Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

Själva framgången innebär ett misslyckande för avantgardet. Vid publik framgång kan
inte konstverket vara lyckat eftersom viljan är att bryta med det etablerade och accepterade
för att bana väg för nyskapande, ”bättre” konst. Om denna konst uppskattas i nuet tillhör den
självklart inte framtiden eftersom denna ska stå för något bättre än idag. Motsatsen, det vill
säga en publik katastrof, innebär naturligtvis också ett misslyckande. Om betraktaren inte vill
ta till sig konstnärens omdanande framtidsvision, kan inte betraktaren räddas till ett bättre
framtida samhälle och projektet är återigen ett misslyckande.
Ett oåterkalleligt sådant, för om det historiska avantgardets intentioner var något naiva, så
är neoavantgardet lönlöst och närmast patetiskt enligt Bürger, som tolkar något väl enkelriktat
neoavantgardet som en upprepning av det historiska avantgardet. Neoavantgardet sysslar
alltså med att, i ett slags självbedrägeri, göra om tidigare konstnärers misslyckande. 64
Eftersom Greenberg är en stark förespråkare för modernismen formulerar han själv en väg
till målet, det vill säga, inom bildkonsten, genom det ”rena” måleriet. Greenberg verkar under
sin storhetstid som en auktoritet och drar sig inte för att driva konstpolitik med sina egna
åsikter som partiprogram. 65
Kollektivism
Precis som i det militära avantgardet, samlade sig konstnärerna till grupper för att gemensamt
bekämpa fiender av olika slag. Avantgardegruppen utvecklade först sina idéer inom rörelsen,
och skrev program och manifest över sina visioner, innan de framförde sitt budskap. 66 Den
kollektiva grupperingen var i själva verket en förutsättning att överhuvudettaget nå fram med
budskapet. Eftersom avantgardet var samhällsfrånvänt och emot allt som redan var etablerat
och vedertaget, varken ville eller kunde den enskilde avantgardistiske konstnären ta sig in på
konstinstitutionen på ett legitimt sätt. Genom att alliera sig med gruppen och där formulera
sina manifestationer, kunde avantgardisten hitta ett stöd mot den annalkande publika stormen.
Detta stöd var ofta absolut nödvändigt eftersom budskapet hos avantgarderörelsen
övervägande var omvälvande, och konsten, precis som den samtida politiken, tekniken, med
flera, skulle vara revolutionerande och från grunden nyskapande. Det gamla skulle rivas ut
fortast möjligt och det nya skulle ersätta historien. Nyheten handlade inte bara om att bryta
med det traditionella framställningssystemet, utan ett totalt avskaffande av konstinstitutionen.
67
Progressivism
Om det militära avantgardet ser det som sin uppgift att bereda väg för resten av armén, så är
det konstnärliga avantgardets uppgift att gå före resten av samhället in i framtiden.
Den modernistiska konsten är en konst i ständig rörelse, ideologierna avlöser varandra;
fauvism, expressionism, kubism, futurism, dada, listan kan göras lång. Neoavantgardet som
följer direkt efter, är vad Peter Bürger menar med en upprepning av det tidiga avantgardet, hit
räknas alla stilriktningar som gör anspråk på att vara nyskapande men som inte samtidigt vill
bryta sig ur konstinstitutionen; neodada, pop-konst, konceptkonst, fluxus, superrealister med
flera. 68
Ytterligare grupper efter neoavantgardet kallar Donald Kuspit för pseudoavantgarde, och
han menar att detta är ett totalt missbruk av det historiska avantgardet att försöka göra det
gällande än idag. 69
64
Bürger, s. 79-80
65
Nilsson, s.162-163
66
Bauman, s. 133
67
Bürger, s. 85
68
ibid.
69
Kuspit, s. 100-113
16