miljonprogrammet.pdf
miljonprogrammet.pdf miljonprogrammet.pdf
Lokaliseringsprincipen. Separeringsprincipen. Differentieringsprincipen. MILJONPROGRAMMET Överskådlighets-, enkelhets- och enhetlighetsprincipen. 79 79 Hagson, Anders (2004), Stads- och trafikplaneringens paradigm – en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare, ss. 32-33. 30 Förutom dessa fyra planeringsprinciper hade också tankar om zonering och grannskapsenheter stort inflytande på tidens trafikplanering. Detta innebar att städerna skulle delas in i funktionella områden för till exempel boende, arbete, service, handel, fritid och så vidare. Bostadsområdena skulle därefter utformas som utifrånmatade grannskap utan genomfartstrafik. 80 Det grundläggande i planeringen ansågs vara att hantera förhållandet mellan fastigheternas tillgänglighet och biltrafikens framkomlighet på ett bra sätt. Trafiksystemet utformades i en hierarki av olika gatutyper. Fjärrlederna i städerna hade motorvägsstandard och var ett helt skilt system från stadens andra gator. Dessa leder skulle snabbt föra fram trafiken samtidigt som gatans omgivning skulle tåla en stor trafikvolym. Via matargator och angöringsgator slussades trafiken vidare från det snabba transportrummet till de parkeringsytor som låg placerade mellan husen och gatan, på grannskapens utsida. 81 Princip för trafiksystemet i storhusbebyggelse – SCAFT 1968. 82 80 Ibid, ss. 66-67. 81 Ibid, ss. 35-36. 82 Nilsson Samuelsson (red.) (2004), Förändra varsamt - vägledning vid ombyggnader av rekordårens bebyggelse, s. 24.
Parkeringsanläggningarna var ofta mycket stora eftersom 13-17 bilplatser per 1 000 kvadratmeter våningsyta angavs i normerna som lämpligt antal för att bereda plats åt den ökande bilparken. I de flesta områden anlades parkeringsytorna öppet, på mark. I vissa fall förlades emellertid parkeringen också till entrévåningar, friliggande byggnader, tvåvånings parkeringsdäck eller till underjordiska garage. Framför allt i större områden om minst tusen lägenheter anordnades parkeringen under betongdäck mellan husen. 83 På grannskapens insida placerades husens entréer. Där förbjöds all biltrafik, förutom utryckningsfordon och viss annan nyttotrafik. Husens bilfria entrésidor kopplades istället till ett separat gång- och cykelvägnät. 84 Även detta delades in i huvudnät och lokalnät. Planskilda korsningar byggdes för att cyklister och gångtrafikanter skulle kunna nå stadens målpunkter via ett sammanhängande nät utan att korsa, och därmed hamna i konflikt med, biltrafikens vägnät. 85 83 Hall, Thomas (red.) (1999), Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande, ss. 50-51. 84 Hagson, Anders (2004), Stads- och trafikplaneringens paradigm – en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare, ss. 35-36. 85 Ibid, ss. 66-67. 31 MILJONPROGRAMMET DE EFTERFÖLJANDE PROBLEMEN OCH KRITIKEN AV MILJONPROGRAMMETS OMRÅDEN Miljonprogrammets byggande löste många svåra bostadspolitiska problem, bland annat den stora bostadsbristen och trångboddheten. Kvaliteter i form av välplanerade, välutrustade lägenheter, stora bilfria gårdar och grönområden samt en generöst tilltagen infrastruktur skapades. 86 Nya problem uppstod dock snabbt och den kritiska debatten kring miljonprogrammet drog igång mycket tidigt, bara några år efter att programmet inletts. Kritiken tog sin början vid invigningen av Skärholmens Centrum 1968 och vidgades sedan snabbt till att omfatta hela denna förort, och så småningom också samtliga områden i landet av liknade karaktär. 87 1970 gav tre journalister på Expressen; Bengtzon, Delden och Lundgren, ut boken Rapport Tensta där en mycket negativ bild av miljonprogrammets områden lades fram. Genom intervjuer, reportage och bilder visade författarna upp en bild av Tensta som ett område där ingen frivilligt skulle vilja bo. 88 Rapport Tensta följdes under 1972 upp av ytterligare fler kritiska studier såsom Gordon och Molins rapport Man bara anpassar sig helt enkelt. En forskningsrapport om människor i Skärholmen och Fallet Rosengård. En studie av svensk planerings- och bostadspolitik. av Flenström och Ronnby. 89 86 Nilsson Samuelsson (red.) (2004), Förändra varsamt – vägledning vid ombyggnader av rekordårens bebyggelse, s. 21. 87 TemaNord (1997) Boligpolitik mod segregation, s. 209. 88 Ericsson U, Molina I & Ristlammi, P-M (2002), Miljonprogram och media, s. 17. 89 Öresjö, Eva (1996) Att vända utvecklingen, s. 8.
- Page 1 and 2: MILJON- 17 MILJONPROGRAMMET PROGRAM
- Page 3 and 4: demokratiska regeringen. 9 Bostadsf
- Page 5 and 6: Miljonprogrammet i mål med 1 005 6
- Page 7 and 8: Stor vikt lades ofta på stadsbilde
- Page 9 and 10: För att utnyttja solen byggdes bal
- Page 11 and 12: Punkthus Punkthusen uppfördes i mi
- Page 13: kunde mycket lite av den ursprungli
- Page 17 and 18: man under miljonprogrammet också g
- Page 19 and 20: ilvägar och gång- och cykelstråk
- Page 21 and 22: Att synen på miljonprogrammet kraf
Lokaliseringsprincipen.<br />
Separeringsprincipen.<br />
Differentieringsprincipen.<br />
MILJONPROGRAMMET<br />
Överskådlighets-, enkelhets- och enhetlighetsprincipen. 79<br />
79 Hagson, Anders (2004), Stads- och trafikplaneringens paradigm<br />
– en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare, ss.<br />
32-33.<br />
30<br />
Förutom dessa fyra planeringsprinciper hade också<br />
tankar om zonering och grannskapsenheter stort<br />
inflytande på tidens trafikplanering. Detta innebar att<br />
städerna skulle delas in i funktionella områden för till<br />
exempel boende, arbete, service, handel, fritid och så<br />
vidare. Bostadsområdena skulle därefter utformas som<br />
utifrånmatade grannskap utan genomfartstrafik. 80<br />
Det grundläggande i planeringen ansågs vara att<br />
hantera förhållandet mellan fastigheternas tillgänglighet<br />
och biltrafikens framkomlighet på ett bra sätt.<br />
Trafiksystemet utformades i en hierarki av olika<br />
gatutyper. Fjärrlederna i städerna hade motorvägsstandard<br />
och var ett helt skilt system från stadens<br />
andra gator. Dessa leder skulle snabbt föra fram<br />
trafiken samtidigt som gatans omgivning skulle tåla en<br />
stor trafikvolym. Via matargator och angöringsgator<br />
slussades trafiken vidare från det snabba transportrummet<br />
till de parkeringsytor som låg placerade mellan<br />
husen och gatan, på grannskapens utsida. 81<br />
Princip för trafiksystemet i storhusbebyggelse – SCAFT 1968. 82<br />
80 Ibid, ss. 66-67.<br />
81 Ibid, ss. 35-36.<br />
82 Nilsson Samuelsson (red.) (2004), Förändra varsamt -<br />
vägledning vid ombyggnader av rekordårens bebyggelse, s. 24.
Change language