Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

Det som framför allt väcker kritikernas avsky för Nerdrums måleri är formen, innehållet och
melodramat. Formen syftar tillbaka på de gamla mästarna, en otänkbarhet enligt den modernistiske
kritikern. Innehållet består, i de tidiga målningarna på 60-70-talen, av ocensurerad
samhällskritik, vilket uppfattades som en omöjlig kombination, formen visade på vissa intentioner
och motivet på något helt annat. 31
När Nerdrum använder Caravaggios mästerverk som förlaga för ett motiv som kan tolkas
som ett stöd för en kommunistisk rörelse, är detta naturligtvis oerhört provocerande. Nerdrum
drar sig inte för att hävda att Andreas Baader blev mördad, och han plagierar dessutom
Caravaggio som, till skillnad från Nerdrum, anses vara ett geni.
Melodramat, slutligen, handlar om Nerdrums kärlek för starka effekter, överdrivna gester
och poseringar och ett patos som kan liknas vid teaterns. 32 Detta upprör bland annat Even
Hebbe Johnserud, en norsk kritiker, som 1976 efter Høstutstellningen på Kunstnersforbundet
skriver att Nerdrum kräver en teaterkritiker lika mycket som en seriös bildanalys. 33
Lars O Ericsson ger, i en artikel i Dagens Nyheter 1996, en förklaring till aggressionerna i
Norge över Nerdrums figurativa måleri. Han menar att modernismens inträde där skedde så
pass sent att den aldrig fick ett lika starkt fäste som i övriga Europa och i USA. Modernismen
fortsatte därför att kämpa för att traditionalismen skulle upphöra och de figurativa målarna
föraktade i sin tur det modernistiska avantgardet. Nerdrum befinner sig alltså enligt Ericsson i
en tradition som motsätter sig den nya modernismen, men även den ännu nyare och
”oautentiska” postmodernistiska konsten. 34
Själv tror jag inte på denna förklaring. Nerdrum fick sin första utbildning på konstakademin
och det också var här, under sin utbildningstid, som han gick från det abstrakta till
den antimodernistiska, inte det traditionella, måleriet. På akademin härskade det abstrakta
måleriet och utanför akademin höll den äldre konsteliten kvar vid det realistiska. Studenterna
utgjorde ett avantgarde som bröt mot modernismen, inte för att de var rädda för det nya, utan
för att de ansåg modernismens idéer inaktuella, Nerdrum utgjorde inget undantag även om
hans metod kraftigt avvek från de andra. Dessutom har jag svårt att tänka mig, som Ericsson
indirekt antyder, att Nerdrum skulle vara rädd för att ta till sig något som anses främmande
för de etablerade eller ”onorskt”. Nerdrum är inte precis känd för att krypa för vare sig
kritiker, konstnärskolleger eller den allmänna opinionen, snarare tvärtom. Nerdrum har också
i en intervju förklarat sin användning av stil och form, som det bästa sättet för honom att
uttrycka sig på. 35
En av Nerdrums kanske mest kända målningar här i Sverige är en av hans nyare.
Kulturhusets affischering till utställningen ”Odd Nerdrum. Kitschmålaren”, som pågick från
den 27 december förra året till den 25 mars i år, visade självporträttet Självporträtt i gyllene
skrud (Bild 5.), men Kulturhuset nekades affischering på grund av motivet som ansågs
stötande. På grund av att bland annat Hennes & Mauritz samtidigt affischerade med lättklädd
Claudia Schiffer, startade efter detta en debatt om vad som ska vara tillåtet att visa på offentliga
platser. 36
31
Ebbestad Hansen, 1990, s. 54
32
Pettersson, s. 31-32
33
Even Hebbe Johnserud, “Odd Nerdrum –nå som naturalist”, Aftenposten, 1976-10-05
34
Ericsson, 1996-08-16
35
Audun Engh, ”Jeg tror på ånds-kapitalisme”, Gateavisa nr. 2, 1985
36
Kajsa Heinemann, ”Affisch med stånd stoppas”, Dagens Nyheter, 2000-12-03
10