at 

Arbetslivinstitutet Norr, Ume˚a. It describes the development of a chemical 

database registry for storage of the chemicals and investigates different aspects 

and difficulties in making the data accessible and possible to update 

by a user of a mobile device. 

The thesis shows some previous work done by scientists or companies in 

developing similar systems, gives a brief description of computer communication 

and investigates some mobile devices on the market. The development 

of the inventory system is described and the paper closes with an evaluation 

and a discussion about this system and the future of inventory systems.

Sammanfattning 

Detta examensarbete beskriver ett system för inventering av kemikalier 

lagrade hos Arbetslivsinstituet Norr i Ume˚a. Rapporten behandlar utvecklingen 

av en kemikaliedatabas och ett kemikalieregister och undersöker olika 

aspekter och sv˚arigheter i arbetet att göra informationen tillgänglig och uppdaterbar 

fr˚an en mobil enhet. 

Rapporten tar upp tidigare arbeten där vetenskapsmän eller företag utvecklat 

liknande system, beskriver modern datorkommunikation och undersöker 

n˚agra mobila enheter p˚a marknaden. Utvecklingen av inventeringssystemet 

beskrivs och rapporten avslutas med en utvärdering och diskussion 

kring systemet och framtidens inventeringssystem.

Inneh˚all 

1 Inledning 1 

1.1 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

1.2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

2 Problembeskrivning 3 

3 Metodbeskrivning 5 

4 Kemikalieregistret 7 

4.1 Kemikalie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

4.2 Beh˚allare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

4.3 Sök kemikalie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

4.4 Sök beh˚allare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

4.5 Loggade uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

4.6 Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

5 Liknande system 15 

5.1 Kemiförr˚adet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

5.1.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

5.2 InventorySecurity . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 


5.3 PiccoPharma läkemedelssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 


5.4 Vitec Nova Besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 


5.5 iGrocer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 


6 Mobil kommunikation 27 

6.1 WLAN/ Wi-Fi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

6.1.1 IEEE 802.11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

6.2 Bluetooth . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

6.3 GSM/GPRS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

6.4 RFID . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

6.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

i

Mobilt inventeringssystem för kemikalieregister 

7 Mobila enheter 33 

7.1 PDA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

7.1.1 Programvaruutveckling till handdatorer . . . . . . . . . 35 

7.2 Mobiltelefoner/Smartphones . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

7.3 Streckodsläsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

7.4 Enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

7.4.1 Intermec M90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

7.4.2 Symbol CS 1504 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

7.4.3 Palm Tungsten C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

7.4.4 HP Ipaq 5550 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

7.4.5 Qtek 2020 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

7.4.6 Nokia 6600 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

7.4.7 Piccolink 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

8 Prototyp av Kemikalieregistrets inventeringssystem 43 

8.1 Val av arkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 

8.2 Val av enhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

8.3 Val av kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

8.4 Implementation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 

8.5 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

8.5.1 Användarens perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

8.5.2 Uppfyllelse av specifikationskrav . . . . . . . . . . . . . 48 

9 Diskussion och slutsatser 51 

10 Tack 55 

Appendices 61 

A Kemikaliedatabasen 61 

ii

Figurer 

4.1 Information om en kemikalie . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

4.2 Information om en beh˚allare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

4.3 Sökning efter kemikalier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

4.4 Sökning efter beh˚allare i etanolsk˚ap kylrum . . . . . . . . . . 11 

4.5 Information om en kemikalie i kemikalieloggen . . . . . . . . . 12 

4.6 Registrera beh˚allare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

5.1 IS webbgränssnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

5.2 Vitec Nova Besiktning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

5.3 Webbgränssnittet för iGrocer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

5.4 iGrocer- möjlighet att skanna streckkoder med mobilen . . . . 25 

7.1 Intermec M90 streckodsläsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

7.2 CS 1504 streckkodsläsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

7.3 Palm Tungsten C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

7.4 HP Ipaq 5550 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

7.5 Qtek 2020 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

7.6 Nokia 6600 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

7.7 PiccoLink 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

8.1 Förstasidan i inventeringssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . 45 

8.2 Detaljer om en inventering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 

8.3 Inventera med streckkoder (vänster) eller utan streckoder (höger) 47 

8.4 Lista med alla avvikelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

A.1 EER schema över databasen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 

iii


iv

Kapitel 1 

Inledning 

Det blir allt vanligare med mobiltelefoner, handdatorer och andra mobila 

enheter bland s˚aväl företag som privatpersoner. Mobiltelefonabbonemangen 

har under de senaste tio ˚aren ökat fr˚an 34 miljoner till över 1 miljard i hela 

världen [1]. Det innebär att det numera finns fler mobiltelefonabbonemang 

än fasta abonnemang. Det är mycket möjligt att en liknande utveckling har 

startat när det gäller andra mobila enheter, som PDA, laptops, palmtops, 

mm. Hur stor än tillväxten av tr˚adlösa Internettjänster blir i framtiden är 

det uppenbart att tr˚adlösa nätverk, och de mobila tjänster de möjliggör, är 

här för att stanna. 

Denna rapport är en del av ett examensarbete utfört vid institutionen för 

datavetenskap, Ume˚a Universitet. Examensarbetet har utförts ˚at Arbetslivsinstitutet 

Norr i Ume˚a (ALI-Norr). Examensarbetet bestod i att implementera 

ett system för hantering och registrering av kemikalier (kemikalieregistret), 

utreda hur ett mobilt system för inventering av kemikalierna kan 

implementeras (kemikalieregistrets inventeringssystem) samt implementera 

en prototyp av detta mobila system. 

I denna rapport beskrivs kortfattat kemikalieregistret samt n˚agra system 

med användningsomr˚aden som liknar kemikalieregistrets inventeringssystem. 

Rapporten beskriver olika lösningar för datakommunikation med mobila enheter 

och hur n˚agra mobila enheter fungerar samt vilken kapacitet och vilka 

begränsningar som finns hos dessa. Den prototyp av kemikalieregistrets inventeringssystem 

som tagits fram utifr˚an dessa undersökningar beskrivs och 

utvärderas i slutet av denna rapport. 

1


1.1 Disposition 

För att ge en överblick följer här en kort beskrivning över varje kapitel i 

rapporten. 

Kapitel 2, Problembeskrivning, tar upp syftet med denna rapport samt n˚agra 

fr˚agor som examensarbetet skulle besvara. Kapitel 3 behandlar de metoder 

och tillvägag˚angssätt som har använts. 

Därefter följer n˚agra kapitel som presenterar teori och fakta som har använts 

som grund till de val av implementationssätt som senare har gjorts. Kapitel 

4 beskriver ALI-Norrs Kemikalieregister. I nästa kapitel, kapitel 5, undersöks 

n˚agra system där användningsomr˚adet p˚aminner om den prototyp som har 

implementerats. Därefter följer kapitel 6 som behandlar datorkommunikation, 

framför allt tr˚adlös kommunikation, och kapitel 7 som mer ing˚aende beskriver 

de olika mobila enheter som finns p˚a marknaden idag och metoder att 

utveckla programvara till dessa. 

I kapitel 8 diskuteras de olika alternativ som finns för att implementera ett 

mobilt inventeringssystem varp˚a den slutliga prototypen beskrivs. 

Slutsatser fr˚an projektet och en diskussion kring resultat och framtida utveckling 

inom omr˚adet behandlas i kapitel 9. 

Till slut riktas ett tack till alla som hjälpt mig med examensarbetet. 

1.2 Bakgrund 

Vid ALI-Norr finns en grupp som arbetar med kemiska och mikrobiologiska 

hälsorisker och hur dessa p˚averkar människor i deras arbetsmiljö. Därför 

finns ett stort antal kemikalier lagrade hos ALI-Norr. För att h˚alla god ordning 

p˚a kemikaliebeh˚allarna krävs ett register där det tydligt framg˚ar vilka 

kemikalier som finns p˚a enheten, var dessa finns lagrade (i kemikalieförr˚adet, 

kylrum eller p˚a andra ställen i byggnaden) och hur de skall hanteras i labbet. 

Kemikalieregistret m˚aste ocks˚a underh˚allas vilket innebär att inventering bör 

ske p˚a regelbunden basis. 

Under detta examensarbete har ett s˚adant system, kallat Kemikalieregistret, 

designats, implementerats och testats. Kemikalieregistret presenteras närmare 

i kapitel 4. Den här rapporten behandlar hur Kemikalieregistret kan 

göras tillgängligt genom mobila enheter för att underlätta vid inventeringen 

av systemet. I denna rapport kommer detta inventeringssystem att refereras 

till som Kemikalieregistrets inventeringsystem. 

2

Kapitel 2 

Problembeskrivning 

M˚alet med examensarbetet var att designa och implementera ett kemikalieregister 

till ALI-Norr samt att undersöka hur en applikation till en handdator 

eller annan mobil enhet som skulle användas vid inventering av kemikalieförr˚adet 

kunde implementeras. Arbetet med kemikalieregistret utfördes under 

sommaren och hösten 2004 och finns idag tillgänglig genom ALI-Norrs interna 

nätverk. En prototyp av den mobila applikation har ocks˚a implementerats och 

testats. 

N˚agra av de fr˚ageställningar som skulle tas upp var: 

• Hur kan programmet implementeras p˚a en mobil enhet? Vilka verktyg 

behövs och vilka programmeringsspr˚ak är lämpliga? 

• Hur kan data hämtas fr˚an databasen till den mobila applikationen? 

(Kabel, webb, LAN, WLAN, 3G, Bluetooth osv.) Hur fungerar det i 

praktiken? 

• Hur mycket data kan sparas p˚a den mobila enheten? 

• Finns det andra, liknande system? Vilka är likheterna/olikheterna och 

kan n˚agra lösningar ˚ateranvändas? 

I specifikationen för den mobila applikationen framgick att inventeringssystemet 

skall: 

• Vara användbart i alla delar av kemikalieförr˚adet, dvs. s˚aväl kemikalieförr˚aden, 

frysrum och helst ocks˚a p˚a andra platser i byggnaden, ALI- 

Norr, där kemikalier kan förvaras. 

• Presentera relevant information om kemikaliebeh˚allarna, till exempel 

vilken kemikalie de inneh˚aller. 

3


• Ge möjlighet p˚a plats kontrollera att informationen i kemikalieregistret 

överenstämmer med beh˚allarna i kemikalieförr˚aden. 

• Presentera aktuell information och kunna uppdatera relationsdatabasen 

med information. 

• Vara enkelt att använda. 

• Vara kostnadseffektivt med avsende p˚a h˚ardvara och användning. 

4

Kapitel 3 

Metodbeskrivning 

Systemet kan delas upp i tv˚a delar, det grundläggande systemet för stationära 

datorer, Kemikalieregistret, och applikationen för mobila enheter som bygger 

vidare p˚a detta, Kemikalieregistrets inventeringssystem. 

För att undersöka användarnas krav p˚a webbapplikationerna gjordes en kort 

blankettundersökning bland personalen i kemigruppen. Blanketten bestod av 

n˚agra fr˚agor och utifr˚an detta samt möten mellan alla inblandade ställdes en 

kravspecifikation fr˚an ALI-Norr. 

Författaren av detta arbete träffade en grupp best˚aende av tre personer fr˚an 

enheten vid ett antal tillfällen för att diskutera funktionalitet och användarkrav. 

Resultatet fr˚an dessa möten blev en relativt detaljerad beskrivning av 

systemets användargränssnitt. Denna l˚ag till grund för designen av databasen 

samt utvecklingen av användargränssnittet. 

Databasen som Kemikalieregistret använder sig av implementerades i MS- 

SQL och användargränssnittet designades och implementerades i ASP.NET 

och C# genom utvecklingsverktyget Visual Studio.NET. 

En grundläggande litteraturstudie p˚abörjades parallellt med arbetet med 

Kemikalieregistret. 

Utifr˚an efterforskningar och tips fr˚an utomst˚aende har n˚agra system valts ut 

där funktionaliteten p˚amint om Kemikalieregistrets inventeringssystem. Intervjuer 

har gjorts med personer som haft inblick i dessa system, och demonstrationer 

har ocks˚a gjorts för att visa p˚a deras funktionalitet. Dessa system 

har sedan utvärderats för att se vilka funktioner och finesser som kan vara 

till användning i Kemikalieregistrets inventeringssystem. 

Olika mobila enheter har ocks˚a undersökts och utvärderats för att se vilka 

som är lämpliga till inventeringssystemet. 

5


Med slutsatser dragna fr˚an dessa metoder designades sedan ett gränssnitt till 

Kemikalieregistrets inventeringssystem och testades p˚a plats av personal vid 

ALI-Norr. 

6

Kapitel 4 

Kemikalieregistret 

Vid ALI-Norr hanteras en stor mängd kemikalier varför ett webbaserat kemikalieregister 

har utvecklats inom ramen för detta examensarbete. 

Uppgifterna i Kemikalieregistret har sammanställts fr˚an en Accessdatabas i 

vilken kemikaliebeh˚allarna tidigare registrerades samt fr˚an en kemikaliedatabas 

med uppgifter om kemiska ämnen och deras egenskaper. Den första databasen 

fanns sedan tidigare vid ALI-Norr. Uppgifterna fr˚an den senare har köpts in 

fr˚an en utomst˚aende databas, Kemiska Ämnen [2], i samband med detta 

examensarbete. 

