Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24 <strong>Alla</strong> <strong>har</strong> <strong>rätt</strong> <strong>att</strong> <strong>känna</strong> <strong>sig</strong> <strong>trygga</strong> – <strong>dokumentation</strong> <strong>från</strong> seminarieserien 2009<br />
Rutinerna för trygghetsvandringar i Göteborg<br />
I Göteborg ansvarar stadsförvaltningen för alla trygghetsvandringar och<br />
vid var vandring bjuds en särskild grupp aktörer alltid in. Denna grupp<br />
består av park- och naturförvaltningen, trafikkontoret,<br />
lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) och Västtrafik. Dessutom ska minst<br />
fem lokalboende delta vid var vandring.<br />
Det räcker emellertid inte med <strong>att</strong> gruppen är jämnt fördelad, de<br />
ansvariga för trygghetsvandringen måste vara engagerade och ha kunskap<br />
för <strong>att</strong> kunna uppmärksamma eventuella maktstrukturer i gruppen och ta<br />
till vara på allas åsikter. <strong>Alla</strong> måste ges möjlighet <strong>att</strong> säga sin mening,<br />
vilken också ska tas på allvar. Det krävs också en vana vid <strong>att</strong> leda samtal<br />
på ett respektfullt och integrerande sätt.<br />
Senast två veckor efter vandringen får alla deltagare ett protokoll.<br />
Senast två veckor efter <strong>att</strong> protokollet sänts ut ska park- och<br />
naturförvaltningen, trafikkontoret, LFF och Västtrafik lämna in en<br />
lägesrapport för var synpunkt i protokollet.<br />
Utvärdering av trygghetsvandringskonceptet<br />
Våren 2008 gjordes en mindre utvärdering av det praktiska arbetet med<br />
trygghetsvandringar i Göteborg. Denna bestod av djupintervjuer med sex<br />
personer som anordnar trygghetsvandringar i sina respektive<br />
stadsdelsförvaltningar. Uti<strong>från</strong> utvärderingens resultat och med<br />
regeringens satsning på jämställdhet inom den fysiska planeringen i<br />
åtanke fick Gerd Cruse Sandén en idé om <strong>att</strong> utveckla en metod för <strong>att</strong><br />
genomföra trygghetsvandringar ur ett genusperspektiv. Tillsammans<br />
utformade Eva Holm och Gerd Cruse Sandén en ansökan om medel för<br />
<strong>att</strong> stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljö ur ett<br />
jämställdhetsperspektiv och i våras fick de besked om <strong>att</strong> 375 000 kronor<br />
skulle betalas ut i syfte <strong>att</strong> utveckla metoden.<br />
Metodutvecklingen kommer <strong>att</strong> ske i samarbete med stadsdelarna Högsbo<br />
och Lärjedalen i Göteborg, där testvandringar ska genomföras. I<br />
dagsläget är Eva Holm och Gerd Cruse Sandén i planeringsstadiet för hur<br />
testvandringarna ska gå till.<br />
I utvärderingen framkom <strong>att</strong> trygghetsvandringar <strong>har</strong> en stor potential.<br />
När de nyttjas på bästa sätt kan de fylla flera viktiga funktioner. Dels<br />
skapar de en arena för dialog, både mellan medborgare och mellan<br />
medborgare och tjänstemän, och dels utgör vandringarna en möjlighet för<br />
medborgarna <strong>att</strong> göra sin röst hörd och uppleva <strong>att</strong> de blir lyssnade på.<br />
Dessutom kan medborgarna sätta <strong>sig</strong> in i förvaltningsarbetet och enklare<br />
förstå och påverka samhällsutvecklingen. Omvänt så erbjuds politiker och<br />
planerare <strong>att</strong> tillägna <strong>sig</strong> ett brukarperspektiv av det aktuella närområdet.<br />
Upplevelsen av otrygghet kopplat till specifika platser och tidpunkter av<br />
dygnet kan också motverkas.<br />
För <strong>att</strong> trygghetsvandringarna ska fylla dessa funktioner, måste man<br />
hela tiden ta hänsyn till nyckelbegreppen makt, tillgång och demokrati.