Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

More documents

Recommendations

Info

de avantgardegrupper verksamma kring sekelskiftet som de sanna, ursprungliga och äkta avantgarden. Jag håller inte med om att detta avantgarde är mer ”äkta” än till exempel det senare neoavantgardet, men begreppet är idag etablerat som gällande de tidiga avantgarderörelserna strax efter sekelskiftet. Avantgarde som återupptar och speglar det historiska kallas vanligen för ”neoavantgarde” och är verksamt ungefär mellan 1950-1980, efter detta används termen avantgarde med mycket stor försiktighet. Källor Som underlag för beskrivningen av Odd Nerdrum som konstnär och person har jag framför allt använt mig av Jan-Erik Ebbestad Hansens Fenomenet Nerdrum. Även tidningsartiklar skrivna av och om Nerdrum har bidragit till att ge en bild av Nerdrums syn på sig själv och hans konstskapande. För att redogöra för Nerdrums syn på kitschbegreppet har jag i huvudsak använt mig av boken Hva er Kitsch?, som Nerdrum med flera skrivit för att försvara sitt konstskapande. Betoningen i uppsatsen ligger ofta på Clement Greenbergs definitioner av avantgarde- och kitschbegreppen, jag har valt att göra detta eftersom Greenberg själv ansåg sig vara den mest värdiga representanten för modernismen och att även teoretiker efter Greenberg ansett honom vara Modernisten med stort M. 4 Jag använder mig av Greenberg eftersom jag fått en uppfattning av att det faktiskt är Greenberg och hans idé om modernismen som Odd Nerdrum framför allt känner olust inför och vill kritisera genom sitt konstnärskap. I boken Hva er Kitsch? försöker Nerdrum förändra innebörden av termen kitsch och det märks tydligt att det är Greenbergs idé om kitschbegreppet, vilket han formulerar i en artikel i Partisan Review, som Nerdrum tar avstånd från. Andra definitioner, som till exempel den som Matei Calinescus beskriver i sin bok Modernitetens fem ansikten, ifrågasätts däremot inte, trots att Calinescus bild av kitschen inte alls går ihop med Nerdrums föreställning. Källor för Greenbergs idéer och inflytande på modernismen är dels Greenbergs egna artiklar, men även Håkan Nilssons avhandling Clement Greenberg och hans kritiker, som ger en bild av både Greenbergs inflytande över, men även kritiken av, modernismen. För en bild av postmodernismens och även den senaste tidens konstskapande har jag använt mig av Lars O Ericssons I den frusna passionens heta skugga. Forskningsöversikt En av de första, och kanske en av de mest omdebatterade, avantgardeteoretikerna är Clement Greenberg som författade artikeln ”Avantgarde and Kitsch” publicerad 1939 i tidskriften Partisan Review. Även Peter Bürgers Theorie der Avantgarde, Donald Kuspits The cult of the Avant-Garde Artist, Hal Fosters The Return of the Real och Matei Calinescus Modernitetens fem ansikten redogör för tolkningar av det historiska avantgardet. Jag ska också tillägga att alla ovanstående är konstteoretiker och kritiker, utom Calinescu som är professor i jämförande litteratur och alltså litteraturvetare, hans text sysslar framför allt med att analysera begreppens aktualitet. 4 Håkan Nilsson, Clement Greenberg och hans kritiker, Stockholm 2000, s. 40-41 4
Odd Nerdrum Karaktäristiskt för Nerdrum som konstnär är att han, sedan den första separata utställningen på Kunstnerforbundet i Oslo hösten 1967, rönt stora framgångar hos den breda publiken, men knappt fått ett enda uppmuntrande ord från konstkritikernas sida och hans verk har beskrivits som stilimiterande, banala och teatraliska. 5 Under 50-talet var det de abstrakta expressionisterna som behärskade konstscenen både i USA och i Europa, en rörelse som strävade mot vad Clement Greenberg kallade den absoluta renheten inom konstarterna. Måleriet skulle vara måleri och ingenting annat, vilket innebar att allt litterärt, poetiskt, musikaliskt, skulpturalt och allt som inte var måleriets essentiella egenskaper; färg, form och komposition, skulle uteslutas. 