Vid nyregistrering av kemikalier köps ytterligare information om kemikalien 

in. Inköpt data sparas i en Accessfil och förs över till kemikalieregistret genom 

att filen tillfälligt laddas upp p˚a webbsidan. 

Databasen som Kemikalieregistret bygger p˚a är implementerad i Microsoft 

SQL Server 2000. I bilaga A finns bland annat designen av denna relationsdatabas 

beskriven. 

Utvecklingsmiljön Microsoft Visual Studio.NET har använts för att skapa 

det webbaserade användargränssnittet i ASP.NET och HTML (precis som 

arbetslivsinstitutets övriga webbsidor). Koden är skriven i MS C# men även 

Javascript har använts till viss klientprogrammering. Cascading Style Sheets 

(CSS) har använts för att definera de stilmallar som använts. Webbapplikationen 

ligger p˚a en IIS webbserver (Internet Information Services 6.0) placerad 

i ALI-Norrs datahall i Ume˚a. Webbsidorna finns tillgänliga för personalen 

inom det interna nätverket. 

I kemikalieregistret finns olika kemikalier och beh˚allare registrerade. Kemikalierna 

är registrerade inom olika kategorier och beh˚allarna finns p˚a olika 

placeringar. Ändringar i uppgifterna i registret loggas i kemikalieloggen eller 

beh˚allarloggen. Personalen kan genom kemikalieregistret söka bland enhetens 

7


alla kemikalier och kemikaliebeh˚allare, ändra dessa data samt föra in nya eller 

ta bort kemikalier och beh˚allare i databasen. Ändringar i databasen loggas 

och kan sp˚aras. 

För att hjälpa användaren finns ocks˚a en manual online. 

4.1 Kemikalie 

En kemikalie är en kemisk förening som sparas i beh˚allare i kemikalieförr˚adet. 

En kemikalie kan lagras i flera beh˚allare. Alla kemikalier har ett unikt 

kemikalienummer som automatiskt tilldelas kemikalien vid registrering. 

Kemikalien har ocks˚a ett CAS-Nummer 1 , ett till flera namn, en kategori och 

kanske ett varuinformationsblad (pdf/Word-dokument) och övrig information. 

Kemikalien kan ocks˚a ha faropoäng, farosymboler, riskfraser, skyddsfraser, 

kokpunkt, smältpunkt, flampunkt, densitet, takgränsvärden och niv˚agränsvärden. 

Dessa kan enbart läggas till genom uppdatering fr˚an en fil med 

data fr˚an Kemiska Ämnen [2]. 

Figur 4.1: Information om en kemikalie 

Längst ned i figur 4.1 presenteras en tabell med alla beh˚allare som inneh˚aller 

den aktuella kemikalien. I detta fall finns tv˚a beh˚allare med den aktuella 

kemikalien. 

1 Varje substans som finns registretat i världens största databas för kemiska substanser, 

CAS-REGISTRY, har en unik identifierare, ett CAS-Nummer [3]. 

8


4.2 Beh˚allare 

En beh˚allare inneh˚aller en kemikalie och finns placerad n˚agonstans i kemikalieförr˚adet, 

i ett frysrum eller n˚agon annanstans i byggnaden (ALI- Norr). 

De flesta beh˚allare placeras utifr˚an vilken kategori kemikalien de inneh˚aller 

tillhör. Varje beh˚allare har ocks˚a en unik beh˚allarmärkning som best˚ar av 

kemikaliens nummer samt beh˚allarens löpnummer. Beh˚allaren kan ocks˚a ha 

en tillverkare, batchnummer, artikelnummer, renhet, bäst före-datum och 

övrig information. P˚a varje beh˚allare skall en etikett som talar om vad beh˚allaren 

inneh˚aller klistras fast. 

När inneh˚allet i en beh˚allare är slut eller när beh˚allaren av n˚agon annan 

anledning skall plockas bort ur förr˚adet skall denna avföras ur registret. När 

en beh˚allare avförts kan uppgifterna om den inte längre ändras men den 

finns kvar i registret. Detta för att personalen skall kunna se informationen 

vid inköp av nya kemikalier. 

Etiketten som skrivs ut p˚a och klistras p˚a beh˚allaren skall inneh˚alla en beh˚allarmärkning 

De första siffrorna best˚ar av kemikaliens nummer och de 

sista siffrorna är beh˚allarens löpnummer. Tillsammans utgör detta en unik 

nyckel för beh˚allaren. Beh˚allaren i figur 4.2 har märkningen 6047 som är 

kemikalienumret för Etanol. Beh˚allaren har löpnummer 7, vilket innebär att 

det är den 7:e beh˚allaren som registrerats inneh˚allande Etanol. 

Figur 4.2: Information om en beh˚allare 

9


4.3 Sök kemikalie 

Sökning bland kemikalier registrerade i databasen kan ske p˚a kemikalienummer, 

CAS-Nummer, namn eller kategori. Ju fler kriterier som anges, desto 

mer specifik blir sökningen. 

I figur 4.3 har sökning gjorts p˚a kemikalienummer inneh˚allande ”100”. I 

tabellen längst ned visas sökresultatet med alla träffar och för varje träff 

kemikaliens nummer, ett av kemikaliens namn, kemikaliens kategori och en 

knapp som ger möjlighet att direkt registrera en beh˚allare med respektive 

kemikalie. 

4.4 Sök beh˚allare 

Figur 4.3: Sökning efter kemikalier 

Sökning bland registrerade beh˚allare kan ske p˚a beh˚allarens kemikalienummer 

och löpnummer, dess placering och de uppgifter som finns bland övrig 

information. Ju fler kriterier som anges, desto mer specifik blir sökningen. 

I figur 4.4 har sökning gjorts bland beh˚allare placerade I Etanolsk˚ap kylrum 

där fältet Övrigt inneh˚aller textsträngen ”Köpt”. Sökningen fick tre träffar 

10


som presenteras i tabellen längst ned. Man kan ocks˚a se om de funna beh˚allarna 

är avförda ur registret eller ej. I detta fall är ingen av träffarna avförda 

fr˚an registret. 

Figur 4.4: Sökning efter beh˚allare i etanolsk˚ap kylrum 

4.5 Loggade uppgifter 

När uppgifterna om en kemikalie har ändrats eller tagits bort sparas alla de 

tidigare uppgifterna i kemikalieloggen. I kemikalieloggen kan sökning samt 

radering av kemikalier göras. I kemikalieloggen kan man förutom de vanliga 

kemikalieuppgifterna se när uppgifterna om en kemikalie blivit ändrade, av 

vem de blivit ändrade, när kemikalien registrerades första g˚angen och av 

vem den registrerades. Även de senaste, dvs. de aktuella, uppgifterna om en 

kemikalie finns i loggen. 

Figur 4.5 visar en kemikalie i loggen. Siffrorna längst upp visar att uppgifterna 

för kemikalien ändrats fyra g˚anger och genom att använda dessa länkar finns 

möjlighet att bläddra fr˚an de första uppgifterna som förts in om kemikalien, 

till de senaste uppgifter som förts in. 

När uppgifterna om en beh˚allare ändras eller om beh˚allaren avförs sparas alla 

de tidigare uppgifterna p˚a samma sätt som för kemikalier, men i beh˚allarloggen. 

11


Figur 4.5: Information om en kemikalie i kemikalieloggen 

Sökning i kemikalieloggen respektive beh˚allarloggen g˚ar till precis som övrig 

sökning samt p˚a det datum beh˚allaren eller kemikalien registrerades första 

g˚angen, eller p˚a det datum en beh˚allare blivit avförd fr˚an registret. 

4.6 Registrering 

Registrering av kemikalier och beh˚allare sker genom att fylla i vanliga webbformulär. 

När en ny beh˚allare skall registreras m˚aste användaren först göra 

en sökning i registret och hitta den kemikalie som finns i beh˚allaren, alternativt, 

om kemikalien saknas i registret, registrera en ny kemikalie. I figur 4.6 

har Dietyleter sökts upp och sedan har användaren klickat sig fram till att 

registrera beh˚allare med aktuell kemikalie. Fältet registrerad av är automatiskt 

ifyllt utifr˚an vem som är inloggad p˚a intranätet. Kontroll görs av att 

alla fält är ifyllda korrekt innan registrering sker. I detta fall m˚aste datumet 

˚atgärdas. 

Det finns ocks˚a möjlighet att registrera nya kategorier och placeringar. 

Informationen i registret kan ändras vid senare tillfälle genom webbgränssnitt 

anpassade för detta. Uppdatering av information om en kemikalie kan, 

som tidigare nämnts, ocks˚a göras genom att ladda upp information fr˚an en 

Accessfil. Denna funktion används p˚a nyinlagda kemikalier där all information, 

som till exempel kemikaliens farosymboler och riskfraser, ännu inte finns 

inlagd. 

12


Figur 4.6: Registrera beh˚allare 

Med denna funktion kan man enkelt föra över inköpt information fr˚an en 

Accessdatabas till kemikalieregistret vilket görs med jämna mellanrum för de 

nyligt registrerade kemikalierna. 

13


14

Kapitel 5 

Liknande system 

Under examensarbetet undersöktes en rad system med liknande användningsomr˚ade 

som Kemikalieregistrets inventeringssystem. Detta gjordes för att 

finna uppslag och se om det fanns tidigare lösningar som kunde utnyttjas vid 

implementeringen av inventeringssytemet. De system som undersöktes var 

Kemiförr˚adet vid Ume˚a universitet, PiccoPharma Läkemedelsystem, Vitec 

Nova Besiktning, Inventory Security och iGrocer. Nedan beskrivs respektive 

system samt de fördelar och nackdelar som kan tänkas uppkomma om 

tekniken i respektive system skulle användas för Kemikalieregistrets inventeringssystem. 

I kapitel 7 beskrivs de mobila enheter som använts i respektive 

system. 

5.1 Kemiförr˚adet 

Kemiförr˚adet vid Ume˚a universitet tillhandah˚aller kemikalier och lösningsmedel, 

glas- och laboratorieutensilier, flytande kväve, kolsyreis, samt gas 

m.m. till institutionerna vid universitetet, Norrlands Universitetssjukhus, 

FOI, Skogshögskolan, Arbetslivsinstitutet m fl. I förr˚adet lagras drygt 2500 

olika artiklar där de flesta artiklar best˚ar av kemikalier. 

Sedan 1997 har Kemiförr˚adet i Ume˚a använt sig av ett system med handh˚allna 

datorer/streckkodsläsare av typen Intermec M90 (kapitel 7.4.1), vilket 

kunde vara av intresse i arbetet med Kemikalieregistrets inventeringssystem. 

Under ett studiebesök p˚a Kemiförr˚adet demonstrerades systemet av Hans 

Sjöström p˚a Kemiförr˚adet [4]. 

Varje g˚ang en kund vill köpa en artikel fr˚an Kemiförr˚adet används systemet 

med den handh˚allna streckkodsläsaren. Kundnumret och namn för aktuell 

kund knappas in i streckkodsläsaren när kunden kommer till Kemiförr˚adet. 

Därefter följer personal med kunden till själva förr˚adet, där alla flaskor och 

15


burkar lagras, och plockar ihop alla varor som kunden behöver. Kemiförr˚adet 

har h˚ard kontroll p˚a vilka flaskor som tagits fr˚an hyllorna i förr˚adet i och 

med att varje vara som plockas fr˚an sin plats registreras i streckkodsläsaren 

genom att streckkoden för respektive vara läses av. 

När detta är gjort l˚ases förr˚adet ˚ater och personal och kund ˚atervänder till 

kemiförr˚adets disk, där ett kopplingsdäck finns kopplad till en stationär dator. 

Streckkodsläsaren dockas i kopplingsdäcket och informationen om köpet 

laddas ned till en dator som inneh˚aller mjukvara för att kommunicera med 

streckkodsläsaren. Informationen visas p˚a datorskärmen och kan sedan godkännas. 

Efter godkännande laddas informationen över till Kemiförr˚adets lagersystem, 

en bekräftelse skrivs ut till kunden och köpet läggs till i systemet 

och kommer att faktureras kunden. 

Antalet besök vid kemiförr˚adet uppskattas till ca 80/dag där medeltalet av 

varuinköpen uppg˚ar till ca 4 varor/kund. Nya inköp görs 2ggr/ vecka vilket 

räcker för att alltid ha varor i lager [4]. 

5.1.1 Sammanfattning 

Fördelar 

• Användarna behöver inte knappa in koder för kemikalierna manuellt. 

Det räcker med att trycka p˚a en knapp p˚a streckkodsläsaren för att 

varan skall registreras. 

• Systemet blir relativt säkert och felmarginalerna under inventeringen 

vid registrering av befintliga kemikalier minimeras jämfört med manuell 

registrering. 

• Minnet p˚a en Intermec M90 räcker till att alla kemikalier i kemikalieförr˚adet 

skall kunna registreras i läsaren innan synkronisering mot kemikaliedatabasen 

görs. P˚a s˚a sätt kan hela inventeringen ske innan dockning i kopplingsdäcket 

behöver göras. 

• Användaren kan p˚a plats skriva in kommentarer till de registrerade 

kemikalierna och spara dessa vid överföring till databasen. 

Nackdelar 

• Alla artiklar i Arbetslivsinstitutets kemikalieförr˚ad behöver förses med 

streckkoder för att systemet ska bli tillämpbart. Nya rutiner vad gäller 

inköp och registrering av kemikalier där nya kemikalier förses med 

streckkodsmärkning behöver införas. 

