Urbant utvecklingsarbete - Boverket

Rapport 2013:6 

REGERINGSUPPDRAG 

Urbant utvecklingsarbete 

– delrapportering av regeringsuppdrag

Urbant utvecklingsarbete 

– delrapportering av regeringsuppdrag 

Boverket februari 2013

Titel: Urbant utvecklingsarbete 

Rapport: 2013:6 

Utgivare: Boverket februari 2013 

Upplaga: 1 

Antal ex: 80 

Tryck: Boverket internt 

ISBN tryck: 978-91-87131-88-2 

ISBN pdf: 978-91-87131-89-9 

Sökord: Städer, stadsdelar, bostadsområden, boendesegregation, 

boendeintegration, social integration, boendemiljö, utanförskap, 

Hässleholmen, Borås, Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo, Norra Biskopsgården, 

Göteborg, Gamlegården, Kristianstad, Centrum-Öster, Landskrona, 

Herrgården, Södra Sofielund/Seved, Malmö, Rinkeby,Tensta, Stockholm, 

Hovsjö, Ronna, Södertälje, Kronogården, Trollhättan, Araby, Växjö 

Dnr: 1410-287/2012 

Publikationen kan beställas från: 

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona 

Telefon: 0455-35 30 50 

Fax: 0455-819 27 

E-post: publikationsservice@boverket.se 

Webbplats: www.boverket.se 

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. 

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. 

Boverket 2013

Förord 

Många års statliga satsningar för att minska boendesegregation och 

främja social integration har inte nått de resultat som politiken har önskat. 

Tvärtom talar mycket för att utvecklingen mot socioekonomiskt 

segregerade städer har accelererat på senare år. 

Under 2012 har Boverket haft i uppdrag att inom ramen för det urbana 

utvecklingsarbetet – regeringens satsning för att minska utanförskapet i 

15 stycken utvalda stadsdelar/bostadsområden – bidra till fortsatt 

kunskapsuppbyggnad. I samråd med Arbetsmarknadsdepartementet har 

det beslutats att regeringsuppdraget ska avrapporteras i form av en läges- 

och analysrapport, i stället för en kunskapsöversikt. 

Denna delrapport är sammanställd av projektgruppen på enheterna 

Boende och Stadsutveckling samt Stad och Land. I projektgruppen har 

Kerstin Andersson, Catarina Carlén, Micael Nilsson (projektledare) och 

Mirja Ranesköld ingått. 

Karlskrona februari 2013 

Janna Valik 

generaldirektör 

3

4 Urbant utvecklingsarbete

Innehåll 

Förord ............................................................................................. 3 

Innehåll ........................................................................................... 5 

Sammanfattning ............................................................................. 7 

Inledning ....................................................................................... 11 

15 stadsdelar omfattas av det urbana utvecklingsarbetet ................. 11 

Uppdraget ..................................................................................... 15 

Uppdraget enligt regleringsbrev för 2012 ........................................... 15 

Syftet och målformuleringen .............................................................. 15 

Metod och avgränsning ...................................................................... 15 

Läsanvisning ...................................................................................... 16 

Boverkets iakttagelser vid besök i kommunerna .......................... 17 

Vertikal integration saknas i flera kommuner ..................................... 17 

Utarmad service och begränsad tillgång till offentliga rum ................ 19 

Oseriösa fastighetsägare ................................................................... 23 

I flertalet områden bor många familjer trångt ..................................... 23 

Okunskap kring flyttningsmönster ...................................................... 24 

Traditionella välfärdssystem fungerar sällan i utsatta områden ......... 24 

Osäkerhet om vad som är målet med det urbana 

utvecklingsarbetet .............................................................................. 25 

Negativa artiklar i den lokala tidningen påverkar ryktet ..................... 25 

Regional nivå ...................................................................................... 26 

Rapporter framtagna på uppdrag av Boverket ............................. 27 

Bakgrundsbeskrivning av utpekade stads-delar ................................ 27 

Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar 

utveckling ........................................................................................... 27 

Några slutsatser och tankar kring fortsatt arbete .......................... 29 

Vad ska det urbana utvecklingsarbetet leda till? ................................ 29 

Svårt att bedöma insatsernas värde .................................................. 29 

Kan boendesegregationen minska med urban utvecklingspolitik? .... 30 

Ett policygap att undersöka ................................................................ 31 

Stadsutvecklingsbolag som redskap för urban utveckling ................. 31 

Forskning om uppföljnings- och utvärderings-metoder som kan 

stödja en hållbar stads-utveckling i Göteborg .................................... 33 

Det fortsatta arbetet 2013 .................................................................. 34 

Bilagor .......................................................................................... 37 

Bilaga 1 .............................................................................................. 37 

Bilaga 2 .............................................................................................. 37 

Bilaga 3 .............................................................................................. 37 

5

6 Urbant utvecklingsarbete 

Vy över Hässleholmens centrum i Borås. Foto: Kerstin Andersson

Sammanfattning 

Arbetsmarknadsdepartementet har gett Boverket i uppdrag att bygga upp 

och sprida kunskap som kan bidra till positiv utveckling i stadsdelar med 

utbrett utanförskap genom att knyta forskning närmare de kommuner som 

omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. I uppdraget ingår också att 

medverka till att relevant kunskapsutbyte mellan kommuner kommer till 

stånd och samordna sig med andra myndigheter som har uppdrag inom 

ramen för det urbana utvecklingsarbetet. 

Rapporten grundas i huvudsak på samtal med tjänstemän i kommuner, 

behovsinventering och platsbesök, men också inläsning av material, 

SCB-statistik och möte med forskare. Vidare har samverkan skett med de 

fyra länsstyrelser som har haft ett särskilt uppdrag att synliggöra de 

regionala aspekterna. 

Det urbana utvecklingsarbetet omfattar 15 stadsdelar i Sverige vars 

boende har mycket låg förvärvsfrekvens, höga uttag av försörjningsstöd 

och låg behörighet till gymnasieskolan. Dessa stadsdelar är: 

Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra 

Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum-Öster 

(Landskrona), Herrgården och Södra Sofielund/Seved (Malmö), Rinkeby 

och Tensta (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården 

(Trollhättan) samt Araby (Växjö). 

Boverket har i detta uppdrag bildat en arbetsgrupp tillsammans med 

länsstyrelserna och har deltagit i planeringen av deras aktiviteter inom 

ramen för deras uppdrag att lyfta fram de regionala aspekterna. 

Tillsammans med berörda representanter från länsstyrelser företogs en 

rundresa under våren 2012, varvid samtliga nio kommuner besöktes. 

Kommunbesöken planerades i samråd med länsstyrelserna. Det primära 

syftet med besöken var att i dialog med kommunerna försöka klargöra 

vilken typ av forskningssamverkan dessa efterfrågar, samt se den 

regionala nivåns betydelse utifrån ett utanförskapsperspektiv. Av 

inventeringen framgick att: 

Det tvärsektoriella samarbetet ute i stadsdelarna inte är lika väl 

utvecklat på nivåerna över stadsdelsnivån. 

Många centrumanläggningar är isolerade och slutna enheter. 

Det finns oseriösa fastighetsägare som hyr ut undermåliga lägenheter. 

Stor trångboddhet. Anhörighetsinvandringen har ökat – brist råder på 

större lägenheter. 

Okunskap kring flyttningsmönster. 

Traditionella välfärdssystem fungerar sällan i utsatta områden. 

Det förekommer en osäkerhet om vad det urbana utvecklingsarbetet 

egentligen syftar till. 

Ryktet i området påverkas av negativa artiklar i den lokala pressen. 

Det saknas ofta en regional aktör som kan ta ett samlat styrningsansvar 

och som utifrån det regionala strategiarbetet kan samordna 

olika lokala satsningar. 

7


Boverket har också medverkat på seminarier och workshops, antingen 

som medarrangör eller som inbjudna tillsammans med till exempel 

Brottsförebyggande Rådet, Skolverket, Folkhälsoinstitutet, hemlöshetssamordnaren 

med flera. 

Boverket har gett stiftelsen Mångkulturellt Centrum i uppdrag att 

sammanställa en bakgrundsbeskrivning för de insatser som skett över tid i 

de utpekade stadsdelarna. Beskrivningen utgår från en 

litteraturgenomgång. Vidare har Spacescape AB på uppdrag av Boverket 

översiktligt undersökt den rumsliga attraktiviteten i de femton utvalda 

stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Växjö, 

Kristianstad, Trollhättan, Borås och Landskrona. Spacescape betonar sju 

stadskvaliteter som grundläggande för attraktivitet och social hållbarhet: 

Närhet till city, närhet till spårstation, tillgänglighet i gång- och gatunät, 

tillgång till butiker, restauranger och kultur, tillgång till park, närhet till 

vatten och kvartersform. 

