Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket

16 Alla har rätt att känna sig trygga – dokumentation från seminarieserien 2009
det sena 1800-talet tog ett så kallat arkitektiskt manlighetsprojekt vid i
Sverige – enorma och väldigt pampiga rådhus byggdes och städerna
planerades utifrån mannen som ensam nyttjare av stadsrummet. Delar av
detta förhållningssätt lever kvar än i våra dagar.
Betydelsen av genus i stadsplanering
Micael Nilsson lyfte fram staden Irvine som har utsetts till USA:s fjärde
bästa stad att leva i. Bostäder och skolor anses vara mycket bra,
arbetsmöjligheterna goda, medianinkomsten bland innevånarna är hög,
staden har den lägsta våldsbrottsligheten enligt FBI. Föreställningarna om
genus och kön påverkar dock innevånarnas verklighetsuppfattning om
staden.
Forskaren Kristen Day har i en genusstudie frågat 80 manliga
studenter i Irvine om de kände sig rädda när de vistades ute på offentliga
platser. Flertalet män svarade att de i princip aldrig kände sig otrygga
eller rädda för att bli utsatta för våld när de rörde sig i ute kvälls- eller
nattetid. Som en förklaring till varför staden kändes trygg lyfte många av
männen fram att det varken fanns en bargata eller gängkriminalitet. Men
på frågan om Irvine var en trygg stad för kvinnor svarade nästan samtliga
män nej. Trots att männen kände sig trygga ansåg de flesta att kvinnor
inte bör vistas ensamma ute vid vissa tidpunkter eller på vissa offentliga
platser.
Days undersökning visar att dessa mäns manliga identitet var
beroende av att kvinnor uppfattas som potentiella offer för andra mäns
våld. Genom att männen berättade om alla risker för sexuella övergrepp,
som kvinnor som vistas ute på kvällen kan möta, skapade de en bild av
sig själva som ridderliga.
På samma sätt som kvinnligt genus påverkade kvinnors rörlighet i
staden mot slutet av 1800-talet vittnade många av männen i Irvine om att
de kände stor oro när flickvänner eller kvinnliga vänner rörde sig
ensamma ute på kvällen eller natten. Precis som männen i slutet av 1800talet
hyllade ett gentlemannaideal, skapade studenterna i Days
undersökning en manlig genusidentitet baserad på en bild av män som
antingen beskyddare eller förövare. Utifrån denna logik är det naturligt att
flertalet av männen berättade att de ofta eskorterade flickvänner och
kvinnliga bekanta.
Poängen med detta är att en jämställd stadsplanering måste synliggöra
genus betydelse i den bebyggda miljön för att kunna tackla problemet
med att fler kvinnor än män förhåller sig till risken att bli överfallen när
de vistas på gator och torg.
Kunskapen finns men blockeras
Genusskapandet är både ett tillstånd och en pågående
förhandlingsprocess! Detta finns det väldigt mycket forskning som
styrker, vad som nu krävs är att denna kunskap omsätts till handling. I
Micael Nilsson egen avhandling Genusregim i förändring finns ett
exempel från Norrköpings kommun, där en nyvald kommunpolitiker i
Norrköping ville understryka att långpendling är ett jämställdhetshinder i