16


• Användaren f˚ar ingen omedelbar feedback till sina handlingar. Om n˚agot 

misstämmer mellan kemikalier registrerade i läsaren och kemikalier 

i kemikalieregistret upptäcks inte detta förrän användaren laddar över 

data till den stationära datorn. 

• Kostnad för inköp av streckkodsläsare, streckkodsskrivare och etiketter. 

• Systemet är l˚ast till den streckkodsläsare som köpts in. 

• Programvara för att ta emot och hantera överförd information fr˚an 

streckkodsläsaren behöver implementeras eller köpas in. 

Tekniken med streckkodsläsare som används i kemiförr˚adet har n˚agra fördelar 

som skulle vara till nytta i kemikalieregistrets inventeringssystem. Dessvärre 

kommer en stor del av de fördelar som detta system bidrar med i kemiförr˚adet 

inte till lika stor användning i Kemikalieregistrets inventeringssystem. Systemet 

som skall utvecklas kommer inte att användas i lika stor utsträckning 

som systemet i kemiförr˚adet där kunder dagligen handlar varor och kommer 

inte heller att inneh˚alla samma kvantiteter som i kemiförr˚adet. 

Kemiförr˚adets system framst˚ar dessutom som n˚agot˚alderdomligt och klumpigt 

och det är kanske inte s˚a konstigt med tanke p˚a att det funnits i bruk sedan 

1997. Idag finns nyare teknik som antagligen är mer applicerbar i detta examensarbete. 

5.2 InventorySecurity 

För att se hur ett modernt, effektivt inventeringssystem för vanliga inventarier 

kan fungera kontaktades företaget Champion Chip AB som har utvecklat 

systemet Inventory Security (IS). 

IS är ett inventarie- och stöldmärkningssystem som är relativt nyutvecklat. 

Genom att streckkodsmärka och stöldmärka sin utrustning kan företag skydda 

förem˚alen fr˚an stöld och fr˚an att utrustning kommer bort. I stort sett all 

utrustning kan märkas, tex. stationära och bärbara datorer, mobiltelefoner 

mm. Detta görs genom att en unik nummerserie klistras fast som klistermärke 

eller etsas in i förem˚alet. 

Vid inventering används sedan en liten streckkodsläsare, en CS 1504 (kapitel 

7.4.2), för att scanna av streckkoden p˚a alla förem˚al som skall inventeras. 

Läsaren kopplas till den stationära datorn via usb-kabel och alla streckkoder 

laddas över till ett program som kommunicerar direkt med ISs databas [5]. 

17


Användarna av systemet använder det webbaserade gränssnitt som tillhandah˚alls 

av IS och som är kopplat till systemets egen databas där alla uppgifter 

lagras och som ligger p˚a IS egna servrar. En enkel demo av webbgränssnittet 

finns p˚a ISs webbsida. 

Figur 5.1: IS webbgränssnitt 

När användaren loggar in p˚a systemet visas de inventarier som registrerats 

i det aktuella systemet, inklusive de som nyss laddats in genom streckkodsläsaren. 

Användaren kan själv registrera nya inventarier, l˚ana inventarier eller 

söka bland de inventarier som är registrerade. Detaljer om inventarierna f˚as 

genom att klicka p˚a resp. förem˚al, och där kan ocks˚a ny information skrivas 

in [6]. 

Kostnaden för IS, inklusive streckkodsläsare, är ca. 10 000 kr. Sen tillkommer 

kostnaden att märka inventarierna, dvs. etiketter och arbete med märkningen 

[5]. Övrig utrustning som behövs är bara en vanlig stationär dator med 

Internetuppkoppling för att logga in och för att ladda upp information [6]. 

18



Fördelar 

• De flesta fördelar som fanns med streckkodstekniken i kemiförr˚adet 

finns även här. 

• Streckkodsläsaren CS 1504 är mer lätthanterlig än den i kemiförr˚adet. 

• Ett webbgränssnitt för administrering av inventeringssystemet kan lätt 

göras genom en vidareutveckling av kemikalieregistret. 

Nackdelar 

• De flesta nackdelar med tekniken i kemiförr˚adet finns även här. 

• Kommentarer till kemikalierna kan inte registreras p˚a plats. 

Även om systemet skiljer sig väldigt mycket fr˚an Kemikalieregistrets inventeringssystem 

vad gäller de fysiska inventarierna, tycks det mesta änd˚a g˚a 

att ˚ateranvända. Att använda ett webbgränssnitt för administrationen är 

en tilltalande lösning med tanke p˚a att Kemikalieregistret redan utvecklats 

som en webbapplikation. Kemikalieregistret skulle behöva vidareutvecklas 

för att anpassas till denna lösning, och för att överföra information mellan 

streckkodsläsaren till databasen skulle programvara för detta behöva implementeras. 

Lösningen är smidigare än den i Kemiförr˚adet, men arbetet med genomg˚ang 

och streckkodsmärkning av alla burkar samt problemet med avsaknad av 

feedback kvarst˚ar. 

5.3 PiccoPharma läkemedelssystem 

PiccoPharma är ett system för hantering av läkemedel som har utvecklats 

vid institutionen för datavetenskap i Ume˚a. 

Systemet best˚ar av ett klientprogram, PiccoCClient, och ett serverprogram, 

PiccoServer. PiccoServer är utvecklat för att köras under Windows XP p˚a 

en vanlig, stationär dator. PiccoServer använder sig av en databas, Spriterm, 

som inneh˚aller hela Fass. Fass st˚ar för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige 

och är en läkarbok som ges ut ˚arligen och som är en sammanställning av 

läkemedelsfakta fr˚an läkemedelsindustrin till olika föreskrivare av läkemedel, 

främst läkare och apotekspersonal. 

19


PiccoClient är utvecklat i Visual Studio C++ för att köras under Windows 

CE p˚a en handdator, en Piccolink 2000 försedd med streckkodsläsare och 

WLAN-kort. 

Läkare eller annan v˚ardpersonal kan använda systemet till att ta reda p˚a 

olika läkemedels kostnader, biverkningar, FASS- koder och tillverkare av 

läkemedlen. Varje läkemedel har en unik streckkod som används för att hitta 

informationen. 

Användaren registrerar ett läkemedel i handdatorn genom att antingen själv 

knappa in streckkoden eller genom att använda den streckkodsläsare som 

handdatorn är försedd med. Genom ett knapptryck kan streckkoden p˚a en 

läkemedelsbeh˚allare scannas av och föras över till systemet. 

Användaren kan sedan göra en sökning efter det aktuella läkemedlet. Förfr˚agan 

skickas d˚a direkt genom TCP sockets till servern och PiccoServer 

genom tr˚adlös kommunikation (WLAN). PiccoServer hämtar informationen 

fr˚an Spriterm-databasen och skickar tillbaka rätt information till PiccoC- 

Client. 

Gränssnittet i PiccoCClient är windowsbaserat och handdatorn fungerar som 

en vanlig Pocket PC med tryckkänslig skärm. [7, 8, 9] 


Fördelar 

• Samma som föreg˚aende system med streckkodsmärkning. 

• WLAN uppkopplingen medför att användaren kan f˚a omedelbar tillg˚ang 

till databasen. Därmed kan databasen uppdateras p˚a plats, användaren 

f˚ar direkt feedback till sina val och kan söka bland de kemikalier 

som finns i databasen. 

• All information lagras i databasen p˚a server (kemikaliedatabasen) vilket 

medför att systemet inte kräver ett lika omfattande minne p˚a den mobila 

enheten som om datat sparats p˚a enheten istället. 

• Skärmen medför att användaren kan se information om de kemikalier 

som registrerats, enkelt navigera i programmet och hitta mer information 

om kemikalien/beh˚allaren osv. 

• Ny information och kommentarer kring de inventerade kemikalierna kan 

registreras i handdatorn p˚a plats och överföras direkt till systemet. 

20


Nackdelar 

• Samma som föreg˚aende system med streckkodsmärkning. 

• Utveckling av programvara i klient och server för kommunikation och 

överföring av data. 

• Den relativt höga kostnaden för Piccolink 2000, kapitel 7.4.7. 

• Ett tr˚adlöst nätverk skulle behöva sättas upp. 

Kombinationen PocketPC/streckkodsläsare/WLAN kan utan tvekan komma 

väl till pass i utvecklingen av detta examensarbete. Omedelbar uppdatering 

av systemet, omedelbar feedback till användaren, sökning i databasen och 

presentation av data höjer systemet l˚angt över tidigare systeme. 

5.4 Vitec Nova Besiktning 

Vitec är ett programvarubolag som tillhandah˚aller programvaror och tjänster 

till kunder inom fastighets- och energibranscherna. Vitec best˚ar av bolagen 

Vitec Fastighetssytem AB och Vitec Energi AB och finns i Ume˚a, Stockholm, 

Väster˚as, Göteborg och Malmö. 

Vitec Fastighetssystem AB har utvecklat ett besiktningssystem, Vitec Nova 

Besiktning, som används för att besikta fastigheter. Systemet är utvecklat i 

Visual Studio.Net och används för att besikta en lägenhet direkt p˚a plats vid 

avflyttningsbesiktning. Först markeras den aktuella lägenheten i Vitec Nova, 

ett webbaserat fastighetssystem. Ett uppdrag skickas d˚a till serviceteknikern 

som f˚ar upp all nödvändig information i sin PocketPC när denna kopplas upp 

mot Internet genom GPRS. Genom att logga in p˚a systemet f˚as direkt˚atkomst 

till fastighetssystemets databas. Teknikern kan antingen boka in besiktningen 

i sin kalender eller utföra besiktningen direkt. 

Under besiktningen bockas alla punkter av och kommenteras, direkt i PocketPCn. 

När informationen sparas skapas ett digitalt besiktningsprotokoll i 

fastighetssystemet och bostadsföretaget skickar iväg de aktuella serviceorderna. 

Systemet är utvecklat i Visual Studio.NET med ASP.NET och de Pocket PC 

med GPRS som används är Qtek 1010 eller Qtek 2020 [10]. 

21


Figur 5.2: Vitec Nova. Genom att expandera enheterna i trädstrukturen kommer 

användaren ˚at olika ˚atgärder. När användaren klickar p˚a spara skickas 

besiktningen iväg och sparas i databasen. 


Fördelar 

• Ingen förändring behöver göras av kemikalieregistret i form av streckkodsmärkningar 

och liknande. En beh˚allare registreras enkelt genom 

att den bockas av som okej genom det webbaserade gränssnittet. 

• Systemet kan användas varsomhelst där det finns täckning för aktuellt 

mobiltelefonabonnemang. 

• Alla fördelar med WLAN och skärm fr˚an systemet PiccoPharma kommer 

till godo även här. 

• Kommunikationen kan ske direkt genom webbsidor utan annan programvara 

än den webbläsare som finns p˚a handdatorn eller annan mobil 

enhet med webbläsare. Programmet blir kompatibelt med alla enheter 

med vilka man kan surfa p˚a nätet. 

• Den utveckling av programvara som behövs är vidareutveckling av 

kemikalieregistret i form av webbsidor för inventering, anpassade till 

en handdator. 

22


Nackdelar 

• Felmarginalerna vid registrering av kemikalier ökar jämfört med systemen 

som bygger p˚a streckkodsmärkningar 

• Överföringshastigheten p˚a GPRS är förh˚allandevis l˚ag jämfört med tex. 

WLAN. 

• Mängden av överförd data begränsas av kostnaden för kommunikationen 

med servern över GPRS 

Att l˚ata systemet ligga helt och h˚allet som en webbapplikation som kan 

kommas ˚at genom en handdator med webbläsare gör programmet kompatibelt 

med alla mobila enheter som har programvara och teknisk utrustning 

för att komma ˚at och läsa sidor p˚a Internet. Om användaren registrerar 

kemikalierna manuellt utan streckkodsläsare ökar sannolikheten att det blir 

fel, men ˚a andra sidan behöver inte hela kemikalieregistret göras om med 

streckkodsmärkningar. 

5.5 iGrocer 

iGrocer [11] är en applikation som utvecklats vid University of Florida i 

forskningssyfte. Systemet har utvecklats för en Smartphone med ett tillbehör 

i form av streckkodsläsare och är tänkt att användas för att skapa och hantera 

omfattande handlarlistor och för att planera veckoinköp. 

Arkitekturen är vanlig klient-proxyserver där servern hanterar all kommunikation. 

Klientprogrammet har utvecklats med hjälp av MotoSDK wireless 

toolkit och testats p˚a en Motorola iDEN i85s mobiltelefon med tillhörande 

streckkodsläsare. 

Användaren skapar först en egen profil i systemet, antingen fr˚an iGrocers 

webbsida, se figur 5.3, eller genom klientprogrammet i telefonen. Informationen 

skickas genom GPRS till servern som sparar informationen i en databas. 

I databasen sparas ocks˚a användarens näringsprofil, önskelista, recept, utgifter 

och själva handlarlistan. Handlarlistor kan skapas genom att användaren 

skannar streckkoderna p˚a tomma paket eller genom att användaren 

fyller i uppgifterna i webbgränssnittet. Programmet kan räkna ut priset för 

varorna och deras näringsinneh˚all samt kan, utifr˚an användarens hälsoprofil, 

ge r˚ad om vilken mat som är bra att köpa och vilken mat som bör undvikas. 