Slutligen lyfter Boverket fram några slutsatser och tankar för det 

fortsatta arbetet: 

Det urbana utvecklingsarbetet präglas av motsägelsefulla 

målformuleringar. Aktörerna ute i stadsdelarna ställs nästan dagligen 

inför målkonflikter. Det är inte alltid lätt att avgöra vad som det 

underliggande problemet som utlöser social oro. Kortsiktiga insatser 

som adresserar symptom snarare än de bakomliggande orsakerna, 

riskerar ständigt att hamna i konflikt med långsiktiga målsättningar. 

Det socioekonomiska utanförskapet sammanfaller därför med de 

minst attraktiva bostadsområdena. Däremot råder stor osäkerhet kring 

hur boendesegregationen ska kunna motverkas. 

Det finns ett retoriskt gap mellan policynivån och den faktiska rumsliga 

förändringen. 

Stadsutvecklingsbolag som redskap för urban utveckling – ett initiativ 

för att överbrygga det retoriska gapet mellan å ena sidan 

kommunövergripande mål och visioner och å andra sidan utmaningen 

att lyfta den utsatta stadsdelen i centrumområdet i Landskrona.- 

I Göteborg finns ett behov av forskning som kan öka kunskapen om 

hur befintliga och nya strukturer bör utvecklas för att främja 

integrationen mellan människor i stadens olika delar, och vilka som i 

stället förstärker effekten av segregation. Målet med forskningen är att 

den kunskap som produceras ska kunna användas strategiskt i 

policyarbetet och som underlag i beslutssammanhang. 

Rapporten avslutas med en inventering av alternativa spår som kan väljas. 

Spårvalet beror på vad som är viktigast – implementering och goda 

exempel eller arbetsmarknad/skolor eller integration och social sammanhållning.

Innehållsförteckning 9 

Grönområde mellan bostadshusen i Gårdsten i Göteborg. Foto: Kerstin Andersson


Inledning 

Länsstyrelse Kommun Stadsdelar 

15 stadsdelar omfattas av det urbana 

utvecklingsarbetet 

Det urbana utvecklingsarbetet omfattar 15 stadsdelar i Sverige vars 

boende har mycket låg förvärvsfrekvens, höga uttag av försörjningsstöd 

och låg behörighet till gymnasieskolan. Dessa stadsdelar är: 

Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra 

Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum-Öster 

(Landskrona), Herrgården och Södra Sofielund/Seved (Malmö), Rinkeby 

och Tensta (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården 

(Trollhättan) samt Araby (Växjö). I fortsättningen kallas dessa för URB - 

15 stadsdelar. 

Stockholm Stockholm Rinkeby Tensta 

Södertälje Hovsjö Ronna 

Västra Götaland Göteborg Gårdsten N. Biskopsgården Hjällbo Bergsjön 

Borås Hässleholmen 

Trollhättan Kronogården 

Kronoberg Växjö Araby 

Skåne Malmö Herrgården Södra Sofielund 

Landskrona Centrum-öster 

Kristianstad Gamlegården 

Kommuner och stadsdelar som omfattas i uppdraget. 

Förutom Södra Sofielund och Centrum-Öster har stadsdelarna varit 

föremål för ett flertal satsningar och specifika åtgärder. De flesta 

bostadshusen är byggda under tidsperioden 1965–1974 – undantaget 

Södra Sofiero (Seved) i Malmö och Centrum/Öster i Landskrona, där 

bebyggelsen har en äldre historia. 

11


Debatten om utanförskapets avigsidor ger intryck av att husen har fått 

förfalla och att områdenas invånare lämnats åt sitt öde. Den bilden 

stämmer inte riktigt. Sedan 1980-talet har det konstant pågått olika 

former av aktiviteter, projekt och bebyggelseinriktade förnyelseåtgärder. 1 

Således har husen och den yttre miljön i majoriteten av de stadsdelar, som 

i detta fall härrör från miljonprogrammets dagar, genomgått större och 

mindre förändringar. Även en del rivningar, hela hus eller nedmontering 

av våningsplan har förkommit men de flesta av husen står kvar i dag. I en 

del områden har lägenheter byggts om för nya ändamål, lägenheter har 

också genom sammanslagningar blivit större, och i en del områden har 

lägenheter i markplan fått egen uteplats. Däremot har områdenas 

stadsplanestruktur inte nämnvärt förändrats, men många utemiljöer såsom 

torg, parker och lekplatser har rustats upp och nya kvaliteter har tillförts 

som exempelvis multisporthallar, konstgräsplaner, basketplaner, 

grillplatser och nya skolor. Slutsatsen är att flera av de områden som på 

1970-talet kritiserades för att vara gråa och trista betonghus, med torftiga 

utemiljöer ser annorlunda ut i dag. Det finns dock undantag. I några 

områden har tiotals miljoner satsats utan att det i dag finns några synliga 

spår och där fastighetsbeståndet måste renoveras i en nära framtid. 2 

Seved, Södra Sofielund, Malmö. Foto: Micael Nilsson 

1 

Bilaga 2 

En rapport på uppdrag av Boverket. 

2 

Bakgrundsbeskrivning för de insatser som skett över tid i de utpekade stadsdelarna, 

NicolasOrozco, Mångkulturellt Centrum.

Inledning 13 

Här börjar Centrum-Öster i Landskrona. Foto: Micael Nilsson


Uppdraget 

Uppdraget enligt regleringsbrev för 2012 

Arbetsmarknadsdepartementet har gett Boverket i uppdrag att bygga upp 

och sprida kunskap som kan bidra till positiv utveckling i stadsdelar med 

utbrett utanförskap genom att knyta forskning närmare de kommuner som 

omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Boverket ska också medverka 

till att relevant kunskapsutbyte mellan kommuner kommer till stånd; 

samordna sig med andra myndigheter som har uppdrag inom ramen för 

det urbana utvecklingsarbetet. Boverket ska också sammanställa och 

analysera den kunskap som inhämtats och redovisa slutsatser av det 

arbete som utförts i en kunskapsöversikt. 3 Arbetet ska redovisas 28 

februari 2013. 4 

Syftet och målformuleringen 

Det övergripande syftet med uppdraget är att utifrån kommunernas och 

stadsdelarnas behov av kunskapsstöd, rekrytera lämpliga forskare som 

kan bidra till att höja kunskapsnivån. Därutöver syftar uppdraget till att i 

samverkan med andra myndigheter sprida kunskap och lärande exempel 

på strategier och lösningar, som bidrar till positiv utveckling i utsatta 

stadselar. Målet är att Boverkets insatser i förlängningen kan understödja 

ökad träffsäkerhet när det gäller den framtida urbana 

utvecklingspolitiken. 

Metod och avgränsning 

Rapporten grundas i huvudsak på samtal med tjänstemän i kommuner, 

behovsinventering och platsbesök. Inläsning av material, SCB-statistik, 

och möte med forskare. Vidare har samverkan skett med de fyra 

3 Kunskapsöversikten har i samråd med Arbetsmarknadsdepartement ändrats till en läges- 

och analysrapport eftersom uppdragstiden är förlängd till februari 2014. 

4 Uppdrag 11 i regleringsbrev 2012 A2012/174/IU och regeringsbeslut S2011/11148/VS 

15


länsstyrelser som har haft ett särskilt uppdrag att synliggöra de regionala 

aspekterna. Vid behov även kommunikation med andra myndigheter. 

Uppdraget har avgränsats till de 15 stadsdeler i nio kommuner som 

omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Behovsanalyserna har 

begränsats till kunskap som kan bidra till att motverka 

boendesegregation, samt efterfrågan på praktisk kunskap inriktad mot att 

förbättra situationen i berörda stadsdelar. Eventuella kunskapsbehov som 

är förbundna med arbetsmarknads- och utbildningsområdet har lämnats 

utanför behovsinventeringen. Utgångspunkten har varit de områden som 

Boverket har rådighet över. 

Läsanvisning 

I rapporten beskrivs det arbete som Boverket genomfört under år 2012. 

