22.08.2013 Views

Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

Odd Nerdrum -en avantgardistisk konstnär?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Det som framför allt väcker kritikernas avsky för <strong>Nerdrum</strong>s måleri är form<strong>en</strong>, innehållet och<br />

melodramat. Form<strong>en</strong> syftar tillbaka på de gamla mästarna, <strong>en</strong> otänkbarhet <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> modernistiske<br />

kritikern. Innehållet består, i de tidiga målningarna på 60-70-tal<strong>en</strong>, av oc<strong>en</strong>surerad<br />

samhällskritik, vilket uppfattades som <strong>en</strong> omöjlig kombination, form<strong>en</strong> visade på vissa int<strong>en</strong>tioner<br />

och motivet på något helt annat. 31<br />

När <strong>Nerdrum</strong> använder Caravaggios mästerverk som förlaga för ett motiv som kan tolkas<br />

som ett stöd för <strong>en</strong> kommunistisk rörelse, är detta naturligtvis oerhört provocerande. <strong>Nerdrum</strong><br />

drar sig inte för att hävda att Andreas Baader blev mördad, och han plagierar dessutom<br />

Caravaggio som, till skillnad från <strong>Nerdrum</strong>, anses vara ett g<strong>en</strong>i.<br />

Melodramat, slutlig<strong>en</strong>, handlar om <strong>Nerdrum</strong>s kärlek för starka effekter, överdrivna gester<br />

och poseringar och ett patos som kan liknas vid teaterns. 32 Detta upprör bland annat Ev<strong>en</strong><br />

Hebbe Johnserud, <strong>en</strong> norsk kritiker, som 1976 efter Høstutstellning<strong>en</strong> på Kunstnersforbundet<br />

skriver att <strong>Nerdrum</strong> kräver <strong>en</strong> teaterkritiker lika mycket som <strong>en</strong> seriös bildanalys. 33<br />

Lars O Ericsson ger, i <strong>en</strong> artikel i Dag<strong>en</strong>s Nyheter 1996, <strong>en</strong> förklaring till aggressionerna i<br />

Norge över <strong>Nerdrum</strong>s figurativa måleri. Han m<strong>en</strong>ar att modernism<strong>en</strong>s inträde där skedde så<br />

pass s<strong>en</strong>t att d<strong>en</strong> aldrig fick ett lika starkt fäste som i övriga Europa och i USA. Modernism<strong>en</strong><br />

fortsatte därför att kämpa för att traditionalism<strong>en</strong> skulle upphöra och de figurativa målarna<br />

föraktade i sin tur det modernistiska avantgardet. <strong>Nerdrum</strong> befinner sig alltså <strong>en</strong>ligt Ericsson i<br />

<strong>en</strong> tradition som motsätter sig d<strong>en</strong> nya modernism<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ännu nyare och<br />

”oaut<strong>en</strong>tiska” postmodernistiska konst<strong>en</strong>. 34<br />

Själv tror jag inte på d<strong>en</strong>na förklaring. <strong>Nerdrum</strong> fick sin första utbildning på konstakademin<br />

och det också var här, under sin utbildningstid, som han gick från det abstrakta till<br />

d<strong>en</strong> antimodernistiska, inte det traditionella, måleriet. På akademin härskade det abstrakta<br />

måleriet och utanför akademin höll d<strong>en</strong> äldre konstelit<strong>en</strong> kvar vid det realistiska. Stud<strong>en</strong>terna<br />

utgjorde ett avantgarde som bröt mot modernism<strong>en</strong>, inte för att de var rädda för det nya, utan<br />

för att de ansåg modernism<strong>en</strong>s idéer inaktuella, <strong>Nerdrum</strong> utgjorde inget undantag äv<strong>en</strong> om<br />

hans metod kraftigt avvek från de andra. Dessutom har jag svårt att tänka mig, som Ericsson<br />

indirekt antyder, att <strong>Nerdrum</strong> skulle vara rädd för att ta till sig något som anses främmande<br />

för de etablerade eller ”onorskt”. <strong>Nerdrum</strong> är inte precis känd för att krypa för vare sig<br />

kritiker, <strong>konstnär</strong>skolleger eller d<strong>en</strong> allmänna opinion<strong>en</strong>, snarare tvärtom. <strong>Nerdrum</strong> har också<br />

i <strong>en</strong> intervju förklarat sin användning av stil och form, som det bästa sättet för honom att<br />

uttrycka sig på. 35<br />

En av <strong>Nerdrum</strong>s kanske mest kända målningar här i Sverige är <strong>en</strong> av hans nyare.<br />

Kulturhusets affischering till utställning<strong>en</strong> ”<strong>Odd</strong> <strong>Nerdrum</strong>. Kitschmålar<strong>en</strong>”, som pågick från<br />

d<strong>en</strong> 27 december förra året till d<strong>en</strong> 25 mars i år, visade självporträttet Självporträtt i gyll<strong>en</strong>e<br />

skrud (Bild 5.), m<strong>en</strong> Kulturhuset nekades affischering på grund av motivet som ansågs<br />

stötande. På grund av att bland annat H<strong>en</strong>nes & Mauritz samtidigt affischerade med lättklädd<br />

Claudia Schiffer, startade efter detta <strong>en</strong> debatt om vad som ska vara tillåtet att visa på off<strong>en</strong>tliga<br />

platser. 36<br />

31<br />

Ebbestad Hans<strong>en</strong>, 1990, s. 54<br />

32<br />

Pettersson, s. 31-32<br />

33<br />

Ev<strong>en</strong> Hebbe Johnserud, “<strong>Odd</strong> <strong>Nerdrum</strong> –nå som naturalist”, Aft<strong>en</strong>post<strong>en</strong>, 1976-10-05<br />

34<br />

Ericsson, 1996-08-16<br />

35<br />

Audun Engh, ”Jeg tror på ånds-kapitalisme”, Gateavisa nr. 2, 1985<br />

36<br />

Kajsa Heinemann, ”Affisch med stånd stoppas”, Dag<strong>en</strong>s Nyheter, 2000-12-03<br />

10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!