När användaren skall handla tar denna med sig telefonen till affären och 

kan där läsa av en karta p˚a mobilen som visar den kortaste vägen till varan 

i butiken. Väl framme skannas varan av med streckkodsläsaren och läggs 

23


i shoppingkorgen. Om användaren registrerat sitt bankkort i systemet kan 

köpet registreras direkt. Användaren behöver allts˚a i det fallet aldrig g˚a till 

kassan för att betala. 


Fördelar 

Figur 5.3: Webbgränssnittet för iGrocer 

• Systemet är användbart överallt där det finns täckning för aktuellt 

mobiltelefonabbonemang. 

• Streckkodsläsaren är ett frist˚aende tillbehör som kan köpas till. Användaren 

kan välja att istället knappa in uppgifterna manuellt. Systemet 

är allts˚a inte helt beroende av streckkodsläsaren. 

Nackdelar 

• Likheterna i användningsomr˚ade med kemikalieregistrets inventeringssystem 

är sm˚a. 

24


Figur 5.4: iGrocer- möjlighet att skanna streckkoder med mobilen 

• Utbudet av mobila enheter som kan använda applikationen är ytterst 

begränsad eftersom det utvecklats speciellt för den mobil det testades 

p˚a. 

• Skärmen p˚a denna typ av smartphones är liten och mängden data som 

kan presenteras är starkt begränsad. 

Användningsomr˚adet skiljer sig väsentligt fr˚an Kemikalieregistrets inventeringssystem, 

men det finns likväl n˚agra erfarenheter fr˚an projektet som kan 

vara värt att ta till vara. 

Att utveckla ett program till en mobil enhet lyfts fram som ett problem 

[11] framför allt eftersom att gränssnittet kan presenteras helt olika p˚a olika 

enheter. Detta kan generaliseras att gälla inte bara för smartphones utan 

ocks˚a för PDA:er. 

Att använda en streckkodsläsare i form av ett tillbehör till en mobil enhet 

förefaller i högsta grad användbart, speciellt som användaren kan registrera 

varor manuellt eller genom att skanna av streckkoden p˚a varorna. Systemet 

kan allts˚a göras flexibelt genom att inte binda upp sig vid att det m˚aste 

finnas en streckkodsläsare till applikationen, att l˚ata streckkodsläsaren vara 

ett möjligt komplement istället för en nödvändig komponent. 

25


26

Kapitel 6 

Mobil kommunikation 

Det finns m˚anga olika sätt för en mobil enhet att kommunicera med basstationen. 

Det vanligaste sättet att synkronisera sin PDA mot information lagrad 

p˚a en stationär dator är att använda kopplingsdäcket [12], men med de övriga 

alternativen till kommunikation är detta knappast ett bra alternativ. Användaren 

m˚aste koppla upp handdatorn mot en stationär dator med basstation 

varje g˚ang en uppdatering skall ske. De kommunikationssätt som tas upp i 

denna rapport är WLAN, Bluetooth, GSM/GPRS och RFID. Syftet är ej att 

grundligt beskriva dessa utan snarare att ge en god översikt. 

6.1 WLAN/ Wi-Fi 

Ett tr˚adlöst nätverk är vanligen baserad p˚a en infrastruktur. Detta innebär 

att de tr˚adlösa enheterna, kallas station (STA), kommunicerar med accesspunkter, 

access point (AP). De STA:er och AP:er som befinner sig inom samma 

täckningsomr˚ade bildar tillsammans en BSS, Basic Service Set. 

En annan arkitektur är sk. Ad-hoc nätverk, ett distribuerat system där varje 

STA har möjlighet att kommunicera med andra STA:er. Exempel p˚a detta 

kan vara kommunikation mellan mobiltelefon och öronsnäcka, mellan dator 

och skrivare eller för att ansluta en dator till Internet [13]. 

N˚agra nackdelar med Wireless Local Area Network (WLAN) är att kvaliteten 

p˚a överföringen försämras jämfört med om överföringen sker genom kablar, 

Wired-LAN. Sänkt hastighet, variationer i överföringshastighen och fördröjningar 

är n˚agra av orsakerna [13]. 

27


6.1.1 IEEE 802.11 

Den vanligaste WLAN standarden är IEEE 802.11-familjen. Standarden beskriver 

det fysiska lagret (PHY) och ett mellanaccesslager (MAC) som är anpassat 

till den tr˚adlösa överföringen. Detta mellanlager gör att de högre lagren 

i kommunikationen kan vara desamma som för vanlig datorkommunikation, 

(applikationslager, överföringslager och nätverkslager). 

IEEE 802.11 stöder tre olika fysiska lager. Ett för infraröd str˚alning (IR) och 

tv˚a som baseras p˚a radiov˚agor, FHSS (Frequency Hopping Spread Spectrum) 

och DSSS (Direct Sequence Spread Spectrum). Arkitekturen i det tr˚adlösa 

nätverket kan vara antingen baserade p˚a en infrastruktur, eller ett Ad-hoc 

nätverk. 

Inom IEEE 802.11 familjen finns flera olika standarder där n˚agra intressanta 

är 802.11a, 802.11b och 802.11g. 802.11b var den standard som kom först 

och är fortfarande den mest använda standarden. Den har en överföringshastighet 

p˚a 11 Mb/s och radiov˚agorna skickas p˚a det licensfria ISM- bandet 

(Industrial/Scientific/Medical band) p˚a 2,4-2,485 GHz i frekvensspektrumet. 

P˚a s˚a sätt behöver inte LAN-operatörerna ansöka för en separat licens för 

att använda produkterna. Det fysiska lagret utgörs vanligen av DSSS [13]. 

Det finns ocks˚a produkter som använder 802.11b men med en överföringshastighet 

p˚a 22 Mb/s. Dessa är vanligen kompatibla med den vanliga 802.11bstandarden 

och den högre hastigheten uppn˚as d˚a enbart tillsammans med andra 

enheter som stöder dessa hastigheter [14]. Överföringshastigheten beror 

p˚a interferensen och avst˚andet mellan AP och STA. Den överföringshastighet 

som angivits är den hastighet som sänds ut, men den faktiska maximala överföringshastigheten 

för användaren ligger kring 6 Mb/s [13] för vanlig 802.11b. 

Räckvidden mellan STA och AP i ett 802.11b nätverk är upp till 250 meter 

utomhus med optimala förutsättningar. Räckvidden inomhus är upp till 50 

meter med optimala förutsättningar. Överföringshastigheten beror till stor 

del p˚a den omgivande miljön. En signal som inte n˚ar m˚alet m˚aste skickas igen, 

vilket medför att hög interferens sänker överföringshastigheten i ett nätverk 

[14]. Interferens kan orsakas av kollisioner när flera STA samtidigt försöker 

använda samma frekvens, ofta orsakat av att de p˚abörjar börjar överföring av 

data samtidigt [15]. Solida väggar, möblemang och mikrov˚agsugnar är andra 

exempel p˚a s˚adant som orsakar interferens i ett tr˚adlöst nätverk [14]. 

Efter 802.11b kom 802.11a med en högre överföringshastighet p˚a 54 Mb/s 

men som använder sig av frekvensbandet p˚a 5 GHz för överföring. En överföringshastighet 

p˚a 54 Mb/s innebär en faktisk överföringshastighet p˚a ca 34 

Mb/s [13]. 

I juni 2003 godkändes den nya 802.11g standarden som sänder p˚a samma 

frekvensspektrum som 802.11b men med hastigheten 54 Mb/s. Eftersom 

28


att de sänder p˚a samma frekvensspektrum är 802.11g bak˚atkompatibel med 

802.11b [16]. 

6.2 Bluetooth 

Bluetooth är en tr˚adlös teknik som först utvecklades av ERICSSON och sedan 

av Bluetooth SIG (Special Interest Group). Bluetooth är avsett för tr˚adlös 

kommunikation p˚a kortare avst˚and (10- 100 m) i personliga nätverk, ad- hoc 

piconets, utan infrastruktur. Ett exempel p˚a detta kan vara en laptop och en 

PDA som är kopplade mot en mobiltelefon genom Bluetooth. Mobiltelefonen 

har inte n˚agot WLAN men kan använda GSM för att till exempel ta emot 

e-post och skicka vidare till laptopen. Fördelen med Bluetooth jämfört med 

WLAN, som ju är b˚ade snabbare och har större täckning, är att det är 

billigare och mindre energikrävande. 

Bluetooth använder, precis som vissa av IEEE standarderna, det licensfria 

ISM- bandet p˚a 2,45 GHz i radiospektrum men använder ocks˚a s k. frekvenshoppning. 

Bluetooth utnyttjar 79 olika kanaler inom bandvidden och hoppar/byter 

mellan olika frekvenser ca 1600 ggr/sekund. Därmed kommer det 

mesta data fram även om n˚agra av frekvenserna är störda. 

I ett Bluetooth baserad piconet är alla enheterna synkroniserade till samma 

hoppsekvens. Ett piconet best˚ar av en Master som bestämmer hoppsekvenserna, 

och upp till sju slaves, som m˚aste synkronisera till dessa hoppsekvenser. 

Anledningen till att det bara g˚ar att ansluta ˚atta slaves är att Bluetooth använder 

en 3-bitars adressering. Dessutom kan det finnas mer än 200 enheter 

inom ett piconet som för tillfället inte deltar i kommunikationen men som 

kan aktiveras p˚a n˚agra millisekunder [13, 17]. 

Utvecklingen av Bluetoth g˚ar snabbt fram˚at och hastigheten p˚a dataöverföringen 

ökar. Den nya standarden, Bluetooth 2 eller Bluetooth Enhanced 

Datarate, släpptes i november 2004, och har en hastighet p˚a upp till 3 Mb/s. 

Den tidigare standarden, Bluetooth 1.2, har en hastighet p˚a ca 720 kb/s. 

[18, 19] 

6.3 GSM/GPRS 

GSM använder Frequency Division Duplex (FDD) för uppkoppling och nedkoppling. 

GSM 900 har 124 kanaler med vardera 200 kHz i b˚ada riktningarna. 

Varje av dessa totalt 248 kanaler är fördelade i tiden via TDMA (Time Division 

Multiple Access), dvs. varje 200 kHz bärv˚ag delas in i regelbundet 

upprepade tidsramar. Varje tidsram delas sedan in i 8 tidsluckor, där varje 

lucka varar 577 ms och representerar en fysisk kanal. Därmed tar varje kanal 

29


upp bärv˚agen i 577 ms varje 4.615 ms (varaktigheten för en tidsram). Detta 

ger totalt 1984 fysiska kanaler i kommunikation genom GSM. 

Vid vanliga telefonsamtal sätter GSM-systemet upp en CS (Circuit Switched) 

kommunikation, vilket innebär att nätverket sätter upp ett luftburet gränssnitt 

för kommunikation genom att allokera en av kanalerna till varje STA, 

oftast en mobiltelefon, när denna vill överföra data genom nätverket. Kanalen 

är sedan upptagen av STAn under hela uppkopplingstiden. Även om det bara 

är en liten mängd data som överförs m˚aste användaren betala för hela uppkopplingstiden. 

GPRS (General Packet Radio Service) använder PS (Packet Switched) kommunikation. 

PS kommunikation innebär att nätverket bara skickar paket när 

s˚a behövs. Med andra ord kan en kanal delas mellan STA samtidigt. Dessutom 

kan ett STA använda upp till ˚atta tidsluckor samtidigt. 

När ett datapaket skapas av en STA skickar nätverket vidare paketet till 

dess adress genom den första kanal som blir ledig. Genom GPRS behöver 

inte användaren betala för uppkopplingstiden utan för den mängd data som 

har överförts och tagits emot. 

Om alla kanaler är upptagna tar CS-kommunikation över kanaler som används 

av PS-kommunikation, eftersom CS har högre prioritering än PS. 

Fördelen med PS är att de kan uppn˚a mycket högre överföringshastigheter 

eftersom att flera tidsluckor d˚a kan användas samtidigt. 

Överföringshastigheten i GSM systemet är mellan 9.6 kbps och 14.4 kbps 

beroende p˚a vilken överföringshastighet telefonen stöder och vilken hastighet 

GSM-system stöder. Med GPRS kan hastigheten allts˚a rent teoretiskt bli 8 

ggr snabbare än GSM, men eftersom de flesta telefoner inte stöder användandet 

av fler än 3 tidsluckor ˚at g˚angen blir hastigheten inte mer än 3 ggr 

snabbare [13]. Hastigheten kan till och med bli l˚angsammare med GPRS om 

nätet är högt belastat av trafik [14]. 

6.4 RFID 

Radio frequency identification, RFID, är en snabbt växande teknik som används 

för att automatiskt identifiera människor, objekt eller djur. RFIDtekniken 

är l˚angt ifr˚an ny men det är först nu som kostnaden blivit tillräckligt 

l˚ag för att företagen skall börja satsa p˚a allvar. 

Det finns flera metoder för identifiering, men den vanligaste är att spara 

ett identifierande serienummer p˚a ett mikrochip som är ihopkopplat med en 

antenn. Denna anordning kallas RFID-tag eller RFID-sändare. 

30


Via radiov˚agor sänds informationen tr˚adlöst mellan RFID-sändaren och en 

läsare/avkodare. En RFID läsare kan känna igen och samtidigt hantera hundratals 

RFID-sändare inom dess läsomr˚ade. Läsaren konverterar radiov˚agorna 

till digital information som kan överföras till datorer. 