Rapporten innehåller en fördjupad problembeskrivning och analys där 

fokus ligger på de målkonflikter och andra problem som framkommit i 

möten med kommuner, länsstyrelser och forskare. Förslag anges också 

för hur det urbana utvecklingsarbetet kan utvecklas framöver. 

Torget i Kronogården i Trollhättan. Foto: Kerstin Andersson

Boverkets iakttagelser vid besök 

i kommunerna 

Tillsammans med berörda representanter från länsstyrelserna företogs en 

rundresa under våren 2012, varvid samtliga nio kommuner besöktes. 

Kommunbesöken planerades i samråd med länsstyrelserna. Det primära 

syftet med besöken var att i dialog med kommunerna försöka klargöra 

vilken typ av forskningssamverkan dessa efterfrågar, samt se den 

regionala nivåns betydelse utifrån ett utanförskapsperspektiv. 

Vilka förvaltningar (aktörer) som var representerade på mötena 

varierade beroende på var ansvaret för det urbana utvecklingsarbetet 

fanns placerad i förvaltningsorganisationen. 

Vertikal integration saknas i flera kommuner 

Utöver de gånga decenniernas satsningar på fysisk upprustning och 

boendesociala projekt, kan konstaterats att perioden med lokala 

utvecklingsavtal (LUA) har haft en positiv effekt på samarbetet mellan 

företrädare för olika verksamheter ute i stadsdelarna. Med några få 

undantag har det etablerats relativt bestående samarbetsstrukturer mellan 

tjänstemän från olika sektorer med målet att försöka ta ett samlat grepp 

över områdesutvecklingen. LUA-avtalen tycks alltså ha främjat 

horisontella samarbetsstrukturer på områdesnivå. Den samverkan, 

nätverk och mötesplatser som kom till stånd under LUA-perioden tycks 

leva kvar i områdena. I de flesta områden finns det i dag 

medborgarkontor eller något motsvarande kontor som fungerar som en 

länk mellan myndigheter och de boende. 

Boverket kan dock ändå se att det finns mer att göra. Till exempel 

saknades ofta representanter från planerings- och stadsbyggnadssidan vid 

våra samtal. Vi kunde också konstatera att det vertikala samarbetet 

mellan olika nivåer i den kommunala hierarkin varierar kraftigt från 

kommun till kommun. I flera fall lyfte de kommunala representanterna 

fram att kopplingen mellan å ena sidan stadsövergripande visioner och 

utvecklingsplaner och å andra sidan den utsatta stadsdelen, många gånger 

upplevs som näst intill obefintlig. LUA-avtalen tycks alltså inte ha 

17


främjat den vertikala samarbetsstrukturen. I Nihad Bunars utvärdering av 

det urbana utvecklingsarbetet i Växjö finns det en iakttagelse som känns 

igen i flera av de besökta stadsdelarna. På samma sätt som 

nyckelinformanter i Bunars rapport vittnade om att personer i 

kommunledningen upplevde att ledningens engagemang inte kändes äkta, 

beskriver en del tjänstemän relationen till kommunledningen på ett 

liknade sätt. Ute i områden finns det eldstjälar som år ut och år in kämpar 

för att åstadkomma förändringar. Eldsjälarna känner sina områden och 

människorna som bor där. De har byggt upp stora kontaktnät och har 

förmåga att mobilisera resurser för att få till stånd en ny basketplan, 

odlingslotter etcetera. Det kan ibland upplevas att det fattas beslut högre 

upp i den politiska-administrativa organisationen vars effekter är till 

stadsdelens nackdel. Kort sagt, stödet från kommunens 

ledningsorganisation kan upplevas halvhjärtat. Det utsatta området 

behandlas som ett särfall. Dessutom är det inte alltid tydligt på vilket sätt 

den utsatta stadsdelen passar in i de övergripande mål och visioner som 

formuleras i policyprocesser på kommunal och regional nivå. 

Möjlighet till odling – var något som kom fram som förslag i ett tidigare nätverksmöte i 

Gamlegården i Kristianstad. De flesta odlingslotterna är reserverade. Foto: Mirja Ranesköld. 

Två rapporter bekräftar Boverkets tolkning att det ibland saknas 

kopplingar mellan olika nivåer och sektorer. Forskarna Mikael Stigendal 

och Martin Grander har i en rapport beskrivit och analyserat kommuners 

och allmännyttiga bostadsföretags förutsättningar för att kunna arbeta 

med frågor kring integration och social sammanhållning. 5 En rad 

konkreta områdesbaserade åtgärder och insatser analyseras. 

Bostadsbolagen är bra på att involvera de boende och öka känslan av 

verklig delaktighet, men det är inte tillräckligt skriver forskarna. Åtgärder 

som inte bidrar till att minska skillnader i livsvillkor mellan individer 

5 Att främja integration och social sammanhållning En kunskapsöversikt över verksamma 

åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Rapport framtagen av 

Sveriges kommuner och Landsting. 2012.

Boverkets iakttagelser vid besök i kommunerna 19 

eller i olika delar av staden eller regionen – bryter inte segregationen. 

Mycket få av de analyserade exemplen i rapporten är kopplade till en 

helhetsstrategi som involverar övergripande målsättningar för att minska 

utanförskapet, det vill säga den nivå som kommunen ansvarar för. 

Under perioden 2010–12 genomfördes en satsning i Hovsjö som 

finansieras av Tillväxtverket och bostadsbolaget Telge Hovsjö. Totalt 

investerades 81 miljoner kronor. I rapporten 6 skriver Ingvar Nilsson och 

Eva Lundmark att satsningen har varit mycket lyckosam. Tillväxtverkets 

pengar och bostadsbolagets agerande har medfört att de projekt som 

genomförts har haft stor symbolisk betydelse för området och en 

ekonomisk injektion till en positiv utvecklingsprocess. Telge Hovsjö har 

lyckats med den sociala mobiliseringen samtidigt som konkreta resultat 

har leverats. Flaggskeppet är Hovsjö Hub, ett center för arbete, utbildning 

och företagande i området och Hovsjöbyggarna, som kombinerar 

upprustning av lägenhetsbeståndet med praktik och utbildning. 

Forskarna pekar på flera framgångsfaktorer. Ett exempel är att de 

boende är i majoritet i bostadsbolagets styrelse. Ett annat är att 

sommarjobbsatsningar har bidragit till social mobilisering samt att 

Hovsjö Hub och Hovsjöbyggarna har resulterat i att det har skapats jobb 

och att det numera finns samlingslokaler. 

Tyvärr, skriver forskarna, har mönstret de senaste åren i Hovsjö varit att 

de offentliga aktörerna dragit sig tillbaka från området. Det finns inte 

någon tydlig och samlad strategi för Hovsjös framtida utveckling på 

kommunal nivå. 

Dessa båda rapporter speglar på så sätt förhållanden som känns igen 

från Boverkets besök. Flera kommuner har som mål att locka till sig 

inflyttare. Stadsutvecklingspolitiken används för att attrahera människor 

med goda arbetsmarknadsutsikter. Som ett led i tillväxtplanerna 

satsas det stora resurser på att utveckla attraktiva stads- och 

boendemiljöer. När dessa planer inte involverar den utsatta stadsdelen 

finns det en risk att boendesegregationen förstärks ännu mer. 

Det sammavägda intryck är att de flesta av tjänstemännen som vi har 

mött inte har det övergripande ansvaret. Majoriteten av tjänstemännen har 

haft en roll i det lokala utvecklingsavtalet, men de befinner sig ganska 

långt från de instanser som har det övergripande ansvaret. Detta att makt- 

och ansvarsfrågan är diffus har i flera av besöken lyfts upp som något 

som de vill ha hjälp med att förstå. 

Utarmad service och begränsad tillgång till 

offentliga rum 

När bostadsområden som Kronogården, Gamlegården och Gårdsten med 

flera planerades och byggdes var tanken att områdena skulle vara 

autonoma, det vill säga att all service och handel skulle finnas i 

områdenas centrumanläggningar. 

Att centrumdelen i många miljonprogramsområden har utarmats på 

både offentligt och kommersiellt utbud är omvittnat i många utredningar. 

6 Det omöjliga tar bara något längre tid. Hovsjösatsningen ur ett process- och 

socioekonomiskt perspektiv, av Ingvar Nilsson och Eva Lundmark. Telge Hovjsö. 2013.


