22.08.2013 Views

Ladda ner Boverkets yttrande

Ladda ner Boverkets yttrande

Ladda ner Boverkets yttrande

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Box 534, 371 23 Karlskrona<br />

Besök: Drottninggatan 18<br />

Tel: 0455-35 30 00<br />

Fax: 0455-35 31 00<br />

Yttrande<br />

Datum<br />

2013-03-26<br />

Finansdepartementet<br />

103 33 Stockholm<br />

<strong>Boverkets</strong> <strong>yttrande</strong> över slutbetänkande av statistikutredningen<br />

2012 ”Vad är officiell statistik?” (SOU 2012:83)<br />

Boverket lämnar enbart synpunkter beträffade den officiella statistikens inriktning<br />

och omfattning och om statistiksekretess.<br />

Sammanfattning av <strong>Boverkets</strong> synpunkter<br />

Boverket instämmer i utredarens slutsatser om att det möjligen finns skäl att något<br />

utvidga kretsen av statistikansvariga myndigheter samt att om ytterligare myndigheter<br />

önskar bli statistikansvariga myndigheter bör de lämna förslag om detta till<br />

regeringen som därefter får fatta beslut i frågan. Ett ökat inflytande över statistikens<br />

innehåll för centrala sektorsmyndigheter möjliggör att statistiken bättre anpassas<br />

till huvudanvändarnas faktiska behov. Detta bör leda till att statistiken blir<br />

mer relevant och statistiksystemet mer flexibelt och anpassningsbart till nya behov.<br />

Boverket anser att inte bara kommittéväsendet och Statskontoret, som utredaren<br />

föreslår, utan även myndigheter med sådan särskild verksamhet som åsyftas i 24<br />

kap. 8 § bör ges förtroendet att på eget ansvar med statistiksekretess utföra sådana<br />

jämförbara undersökningar som de i dag måste ansöka hos regeringen om att få<br />

utföra.<br />

Inriktning och omfattning av den officiella statistiken<br />

Utredarens övergripande bedömning är att systemet för den officiella statistiken i<br />

huvudsak fungerar väl i dag. Någon förändring av nuvarande av ansvarsfördelning<br />

för den officiella statistiken föreslås inte. Utredaren uttalar dock att det möjligen<br />

finns skäl att något utvidga kretsen av statistikansvariga myndigheter. Samtidigt<br />

konstatera utredaren att inom ramen för utredningsarbetet har det inte varit möjligt<br />

att närmare analysera förutsättningarna för att något utvidga kretsen av statistikansvariga<br />

myndigheter.<br />

Statistikansvar inom området bostäder och byggande<br />

Det svenska systemet för officiell statistik är decentraliserad sedan den genomförda<br />

statistikreformen från 1 juli 1994. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar<br />

E-post: registraturen@boverket.se<br />

Webbplats: www.boverket.se<br />

Diarienummer<br />

20110-5120/2012<br />

Ert diarienummer<br />

Fi2012/4635


för sektorsövergripande statistik och 26 sektorsansvariga myndigheter för den officiella<br />

statistiken inom sina områden. Statistikreformens utgångspunkt var att användarnas<br />

inflytande över den officiella statistiken skulle öka i syfte att förbättra<br />

statistikens kvalitet och relevans samt att förbättra förutsättningarna för att väga<br />

statistikbehoven mot den verksamhet som den ska förtjäna.<br />

Frågan om den statliga statistikproduktionen har beretts av 1990 års statistikutredning<br />

(Effektivare statistikstyrning – den statliga finansiering och samordning,<br />

SOU 1992:48). Utgångspunkten var att göra styrningen av den statliga statistiken<br />

effektivare genom en ökad grad av användarpåverkan. De nya principerna för ansvarsfördelning<br />

och finansiering innebar att ansvaret för delar av den officiella<br />

statistiken skulle föras över till olika myndigheter. För genomförande av förändringarna<br />

tillsattes en kommitté med uppgift att förbereda övergången till det nya<br />

systemet.<br />

Genomförandekommittén överlämnade sitt förslag 1994 (Ändrad ansvarsfördelning<br />

för den statliga statistiken, SOU 1994:1). Kommittén tog fram kriterier som<br />

skulle gälla vid bedömning av delegering och val av lämpliga sektorsanvariga beställarmyndigheter<br />

och föreslog 16 myndigheter och 8 organ som enligt kommittén<br />

skulle få ett beställaransvar. Boverket var en av de sektorsmyndigheter som<br />

föreslogs bli beställarmyndighet. Ansvaret inom området bostäder och byggande<br />

skulle delas mellan SCB och Boverket. En större del skulle skötas av Boverket.<br />