En RFID-sändare kan vara mindre än en kubikmilimeter eller större än en 

tegelsten och är antingen passiv (utan batteri) eller aktiv (strömförsörjd 

genom batteri). Överföringshastigheten och räckvidden beror p˚a frekvensen 

p˚a radiov˚agorna, antennens storlek, energiförsörjning och interferens. En sändare 

kan antingen vara läsbar eller läs- och skrivbar och i vissa fall sparas viss 

data permanent, till exempel ett serienummer, samtidigt som en del minne 

finns tillgängligt för att uppdateras under användning eller för att lagra ytterligare 

identifierande information. 

Det vanligaste systemet är ett passivt system där läsaren sänder ett energifält 

för att aktivera sändaren och förser chippet med ström vilken används för 

överföringen av data. Data överförs vanligen krypterat. En aktiv sändare kan 

ocks˚a själv överföra information med regelbundna mellanrum, s˚a att data 

kan läsas av avkodare i tex. en hel fabrik. 

Karakterisering av passiva RFID-sändare: 

• L˚agfrekventa RFID-system Verkar i ungefär 125 kHz och har en maximal 

läsradie p˚a upp till 50 cm 

• Högfrekventa RFID-system Verkar i 13,56 MHz med en maximal läsradie 

p˚a upp till 1 meter. 

• Ultrahögfrekventa (UHF) RFID-system Verkar p˚a olika frekvenser, till 

exempel 868 MHz, 915 MHz och även p˚a 2.45 GHz bandet. Läsradien 

är vanligen 1-3 meter men för till exempel 915MHz bandet kan radien 

komma upp i 6 meter eller mer. 

Inom RFID finns en rad standarder varav flera har tagits fram av The International 

Organisations for Stansardization (ISO) och EPCglobal har tagit 

fram Electronic Product Code (EPC)-standarder. NFC, Near Field Communication, 

är ett protokoll som kan bli konsumentversionen av RFID. NFCforum 

[20] startades av företagen Nokia, Philips, och Sony i mars 2004 för 

att främja utvecklingen av NFC. 

Användningsomr˚adet för RFID är stort och nya lösningar utvecklas hela 

tiden. Idag används tekniken inom logistik, betalsystem, säkerhetskontroll, 

för att sp˚ara varor, kreatur och människor, till s k. Smartcards och mycket 

mer. RFID införs ocks˚a i detaljhandeln och kommer allt mer att ersätta eller 

komplettera dagens streckkoder. 

31


Eftersom att RFID används för att märka kläder, skor, böcker och s˚a sm˚aningom 

kanske sedlar och annat, och eftersom att RFID-sändarna inneh˚aller 

information som kan läsas p˚a avst˚and, tvärs igenom kläder och väskor, arbetar 

datainspektionen [21]och EU med att ta fram riktlinjer för hur integritetsintr˚ang 

skall undvikas [22, 23, 24, 25]. 

6.5 Sammanfattning 

RFID är en gammal teknik som nu just nu utvecklas med stormsteg. RFID 

öppnar för helt nya möjligheter även vad gäller kemikalieregistret och kemikalieregistrets 

inventeringssystem. Tekniken finns, men idag är det inte realistiskt 

att införa RFID för ALI-Norrs kemikalieregistret. Bland annat är kostnaden 

för att köpa in nödvändigt utrustning samt producera RFID-sändare fortfarande 

s˚a hög att detta inte är lönsamt i en s˚a pass liten verksamhet som 

kemikalieregisteret och personalen skulle antagligen behöva utbildning för att 

kunna hantera tekniken effektivt. Eftersom att det nuläget inte är praktiskt 

möjligt att införa RFID-märkning av kemikaliebeh˚allarna kommer detta examensarbete 

att, för implementering av kemikalieregistrets inventeringssystem, 

koncentreras mot annan, lättare tillgänglig, teknik. Därmed inte sagt 

att RFID är helt ute ur bilden. 

Överföringshastigheten med GPRS/GSM är l˚ag i jämförelse med den för 

WLAN och Bluetooth. Dessutom tillkommer en kostnad för all kommunikation 

som sker, antingen för uppkopplingstiden eller för överförd data. Däremot 

slipper man kostnader för eventuella basenheter p˚a arbetsplatsen. 

För att kunna överföra data via GPRS behövs koppling mot Internet. Dessutom 

m˚aste gränssnittet för kemikalieregistrets inventeringssystem läggas p˚a 

en publik server s˚a att sidorna kan n˚as utanför det interna nätverket. 

32

Kapitel 7 

Mobila enheter 

Ett av kraven p˚a kemikalieregistrets inventeringssystem var att det skulle 

kunna användas fr˚an en mobil enhet. Det finns m˚anga olika enheter som 

kan sägas vara mobila. Med utg˚angspunkt fr˚an specifikationen har n˚agra 

begränsningar gjorts. 

Den mobila applikationen skulle enligt specifikationen bland annat vara enkelt 

att använda och ge möjlighet att p˚a plats kontrollera att beh˚allarna i förr˚adet 

överenstämmer med datat i registret. En slutsats som dragits är att användaren 

vill kunna h˚alla enheten i en hand. Denna rapport behandlar bara 

enheter som PDA:er, mobiltelefoner/smartphones och vissa bärbara streckkodsläsare. 

PDA, Personal Digital Assistant, även kallad handdator, är en mobil dator 

som är liten nog att h˚alla i handen. Ett annat begrepp som har börjat dyka 

upp allt oftare är Smartphone, som används för de nya mobiltelefoner som 

kombinerar mobiltelefon och PDA. I takt med att utvecklingen av dessa 

mobila enheter g˚ar fram˚at integreras de allt mer i varandra. Det blir därmed 

allt sv˚arare att säga var gränsen g˚ar för vad som är mobiltelefon och vad som 

är PDA. 

Skillnaden kan sägas vara deras primära funktion. En mobiltelefon är designad 

för att användas som telefon i första hand, med funktioner som gör 

det lätt att ta emot samtal och meddelanden samt att ringa upp andra. En 

PDA är först och främst är tänkt att användas som en liten, personlig dator 

där det bör vara lätt att f˚a överblick över och hantera data. Smartphones 

befinner sig allts˚a i zonen däremellan. Den fungerar som en mobiltelefon men 

är ofta, till skillnad mot mobiltelefonen, anpassad till n˚agot operativsystem 

och fungerar som PDA [26]. 

En s˚a kallad streckkodsläsare är en form av en handdator med utrustning för 

att skanna streckkoder. Det finns m˚anga, väldigt olika, streckkodsläsare och 

33


dessa är, vilket framkommit i de förberedande undersökningarna i kapitel 5, 

vanligt förekommande i olika lager- och inventeringssystem. 

7.1 PDA 

Det finns m˚anga olika märken av PDA:er, bland annat Asus, Casio, Compaq, 

Dell, Ericsson, Handspring, HP, NEC, Nokia, Packard Bell, Palm (PalmOne), 

Philips, Psion, Sharp, Siemens, Sony, Toshiba, Xircom och m˚anga fler. De tv˚a 

största leverantörerna är Palm och HP som har 36,4% respektive 19,9% av 

marknaden [27]. 

Alla handdatorer är anpassade till ett operativsystem. De klart största av 

dessa är Microsoft Pocket PC, som kallas Windows Mobile i den senaste 

versionen, och Palm OS. Det finns ocks˚a n˚agra andra system s˚asom Symbian 

och Epoc. 

Användaren interagerar vanligen med PDAn genom en tryckkänslig skärm 

och en s. k. styluspenna. Vissa PDA:er har ocks˚a inbyggda tangentbord eller 

knappsatser. 

Säkerheten för handdatorerna är inte sämre än för vanliga datorer, men det 

kan hända att användarna är mer oförsiktiga med att till exempel spara 

pinkoder p˚a handdatorn. Det är ocks˚a lättare att tappa bort sin handdator, 

med allt vad det innebär [28]. 

Precis som för vanliga datorer krävs det att man använder virusprogram 

och är försiktigt med att ladda ned filer[29]. N˚agra virus för handdatorer är 

Phage för handdatorer som använder PalmOS [30] och Backdoor.Brador.A 

för Pocket PC [29]. 

Att koppla upp sin PDA mot Internet blir allt vanligare. Med en PDA med 

Pocket PC kan detta ske via det mobila GSM-nätet eller ett tr˚adlöst nätverk 

med hjälp av ett s˚a kallat Compact Flash-kort som inneh˚aller ett modem 

eller ett WLAN-kort [31]. De nyaste korten klarar standarden 802.11g vilket 

ger en uppkopplingshastighet p˚a 54Mb/s [32]. Vissa handdatorer har ocks˚a 

inbyggt stöd för Bluetooth [31]. 

Allt fler handdatorer med inbyggt WLAN har börjat säljas och det finns ocks˚a 

möjlighet att koppla upp sin PDA genom WLAN-kort. De flesta handdatorer 

med PalmOS saknar WLAN och det har g˚att trögt att ta fram kort för detta 

operativsystem, men även dessa har nu börjat dyka upp p˚a marknaden. [33]. 

34


7.1.1 Programvaruutveckling till handdatorer 

För att ett program skall kunna användas till en mobil enhet krävs det att 

programmet är utvecklat i en enhetsanpassad programvara. Enheterna ställer 

olika krav p˚a programmen beroende p˚a enhetens operativsystem, minne, möjligheter 

till dataöverföring mm. De flesta program till PalmOS utvecklas i C, 

men även C++, Visual Basic eller Java g˚ar att använda [34]. Till program 

i Pocket PC rekommenderar [26] att använda Visual eMbedded C++ eller 

liknande. 

7.2 Mobiltelefoner/Smartphones 

Variationen av mobiltelefoner p˚a marknaden är stort och de mobila gränssnitten 

förändras i snabb takt. P˚a mindre än sju ˚ar har LCD displayerna p˚a 

mobiltelefoner förändrats fr˚an teckendisplayer till pixeldisplayer till aktiva 

pixeldisplayer i färg [35]. Trots detta har de flesta mobiltelefoner förh˚allandevis 

sm˚a displayer vilket medför en begränsning i mängden data som kan 

presenteras för användaren. Det finns trots allt n˚agra telefoner som har n˚agorlunda 

stora skärmar, som vi ska se närmare p˚a i kapitel 7.4. 

Virus till mobiltelefoner har börjat dyka upp. Det första var viruset Cabir 

som angriper mobiltelefoner som använder operativsystemet Symbian och 

Bluetooth [36]. 

7.3 Streckodsläsare 

En streckkodsläsare skiljer sig fr˚an PDA:er och mobiltelefoner p˚a m˚anga sätt. 

Den grundläggande skillnaden är att det huvudsakliga användningsomr˚adet 

är inskanning av streckkodsmärkt material. Detta medför ocks˚a att produkten 

riktar sig till kunder som hanterar en s˚a stor mäng material att s˚adan 

utrustning blir relevant, dvs i första hand till olika företag och möjligen i 

undantagsfall till privatpersoner. 

Utvecklingen av streckkodsläsare är kanske inte lika spännande som den för 

mobiltelefoner och PDA:er, men det finns änd˚a en hel uppsjö av streckkodsläsare 

p˚a marknaden som är anpassade till olika system. 

7.4 Enheter 

För att f˚a en uppfattning om de olika enheterna och vad det finns för utbud 

p˚a marknaden har en rad olika mobila enheter granskats. De streck- 

35


kodsläsare som tagits upp här är Intermec M90, den streckkodsläsare som 

Kemiförr˚adet använder sig av och CS1504 som används av Inventory Security. 

Bland handdatorerna valdes tv˚a som l˚ag bra till i de n˚agra aktuella tester 

[37, 38] och som inneh˚aller en del ny teknik, Palm Tungsten C och HpIpaq 

5500. Bland smartphones granskades en som befinner sig i gränslandet mellan 

Smartphone och PDA, Qtek 2020, och en typisk smartphone, Nokia 6500. 

7.4.1 Intermec M90 

Figur 7.1: Intermec M90 streckodsläsare 

Vikt: 245 g 

M˚att: 176x27x52mm 

Processor: NEX V25 16 MHz Processor 

Minne: 2 MB 

Skärm: LCD display 100x65 pixel (8 rader, 16 tecken) 

Anslutning till PC: Kopplingsdäck 

Operativsystem: Inbyggt för M90. Kompatibelt med MS-DOS 

Pris: Ca. 12 000 med nödvändiga tillbehör 

Scanner: Laserscanner, läsavst˚and ca. 5-70 cm 

Tangenter: Alfanumerisk 

Tabell 7.1: Intermec M90 detaljer 

Figur 7.1 visar en bild av streckkodsläsaren Intermec M90 och tabell 7.1 en 

sammanställning av information om läsaren. Streckkodsläsaren är lätt och 

smidig att h˚alla i handen, texten p˚a displayen är lättläst och det är enkelt 

att knappa in data med den lediga handen, bara man lär sig det alfanumeriska 

tangentbordet. 

36


Minnet räcker gott och väl till det vanliga användningsomr˚adet. Vanligtvis 

köps streckkodsläsaren med ett medföljande program, tex. Handyscan [39], 

som gör det möjligt att läsa streckkoder. Det är ocks˚a möjligt att själv skriva 

egna program i C, Pascal eller assembler. Programmen kan överföras med 

hjälp av ett kommunikationsprogram, till exempel Kermit eller Windows Hyper 

terminal [40]. 

Denna produkt har allts˚a funnits länge p˚a marknaden och priset ligger i 

dagsläget p˚a ca 12 000 kr med alla tillbehör: batterier, laddare, dockningsstation, 

kablar och kommunikationsprogram [39]. 