Många centrumanläggningar är ofta anonyma och introverta, vissa entréer 

är dolda och dunkla. I flera fall framstår centrumanläggningarna därför 

som isolerade och slutna enheter. De kan till och med vara svåra att hitta 

till. Torget eller den öppna platsen att mötas på, som oftast finns i 

centrum, saknar vanligtvis sammanhang med omgivande bebyggelsestrukturer. 

Centrum som har bristande funktion är sannolikt en viktig 

förklaring till varför det finns bostadsområden som särskilt pekats ut som 

oattraktiva att bo och leva i. 7 I till exempel Norra Biskopsgården har det 

skett en omfattande upprustning av torget och andra offentliga platser i 

området. I andra områden som exempelvis Gamlegården i Kristianstad 

planerar bostadsbolaget att rusta upp centrumanläggningen. En annan 

viktig aspekt som rör de boendes livsmiljö är tillgången till offentliga 

platser som fungerar som gemensamma neutrala mötesplatser. 

Kronogården i Trollhättan. Foto: Micael Nilsson 

7 Bilaga 3 Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling. 

Spacescape AB


Besök i Gamlegårdens centrum i Kristianstad. Foto: Kerstin Andersson 

Samspelsintegration handlar om att det finns platser som människor vill 

söka sig till. En gemensam neutral arena för möten är viktig eftersom 

människor har behov av att bli synliga för varandra. Möten och kontakter 

mellan människor på neutrala arenor är betydelsefulla, inte minst för 

möjligheten att uttrycka sina åsikter i offentliga samtal och 

demonstrationer. 

I många områden är det centrumanläggningen som utgör det offentliga 

rummet. Om ”torget mitt i byn” ligger inomhus i en centrumanläggning 

är det tveksamt om den kan fungera som en gemensam neutral arena för 

möten och kontakter. Centrumägaren bestämmer reglerna och tillgången 

till torget styrs av centrumets öppettider. Om många boenden inte 

upplever att ett besök i centrum är värt besväret, riskerar den offentliga 

platsen, ”torget”, att tas över av att till exempel ungdomsgäng. 

I några kommuner har genusaspekter lyfts fram som en faktor som 

påverkar kvinnors möjligheter och tillgång till det offentliga rummet. Det 

är inte alltid som områdets ”torg” upplevs som en neutral plats. I ett öppet 

samhälle är det viktigt att kunna vistas på offentliga platser men ändå 

känna sig anonym – om man vill det. Det har framkommit att det finns 

kvinnor som känner sig kontrollerande på ett sätt som de helst vill


undvika. Daglediga män dominerar i centrummiljön och den manliga 

dominansen sätter neutraliteten ur spel. Det offentliga rummet framstår i 

dessa fall inte som platser eller rum där kvinnorna kan välja att förhålla 

sig aktiva eller passiva. Det betyder att dessa kvinnor inte upplever att 

detta också är deras plats, eller i varje fall att det inte är oproblematiskt att 

vistas där. 

I Ronna i Södertälje vittnade en grupp kvinnor om att de helt har slutat 

besöka centrumanläggningen då det enligt dem var förenat med obehag; 

kränkande blickar och nedsättande kommentarer. 

Utbud som erbjuds i stadsdelarna 

Nedan visas exempel på det utbud som erbjuds i stadsdelarna. 

Bankomater 

Stadsdel/område Ja Nej Annat 

Gårdsten x 

Hjällbo x + Växlingskontor 

Ronna x 

Hovsjö x 

Tensta x + Växlingskontor 

Rinkeby x 

Gamlegården x 

Centrum/Öster x Ca 500 meter till 

närmaste bankomat. 

Kronogården x 

Hässleholmen x 

S Sofielund (Seved) Ca 300 – 500 meter 

till närmaste 

bankomat 

Herrgården x Rosengårds 

Centrum 

Araby x 

Livsmedelsbutik 

Stadsdel/område Typ 

ICA/COOP 

Lågpriskedja De allra 

nödvändigaste 

Gårdsten x x (2) 

Frukt o 

grönt 

Annat 

Hjällbo x Fiskbutik m m 

Ronna x x 

Hovjsö x 

Tensta x + Matvärlden 

Rinkeby x (3 st) x Kan finnas fler 

Gamlegården x x x + Köttbutik i en 

gammal lada 

Centrum/Öster Ca 1,5 km till 

Netto och Lidl 

Krongården x x 

Hässleholmen x x 

S.Sofielund(Seved) x x ( 3 st) 

Herrgården x x x Rosengårds 

Centrum 

Araby x (2 st)


Oseriösa fastighetsägare 

I nästan samtliga URB15 dominerar allmännyttan. Flera rapporter visar 

att allmännyttan i många fall tar ett socialt ansvar långt utöver vad som 

normalt förknippas med hyresvärdars skyldigheter. 

I Landskrona och Malmö (Seved) vittnar man om att det finns relativt 

många människor som är bosatta i bostäder med väldigt låg standard. Där 

finns det flera oseriösa fastighetsägare som hyr ut undermåliga 

lägenheter. Problemet med de oseriösa fastighetsägarna är att dessa dels 

inte sköter om lägenheterna och fastigheten, dels att hyresgästerna bor 

trångt, samt att kvarteren runt husen utgör en spelplan för kriminella 

gäng. 

För att komma till rätta med problemen krävs det andra lösningar än i 

områden dominerade av en enda stor fastighetsägare. I Södra Sofielund 

försöker kommunen med hjälp av partnerskap och lagstiftning att lyfta 

områdets fysiska standard. Efter många års fruktlösa försök att ta ett 

samlat grepp i centrum-Öster har Landskrona stad och fem privata 

fastighetsägare bildat ett gemensamt stadsutvecklingsbolag. Denna 

kraftsamling ska leda till en omvandling av stadsdelen. Målet är att 

minska inflyttningen av personer som saknar egen försörjning och få till 

stånd en mer socialt blandad befolkning. 

Bild från området Öster i Landskrona. Foto: Micael Nilsson 

I flertalet områden bor många familjer trångt 

I samband med platsbesöken har trångboddheten lyfts fram av 

kommunerna. Trots att nästan inga nya lägenheter tillkommer i 

stadsdelarna ökar antalet boende över tid. Detta tolkas som att de boende 

i allt större utsträckning tränger ihop sig. Anhörighetsinvandringen har 

ökat kraftigt och att det redan nu råder brist på större lägenheter, så som 

4:or och 5:or, är ett känt problem. Storleken på lägenheterna matchar inte 

de inflyttades behov.


Okunskap kring flyttningsmönster 

Vi har noterat att kunskap om utsatta gruppers boendekarriärer ofta är 

bristfällig. Många vittnar om en relativt stor in- och utflyttning. En 

drivkraft bakom inflyttning anses vara EBO-systemet 8 . En annan 

drivkraft sägs vara anhöriginvandringen. Utflyttningen sägs ha med 

områdenas dåliga rykte att göra, eller antas bero på att det saknas 

alternativa boendeformer i området. Men varifrån människor kommer och 

vart de flyttar till, kan kommunen oftast inte svara på. Samtliga stadsdelar 

riktar kritik mot EBO. 

Traditionella välfärdssystem fungerar sällan i 

utsatta områden 

En synpunkt som ofta lyftes fram vid besöken är att de traditionella 

välfärdssystemen inte fungerar för stora grupper av människor som bor i 

utsatta områdena. De generella välfärdssystemen, till exempel a-kassa 

och sjukförsäkring, förutsätter arbete under en viss tid. Trots de många 

satsningar som har gjorts på att lyfta områdena eller satsningar på att lyfta 

individer ur utanförskapet, signalerar flera stadsdelar att många av de 

boende står väldigt långt från den reguljära arbetsmarknaden. Därmed 

fastnar de i bidragsberoende. 

I exempelvis Borås prövas ett sätt att bryta bidragsberoendet. I det 

arbetet ligger bland annat en satsning på unga vuxna med 

försörjningsstöd. Det kallas för ”växla bidrag” och innebär att kommunen 

erbjuder en ettårig anställning, till exempel praktik med lön för att prova 

på ett yrke. Andra exempel finns i Gårdsten. 

Hässleholmens centrum i Borås. Foto: Micael Nilsson 

I flera stadsdelar är man väldigt kritisk till Arbetsförmedlingen. 

Myndigheten har i många falla upplevts som stelbent och byråkratisk. Det 

har även riktats kritik mot hur Arbetsförmedlingen använder sina 

ekonomiska resurser. Arbetsförmedlingen har haft lokalt kontor i 

8 

EBO är en förkortning av Lagen om eget boende som gäller i samband med 

assylsökning i Sverige.