En av utgångspunkterna för statistikreformen var att statistikens innehåll bättre<br />

skulle anpassas till huvudanvändarnas faktiska behov.<br />

Regeringen beslutade i mars 1998 att tillkalla särskild utredare med uppgift att utvärdera<br />

statistikreformen. Utredningen överlämnade i september 1999 sitt betänkande<br />

Statistikreformen – utvärdering och förslag till utveckling, SOU 1999:96.<br />

Utredningens utvärdering av reformen visade att verksamheten med den officiella<br />

statistiken efter reformen i huvudsak fungerade bra. När det gäller statistikansvaret<br />

på området ”Bostäder och byggande” föreslog utredningen, i likhet med Genomförandekommittén,<br />

att ansvaret skulle delas mellan SCB och Boverket. Utredningen<br />

konstaterar att <strong>Boverkets</strong> organisation har utretts (SOU 1997:90) och<br />

att det i utredningen om Boverket framhålls dels att ansvaret för statistiken normalt<br />

skall ligga på respektive sektorsmyndighet, medan SCB skall stå för statistikproduktionen<br />

och dels att statistikansvaret skall överföras till Boverket.<br />

Boverket har i remissvar över 1990 års statistikutredning respektive Genomförandekommittés<br />

betänkande förklarat sig vara positiv till att överta statistkansvaret<br />

för delar av området bostäder och byggande.<br />

<strong>Boverkets</strong> erfarenheter av att vara sektorsansvarig myndighet, men inte<br />

statistikansvarig myndighet<br />

Boverket har goda erfarenheter av samråd med SCB i referensgrupper, användarråd<br />

och byggindexnämnden. Ofta har Boverket fått gehör för sina synpunkter,<br />

men en del gånger har det varit svårt. De gånger det har funnits olika synpunkter<br />

har dessa i hög grad berott på SCB:s behov av besparingar och önskan om resursomfördelning<br />

till andra statistikområden. Konsekvenserna har blivit försämringar<br />

2(4)


av framställning och redovisning av statistik inom området bostäder och byggande.<br />

När exempelvis regeringen beslutar att den ekonomiska statistik och EUstatistiken<br />

ska prioriteras måste naturligtvis SCB verkställa detta, med negativ effekt<br />

på annat statistikområde.<br />

Boverket har i skrivelse till Finansdepartementet oktober 2005 (Fi2005/3304) pekat<br />

på att även om en omprioritering mellan SCB:s olika statistikområden eller<br />

inom ett statistikområde allvarligt skulle försämra förutsättningarna för Boverket<br />

att förse regering och riksdag med ett relevant beslutsunderlag – i enlighet med instruktion<br />

och regleringsbrev – har Boverket formellt ingen möjlighet att påverka<br />

en sådan omprioritering. Vidare framhöll Boverket att statistikbehov och därmed<br />

statistikproduktionen inom området bostadspolitik måste såväl bedömas som<br />

överensstämma med kraven som följer av de uppdrag som regeringen och riksdagen<br />

ställer på sektorsansvarig myndighet.<br />

Enligt <strong>Boverkets</strong> instruktion ska myndigheten särskilt aktualisera statistik, följa<br />

och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl i nationellt perspektiv<br />

som på regional nivå, aktualisera och följa såväl statistik som analyser med inriktning<br />

på bostadsmarknader och byggande i ett nordiskt perspektiv. En av utgångspunkterna<br />

för statistikreformen var att statistikens innehåll bättre skulle anpassas<br />

till huvudanvändarnas faktiska behov. Ett huvudsyfte med statistikreformen var<br />

att göra styrningen av den officiella statistiken effektivare genom att öka sektorsmyndigheternas<br />

och andras användares inflytande över statistiken. Detta förväntades<br />

leda till att statistiken skulle bli mer relevant och statistisksystemet mera flexibelt<br />

och anpassningsbart till nya behov. Det ligger i sakens natur att en sektorsansvarig<br />

användarmyndighet har en större möjlighet att svara upp mot dessa förväntningar<br />