7.4.2 Symbol CS 1504 

Figur 7.2: CS 1504 streckkodsläsare 

Vikt: 34g 

M˚att: 63,5 x 38,1x 19 mm 

Minne: 150 koder a 30 tecken 

Kommunikation m. PC: USB eller seriekabel 

Pris: Ca. 10 000kr 

Scanner: Laserscanner, (IEC klass 1, CDRH klass 2) 

Tabell 7.2: CS 1504 detaljer 

CS 1504 som visas i figur 7.2 är en väldigt liten streckkodsläsare som passar 

att sättas p˚a nyckelringen. För att skanna av streckkoder räcker det med 

ett knapptryck. Läsaren klarar av att lagra 150 vanliga streckkoder inklusive 

datummärkning, fler utan datum. För att föra över streckkoderna till en 

stationär dator kopplas läsaren till datorn antingen via USB eller seriekabel. 

För att hantera koderna behöver den stationära datorn ha en programvara 

installerat för att hantera detta. Programvaran kan utvecklas med Symbols 

SDK som är gratis. Tabell 7.4.2 visar en sammanställning av CS1504 [41]. 

37


7.4.3 Palm Tungsten C 

Figur 7.3: Palm Tungsten C 

Vikt: 178 g 


Processor: 400 MHz Intel Xscale 

Minne: 64 MB 

Skärm: TFT, 320x320pixlar 

Anslutning till PC: USB och WLAN 

Operativsystem: Palm OS 5.2.1 

Pris: Ca. 5000 kr 

Tabell 7.3: Palm Tungsten C detaljer 

Palm Tungsten C, figur 7.3 är den handdator som idag toppar Allt om 

handdatorers handdatortest [38]. Handdatorn p˚aminner mycket om andra 

PDA:er p˚a marknaden. Det som är lite speciellt med denna är att det är den 

första handdatorn fr˚an Palm med inbyggt WLAN. Handdatorn kan användas 

till att surfa p˚a Internet och genom webbläsaren som hör till operativsystemet 

kan vanliga webbsidor visas p˚a displayen. 

Handdatorns inbyggda tangentbord kan användas för att skriva in relativt 

mycket text. Den traditionella pennan g˚ar ocks˚a bra att använda. Information 

om denna handdator, som funnits p˚a marknaden i drygt ett ˚ar, finns 

sammaställt i tabell 7.3 [37, 38]. 

38


7.4.4 HP Ipaq 5550 

Figur 7.4: HP Ipaq 5550 

Vikt: 207 g 


Processor: 400 MHz Intel XScale 

Minne: 128 MB 

Skärm: TFT, 3,8 tum 

Anslutning till PC: USB, WLAN, Bluetooth eller IR 

Operativsystem: Pocket PC 2003 


Tabell 7.4: Palm Tungsten C detaljer 

Bild 7.4 visar en HP Ipaq 5550. Denna handdator med Windows Mobile 2003 

inneh˚aller i stort sett alla finesser som man kan tänkas behöva, till och med 

en fingeravtrycksläsare som skyddar mot olovliga intr˚ang. Den har ett minne 

p˚a 128 MB och WLAN, Bluetooth eller IR kan användas för kommunikation. 

En sammanställning av denna handdator visas i tabell 7.4. N˚agot som är 

negativt med denna handdator är att den är relativt dyr att köpa ny och att 

den drar mycket ström [38, 37]. 

7.4.5 Qtek 2020 

Qtek 2020, figur 7.5, är en typisk handdator som befinner sig i gränslandet 

mellan smartphone och handdator eftersom den har de flesta funktioner som 

en handdator kan tänkas ha, samt att den fungerar som vanlig mobiltelefon 

genom GPRS. Operativsystemet är Windows Mobile och handdatorn har 

m˚anga extrafunktioner som till exempel videokamera och det g˚ar att koppla 

39


Figur 7.5: Qtek 2020 

Vikt: 190 g 

M˚att: 130x61x18 mm 

Minne: 128 MB 

Skärm: TFT, 65000 färger 

Anslutning till PC: USB, WLAN, Bluetooth eller IR 

Operativsystem: Pocket PC 2003 

Pris: 9000 kr 

Tabell 7.5: Qtek 2020 detaljer 

till ett headset för att prata. Eftersom de nyaste PC-korten passar finns flera 

olika möjligheter till kommunikation: GPRS, Bluetooth, kopplingsdäck, IR 

eller WLAN. Mer information om Qtek 2020 finns i tabell 7.5 [42]. 

7.4.6 Nokia 6600 

Figur 7.6: Nokia 6600 

40


Vikt: 125 g 

M˚att: 109x58x24 mm 

Skärm: TFT, 65 000 färger, 176x208 pixel 

Kommunikation: Gprs, ir bluetooth 

Operativsystem: Symbian OS Series 60 


Tabell 7.6: Nokia 6600 detaljer 

Nokia 6600 är en ganska typisk smartphone med vanliga funktioner som inbyggd 

video, webbläsare och synkronisering mot PC/MAC, dock ej via kabel 

utan tr˚adlöst via Bluetooth eller IR. Bild 7.6 visar denna smartphone och i 

tabell 7.6 finns en sammanställning av information om den. Förutom Nokias 

vanliga WAP-läsare finns ocks˚a webbläsaren Opera förinstallerat, som gör om 

vanliga webbsidor s˚a att de anpassas till mobiltelefoners sm˚a skärmar. Det 

är ocks˚a möjligt att installera egna program som stöds av operativsystemet 

[42]. 

7.4.7 Piccolink 2000 

Figur 7.7: PiccoLink 2000 

Bild 7.7 visar en handdator med en streckkodsläsare som kan kopplas till 

det vanliga nätverket genom tr˚adlös kommunikation. En sammanställning av 

information om handdatorn, som heter Piccolink 2000, finns i tabell 7.7. Operativsystemet 

som används är Windows CE.NET och datorn fungerar som 

en vanlig handdator som kontrolleras med en tryckpenna. M˚anga program 

följer med, till exempel Microsoft Internet Explorer 6.0. Möjlighet finns ocks˚a 

att koppla in till exempel WLAN-, GSM- eller GPRS-kort. Det g˚ar allts˚a att 

surfa tr˚adlöst p˚a nätet genom denna handdator. 

41


Vikt: 340g 


Processor: Intel StrongArm 32bitars processor 

Minne: 16/32 MB SDRAM, 16/32 MB Flash 

Display: 320x240 pixel, tryckkänslig, 16 gr˚askalor 

(finns ocks˚a i färg) 

Kommunikation m. PC: Kopplingsdäck, IR, 

type II PCMCIA PC Card slot 

Operativsystem: MS Windows CE 3.0 Handheld PC 2000 

Pris: ca 10 000kr 

Tangenter: 27 knappar 

Scanner: Laserscanner, (IEC klass 2) 

Tabell 7.7: PiccoLink 2000 detaljer 

Streckkodsläsaren aktiveras genom ett enda knapptryck och data laddas in i 

det aktiva programmet. Programutvecklingen g˚ar till likadant som för vanliga 

handdatorer, till exempel fungerar program kompilerade för Pocket PC bra 

för Windows CE som används i Piccolink 2000 [7, 43]. 

42

Kapitel 8 

Prototyp av Kemikalieregistrets 

inventeringssystem 

De beslut som behövde tas innan utveckling av Kemikalieregistrets inventeringssystem 

var val av arkitektur, val av mobil enhet och val av kommunikation 

med enheten. 

8.1 Val av arkitektur 

I kapitel 5 framkom att den traditionella klient-server arkitekturen med ett 

speciellt utvecklat klientprogram kan vara onödigt att implementera d˚a möjligheten 

finns att istället l˚ata programmet köras som en webbapplikation. De 

flesta nya PDA:er och Smartphones som kommer ut p˚a marknaden idag är 

utrustade med n˚agon form av webbläsare, se även kapitel 7.4. 

Fördelarna är att programmet inte blir l˚ast till en speciell mobil enhet utan 

kan användas av alla mobila enheter som har en webbläsare som klarar av 

att presentera webbsidan, samt att programmet kräver mindre minne hos 

den mobila enheten. 

Lösningen med ett webbaserat system förefaller än mer tilltalande med tanke 

p˚a att själva Kemikalieregistret är utvecklat som en webbapplikation. Detta 

gör att liknande teknik kan användas till Kemikalieregistrets inventeringssystem 

som till Kemikalieregistret. Servern och databasen finns redan tillgänglig 

och gränssnittet kan utvecklas med utvecklingsverktyget Visual Studio.Net. 

Att f˚a systemen att samverka med varandra ska därför inte bli n˚agot 

problem. Fr˚agan är snarare hur kommunikationen mellan den mobila enheten 

och servern skall g˚a till. 

43


8.2 Val av enhet 

Streckkodsmärkning av kemikalierna hos ALI-Norr skulle innebära ett omfattande 

arbetet. Alla kemikalier skulle behöva märkas om. Detta skulle kunna 

göras i samband med den första inventeringen eller, om den nya märkningen 

inneh˚aller uppgifterna fr˚an det gamla systemet, kontinuerligt i samband med 

att gamla kemikalier byts ut och nya registreras. 

Streckkodsmärkningen skulle dock innebära att ny utrusning skulle behöva 

köpas in i form av streckkodsläsare men ocks˚a speciella streckkodsskrivare 

och etiketter för att kunna producera streckkodsetiketter med tillräckligt bra 

kvalitet. 

I och med beslutet att använda en webblösning till inventeringssystemet 

har de flesta traditionella streckkodsläsare uteslutits, eftersom dessa inte 

har n˚agra webbläsare eller möjlighet till Internetuppkoppling. Det har dock 

framkommit att det förutom de traditionella streckkodsläsarna finns en rad 

andra möjligheter att använda streckkodsmärkning och läsning av streckkoder. 

Den lösning som förefallit smidigast är den som presenterats i kapitel 5.5 

där ett tillbehör i form av en streckkodsläsare kopplats ihop med en vanlig 

smartphone och där programvaran utvecklats för att klara av inmatning s˚aväl 

genom streckkodsläsaren som genom inknappning av uppgifter. 

För att f˚a ett bättre gränssnitt kan en PDA användas med bättre (större 

och tydligare) skärm än vad de flesta Smartphones har. Det finns ett antal 

PDA:er med inbyggd streckkodsläsare som använder sig av operativsystemen 

Pocket PC, PalmOS eller Epoc p˚a marknaden. Alternativen till dessa är att 

inhandla en av de nyaste PDA:erna tillsammans med ett Compact-Flash kort 

i form av en streckkodsläsare eller en PDA utan streckkodsläsare. 

Eftersom att systemet kan utvecklas s˚a att det g˚ar att använda b˚ade p˚a en 

vanlig PDA samt p˚a en PDA med streckkodsläsare är det möjligt att köpa 

in kompletterande utrusning i ett senare läge. Beslutet föll allts˚a p˚a att göra 

systemet flexibelt och användbart b˚ade med och utan streckkodsläsare. 

8.3 Val av kommunikation 

Flera alternativ till kommunikation mellan mobil enhet och server har tagits 

upp. De som är mest intressanta är tr˚adlös kommunikation genom Bluetooth, 

WLAN eller GPRS/GSM vilket beskrivs i kapitel 6. 

Alternativen med GPRS/GSM innebär en extra kostnad, lägre kommunikationshastighet 

och en säkerhetsrisk jämfört med Bluetooth och WLAN efter- 

44


som att sidorna m˚aste ligga publikt med inloggningsmöjligheter. 

Även om den vanligaste användningen av Bluetooth inte är kommunikation 

genom Internet är detta helt möjligt om en basenhet kopplas till en dator 

p˚a nätverket, men även om Bluetooth är billigare än WLAN ger WLAN 

snabbare kommunikation och eftersom att resurserna redan finns tillgängliga 

p˚a ALI-Norr är det enklare att sätta upp en WLAN lösning. ALI-Norr har 

nämligen planer p˚a att införa WLAN och har därför redan ett antal enheter 

för tr˚adlös kommunikation genom IEEE 108.11b tillgängliga för testning. 

8.4 Implementation 

Utvecklingen av inventeringssystemet skedde i Visual Studio.Net med 

ASP.NET och C# som programmeringsspr˚ak. Sidorna vävdes in i det ursprungliga 

kemikalieregistret och MS-SQL databasen byggdes ut med ytterligare 

tabeller enligt bilaga A för att hantera inventeringen. En Pocket PC 

2003 Emulator har används vid utvecklingen, samt en Compaq Ipaq H3800 

för att testa systemet. Systemet har ocks˚a testats mot en Piccolink 2000. 

Systemet best˚ar av en välkomstsida, figur 8.1, som ocks˚a finns länkad fr˚an 

kemikalieregistret. Här kan användaren välja att fortsätta p˚a en tidigare startad 

inventering, alternativt att p˚abörja en ny inventering. Varje inventering 

kännetecknas av det datum den p˚abörjades. 

Figur 8.1: Förstasidan i inventeringssystemet 

När användaren valt antingen en ny inventering eller en p˚ag˚aende inventering 

presenteras sidan i figur 8.2. Här finns alternativen att fortsätta inventera 

45


med eller utan streckkodsläsare, samt att lägga till/redigera eventuella kommentarer 

till den aktuella inventeringen. 