åtminstone en stadsdel. Erfarenheterna därifrån visade att det krävs ett 

mer aktivt och uppsökande arbetssätt för att nå ut till arbetslösa i området. 

I flera URB 15 prövas olika arbetsmarknadsprojekt. Dock har vi inte 

träffat på den modell med bostadsbolag som alternativ arbetsförmedling, 

som just nu prövas i två kommuner. I Halmstad och Örebro prövar de 

kommunala bostadsbolagen ett nytt grepp i Andersberg respektive 

Vivalla. I Anderberg har bostadsbolaget anställt en arbetsförmedlare. 

Projektet startade 2011 och pågår i två år. Det kommunala bostadsbolaget 

i Halmstad, HFAB, arbetar aktivt med att stärka välfärden och har sedan 

augusti 2011 anställt en arbetsförmedlare, på projekt under 2 år. Syftet är 

att ordna arbete eller utbildning åt hyresgästerna i stadsdelen Andersberg. 

I bostadsområdet Vivalla har Örebro bostäder inlett ett nära samarbete 

med en arbetsförmedlare. Projektet i Örebro bostäders regi sägs ha 

resulterat i att väldigt många som deltagit i verksamheten har gått från 

försörjningsstöd till egen försörjning. 

Osäkerhet om vad som är målet med det 

urbana utvecklingsarbetet 

En generell iakttagelse är att det råder delade meningar om vad det 

urbana utvecklingsarbetet egentligen syftar till. Trots miljoninvesteringar 

genom åren, bland annat den i fysiska miljön pekar SCB:s 

integrationsstatistik i motsatt riktning. Det övergripande målet att bryta 

utsattheten har inte lyckats. Vad som bidrar till positiv eller negativ 

utveckling i utsatta områden är inte självklart. Verkligheten är komplex 

och föränderlig och det behövs mer kunskap, säger kommunerna. En 

försvårande omständighet när det gäller att mäta områdenas relativa 

”framgång” är att utvecklingen kopplas till en socioekonomisk skala på 

individnivå. Även om många tjänstemän ut i stadsdelarna upplever att 

utvecklingen har varit positiv har de svårt att sätta ord på vad som 

egentligen har förbättrats. Ibland förefaller de mena de fysiska 

förbättringarna. Ibland tycks ”framgång” avse de nätverk och de 

kontakter med det civila samhället som tjänstemännen har byggt upp ute i 

områdena. Osäkerheten kring vad det urbana utvecklingsarbetet 

egentligen har som mål, visar sig också när vi har lyft frågan om behov 

av forskningssamverkan. 

Negativa artiklar i den lokala tidningen 

påverkar ryktet 

De lokala tidningarna i de berörda kommunerna skriver ofta artiklar som 

förstärker bilden av URB 15 stadsdelarna som otrygga och farliga. 

Artiklarna upplevs ha en förödande inverkan på områdenas rykte. 

Journalisternas nyhetsrapportering uppfattas dessutom som orättvisa. En 

händelse i någon annan del av staden ges inte lika stort textutrymme som 

när det händer något i URB 15 – samma typ av händelse får olika stort 

utrymme i tidning, beroende var i staden händelsen utspelas. 

Nyhetsrapporteringen förstärker fördomar om att områdena är kriminellt 

belastat och farliga att bo och vistas i. Om målet är att den utsatta


stadsdelens attraktivitet ska öka – och nästan alla kommuner har under 

många år haft det som mål – motverkas måluppfyllelsen av det dåliga 

ryktet. 

Det urbana utvecklingsarbetet har alltså inte lyckats komma åt de 

bakomliggande ryktesmekanismerna: fördomar och medier. Det leder i 

sin tur till en känsla av maktlöshet. Ryktesspridningen och den negativa 

nyhetsrapporteringen skadar de som bor i områdena, säger flera aktörer. 

Framför allt bidrar den negativa stigmatiseringen till sämre livskvalitet 

för barn och ungdomar som bor i de stigmatiserade stadsdelarna. 

Regional nivå 

Styrning och genomslag över flera planeringsnivåer en utmaning 

De berörda kommunerna nämner vid våra samtal att flernivåstyrning är 

en utmaning. Detsamma konstaterar även de fyra länsstyrelserna som 

omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. 

Flera kommuner beskriver att utformningen av den svenska politiska 

strukturen mellan den regionala och den lokala nivån innebär svårigheter. 

De upplever att det ofta saknas en regional aktör som kan ta ett samlat 

styrningsansvar och som utifrån det regionala strategiarbetet, kan 

samordna olika lokala satsningar. Kommunerna har också uttryckt att de 

har ett behov av öka kopplingen mellan olika politikerområden för att 

kunna koordinera det urbana utvecklingsarbetet. 

Exempel Stockholmsregionen 

Boverket har under 2012 vid flera tillfällen samverkat med representanter 

från såväl Länsstyrelsen i Stockholms län och (Stockholms läns 

landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering) genom att ha deltagit i 

möten, workshops och seminarium. 

Tillsammans med länsstyrelsen i Stockholms län initierades SLL 

TMR 2012 en tvärsektoriell förstudie med syfte att ta fram ett underlag 

för hållbar urban utveckling som koncept och dess betydelse på strategisk 

nivå för regional utveckling på Stockholmsregionen samt att öka 

samordningen och genomförandet av länsstyrelsens strategiska inriktning 

och RUFS 2010 (regionala utvecklingsplanen). 

Uppdragsgivare och projektledare för förstudien var Sweco 

Eurofutures AB. Tillsammans med länsstyrelsen och landstinget 

utmynnade det i Det urbana spelet. Det är ett verktyg innehållande flera 

workshopsformer. Utifrån en spelplan med styrnivåer och identifierade 

stuprör med tillhörande åtgärdskort och åsiktskort kan deltagarna 

diskutera utmaningar och möjligheter med horisontell och vertikal 

samordning. Därtill kan olika hållbarhetsperspektiv belysas. Slutgiltig 

rapport om förstudien, konceptet och verktyget kommer att släppas av 

TMR under februari 2013.

Rapporter framtagna på uppdrag 

av Boverket 

Bostaden har blivit allt viktigare som uttryck för livsstil och som 

identitetsmarkör. Omgivningens betydelse, den byggda miljöns 

gestaltning och grannskapets sociala, kulturella och kommersiella 

innehåll är viktiga faktorer för livskvaliteten. Tyvärr finns det fortfarande 

stora kunskapsluckor. Dagens boendesegregation har en tydlig rumslig 

dimension med koppling till stadsrummet. Människor som bor i 

”förorten” har ofta beskrivits som offer för torftiga boendemiljöer. 

Mycket har gjorts för att ”lyfta” URB 15 områdena, men det saknas en 

systematisk och sammanställning. 

Bakgrundsbeskrivning av utpekade stadsdelar 

Boverket uppdrog i augusti 2012 Nicolas Orozco, Mångkulturellt 

Centrum, att sammanställa en bakgrundsbeskrivning för de insatser som 

skett över tid i de utpekade stadsdelarna. Beskrivningen utgår från en 

litteraturgenomgång av vad om finns skrivet om dessa områden – framför 

allt sådana insatser som kan definieras som fysiska åtgärder. Även en 

redogörelse för vilka centrala aktörer som initierat och/eller genomfört 

insatserna. Se bilaga 2. Sammanställningen visar att den dominerande 

fastighetsägaren har en nyckelroll. Bostadsbolagen, främst de 

allmännyttiga, har utvecklat metoder som framstår som både bredare och 

mer ansvarstagande än för 20–25 år sedan. I rapporten ges många 

exempel på sociala insatser kopplade till områdesutvecklingen. 

Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet 

och hållbar utveckling 

Spacescape AB har på uppdrag av Boverket översiktligt undersökt den 

rumsliga attraktiviteten i femton utpekade stadsdelar i Stockholm, 

Göteborg, Malmö, Södertälje, Växjö, Kristianstad, Trollhättan, Borås och 

27


Landskrona. De flesta stadsdelarna har storskalig bebyggelse och kom till 

under miljonprogrammet. Samtliga präglas av social utsatthet. Trots att 

de flesta stadsdelarna ligger inom gång- eller cykelavstånd från 

stadskärnorna är nästan alla delvis eller helt isolerade i relation till den 

omgivande staden. Den rumsliga segregationen förstärker det sociala 

utanförskapet och minskar möjligheten för människorna till ett varierat 

stads- och vardagsliv. Hur kan man då öka attraktiviteten? Spacescape 

betonar sju stadskvaliteter som grundläggande för attraktivitet och social 

hållbarhet: Närhet till city, närhet till spårstation, tillgänglighet i gång- 

och gatunät, tillgång till butiker, restauranger och kultur, tillgång till park, 

närhet till vatten och kvartersform. Några förslag till åtgärder för att 

förstärka attraktiviteten läggs fram i rapporten. Se bilaga 3. (Rapporten 

finansierades av andra medel). 

