Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?
Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?
Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det som framför allt väcker kritikernas avsky för <strong>Nerdrum</strong>s måleri är form<strong>en</strong>, innehållet och<br />
melodramat. Form<strong>en</strong> syftar tillbaka på de gamla mästarna, <strong>en</strong> otänkbarhet <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> modernistiske<br />
kritikern. Innehållet består, i de tidiga målningarna på 60-70-tal<strong>en</strong>, av oc<strong>en</strong>surerad<br />
samhällskritik, vilket uppfattades som <strong>en</strong> omöjlig kombination, form<strong>en</strong> visade på vissa int<strong>en</strong>tioner<br />
och motivet på något helt annat. 31<br />
När <strong>Nerdrum</strong> använder Caravaggios mästerverk som förlaga för ett motiv som kan tolkas<br />
som ett stöd för <strong>en</strong> kommunistisk rörelse, är detta naturligtvis oerhört provocerande. <strong>Nerdrum</strong><br />
drar sig inte för att hävda att Andreas Baader blev mördad, och han plagierar dessutom<br />
Caravaggio som, till skillnad från <strong>Nerdrum</strong>, anses vara ett g<strong>en</strong>i.<br />
Melodramat, slutlig<strong>en</strong>, handlar om <strong>Nerdrum</strong>s kärlek för starka effekter, överdrivna gester<br />
och poseringar och ett patos som kan liknas vid teaterns. 32 Detta upprör bland annat Ev<strong>en</strong><br />
Hebbe Johnserud, <strong>en</strong> norsk kritiker, som 1976 efter Høstutstellning<strong>en</strong> på Kunstnersforbundet<br />
skriver att <strong>Nerdrum</strong> kräver <strong>en</strong> teaterkritiker lika mycket som <strong>en</strong> seriös bildanalys. 33<br />
Lars O Ericsson ger, i <strong>en</strong> artikel i Dag<strong>en</strong>s Nyheter 1996, <strong>en</strong> förklaring till aggressionerna i<br />
Norge över <strong>Nerdrum</strong>s figurativa måleri. Han m<strong>en</strong>ar att modernism<strong>en</strong>s inträde där skedde så<br />
pass s<strong>en</strong>t att d<strong>en</strong> aldrig fick ett lika starkt fäste som i övriga Europa och i USA. Modernism<strong>en</strong><br />
fortsatte därför att kämpa för att traditionalism<strong>en</strong> skulle upphöra och de figurativa målarna<br />
föraktade i sin tur det modernistiska avantgardet. <strong>Nerdrum</strong> befinner sig alltså <strong>en</strong>ligt Ericsson i<br />
<strong>en</strong> tradition som motsätter sig d<strong>en</strong> nya modernism<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ännu nyare och<br />
”oaut<strong>en</strong>tiska” postmodernistiska konst<strong>en</strong>. 34<br />
Själv tror jag inte på d<strong>en</strong>na förklaring. <strong>Nerdrum</strong> fick sin första utbildning på konstakademin<br />
och det också var här, under sin utbildningstid, som han gick från det abstrakta till<br />
d<strong>en</strong> antimodernistiska, inte det traditionella, måleriet. På akademin härskade det abstrakta<br />
måleriet och utanför akademin höll d<strong>en</strong> äldre konstelit<strong>en</strong> kvar vid det realistiska. Stud<strong>en</strong>terna<br />
utgjorde ett avantgarde som bröt mot modernism<strong>en</strong>, inte för att de var rädda för det nya, utan<br />
för att de ansåg modernism<strong>en</strong>s idéer inaktuella, <strong>Nerdrum</strong> utgjorde inget undantag äv<strong>en</strong> om<br />
hans metod kraftigt avvek från de andra. Dessutom har jag svårt att tänka mig, som Ericsson<br />
indirekt antyder, att <strong>Nerdrum</strong> skulle vara rädd för att ta till sig något som anses främmande<br />
för de etablerade eller ”onorskt”. <strong>Nerdrum</strong> är inte precis känd för att krypa för vare sig<br />
kritiker, <strong>konstnär</strong>skolleger eller d<strong>en</strong> allmänna opinion<strong>en</strong>, snarare tvärtom. <strong>Nerdrum</strong> har också<br />
i <strong>en</strong> intervju förklarat sin användning av stil och form, som det bästa sättet för honom att<br />
uttrycka sig på. 35<br />
En av <strong>Nerdrum</strong>s kanske mest kända målningar här i Sverige är <strong>en</strong> av hans nyare.<br />
Kulturhusets affischering till utställning<strong>en</strong> ”<strong>Odd</strong> <strong>Nerdrum</strong>. Kitschmålar<strong>en</strong>”, som pågick från<br />
d<strong>en</strong> 27 december förra året till d<strong>en</strong> 25 mars i år, visade självporträttet Självporträtt i gyll<strong>en</strong>e<br />
skrud (Bild 5.), m<strong>en</strong> Kulturhuset nekades affischering på grund av motivet som ansågs<br />
stötande. På grund av att bland annat H<strong>en</strong>nes & Mauritz samtidigt affischerade med lättklädd<br />
Claudia Schiffer, startade efter detta <strong>en</strong> debatt om vad som ska vara tillåtet att visa på off<strong>en</strong>tliga<br />
platser. 36<br />
31<br />
Ebbestad Hans<strong>en</strong>, 1990, s. 54<br />
32<br />
Pettersson, s. 31-32<br />
33<br />
Ev<strong>en</strong> Hebbe Johnserud, “<strong>Odd</strong> <strong>Nerdrum</strong> –nå som naturalist”, Aft<strong>en</strong>post<strong>en</strong>, 1976-10-05<br />
34<br />
Ericsson, 1996-08-16<br />
35<br />
Audun Engh, ”Jeg tror på ånds-kapitalisme”, Gateavisa nr. 2, 1985<br />
36<br />
Kajsa Heinemann, ”Affisch med stånd stoppas”, Dag<strong>en</strong>s Nyheter, 2000-12-03<br />
10