Nästa steg i inventeringen är att välja vilken del av kemikalieförr˚adet som 

skall inventeras. Figur 8.2 visar de olika alternativen samt hur m˚anga beh˚allare 

som finns vid respektive placering och som inte har blivit inventerade. 

Figur 8.2: Till vänster, sida med information om en inventering. Till höger, 

användaren väljer vilka beh˚allare som skall inventeras utifr˚an var de är placerade 

Om användaren väljer att inventera med streckkod visas sidan i figur 8.3. Med 

hjälp av en streckkodsläsare med webbläsare eller en PDA försedd med streckkodsläsare 

och webbläsare skannas streckkoderna av och beh˚allarmärkningen 

förs in direkt i textrutan. Flera beh˚allare kan skannas ˚at g˚angen. De beh˚allare 

som skannats av p˚a den aktuella placeringen men som inte skall vara 

placerade där läggs till bland avvikelser. 

Om användaren istället valt att inventera utan streckkoder visas en lista med 

alla icke inventerade beh˚allare som finns lagrade i den valda placeringen, figur 

8.3. 

Med hjälp av styluspennan som hör till handdatorn kan användaren nu välja 

att inventera en beh˚allaren genom att klicka p˚a den aktuella beh˚allaren. Hittas 

inte beh˚allaren kan användaren f˚a mer information genom att klicka p˚a 

länken info. D˚a visas en sida, figur 8.3, med information om just den beh˚allaren. 

Användaren kan g˚a tillbaka till hela listan, Tillbaka, inventera beh˚allaren 

direkt om den hittas, Inventera, eller föra in beh˚allaren som avvikelse, 

Lägg till avvikelse. När beh˚allaren läggs till som avvikelse kan användaren 

ocks˚a lägga till en kommentar till avvikelsen. 

46


Figur 8.3: Inventera med streckkoder (vänster) eller utan streckoder (höger) 

En inventering är klar när alla beh˚allare inventerats eller registrerats som 

avvikelse. Därefter kan användaren plocka fram en lista, figur 8.4, med de 

avvikelser som förekommit för varje inventering och ˚atgärda detta fr˚an en 

vanlig stationär dator. ˚ Atgärderna görs genom det ordinarie kemikalieregistret 

och de funktioner som finns där. Eftersom att en beh˚allare tillfälligt 

kan vara bortplockad ur kemikalieförr˚adet under inventeringen för att den 

används i n˚agot experiment eller kalibrering av utrustning tas de inte omedelbart 

bort fr˚an förr˚adet. Användaren kan istället se vilka avvikelser som fanns 

vid föreg˚aende inventering och avföra de som definitivt inte finns kvar i registret. 

Figur 8.4: Lista med alla avvikelser 

47


8.5 Utvärdering 

Under implementeringen av inventeringssystemet uppstod problem vad gäller 

kompabilitet mellan olika webbläsare p˚a olika mobila enheter. 

Dokumentationen är i m˚anga fall bristande vad gäller mobila enheter och 

programvara till dessa, mobila webbläsare samt hur de fungerar p˚a olika enheter. 

Därför fick vissa funktioner tas bort helt och h˚allet för att applikationen 

skulle fungera p˚a alla de enheter som använts vid testning. 

Att använda WLAN till kommunikationen visade sig fungera väldigt bra. 

Att h˚alla i ˚atanke var dock att applikationen inte skulle kräva för m˚anga 

uppdateringar och dataöverföringar för att ge användaren en upplevelse av 

omedelbar uppdatering och feedback. 

8.5.1 Användarens perspektiv 

För att testa systemet genomfördes en inventering av en av placeringarna i 

Kemikalieregistret, Kemikalieförr˚ad Sk˚ap 1. En PDA, Compaq Ipaq H3800 

med Pocket Pc 2002 försedd med ett D-Link DCF-660W Air Compact Flash 

Wireless Card för kommunikation till WLAN nätverket som tillfälligt kopplades 

in användes vid testningen. De som testade systemet var undertecknad 

samt Mattias Sandström vid ALI-Norr. 

Systemet upplevdes som användarvänligt och funktionellt. Uppdateringen av 

databasen skedde omedelbart och jämfört med att använda penna och papper 

gick det snabbare och var n˚agot enklare, eftersom att listan med beh˚allare 

krympte allt eftersom att beh˚allarna bockades av i listan. 

Dessvärre kunde inga tester med streckkodsläsare göras eftersom att möjligheten 

inte fanns att producera etiketter med tillräckligt hög kvalitet för den 

streckkodsläsare som fanns tillgänglig, en Piccolink 2000. Uppskattningen är 

dock att streckkodsavläsningen skulle underlättat ytterligare, i enlighet med 

kapitel 5. Den del av inventeringssystemet som använder sig av styluspennan 

kunde d˚a användas som komplement till streckkodsläsaren, dvs. enbart 

för de beh˚allare som användaren r˚akat hoppa över vid inventering, eller de 

beh˚allare som ej är placerade enligt uppgifterna i databasen. 

8.5.2 Uppfyllelse av specifikationskrav 

I specifikationen för kemikalieregistrets inventeringssystem fanns en rad 

punkter som systemet skulle uppfylla: 

48


• Inventeringssystemet skall vara användbart i alla delar av kemikalieförr˚adet, 

dvs. s˚aväl kemikalieförr˚aden, frysrum och helst ocks˚a p˚a andra 

platser i byggnaden, ALI- Norr, där kemikalier kan förvaras. 

Att koppla in en accesspunkt för WLAN är inte speciellt komplicerat. 

Nätverksuttag finns i närheten av samtliga lagringsplatser för kemikalierna 

s˚a även om WLAN ännu inte finns i den ordinarie verksamheten är 

det enkelt att införa. 

Vid testningen användes en accesspunkt som kopplades till nätverket i 

närheten av platsen där inventering skulle ske. Uppkopplingen fungerade 

bra och inga hinder i överföringen kunde upptäckas. Om WLAN 

införs i hela byggnaden ALI-Norr skulle ovanst˚aende definitivt uppfyllas, 

men även som det ser ut idag är det allts˚a lätt att tillmötesg˚a 

ovanst˚aende. 

• Inventeringssystemet skall presentera relevant information om kemikaliebeh˚allarna. 

Vid användning av streckkodsläsare automatiseras inventeringsprocessen. 

Användaren registrerar beh˚allarens streckkod men f˚ar inte n˚agon feedback 

som visar att det är rätt märkning p˚a beh˚allaren. Denna feedback 

kan dock betraktas som utanför vad systemet med streckkodsläsare 

rimligen bör klara av. 

Vid inventering utan streckkodsläsare finns däremot full möjlighet för 

användaren att f˚a detaljer om beh˚allaren och dess inneh˚all presenterad 

för sig. Det g˚ar d˚a ocks˚a att para ihop eventuella beh˚allare med 

förstörda etiketter eller dylikt med rätt post i kemikalieregistret. 

• Inventeringssystemet skall presentera aktuell information och kunna 

uppdatera relationsdatabasen med information. 

Eftersom att systemet bygger p˚a en webbapplikation med direkt koppling 

till kemikaliedatabasen presenteras alltid den senaste informationen 

för användaren. Uppdatering av sidorna i PDAns webbläsare innebär 

att information hämtas direkt fr˚an relationsdatabasen, liksom uppdatering 

av information ger en omedelbar uppdatering av databasen. 

• Inventeringssystemet skall ge möjlighet att p˚a plats kontrollera att beh˚allarna 

är okej. 

Med en mobil enhet och tr˚adlös kommunikation kan användaren genomföra 

en inventering p˚a plats genom att i gränssnittet bocka av de beh˚allare 

som finns i förr˚adet eller genom att skanna streckkoderna p˚a 

beh˚allarna. 

• Inventeringssystemet skall vara enkelt att använda. 

Enligt vad som framkommit i kapitel 8.5.1 upplevdes systemet som 

lättanvänt. 

49


• Inventeringssystemet skall Vara kostnadseffektivt med avsende p˚a h˚ardvara 

och användning. 

I kapitel 8.2 diskuteras de olika möjligheterna vad gäller enheter och det 

är detta beslut som p˚averkar kostnaden för systemet mest. Systemet 

kan idag användas s˚aväl med streckkodsläsare som utan. I nuläget är 

dock kostnaden att köpa in ny utrusning i form av streckkodsskrivare 

och läsare för hög i förh˚allande till hur ofta inventeringssystemet 

kommer att användas. Det är dock möjligt att kostnaden för denna 

utrusning sjunker i och med att även denna teknik utvecklas och blir 

vanligare. 

Den PDA som använts under detta examensarbete för testning av inventeringssystemet 

ägs av en anställd vid ALI-Norr, s˚a även om en 

vanlig PDA används skulle det innebära en kostnad. Eftersom att användningsomr˚adet 

för en s˚adan är s˚a pass brett och att utvecklingen 

ser ut som att det blir allt vanligare med PDA:er och smartphones p˚a 

arbetsplatserna, kan man nästan anta att ˚atminstone n˚agon p˚a ALI- 

Norr kommer att ha en PDA tillgänglig i jobbet inom en snar framtid. 

En vanlig PDA är hur som helst inte speciellt dyr i förh˚allande till den 

bredd p˚a användningsomr˚aden som finns. 

Kostnaden för att använda applikationerna betst˚ar i den initiala kostnaden 

för accesspunkter för WLAN, därefter tillkommer inga extra utlägg 

för kommunikation. 

Denna lösning kan bedömas som väldigt kostnadseffektiv d˚a den i bästa 

fall inte innebär n˚agon extra kostnad överhuvudtaget. 

Kemikalieregistrets inventeringssystem lever allts˚a upp till förväntningar och 

kanske mer därtill. 

50

Kapitel 9 

Diskussion och slutsatser 

Kemikalieregistrets inventeringssystem är ett utmärkt exempel p˚a hur en 

relativt enkel teknisk lösning kan underlätta och effektivisera arbetet i den 

ordinarie verksamheten. Lösningen fungerar tillfredställande men den skulle 

varit ännu effektivare om en streckkodsläsare ocks˚a använts. Kostnaden för 

detta är dock för hög i förh˚allande nyttan med tanke p˚a att det inte skulle 

användas i n˚agon större omfattning. 

Genom att utveckla program till mobila enheter som webbapplikationer kan 

dessa göras plattformsoberoende. Som webbläsarna fungerar idag är detta 

dock inte helt sant. Bristande dokumentation för mobila enheter och deras 

webbläsare och kompabilitetsproblem har lett till problem när applikationen 

testats p˚a olika mobila enheter och i olika webbläsare. Dessa problem leder till 

begränsningar i valmöjligheterna vid implementering av mobila applikationer 

om m˚alet är att dessa skall kunna användas p˚a olika enheter 

De som utvecklar mobila webbläsare m˚aste sträva efter att kompensera för 

de begränsningar som finns vad gäller minne, hastighet, skärmstorlek och 

uppkopplingshastighet som finns i den mobila miljön. En vedertagen standardisering 

för webbläsare för mobila enheter skulle underlätta utvecklingen 

av applikationer till dessa. Utveckling av webbläsare för mobila enheter och 

standardisering av dessa är en viktig del i arbetet att förbättra upplevelsen 

vid användning av Internet genom en PDA. Detta i sin tur är ett stort steg i 

utveckling mot pervasive systems, dvs. system som finns tillgängliga var som 

helst och när som helst. 

Tekniken som används i till exempel Kemikalieförr˚adet, kapitel 5.1, var vid 

tiden för införande relativt ny. Idag,˚atta˚ar senare, kan denna teknik framst˚a 

som rena sten˚aldern. Detta ger en bra bild av utvecklingen inom omr˚adet. 

Systemet som används fungerar bra och n˚agot behov att byta ut det finns 

inte. Detta kommer heller inte att ske p˚a m˚anga ˚ar, tills den dag utvecklingen 

g˚att s˚a l˚angt att personalen börjar uppleva att de har ett behov av 

51


ett modernare system. Det finns med andra ord inte n˚agon mening med att 

försöka använda den absolut nyaste tekniken vid införande av ett inventeringssystem, 

eftersom att den snart bli omodern och billigare och effektivare 

lösningar antagligen kommer att dyka upp inom en snar framtid. 

Som utvecklingen ser ut idag förses mobiltelefoner och PDA:er med allt fler 

extra tillbehör och finesser. I en framtid där skillnaden mellan PDA och mobiltelefon 

suddats ut ytterligare och där utvecklingen av de mobila enheterna 

g˚att fram˚at är det inte otänkbart att streckkodsläsare, och även RFID-läsare, 

blir ett vanligt tillbehör till enheterna, även för dem som riktar sig till privatpersoner. 

Att en s˚adan utveckling är p˚a g˚ang blir märkbart i och med 

att företagsjättar som Nokia, Philips och Samsung börjat släppa ut olika 

NFC-produkter för privatpersoner p˚a marknaden. ABI Research, ett stort 

analysföretag, prognostiserade i en rapport fr˚an juni 2004 att ca. en miljard 

mobiler kommer att ha NFC-funktion ˚ar 2009 [44]. 

RFID är inte en ny teknik, men den har nu utvecklats och mognat liksom 

omvärlden mognat för att ta emot den. Den hype som just startat vad gäller 

RFID p˚aminner p˚a m˚anga sätt om den kring WAP-tjänster i slutet av 90talet. 

Idag används WAP i stor utsträckning för att surfa genom mobiltelefoner, 

men detta är en teknik som kan vara p˚a väg ut i och med att utvecklingen 

av tr˚adlös kommunikation möjliggjort för snabbare överföring. Det har gjort 

att fördelarna med WAP inte längre är väsentliga. Vi vet med andra ord inte 

vilken teknik som kommer att dyka upp i framtiden och vilken roll RFID 

kommer att f˚a. 