I Araby i Växjö finns numera en multiarena. Foto: Mirja Raneskö 

ld

Några slutsatser och tankar kring 

fortsatt arbete 

Vad ska det urbana utvecklingsarbetet leda 

till? 

I Niahad Bunars utvärdering av det urbana utvecklingsarbetet i Växjö 

finns det en nyckelpassage som även kan användas för att beskriva 

mötena med URB 15 stadsdelarna. I Växjö-utvärderingen citeras chefen 

för Panncentralen. På Bunars fråga om det urbana utvecklingsarbetet haft 

någon avgörande betydelse, svarar denne att ”det händer saker hela tiden, 

men det är svårt att säga vad som är vad”. Svaret fångar in den osäkerhet 

som även vi mötts av. Ute i kommunerna är det väldigt många aktörer 

som är involverade i väldigt många olika aktiviteter och insatser. 

Verkligheten ute i stadsdelarna är både komplex och mycket av det som 

görs skulle ha gjorts även utan det urbana utvecklingsarbetet. 

Svårt att bedöma insatsernas värde 

Flera stadsdelar säger att det är svårt att mäta om arbetet som bedrivs på 

områdesnivå förmår bryta utanförskapet. Den aggregerade 

områdesstatistiken indikerar att den ekonomiska utvecklingen fortsätter 

att vara negativ. I många stadsdelar går den extremt höga arbetslösheten, 

de låga disponibla inkomsterna och långvarigt bidragsberoende hand i 

hand med sociala problem, som skolmisslyckanden, sociala störningar 

och gängkriminalitet. Många insatser handlar därför om att hantera den 

sociala oro som ständigt hotar att rasera det sociala förtroendet mellan 

tjänstemännen och de boende, som bland annat LUA-satsningens 

nätverksbyggande och bostadsbolagens sociala engagemang grundlagt. 

Aktörerna ute i stadsdelarna ställs nästan dagligen inför målkonflikter. 

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som det underliggande problemet som 

utlöser social oro. Kortsiktiga insatser som adresserar symptom snarare 

än de bakomliggande orsakerna, riskerar ständigt att hamna i konflikt 

med långsiktiga målsättningar. Om de långsiktiga målen dessutom 

29


upplevs som otydliga, tenderar de kortsiktiga målen om ökad trygghet 

och minskad brottslighet att riktas in mot symptombekämpning. 

Det civila samhället beskrivs som fragmentiserat. Föreningslivet sägs i 

stor utsträckning vara organiserat på basis av etnisk tillhörighet och 

religionsinriktningar. Social mobilisering kräver många och långa möten 

med många olika företrädare. I och med att den lokala kulturen och 

föreningslivet tenderar att vara manligt genuskodat existerar det en 

konflikt mellan jämställdhetspolitiska mål och behovet av att upprätthålla 

det sociala förtroendet mellan offentliga aktörer och föreningarnas 

representanter. Jämställdhetspolitiken utgår från en könsbaserad kulturellt 

betingad maktteori. I de flesta av URB 15 områdena vittnar 

tjänstemännen om att kulturen i området inte tillskriver kvinnor och män 

likvärdiga egenskaper och kompetenser inom livets alla områden. I flera 

områden bedrivera man olika projekt för att kompensera kvinnornas 

kulturella underläge, till exempel genom att den lokala samlingspunkten 

anordnar särskilda kvinnokvällar. Därmed kommer den sociala 

genusordningen i konflikt med den nationella jämställdhetspolitiken. 

Den mest påfallande målkonflikten är den mellan arbete och 

kvarboende. När personer som har arbete flyttar från stadsdelen sjunker 

det sociala kapitalet och sociala kontrollen. Å andra sidan är det positivt 

att människor kommer i arbete. I detta fall handlar målkonflikten om att 

vissa individer tycks använda stadsdelen som en språngbräda ut i 

samhället, medan andra blir kvar i lånvarigt utanförskap. En slutsats är att 

det urbana utvecklingsarbetet fortfarande präglades av motsägelsefulla 

målformuleringar – till exempel att individuella mål som fokuserar på 

arbete, utbildning med mera, inte nödvändigtvis sammanfaller med 

kollektiva mål, som att till exempel öka områdenas attraktivitet på 

bostadsmarknaden. 

Kan boendesegregationen minska med urban 

utvecklingspolitik? 

De flesta som vi har mött ute i stadsdelarna är införstådda med 

mekanismerna bakom boendesegregationen. Utvecklingen under de 

senare decennierna har lett till att invånarna i staden i dag på ett helt 

annat sätt än tidigare kan välja var de vill bo, var barnen ska gå i skola, 

var de vill ha sin barnomsorg. Valfrihetsreformerna har både vinnare och 

förlorare. Aktörerna ute i stadsdelarna är medvetna om att för att kunna 

välja krävs resurser och att resurser inte är jämnt fördelade. Utsatta 

hushåll har inte samma möjligheter att välja som de mer resursstarka. De 

blir därmed ofta hänvisade till sådana boendeområden som de 

resursstarka valt bort. Den som kan och har tillräckliga resurser för att 

välja andra boendealternativ, utnyttjar den valmöjligheten. Det 

socioekonomiska utanförskapet sammanfaller därför med de minst 

attraktiva bostadsområdena. Däremot råder stor osäkerhet kring hur 

boendesegregationen ska kunna motverkas. Även om många aktörer 

känner till de bakomliggande orsakerna till varför de som kommer i 

arbete väljer att flytta till andra områden, råder stor osäkert kring hur 

detta problem ska hanteras; eller om det ens är ett segregationsproblem. 

Nilsson och Lundmark resonerar kring utflyttarna i Hovjö-rapporten. Det

Några slutsatser och tankar kring fortsatt arbete 31 

är personer som förmår att utnyttja utvecklingsprocesser i området för att 

göra en territoriell klassresa. Det kommunala bostadsbolaget (eller den 

dominerande fastighetsägaren) är oftast den centrala aktören och motorn i 

områdenas utvecklingsprocesser. I rollen som fastighetsägare ligger 

självklart målet att minska omsättningen i hyresbeståndet. I det urbana 

utvecklingsarbetet är det överordnade målet ökad sysselsättning och 

förbättrade skolresultat. 

Ett policygap att undersöka 

Trots ambitioner att öka social och ekonomisk integrering upplevs det 

som att det finns ett gap mellan policynivån och den faktiska rumsliga 

förändringen. Kommunen kan till exempel ha en övergripande policy 

som säger att boendesegregationen ska motverkas. Trots det sker 

stadsutvecklingen allt som oftast i eller i närheten av centrumkärnan. 

Även om viss bebyggelseutveckling sker (har skett) i de utsatta områdena 

upplevs dessa satsningar inte ingå i det övergripande 

stadsutvecklingsarbetet. I flera kommuner lyfts problemet om hur man 

ska få politiker att agera mer enhetligt på kommunlednings- eller 

regionalnivå. Kommuner (och regioner) har visioner och mål inför 

framtiden men hur ska utsatta områden omvandlas till attraktiva 

stadsdelar? Det framgår oftast inte i de övergripande dokumenten. 

Behovet av att koppla in forskare som kan bidra med forskning som kan 

överbrygga det retoriska gapet är angeläget. Samtalen som har förts kring 

forskningsbehov har klargjort att kopplingen mellan governance och 

urban utveckling ofta är otydlig. Beslutsprocesserna i kommunerna har 

förändrats. Ledande aktörer inom olika samhällsektorer skapar allianser 

som i sin tur skapar komplicerade maktstrukturer. Viktiga politiska beslut 

mejslas fram genom olika nätverk, där representanter från såväl politik 

och tjänstemannaorganisationer på nationell, regional och lokal nivå, som 

ideella föreningar och företag, görs delaktiga i processerna. Governance 

är en realitet som får konsekvenser även för utstatta stadsdelar. Att 

makten över stadsdelarnas framtid ligger inbäddade i nätverk eller 

politiska konstellationer utan tydligt politiskt ansvar, har seglat upp som 

ett viktigt kunskapsfält att utveckla mer kunskap om. 

