Alla har rätt att känna sig trygga - dokumentation från ... - Boverket

12 Alla har rätt att känna sig trygga – dokumentation från seminarieserien 2009
bli föremål för bland annat misshandel och rån. Äldre kvinnor tenderar
däremot att på grund av rädsla, men även på grund av hög ålder och
åldersrelaterade funktionsnedsättningar, undvika att gå ut, i synnerhet på
kvällarna, varpå överfallstillfällen riktade mot dem minimeras.
Dessutom spelar massmedia en stor roll vad gäller kvinnors över lag
upplevda otrygghet. I exempelvis kvällstidningar och dagspress
presenteras så gott som dagligen artiklar med rubriker som ”Tre
misstänkta våldtäkter anmälda i natt”, ”Våldtäktsförsök på joggande
kvinna”, ”Kvinna misshandlad och sexuellt ofredad” och ”Man på buss
onanerade inför flickor”. Mediernas ensidiga fokusering vid just denna
typ av brott, tenderar att ha en uppskrämmande effekt. Samtidigt inträffar
ju faktiskt dessa händelser och bör med andra ord också uppmärksammas,
men uppmärksamheten ger ringar på vattnet och påverkar också dem som
inte själva blivit utsatta.
Kvinnors relativt stora oro över att utsättas för överfall är också en
inlärd kunskap. Flickor får förklarat för sig av sin omgivning, redan i de
tidiga tonåren, att de exempelvis måste akta sig och inte gå ensamma hem
från kompisar eller ta vägen genom parker efter mörkrets intrång. Flickor
lär sig att själva ta ansvar över sin säkerhet och sina kroppar, vilket i sin
tur inverkar på anmälningsfrekvensen. Endast 17 procent av dem som
uppger att de utsatts för sexualbrott har anmält händelsen. Detta innebär
att mörkertalet är mycket stort och statistiken blir en bristfällig källa att
förlita sig på.
Förutom ovan nämnda är det mycket viktigt att koppla samman
kvinnors upplevelser av risk i stads- och tätortsmiljöer med kvinnors
erfarenheter av mäns våld. Många kvinnor utsätt för olika former av mer
eller mindre grova övergrepp (till exempel missaktning, oönskade
närmanden, sexuella trakasserier och våldtäkter) framför allt i hemmet,
men också i skolan och på krogen. Dessa olika erfarenheter av vad som
kan hända, gör sig påminda i det offentliga rummet. Kvinnors upplevelser
av otrygghet är en konsekvens av den övergripande problematiken mäns
våld mot kvinnor.
Statistiken kan med andra ord inte förklara ifall kvinnors stora
upplevda otrygghet är obefogad eller ej, men den och andra
undersökningar visar att kön är den mest avgörande faktorn för om en
människa upplever otrygghet i det offentliga rummet. Hänsyn måste
emellertid tas till att kön också samverkar med andra villkor. Studier har
visat att utrikesfödda kvinnor är mer oroliga för att utsättas för brott när
de vistas i det offentliga rummet, än vad svenskfödda kvinnor är.
Aspekter så som inkomst, ålder, utbildning, boende, eventuell
funktionsnedsättning och möjlighet till delaktighet i samhället har
betydelse för hur pass hög den upplevda tryggheten hos en kvinna är.
Dessutom bör man fundera över hur våra
offentliga rum egentligen tapetseras. Ofta syns mycket lättklädda kvinnor
poserandes på stora reklampelare runt om i våra städer och det kan
upplevas som otryggt att som kvinna eller tjej, tvingas vänta i en busskur
bredvid en stor plansch på vilken en kvinna i bikini ligger utsträckt och
objektifierad.