Det är nog mer rättvist att jämföra RFID med tr˚adlös kommunikation i 

allmänhet. Tekniken finns ju redan och används omkring oss i allt större 

utsträckning. Troligen kommer RFID att integreras allt mer i v˚ar vardag 

tills vi inte tänker p˚a att den finns där längre. 

För system som kemikalieregistret öppnar RFID, som tidigare nämnts, upp 

för helt nya möjligheter. En RFID-skrivare/läsare producerar etiketter med 

RFID-taggar p˚a liknande sätt som en streckkodsskrivare producerar streckkodsettiketter. 

Kemikalieregistret och andra, kanske mer omfattande, datasystem 

kan genom att märka upp artiklar med RFID-taggar och placera ut 

RFID-läsare i närheten av dessa f˚a en direkt koppling mellan de fysiska artiklarna 

i förr˚adet och de virtuella artiklarna i databasen. Denna typ av system 

mellan den fysiska världen och den virtuella världen g˚ar under termen ubiquitous 

computing, allestädes närvarande datasystem. 

För Kemikalieregistret skulle det kunna innebära att en nyinköpt beh˚allare 

registreras i kemikalieregistret i samma stund som den ställs in i ett 

sk˚ap i kemikalieförr˚adet, och en beh˚allare som kastas bort skulle automatiskt 

avföras ur registret. Men om utrustningen med läsare och kanske även 

RFID-skrivare finns tillgänglig p˚a arbetsplatsen finns ingen anledning att inte 

52


g˚a steget längre. 

RFID kan användas till att märka upp alla inventarier. Istället för att etsa in 

en streckkod för att stöldskyddsmärka till exempel datorer och annan teknisk 

utrustning som i InventorySecuritys system, kapitel 5.2, kan en RFID-tag fästas 

i inventarien. Försvinner utrustningen fr˚an sin plats underrättas systemet 

omedelbart om detta och hittas utrustningen igen kan den omedelbart identifieras 

genom taggen. 

Idag är streckkoder ett billigare alternativ än RFID, men i en framtid där 

RFID används för att kontrollera artiklar kommer manuella inventeringar, 

som den lösning som presenterats i denna rapport, att vara överflödiga. 

53


54

Kapitel 10 

Tack 

Jag vill tacka min externe handledare Mattias Sandström vid ALI-Norr i 

Ume˚a för hans hjälpsamhet under utvecklingen av Kemikalieregistret, vid 

testningen av inventeringssystemet och för korrekturläsning av rapporten. 

Tack till min interne handledare Johan Karlsson för hjälp, korrekturläsning av 

rapporten och snabb feedback och till Nils Blix, ALI-Norr, för l˚an av utrustning 

för testning. Tack ocks˚a till Patrik Eklund, institutionen för datavetenskap, 

för l˚anet av Piccolink 2000. 

Jag vill ocks˚a tacka Peter von Zweigbergk och Olle Nygren, ALI-Norr, för 

feedback p˚a kemikalieregistret under inledningen av projektet och all personal 

vid ALI-Norr för trevligt sällskap under fikarasterna. 

55


56

Litteraturförteckning 

[1] James F Kurose and Keith W. Ross. Computer Networking, a top- down 

approach featuring the Internet. Addison- Weasly, third edition, 2004. 

[2] Prevent. Kemiska ämnen, Chemical Substances. Prevents webbsida. 

URL: http://kemi.prevent.se/ (2005-03-14). 

[3] Chemical Abstracts Service a division of the American Chemical Society. 

CAS webbsida. URL: http://www.cas.org (2005-03-14). 

[4] Hans Sjöström. Materialförvaltare, Kemiförr˚adet vid Ume˚a Universitet, 

Ume˚a, Intervju 2004-11-17. 

[5] Maki Fujuta. Försäljare, ChampionChip AB, Täby, Telefonintervju 

2004-12-15. 

[6] ChampionChip. Inventorysecurity. Företagets webbsida. URL: 

www.inventorysecurity.com (2004-12-15). 

[7] Annica Näslund. projektanställd (2003-2004), Institutionen för 

datavetenskap, Ume˚a, Intervju 2004-12-12. 

[8] Annica Näslund. User’s guide and system description for the piccopharma 

project. Department of computing science, Ume˚a University, 2004- 

08-16. 

[9] Patrik Eklund, Johan Karlsson, and Annica Näslund. Mobile pharmacology. 

Technical Report UMINF-04.17, Department of Computing Science, 

Ume˚a University, 2004. 

[10] Vitec. Vitecs webbsida. URL: www.vitec.se (2004-12-15). 

[11] Sangeetha Shekar, Prashant Nair, and Abdelsalam (Sumi) Helal, editors. 

iGrocer- A Ubiquitous and Pervasive Smart Grocery Shopping System, 

Melbourne, Florida, March 2003. ACM Symposium on Applied Computing 

(SAC). 

57


[12] Spd Software House. Spd Pocket PC Survey. Spd Software Houses 

webbsida, September 2004. URL: http://www.spbsoftwarehouse.com/about/pressreleases/docs/spbsurvey2004.html??en#q20 

(2004-12-05). 

[13] Jochen Schiller. Mobile Communications. Pearson Education Limited, 

second edition, 2003. 

[14] Peter Kemppe. Wireless wilma client. Master’s thesis, Ume˚a Universitet, 

Institutionen för datavetenskap, 2003. 

[15] Brian P. Crow, Indra Widjaja, Jeong Geun Kim, and Prescott T. Sakai. 

Ieee 802.11 wireless local area networks. IEEE Communications Magazine, 

September 1997. 

[16] IEEE. Electrical and Electronics Engineers Inc.s webbsida. URL: 

http://grouper.ieee.org/groups/802/11/index.html (2004-12-07). 

[17] Nathan J. Muller. Wireless A to Z. McGraw-Hill, New York, first edition, 

2003. 

[18] Niklas Dahlin. Tre g˚anger snabbare Bluetooth nästa ˚ar. Artikel i 

NyTeknik Nr 25, 2004. URL: http://www.nyteknik.se/art/35357 (2004- 

08-17). 

[19] Adrio Communications Ltd. Bluetooth 2-Bluetooth Enchances 

Datarate, EDR. Radio Electronics webbsida. URL: http://www.radioelectronics.com/info/wireless/bluetooth/bluetooth 

edr.php (2005-03-15). 

[20] The Near Field Communication (NFC) Forum. NFC-forums webbsida. 

URL: http://www.nfc-forum.com (2005-03-18). 

[21] Datainspektionen. Tyck till om upphovsrätt, RFID och 

dataskydd. RFID Journals webbsida 2005-02-11. URL: 

http://www.datainspektionen.se/nyhetsarkiv/nyheter/2005/februari/- 

2005-02-11.shtml (2005-03-19). 

[22] Zebra Technologies. RFID: The Next Generation of AIDC. Application 

whitepaper, 2004. 

[23] RFID Journal Inc. Getting stared, a guide to understanding RFID. 

RFID Journals webbsida. URL: http://www.rfidjournal.com/article/gettingstarted/ 

(2005-03-18). 

[24] Marie Heró, Sebastian Ohlsson, and Petra Wolf. Rfid - en teknologi 

för förbättrad lagerhantering. Master’s thesis, Handelshögskolan vid 

Göteborgs universitet, Institutionen för informatik, 2004. 

[25] Peter Öst. Rfid i livsmedelsbranschen - en tekniköversikt och en fallstudie. 

Master’s thesis, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 

Institutionen för informatik, 2004. 

58


[26] Microsoft. Getting started with windows mobile. Microsofts 

webbsida. URL: http://msdn.microsoft.com/mobility/gettingstarted/windowsmobile/ 

(2004-12-07). 

[27] Erik Mörner. Nu ökar handdatorerna igen. Artikel i Allt om handdatorer 

2004-08-02. URL: http://www.alltomhanddatorer.se/nyheter/visa.asp?id=8401&sid=1 

(2004-08-18). 

[28] Martin Wallström. Fler än en miljon svenskar surfar mobilt. Artikel 

i Computer Sweden 2004-05-21. URL: http://www.idg.se/ArticlePages- 

/20040521/1235282 CS/20040521123528 CS.dbp.asp (2004-08-17). 

[29] Henrik Thoresson. Första bakdörren för Pocket PC. 

Artikel i Allt om handdatorer 2004-08-06. URL: 

http://www.alltomhanddatorer.se/nyheter/visa.asp?id=8425&sid=1 

(2004-08-18). 

[30] Jarno Niemela and Mikko Hypponen. F-Secure Virus Descriptions: 

Phage. F-Secures webbsida, September 2000. URL: http://www.fsecure.com/v-descs/phage.shtml(2004-09-24). 

[31] Microsoft. Pocket PC. Webbsida 2004-11-15. URL: 

http://www.microsoft.com/sverige/products/windowsmobile/products- 

/pocketpc (2004-12-13). 

[32] Henrik Thoresson. CF-kort med snabbt w-lan. Artikel i Allt om Handdatorer 

2004-11-19. URL: http://www.alltomhanddatorer.se/nyheter/visa.asp?id=8791&sid=1 

(2004-12-06). 

[33] Henrik Thoresson. Wlan-kort fr˚an Palmone. Artikel i Mobil 2004-08- 

18. URL: http://premium.mobil.se/nyheter/visa.asp?id=8465&sid=1 

(2004-08-18). 

[34] Palm. Palms webbsida. URL: www.palm.com (2004-10-14). 

[35] Christian Lindholm, Turkka Keinonen, and Harri Kiljander. Mobile usability: 

How Nokia changed the face of the mobile phone. McGraw-Hill, 

New York, 2003. 

[36] Jarno Niemela, Sami Rautiainen, and Katrin Tocheva. F-Secure 

Virus Descriptions: Cabir. F-Secures webbsida 2004-06-15. URL: 

http://www.f-secure.com/v-descs/phage.shtml(2004-11-19). 

[37] Smartson. Köpguide handdatorer. Smartsons webbssida 2004-09-10. 

URL: http://www.smarson.se(2004-12-03). 

[38] Allt om handdatorer. Topplista. Allt om handdatorers webbsida. URL: 

http://www.alltomhanddatorer.se/tester/top listor.asp?sid=2 (2004-12- 

05). 

59


[39] Lidingö datacenter. Lidingö datacenters webbssida. URL: 

http://www.ldc.se/interscan/m90.htm(2004-11-24). 

[40] Intermec Technologies Corporation. M90 Series Portable Data Entry 

Unit Reference Manual, September 1999. 

[41] Symbol Technologies Inc. CS 1504 Consumer Memory Scanner. Symbols 

webbsida 2001-10-01. URL: http://www.symbol.com/products- 

/consumer systems/consumer cs1504.html (2004-12-15). 

[42] mobil. mobils webbsida. URL: www.mobil.se (2004-12-07). 

[43] Nordic ID. PiccoLink 2000, The future is in Your hands. URL: 

http://www.cnrood.com/PHP/files/autoid pdf/PL-2000.pdf (2004-12- 

13). 

[44] ABI Research. Near-Field Communications (NFC), (Consumer Electronics 

and Digital Content RFID Market Opportunities). Udersökningsrapport, 

Juni 2004. 

60

Bilaga A 

Kemikaliedatabasen 

Denna bilaga syftar till att ge en översiktlig, teknisk beskrining av den relationsdatabas, 

Kemikaliedatabasen, som Kemikalieregistret vid Arbetslivinsinstitutet 

Norr i Ume˚a (ALI-Norr) bygger p˚a. Databasen är implementerad 

i Microsoft SQL Server 2000 och programmeringsspr˚aket Transact-SQL har 

använts för att programmera vissa lagrade procedurer (stored procedures), 

triggers och ett f˚atal vyer, (views). 

Figur A.1 visar ett EER schema över relationsdatabasen. Den grundläggande 

databasen best˚ar framför allt av tabellerna Forening och Behallare och är 

markerad i vitt. Forening representerar en förening eller en kemisk substans, 

och Behallare den beh˚allare som inneh˚aller föreningen. 

Markerat med gr˚att i figur A.1 är de tabeller som används för att logga förändringar 

i databasen. För att spara dessa data har triggers använts. Loggen 

bygger p˚a teorier kring vanliga temporala databaser med valid time, men 

detta har inte kunnat användas rakt av eftersom att Arbetslivinstitutet inte 

bara velat logga när en förändring skett i databasen utan ocks˚a av vem förändringen 

gjorts. Därför har ocks˚a lagrade procedurer använts i loggen. 

Vid överföring av data fr˚an ALI-Norrs tidigare Accessdatabas krävdes en 

genomg˚ang och konvertering av datat. Accessdatabasen kopplades ihop med 

den nya Kemikaliedatabasen som en linked server i MS SQL och ett antal 

gemensamma vyer implementerades för att ge en översikt av datat och för att 

upptäcka felaktigheter i Accessdatabasen. De felaktigheter som fanns var relativt 

omfattande och de flesta poster behövde korrigeras innan överföringen 

av data. 

Vid implementeringen av Kemikalieregistrets inventeringssystem utökades 

databasen med de tabeller som markerats med gult i figur A.1. 

61


Figur A.1: EER schema över databasen 

62

Mobilt inventeringssystem för kemikalieregister - Institutionen för ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?