Stadsutvecklingsbolag som redskap för urban 

utveckling 

I Landskrona har många års ”pratande” om vad som behöver göras i 

Centrum-Öster resulterat i att politikerna beslutade sig för att inrätta ett 

särskilt stadsutvecklingsbolag. Detta är ett initiativ för att överbrygga det 

retoriska gapet mellan å ena sidan kommunövergripande mål och visioner 

och å andra sidan utmaningen att lyfta den utsatta stadsdelen i 

centrumområdet. Bakgrunden är följande. Landskrona har genomgått 

stora förändringar som successivt har förändrat befolkningsstrukturen. De 

sociala förhållandena är sämre jämfört med Skåneregionen och riket i 

övrigt. Kraftigt ökade kostnader för försörjningsstöd och utbredd 

barnfattigdomen i vissa stadsdelar, är faktorer som skiljer ut staden från 

andra städer i regionen.


Landskrona beskrivs ofta som en etniskt delad stad. Många med 

utländsk bakgrund bor i stadsdelen Centrum-Öster. En del av 

problematiken är kopplad till att det finns fastighetsägare i området som 

anses bedriva oseriös verksamhet. Detta område är ett nyckelområde, 

säger politikerna. För att vända utvecklingen i Landskrona stad måste 

inflyttningen av bidragstagare till Centrum-Öster minska. 

Nytt bolag ska förändra situationen i Centrum-Öster 

Den stora utmaningen i Landskrona är att få den tvärsektoriella 

samverkan att fungera i en stadsdel med många olika fastighetsägare. 

År 2012 bildade Landskrona stad och fem större privata 

fastighetsägare ett gemensamt bolag – Landskrona Stadsutveckling AB – 

med 100 miljoner kronor i kapital. Kommunen och de fem 

fastighetsägarna äger bolaget, där kommunen satsar 95,5 miljoner kronor 

och de fem bolagen satsar 4,5 miljoner kronor. Bolagets mål är att 

förbättra situationen i stadsdelen Centrum-Öster. Utifrån ett samordnat 

helhetsperspektiv ska bolaget bland annat medverka till att minska antalet 

hushåll med försörjningsstöd som flyttar in till stadsdelen. Övriga insatser 

som bolaget ska ägna sig åt är att kvartersvis rusta upp och modernisera 

boendemiljöer för att minska segregationen. Man ska vidare kraftsamla 

och vidta åtgärder mot oseriösa fastighetsägare. 

Stadsutvecklingsbolaget kommer troligen att få en nyckelroll men kan 

sannolikt inte agera på egen hand. För att satsningen ska lyckas behöver 

många olika aktörer, både kommunala och privat, samarbete med 

varandra. Inte minst har tidigare forskning visat att de boende måste 

göras delaktiga i förändringsprocesser, för att insatserna ska ha en chans 

att lyckas. 

Forskare knyts till Landskrona satsningen 

Det finns många studier och utvärderingar av hur kommunala 

bostadsbolag agerar i samband med större insatser för att ”lyfta” en utsatt 

stadsdel eller ett utsatt bostadsområde. I Landskronas fall är allmännyttan 

inte en ledande aktör i den berörda stadsdelen, utan fastighetsägandet i 

Centrum–Öster domineras av många mindre fastighetsägare. 

Landskronas satsning öppnar upp för en följeforskning med 

governance-perspektiv. Forskarna Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter 

kommer under de närmaste 18 månaderna att följa Landskronas satsning. 

Forskarna kommer bland annat att undersöka hur bolaget agerar i 

området. Men även identifierar andra aktörers roller och ansvar. I 

centrum för studien står fastighetsägarna och vad de kan göra för att 

vända utvecklingen. Följeforskningen förväntas bidra med ny kunskap 

om vilka strategier, metoder och arbetssätt som, om möjligt, skapar 

positiv utveckling för stadsdelen Centrum-Öster. Följeforskarna ska 

också bistå som kunskapsspridare och agera bollplank för 

kommunledningen och Landskrona Stadsutveckling AB. 

Inrättandet av ett stadsutvecklingsbolag erbjuder en unik möjlighet att 

producera ny kunskap som kan gynna andra kommuner i liknade 

situationer.


Centrum Öster i Landskrona. Foto: Micael Nilsson 

Forskning om uppföljnings- och utvärderingsmetoder 

som kan stödja en hållbar stadsutveckling 

i Göteborg 

I Göteborg förde vi samtal med områdescheferna för de fyra stadsdelar 

som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Vid mötestillfällena deltog 

även tjänstemän från Göteborgs stads stadsledningskontor 

stadsledningsstaben, samt tjänstemän från Länsstyrelsen i Västra 

Götaland. Ett möte hölls även i Norra biskopsgården. Vid detta 

mötestillfälle deltog, utöver ovan nämnda representanter, tjänstemän som 

dagligen träffar stadsdelens invånare. 

I de fyra Göteborgsområdena har det konstant pågått olika former av 

aktiviteter, projekt och bebyggelseinriktade förnyelseåtgärder sedan 

början av 1980-talet. Inom ramen för storstadssatsningen genomfördes 

enbart i Gårdsten 25 åtgärder, Bergsjön fick 133 miljoner i statligt stöd, 

Hjällbo cirka 76 miljoner och Norra Biskopsgården 47 miljoner och 

Gårdsten 63 miljoner. I en sammanfattande utvärdering av 

storstadssatsningen i Göteborg, konstateras att Bergsjön, Gårdsten, 

Hjällbo och Norra Biskopsgården på många sätt blivit bättre på en rad 

punkter (Thörnqvist 2005). I dag pågår utveckling av Angereds Centrum 

med planer för närsjukhus, ny sim- och idrottshall, upprustning av 

Kulturhuset Blå Stället med mera. 

I samtalen som fördes kring vad för slags forskning de har behov av, 

ringades några forskningsfrågor av governance-karaktär in. En viktig 

fråga inför framtiden är hur positiva förändringar, som tjänstemännen ute 

i områden tycker sig se (men som inte syns i SCB-statistiken) ska 

understödjas av andra utvecklingsprocesser runt om i Göteborg. Vilken 

betydelse har de kvalitetshöjningar av den fysiska miljön som har gjorts i 

utsatta områden när det gäller förutsättningarna för människorna som bor 

där att delta i samhällslivet och för möjligheterna till egenförsörjning? 

Göteborg efterfrågar mer kunskap om hur uppföljnings- och 

utvärderingsmetoder som kan stödja en hållbar stadsutveckling som


gynnar boende i de områden som berörs av det urbana utvecklingsarbetet: 

Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. 

Med många aktörer inblandade i viktiga beslutsprocesser skapas 

maktförhållanden som inte alltid är transparanta. Samtidigt pågår och 

planeras i Göteborg stora och små förändringar. Ny bebyggelse 

tillkommer i nya stadsdelar, infrastruktursatsningar, kollektivtrafiken 

byggs ut, kultur- och serviceutbud förändras. Bland annat planeras och 

genomförs större förändringar av Göteborgsregionens gestaltning och 

rumsliga struktur avseende infrastruktur genom det så kallade 

Västsvenska paketet. Det råder dock osäkerhet omkring vilka åtgärder 

som har potential att understödja utvecklingsarbetet i de utsatta 

stadsdelarna, eller om den övergripande stadsutvecklingen riskerar att 

förstärka utanförskapet. Sammantaget finns det i Göteborg ett behov av 

forskning som kan öka kunskapen om hur befintliga och nya strukturer 

bör utvecklas för att främja integrationen mellan människor i stadens 

olika delar, och vilka som i stället förstärker effekten av segregation. 

Målet med forskningen är att den kunskap som produceras ska kunna 

användas strategiskt i policyarbetet och som underlag i 

beslutssammanhang. 

