Boverket informerar 2003_1

Boverket
informerar
Mottagare
Länsstyrelser, kommuner, besiktningsorgan
och fastighetsägare
Utgivningsdag
2003-04-25
Mer upplysningar
Jaan Karsna, tekniker
Tel.dir. 0455-35 32 93
Vill du prenumerera – gå in på vår webbplats!
Ansvarig utgivare:
Birgitta Frejd, informationschef
Boverket
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besök: Drottninggatan 18
Tel: 0455-35 30 00
Fax: 0455-35 31 00
E-post: registraturen@boverket.se
Webbplats: www.boverket.se
om hissar m.m.
2003:1
I detta informationsblad har Boverket samlat ett antal aktuella
frågor kring reglerna för hissar och andra motordrivna anordningar
(BFS 1994:25, senast ändrad genom BFS 2002:9):
• En kommentar kring besiktningsstatistiken som rapporteras in
årligen till Boverket.
• Kort information om de kommande ändringarna i hissreglerna.
• Ett tydliggörande kring reglerna för kablar och vissa motordrivna
anordningar i hisschakt.
• Lösningar för att uppfylla kraven på säkerhetsutrymme under
och över hisskorgens ändlägen.
• Motordrivna väggar skall besiktas.
Ca 15 procent av personhissarna besiktas aldrig
Besiktningsstatistiken visar att 10–17 procent av alla personhissar aldrig
genomgår återkommande besiktning. Då har trapphissar, plattformshissar,
paternosterhissar, tillsynshissar och hissar som enbart används
av arbetstagare undantagits. Osäkerheten om antalet hissar beror på att
det i statistiken saknas uppgift om hur många hissar som tagits ur drift,
t.ex. på grund av att byggnader rivs. Likaså är det osäkert i vilken utsträckning
befintliga hissar byts ut mot nya hissar.
Vem ansvarar?
De som framför allt kan se till att fler hissar besiktas är fastighetsägarna,
kommunerna och de boende eller åkande. Hissens ägare har ansvaret
för att se till att hissen besiktas. Om ägaren inte har något löpande avtal
med något av de sju nuvarande besiktningsorganen, måste ägaren vid
varje besiktningstillfälle kalla på något besiktningsorgan. Om ett löpande
avtal finns kan i det ha avtalats om att besiktningsorganet besiktar
hissen när det är dags, utan att ägaren särskilt måste kalla på besiktningsorganet.
Kommunen har ansvar för att utöva tillsyn över att hissarna bara används
om dessa är besiktade och i övrigt är säkra (förordningen SFS 1999:371
samt 10 kap. i plan- och bygglagen). Hur denna tillsyn närmare ska
utföras är det upp till varje kommun att bestämma.
Boende eller andra åkande kan kontrollera att hissen har besiktats, eftersom
det i hissen ska finnas en giltig besiktningsskylt. På denna skylt
finns också uppgift om när hissen ska vara besiktad nästa gång. Har
detta datum passerats utan att hissen besiktats kan man kontakta
kommunen, som då kan ingripa mot ägaren av hissen.
Ändring av Boverkets föreskrifter om hissar m.m.
Boverket har tagit fram ett förslag till ändring av Boverkets föreskrifter
och allmänna råd om hissar och vissa motordrivna anordningar (BFS

1994:25, senast ändrad genom BFS 2002:9). Förslaget har remissbehandlats
under våren och EU-kommissionen har vissa synpunkter på
förslaget. Därför kan de ändrade reglerna träda i kraft tidigast i augusti år
2003. De föreslagna ändringarna innehåller bl.a. preciserade kompetenskrav
för skötsel och underhåll, ett generellt krav på skötselinstruktion
samt att den första besiktningen av hissar behöver göras först om 1,5 år
efter installationen.
Kablar i hisschakt
För nya hissar gäller enligt BFS 1994:25 (senast ändrad genom BFS
2002:9) 2 kap, 9 § att "ett hisschakt får endast innehålla sådana anordningar
som ingår i hissinstallationen". Enligt 2 kap, 1 § gäller detta krav
även vid ändring av en befintlig hiss. Vid ändring av en befintlig hiss kan
dock mindre avsteg från kravet göras "om det på grund av byggnadens
eller fastighetens förutsättningar skulle medföra oskäliga kostnader eller
om det vid ändring av en anordning eller utbyte av en viss del av anordningen
skulle vara olämpligt av varsamhetsskäl med hänsyn till byggnadens
särdrag och värden" ( 2 kap, 2 §).
Observera dock att kommunerna numera inte har någon möjlighet att ge
dispens från kraven i BFS 2002:9, utan denna dispensmöjlighet gäller
bara de krav som finns i Boverkets byggregler respektive konstruktionsregler
(BFS 1993:57 och BFS 1993:58 med ändringar, se avsnitt 1:2 i
dessa regler). Byggherren är skyldig att uppfylla kraven i 2 kap, 2 §.
Kommunerna har dock, givetvis inom ramen för sitt tillsynsansvar
möjlighet att agera mot byggherren, om förutsättningarna för avsteg i 2
kap, 2 § inte är uppfyllda.
I vissa fall blir även besiktningsorganen involverade. Om ett organ vid en
återkommande besiktning upptäcker att utförandet av förläggningen av
kablar i hisschaktet har brister, kan de agera. Besiktningsorganen kan föra
upp det felaktiga utförandet som en brist i sitt besiktningsprotokoll. Om
däremot förläggningen är så gammal att ägaren kan uppvisa en dispensansökan
från kommunen och förläggningen tidigare är godkänd av ett
besiktningsorgan, kan möjligheten för besiktningsorganet att agera vara
mer begränsad. Däremot är det inte besiktningsorganens roll att (åtminstone
inte i efterhand) bedöma huruvida annan dragning än i hisschaktet
hade medfört oskäliga kostnader eller om byggnadens särdrag och
värden är av den arten att annan förläggning är olämplig av varsamhetsskäl.
Om byggherren anser att skälen till avsteg uppfylls kan följande punkter
tjäna som vägledning vid placering av kablar i hisschakt:
1. Innan arbetet påbörjas tas kontakt med en sakkunnig (t.ex. det
besiktningsorgan som kommer att göra nästa återkommande besiktning),
för kontroll av kabelns placering.
2. Kabeln förläggs skyddad i ett rör eller en kanal så att kabeln senare kan
bytas från en plats utanför hisschaktet.
3. Inga kabelskarvar förläggs i hisschaktet.
4. Inga kablar får dras över schaktbotten.
5. Kablar får inte korsa ledningar eller annan utrustning som hör till hissen.
6. Kablar sätts upp på tillräckligt säkerhetsavstånd (normalt minst 50
mm) från hissens rörliga delar t.ex. hisskorg och motvikt.
7. Utbildad hissmontör biträder under arbetet och manövrerar hissen.
8. Dras kabel igenom brandcellsgräns måste brandtätning till aktuell
brandklass utföras.