än en statistikproducerande myndighet.<br />

Statistiksekretess<br />

Särskild verksamhet<br />

Statistiksekretessen regleras i 24 kap. 8 § Offentlighets- och sekretesslagen<br />

(2009:400). Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som<br />

avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller<br />

ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde.<br />

Utredaren konstaterar att framtagandet av officiell statistik hos de statistikansvariga<br />

myndigheterna är en typisk sådan verksamhet. Motsvarande framställning av<br />

statistik kan förekomma också hos andra myndigheter. Utmärkande är att verksamheten<br />

är organiserad som en egen enhet eller liknande. Det är sådan verksamhet<br />

som avses med uttrycket ”myndigheters särskilda verksamhet för att framställa<br />

statistik”.<br />

Utredaren konstaterar vidare att det inte krävs att verksamheten är organiserad<br />

som en egen enhet om verksamheten med framställning av statistik ändå är avgränsad<br />

från annan verksamhet, i första hand sådan som avser enskilda ärenden.<br />

Boverket instämmer i utredarens analys. Boverket är inte ansvarigt för officiell<br />

statistik men har ändå sådan särskild verksamhet som åsyftas i 24 kap. 8 § OSL.<br />

3(4)


Denna verksamhet är inte organiserad som en egen enhet på Boverket men är ändå<br />

avgränsad från annan verksamhet. I denna verksamhet gäller statistiksekretess.<br />

Boverket har sedan myndigheten bildades år 1988, liksom sin föregångare Bostadsstyrelsen,<br />

haft sådan särskild verksamhet som avser framställning av statistik.<br />

Skyddet för uppgifter i andra jämförbara undersökningar<br />

Enligt gällande rätt skyddas uppgifter i andra jämförbara undersökningar hos en<br />

myndighet, bortsett från Riksrevisionens och riksdagsförvaltningens som ges<br />

skydd direkt i lag, först efter det att regeringen har föreskrivit om sekretess enligt<br />

7 § Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Utredaren konstaterar att<br />

i huvudsak rör det sig om undersökningar som utförs av myndigheter som saknar<br />

en sådan särskild verksamhet som avser framställning av statistik. Utredaren konstaterar<br />

vidare att förfarandet ofta leder till att arbetet försenas då man måste invänta<br />

regeringens beslut innan en undersökning kan påbörjas. I förlängningen kan<br />

detta leda till högre kostnader. Det skulle alltså finnas såväl tidsmässiga som ekonomiska<br />

fördelar med att utsträcka regleringen i lag.<br />

Utredaren föreslår att andra jämförbara undersökningar som utförs av kommittéväsendet<br />

och Statskontoret ska omfattas av statistiksekretess direkt enligt lag. För<br />

övriga myndigheter, där undersökningarna är betydligt färre och där risken för intressekonflikter<br />

är större, bör enligt utredaren liksom tidigare krävas att regeringen<br />

meddelar särskilda föreskrifter om sekretess.<br />

Boverket instämmer i huvudsak. Boverket anser dock att inte bara kommittéväsendet<br />

och Statskontoret utan även myndigheter med sådan särskild verksamhet<br />

som åsyftas i 24 kap. 8 § bör ges förtroendet att på eget ansvar med statistiksekretess<br />

utföra sådana jämförbara undersökningar som de i dag måste ansöka hos regeringen<br />

om att få utföra.<br />

Utredaren menar att avsaknaden av en särskilt avgränsad verksamhet för statistikframställning<br />

ökar risken för att uppgifterna som omfattas av statistiksekretess på<br />

ett otillåtet sätt används i myndighetens reguljära administrativa verksamhet. Boverket<br />

instämmer i detta. Beträffande myndigheter, som saknar särskilt avgränsad<br />

verksamhet för statistikframställning och vill utföra andra jämförbara undersökningar,<br />

bör det enligt <strong>Boverkets</strong> uppfattning liksom tidigare krävas att regeringen<br />

meddelar särskilda föreskrifter om sekretess.<br />

Beslut i detta ärende har fattats av ge<strong>ner</strong>aldirektör Janna Valik. Föredragande har<br />

varit utredare Jan Henriksson. I den slutliga handläggningen har även expert Rolf-<br />

Erik Román, jurist Anders Larsson, enhetschef Victoria Magnesson och avdelningschef<br />

Martin Storm deltagit.<br />

Janna Valik<br />

ge<strong>ner</strong>aldirektör<br />

Jan Henriksson<br />

utredare<br />

4(4)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!