6 Även om denna uppfattning började ifrågasättas tidigt i USA, av bland annat minimalister och pop-konstnärer så hade senmodernismen med de abstrakta expressionisterna i spetsen fortfarande ihärdiga försvarare i Norden, och framför allt i Norge, långt in på 70-talet. 7 Odd Nerdrum började på Kunst- og håndverksskolen 1962, bara arton år gammal. Det uppstod snart konflikter både med andra elever och med lärare, en anledning var Nerdrums arroganta och självsäkra personlighet. Vintern 1962/63 bestämde han sig, efter ett besök på Nationalmuseum i Stockholm, för att gå emot modernismens formspråk och istället ansluta sig till den figurativa målartraditionen. Hädanefter blev Rembrandt den stora förebilden. 8 Efterhand utvecklades vänskap mellan Nerdrum och de andra eleverna som kritiserade den modernistiska traditionen. De unga konststudenterna ansåg att modernismen, främst representerad av de abstrakta expressionisterna, försvarade det borgerliga idealet. 9 Däremot ansåg de abstrakta expressionisterna själva, precis som de allra flesta andra avantgardistiska rörelserna, att deras konst var nyckeln till det klasslösa samhället utan inskränkta borgarideal. 10 Eftersom Nerdrum inte tyckte att undervisningen tillförde honom det tekniska och hantverksmässiga kunnande som han strävade efter bestämde han sig för att hoppa av akademin 1965 och gå sin egen väg. 11 Dessutom tyckte Nerdrum att akademin försökte påverka eleverna i sitt konstskapande, vilket han uppfattade som negativt. 12 På våren 1965 började Nerdrum ta lektioner för Joseph Beuys, konstnär och professor vid akademin i Düsseldorf. Beuys konstnärskap stod långt ifrån Nerdrums, och hans konstverk bestod, under 60- och 70-talen, framför allt av konceptuella aktioner och installationer. 13 Den enda likhet som egentligen kan tillskrivas Nerdrum och Beuys var deras aktiva antimodernistiska hållning, vilket var det väsentliga för Nerdrum. 14 En annan förebild och antimodernist var den norska bildhuggaren Joseph Grimeland som Nerdrum lärde känna 1966. 15 I slutet av 60-talet övergår Nerdrum, från framförallt porträtt och landskap, till motiv som var inlägg i den aktuella samhällsdebatten, (bland annat kriminalomsorgen, sexuell frigörelse och Andreas Baaders död). Den realistiska stilföringen i Rembrandts anda var dock 5 Jan-Erik Ebbestad Hansen, ”Odd Nerdrum og kritikken”, Samtiden, nr.2 1990, s. 51-61 6 Greenberg, s. 23-38 7 Lars O Ericsson, ”Konstens Don Quijote”, Dagens Nyheter, 1996-08-16 8 Ebbestad Hansen, 1996, s. 30-32 9 ibid. s. 30-34 10 Greenberg, s. 6-7 11 Majlis Stensman, MånadsJournalen, februari nr.2 1994, s. 70 12 Ebbestad Hansen, 1996, s. 41 13 Norbert Lynton, The Story of Modern Art, London 1999 (1980), s. 343-344 14 Lasse Ekstrand, Varje människa en konstnär; livskonstnären och samhällsvisionären Joseph Beuys, Göteborg 1998, s. 23-24 15 Ebbestad Hansen, 1996, s. 43-44 5
Page 1 and 2: Odd Nerdrum - en avantgardistisk ko
Page 3: Inledning Gå baklengs inn i fremti
Page 7 and 8: 1979 målar Odd Nerdrum sin sista p
Page 9 and 10: Vissa konstvetare har velat tyda Ne
Page 11 and 12: Bild 5. Självporträtt i gyllene s
Page 13 and 14: Den avantgardistiska grundtanken so
Page 15 and 16: de gamla mästarnas exempel, och de
Page 17 and 18: Modernismens ständiga jakt på det
Page 19 and 20: Nerdrum och avantgardet Nerdrums ut
Page 21 and 22: Nerdrum, förhållandet till tradit
Page 23 and 24: utomstående, det här är snarare
Page 25 and 26: finns också ett återbruk av stil
Page 27 and 28: Kitschmålaren Kitschmaleren forpli
Page 29 and 30: Avantgardets framtid Både Peter B
Page 31 and 32: Avslutande diskussion och resultat
Page 33 and 34: Källor och litteratur Otryckta kä

Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?