Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26 <strong>Alla</strong> <strong>har</strong> <strong>rätt</strong> <strong>att</strong> <strong>känna</strong> <strong>sig</strong> <strong>trygga</strong> – <strong>dokumentation</strong> <strong>från</strong> seminarieserien 2009<br />
Därefter blickar man tillsammans med alla deltagare tillbaka på det första<br />
mötet och vad som då sades, innan det är dags för en förbestämd<br />
gemensam vandring i området. Exempel på frågor som deltagarna<br />
uppmanas <strong>att</strong> fundera över under vandringen är:<br />
• Vem använder platsen?<br />
• Vem använder inte platsen?<br />
• När används platsen (årstider, dygnstider)?<br />
• Är platsen utformad med någon särskild grupps intressen i fokus?<br />
• Har någon grupp s<strong>att</strong> stark prägel på platsen? Hur påverkar det i<br />
sådana fall andra gruppers tillgång till platsen?<br />
Cirka tre till fyra veckor efter det andra mötet, är det meningen <strong>att</strong> det<br />
tredje mötet ska gå av stapeln och detta kommer då <strong>att</strong> bestå av två delar.<br />
Den första delen är tänkt <strong>att</strong> fungera som ett samtal mellan deltagarna<br />
och sakägarna, där sakägarna ska bemöta och ge respons på de<br />
synpunkter som framkom vid det andra mötets vandring. Under den andra<br />
delen ska de boende stå i fokus och en diskussion föras kring vilka tankar<br />
som <strong>har</strong> väckts hos dem, samt vad de själva kan göra för <strong>att</strong> det offentliga<br />
rummet ska upplevas som mer trivsamt och inbjudande. Frågor som kan<br />
tas upp under den andra halvan av det tredje mötet är:<br />
• Hur <strong>har</strong> processen fungerat?<br />
• Finns det saker som skulle ha kunnat göras bättre?<br />
• Har jag själv ändrat min syn på användandet av det offentliga rummet<br />
i allmänhet?<br />
• Har jag ändrat inställning till lokalområdet i synnerhet?<br />
• Känner jag <strong>att</strong> jag <strong>har</strong> fått större förståelse för hur det offentliga<br />
rummet är organiserat och de olika sakägarnas<br />
ställningstaganden/bevekelsegrunder?<br />
• Känner jag <strong>att</strong> jag <strong>har</strong> lyssnats på i samtalet med andra deltagare,<br />
sakägare och av dem som <strong>har</strong> lett mötena?<br />
• Har jag <strong>har</strong> fått större kunskap om var jag kan vända mig med<br />
åtgärdsförslag och initiativ?<br />
Några viktiga ord på vägen<br />
Det är viktigt <strong>att</strong> hela tiden kritiskt granska <strong>sig</strong> själv och sina egna<br />
föreställningar om de frågor man arbetar med. Man måste även arbeta<br />
aktivt med <strong>att</strong> alla ska inkluderas och höras. Redan på planeringsnivå är<br />
det viktigt <strong>att</strong> skapa rum för alla olika grupper i samhället. Det är viktigt<br />
<strong>att</strong> alltid fråga <strong>sig</strong> vilka som inte medverkar och som inte representeras i<br />
dialoggruppen.