Trusted Computing ur datasäkerhetssynpunkt - Umeå universitet

8 KAPITEL 2. SÄKERHET
går dessa att komma åt av alla som kan logga in på hans dator – förutsatt att den
som loggar in har rättigheter att läsa hans filer. När Berit tar kontrollen blir följden
att Davids integritet blir kränkt och att hans ekonomi blir skadad. Även om
David har ett visst ansvar för sin egen säkerhet ligger det huvudsakliga ansvaret i
detta fall på någon annan. Eftersom banken inte kan utgå från att David har den
kunskap som krävs för att hans egen integritet ska skyddas ligger ansvaret för
säkerheten hos dem. Genom antagandet att användaren har full kontroll och kunskap
över säkerheten i det system denne utnyttjar minskar även tillförlitligheten
för systemet. En bättre lösning återfinns på sidan 9.
Även om exemplet är gravt förenklat ger det en god inkörsport till de frågor man
bör ställa sig vid utformandet av en hotbild:
1. Vem vill vi skydda?
2. Varför vill vi skydda denne?
3. Vem litar vi på?
4. Varför litar vi på denne?
Datasäkerhet handlar mycket om tillit. En betrodd person är i datasäkerhetssammanhang:
“Någon som kan skada vår integritet.” Vi måste därför vara försiktiga
med vem vi litar på och vi måste framför allt veta varför vi litar på denna. Ibland
krävs en starkare form av identifiering för att man ska kunna placera tillit hos
någon. I Davids fall blir kanske svaren på frågorna ovan:
1. Jag vill skydda mig själv och mina intressen.
2. Jag kan åsamkas ekonomisk skada.
3. Jag litar på min bank – inte mitt system.
4. Jag tror att banken har mer att förlora på att skada min integritet än de har
att vinna.
Banken har kanske dessa tankar:
1. Vi vill skydda oss och våra intressen. Kunderna är vår viktigaste inkomstkälla
och därför måste även deras intressen skyddas utan att deras integritet
kränks.