9. Kablar placeras i hisschakt, trapphus och i övrigt på ett varsamt sätt så
att byggnadens värde bevaras (se Plan- och bygglagen, 3 kap.10 §).
10.Kablar får inte dras igenom utrymmen för hissmaskineri eller brytskivor.
Om så ändå måste ske med stöd av 2 kap. 1 §, gäller motsvarande
krav på förläggningen som vid förläggning av kablarna i hissschaktet.
Fritt utrymme under och över hisskorgen
Hisschaktets grop och topp utgör även en arbetsplats för exempelvis
personer som gör service eller besiktning. Det finns en risk att hissen
oavsiktligt startar när dessa personer finns i gropen eller toppen. För att
minska risken att dessa personer skadas av hissen, finns krav på ett fritt
utrymme under respektive över hisskorgen vid dess ändlägen. Vid
installation av nya hissar i befintliga byggnader kan det i vissa fall vara
svårt att åstadkomma en grop eller topputrymme med tillräckligt säkerhetsavstånd.
I dessa fall finns det enligt BFS 1994:25 (senast ändrad
genom BFS 2002:9) bilaga 5:1, avsnitt 2.2 möjlighet att använda andra
lösningar än fritt utrymme. En sådan annan lösning är att montera
uppfällbara stoppklackar som åstadkommer motsvarande fritt utrymme
mellan hisskorg och grop respektive topp. Dock är detta en lösning som
bara i undantagsfall får användas i befintliga byggnader när det är "omöjligt"
att åstadkomma ett fritt utrymme.
Kommunen bör därför vid byggsamrådet med byggherren ta upp frågan
om det är möjligt att åstadkomma detta fria utrymme och redovisa hur
kommunen ser på frågan. Ofta är det mesta möjligt, det är bara fråga om
till vilken kostnad. Denna prövning kan då ta stöd i BFS 2002:9, 2 kap, 2§.
Detta innebär att lösningen med fritt utrymme
• antingen skulle innebära oskäliga kostnader eller
• att byggnaden är av sådan art att skäl till varsamhet om byggnaden
finns om krav på grop och topp med fritt utrymme ställs.
Om byggherren inte iakttar kraven kan kommunen ingripa med stöd av 10
kap. i plan- och bygglagen. Se även Nyhetsbrev Byggande 2001:1 om
tillgänglighetskrav vid hissinstallation som också bör beaktas vid byggsamrådet
mellan kommunen och byggherren.
Motordrivna väggar i gymnastiksalar
Boverket vill också uppmärksamma att besiktningen av motordrivna
väggar i vissa fall inte fungerar. Motordrivna väggar finns i exempelvis
vissa gymnastiksalar, för att dela upp salen i flera mindre salar. I samband
med olyckor och tillbud har det uppmärksammats att dessa väggar inte
har varit besiktade regelbundet (se nyhetsmeddelande 2003/01/27 på
Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se). Motordrivna väggar ska
besiktas vartannat år (BFS 1994:25 senast ändrad genom 2002:9, 3 kap.
20 §). Särskilt ägare och tillsynsmyndighet (kommunen) bör uppmärksamma
kravet på besiktning.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa motordrivna
anordningar (BFS 1994:25, senast ändrad genom 2002:9) finns i pdfformat
på Boverkets webbplats. De går också att beställa från Boverkets
publikationsservice, tel. 0455-35 30 50.

Boverket kopiering 1 500 ex.