något, i mångas ögon, betydligt simplare, nämlig<strong>en</strong> kitsch. Calinescu påpekar att vad som krävs för det rätta sinnestillståndet hos kitschmänniskan är passivitet och ytlighet. 112 Calinescus bild av kitsch, medför att äv<strong>en</strong> det som kitschbegreppet idag främst används på kan inräknas, till exempel trädgårdstomtar, gulliga prydnadsföremål och hötorgskonst. Dessa föremål tjänar ett estetiskt syfte utan att kräva <strong>en</strong> förmåga eller vilja till djupare förståelse hos betraktar<strong>en</strong>. 112 Calinescu, s. 224-230 26
Kitschmålar<strong>en</strong> Kitschmaler<strong>en</strong> forplikter seg til det evige: kj rlighet<strong>en</strong>, død<strong>en</strong> og soloppgang<strong>en</strong>. 113 1994 startar <strong>en</strong> debatt om d<strong>en</strong> nya professur<strong>en</strong> i figurativ teknik som skulle inrättas på Stat<strong>en</strong>s Kunstakademi i Oslo. Jan Åke Pettersson, rektor på skolan, är <strong>en</strong> av de få inflytelserika konstvetarna i Norge som har förståelse för <strong>Nerdrum</strong>s konstskapande och han föreslår att <strong>Nerdrum</strong> ska söka professur<strong>en</strong>. <strong>Nerdrum</strong> ställer upp som kandidat och får visserlig<strong>en</strong> ett visst internationellt stöd, bland annat från Sverige, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> inhemska reaktion<strong>en</strong> är skoningslös. Lärarna på akademin visade tydligt sin motvilja att få <strong>Nerdrum</strong> som kollega, och äv<strong>en</strong> stud<strong>en</strong>terna demonstrerade öppet. Debatt<strong>en</strong> varade i två år och 1996 drar <strong>Nerdrum</strong> sig ur diskussion<strong>en</strong>. Istället fick Jan S ther professur<strong>en</strong>, för övrigt <strong>en</strong> tidigare elev till <strong>Nerdrum</strong>. 114 Efter ett yttrande av S ther i <strong>en</strong> intervju, där han poängterar vikt<strong>en</strong> av att undvika framställning av kitsch, tar <strong>Nerdrum</strong> kitschbegreppet och gör det till <strong>en</strong> b<strong>en</strong>ämning för sin eg<strong>en</strong> konst. 115 Han går ut med detta i massmedia, på sina utställningar och skriver till och med <strong>en</strong> bok i ämnet. Han hävdar att han hädan efter vill bemötas som kitschmålare och han gör inte längre några anspråk på att vara <strong>konstnär</strong>. 116 Detta är <strong>en</strong> reaktion mot d<strong>en</strong> mobbing som <strong>Nerdrum</strong> m<strong>en</strong>ar att kritiker och <strong>konstnär</strong>skollegor har fört mot honom. Att han kallar sig själv för kitschmålare blir självt till <strong>en</strong> <strong>konstnär</strong>lig handling och förändrar förståels<strong>en</strong> och därmed förutsättningarna för hans verksamhet som <strong>konstnär</strong>. Är då <strong>Nerdrum</strong>s verk kitsch, som konstkritiker i Norge hävdat i årtiond<strong>en</strong>, eller är de konst, vilka de tituleras som internationellt? M<strong>en</strong>ar <strong>Nerdrum</strong> allvar när han hävdar att han upptäckt att han aldrig varit <strong>konstnär</strong> utan kitschmålare, eller är det ett trick för att legitimera sina verk? <strong>Nerdrum</strong>s målningar har i Norge bedömts med regler som inte kan appliceras på annat än modernistiska verk, och kanske vill <strong>Nerdrum</strong> ta avstånd från kritikerna g<strong>en</strong>om att ställa sig utanför konstvärld<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> lilla bok<strong>en</strong> Hva er Kitsch?, <strong>en</strong> sammanställning av texter av <strong>Nerdrum</strong> och hans försvarare, försöker <strong>Nerdrum</strong> att legitimera sin användning av kitschbegreppet. <strong>Nerdrum</strong>s idé om vad kitsch inbegriper, skiljer sig dock från till exempel Gre<strong>en</strong>bergs och Calinescus definitioner. <strong>Nerdrum</strong> är medvet<strong>en</strong> om detta m<strong>en</strong> anser att de har fel, <strong>en</strong>ligt honom är kitsch<strong>en</strong> inte ett värdeladdat ord med <strong>en</strong> automatiskt negativ innebörd. 117 Kitschmålningar handlar, <strong>en</strong>ligt <strong>Nerdrum</strong>, om mänskliga problem och målet är att skapa ett allvar i livet. När konst<strong>en</strong> är ironisk och distanserad är kitsch<strong>en</strong> allvarlig och direkt. Enligt <strong>Nerdrum</strong> tjänar därför kitsch<strong>en</strong> livet, medan konst<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast tjänar konst<strong>en</strong> självt. Kitschmålar<strong>en</strong> kan ta upp motiv och stilgrepp från tidigare epoker i sina målningar, vilket också är vad Gre<strong>en</strong>berg hävdar när han påstår att kitsch<strong>en</strong> parasiterar på d<strong>en</strong> äkta kultur<strong>en</strong>. <strong>Nerdrum</strong> m<strong>en</strong>ar att kitsch<strong>en</strong> inte styrs av att viljan att tillfredställa massorna, däremot tillfredsställs massorna av det eviga i kitsch<strong>en</strong>. För honom är det kommersiella i kitsch<strong>en</strong> ett resultat av dess kvalitet, detta visar att värdekriterierna också skiljer sig från konstteoretikernas. <strong>Nerdrum</strong> skriver att han misstagit sig under hela sin karriär då han ansett sig vara <strong>konstnär</strong>. Han skriver också att han missbrukat medias intresse. Nu har han insett att det inte ligger något djup i bilderna han målat utan att m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> ligger på ytan, att försöka uttrycka ett djup, det som <strong>konstnär</strong>er och kritiker saknar i <strong>Nerdrum</strong>s måleri, hör, <strong>en</strong>ligt <strong>Nerdrum</strong>, till konst<strong>en</strong>s 113 <strong>Nerdrum</strong> m. fl. 2000, s. 7 114 Ebbestad Hans<strong>en</strong>, 1996, s. 191-196 115 <strong>Nerdrum</strong> m. fl. 2000, s. 38 116 ibid. 117 ibid. s. 15-18 27
Change language