Det fortsatta arbetet 2013 

Från och med år 2012 har regeringens inriktning ändrat fokus från 

myndighetssamverkan (LU-avtal) till kunskapsstöd och fortsatt 

kunskapsinhämtning. Genom att koppla på följeforskning till den 

satsning som kommunen gör i Landskrona för att utveckla Centrum- 

Öster, används anslaget till kunskapsinhämtning. Resultatet av 

följeforskningsinsatsen i Landskrona kommer att kunna jämföras med 

satsningar i andra delar av landet. I till exempel tre stadsdelar i Göteborg, 

Gärdsås, Gamlestaden och Centrala Hisingen, har de lokala 

fastighetsägarna, privata, allmännyttiga och bostadsrättsföreningar, bildat 

partnerskap för att tillsammans hitta lösningar på stadsdelarnas stora 

problem, för att höja stadsdelarnas attraktivitet, för att öka de boendes 

säkerhet och trygghet. 

I samtliga fall ovan handlar det om resultat som en ensam aktör inte 

hade kunnat åstadkomma på egen hand. Landskrona och Centrum-Öster 

står inför en liknande utmaning. I samtliga fall i Göteborg har samarbetet 

byggt på frivilligt partnerskap och varit organiserade som ideella 

föreningar. Bolagsform som metod, som Landskrona avser pröva för att 

komma till rätta med liknande problem som i Göteborgsexemplen, har 

inte studerats i någon större uträckning. 

För att ett organiserat samarbete ska komma till stånd krävs det att 

”governance arbetet” fungerar. Det måste finnas en eller flera aktörer som 

är intresserade av att satsa tid, pengar och engagemang. 

Stadsutvecklingsbolagets kanske viktigaste roll kommer att bli att skapa 

en gemensam verklighetsbild utifrån vilken strategier och 

handlingsplaner som så många som möjligt kan omfatta formuleras. För 

att Landskronasatsningen ska lyckas krävs det samarbete, organisation 

och mobilisering bland en större krets aktörer.


Forskningsinsatsen i Landskrona bidrar således med mer kunskap som 

kan användas för att avgöra vilken metod som leder positiv utveckling i 

en stadsdel eller ett bostadsområde: starka och verksamma partnerskap på 

frivillig basis eller professionellt drivet bolag som ägs av kommunen och 

privata fastighetsägare. 

Stadsdelar i allmänhet kan se väldigt olika ut. Det kan finnas alltifrån 

stadsliknande kvartersbebyggelse och storskalig lamellhusbebyggelse, till 

villor och punkthus. De finns många barriärer som tydligt avgränsar 

områdena från varandra. De mest problematiska barriärerna är de tungt 

trafikerade lederna, men exempelvis industriområden och park- och 

skogsområden kan också ha barriäreffekter mellan de olika stadsdelar 

eller inom delområden av en stadsdel. I Göteborg finns det stora områden 

med långt framskridna planer på ny bebyggelse. 

Det har påpekats många gånger att förutsättningarna för att åtgärder 

och insatser ska leda till verklig skillnad i en stadsdel eller ett 

bostadsområde inte växer fram av sig själva. En grundförutsättning är 

därför att det finns lokal kunskap om de processer som in sin tur skapar 

utsatta områden. Det krävs med andra ord metoder som på ett 

systematiskt sätt kan användas för att kartlägga de effekter som olika 

stadsutvecklingsinsatser kan leda till – positiv eller negativt. 

I Göteborg har detta kunskapsproblem lyfts upp och ett förslag till 

forskningsstöd har upprättats (i samarbete med Mistra Urban Futures). 

Forskningens bidrag i Göteborg kommer att fylla på kunskapsläget när 

det gäller att hitta arbetsmetoder för att motverka segregationsprocesser. 

Fokus på andra aspekter av utanförskapet 2013 

Med utgångspunkt i det urbana utvecklingsarbetets inriktning är det en 

öppen fråga vilka insatser som Boverket ska prioritera under 2013 och 

2014. Vi ser framför oss mer fokus på den ekonomiska geografin. Det 

behövs sannolikt mer kännedom om de urbana utvecklingsområdens 

ekonomiska förutsättningar utifrån mer territoriella perspektiv. 

Erfarenheterna från aktiviter och möten under 2012 visar att det finns en 

spänning mellan behovet av närhet (områdesnivån) och ekonomiska 

effekter i omvärlden. Utvecklingen i Sverige och övriga Europa drivs av 

två processer – regionförstoring och koncentration till stora regioner. 

En viktig fråga är i detta sammanhang vilken roll URB-15 stadsdelarna 

ska ha när lokala marknader blir större. Om förutsättningarna för en 

fortsatt ekonomisk utveckling förstärks – hur ska stadsdelar med utbrett 

utanförskap bli delaktiga i inkomstutvecklingen så att välfärd för dessa 

invånare ökar? 

Utvärdering eller kunskapsinhämtning? 

Ett sätt att gå vidare är att utgå från termerna utvärdering respektive 

kunskapsinhämtning. Spårvalet beror på vad kommunerna anser att de 

behöver för stöd. Behovet av fortsatt forskningsstöd bestäms i samråd 

med Arbetsmarknadsdepartementet. I de fall kommunerna har genomfört 

projekt finansierade av externa aktörer, så som exempelvis EU eller 

Tillväxtverket, har det skett utvärderingar i samband med avslut. Nedan 

följer en sammanställning av några tänkbara spår och inriktningar som 

kan vara användbara som stöd i det urbana utvecklingsarbetet.


En tydlig inriktning är vad man kan kalla för utvärdering i efterhand, 

policyrekommendationer och konkreta förslag. Exempel på forskare 

som har denna inriktning är Nihad Bunar och Anders Törnquist. 

IFAU när det gäller utvärderingar av bland annat effekter av 

arbetsmarknadspolitik och effekter av olika reformer och åtgärder 

inom utbildningsväsendet 

Om det är kunskap om etniska gruppers in- och utflyttning, 

majoritetsbefolkningens undvikande, negativa grannskapseffekter, är 

det framför allt IBF som har den kunskapen. 

Ett annat spår är den inriktning som kan kallas för social 

sammanhållning och integrationskriterier. Bland forskare är det 

framför allt Mikael Stigendal och Martin Grander som bör 

konsulteras. 

Rumsliga aspekter på integration är en inriktning som framför allt Ann 

Legeby har utvecklat i sin forskning. Lars Marcus och Alexander 

Ståhle har utvecklat metoderna. 

Vid våra besök ute i URB 15 stadsdelarna nämndes Ingvar Nilssons 

namn ett flertal gånger. Nilsson har utvecklat ett perspektiv som kallas 

för socioekonomiska konsekvensanalyser. 

Ett ytterligare perspektiv som fokusera på det som kallas för 

Gemensam Neutral Arena (GNA) och samspelsintegration. Detta 

perspektiv är starkt förknippat med Sören Olsson. 

Elisabet Lilja som utvecklat stadsrumsanalyser för att undersöka 

samspel mellan bebyggelse miljö och människor. 

Samlingslokal – en mötesplats i Kronogården i Trollhättan. Foto: Micael Nilsson

Bilagor 

Bilaga 1 

Förteckning övergenomförda möten 

2012 

11/4 Stockholm. uppstartsmöte med Länsstyrelsen i Stockholm samt 

medverkande kommuner. Studiebesök i Hovsjö, Ronna, Tensta, Rinkeby. 

12/4 Göteborg stad och länsstyrelsen i Västra Götaland. Besök i Hjällbo. 

13/4 Växjö. Länsstyrelsen medverkade. 

27/4 Landskrona 

2/5 Kristianstad 

4/5 Borås, Trollhättan 

8/5 Malmö 

22-23/5 Seminarium tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands 

län, Folkhälsoinstitutet och Skolverket. Boverket höll i workshop dag 2. 

20/6 Avstämningsmöte med Arbetsmarknadsdepartementet 

10/9 Göteborgs stad samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. 

18/10 Regionalt seminarium, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 

22/10 Arbetsmöte med Länsstyrelsen i Stockholms län 


2013 


5/2 Arbetsmöte med Länsstyrelserna i Göteborg 

Bilaga 2 

Bakgrundsbeskrivning för de insatser som skett över tid i de 

utpekade stadsdelarna. NicolasOrozco, Mångkulturellt Centrum 

Bilaga 3 

Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar 

utveckling, Spacescape AB 

37

Bakgrundsbeskrivning av 

åtgärder över tid i 15 

stadsdelar 

En rapport på uppdrag av Boverket 

Nicolas Orozco

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning ................................................................................................................... 1 

Introduktion ................................................................................................................................ 2 

Sammanfattning ......................................................................................................................... 3 

Borås - Hässleholmen ................................................................................................................. 5 

Göteborg - Bergsjön ................................................................................................................... 8 

Göteborg - Gårdsten ................................................................................................................. 11 

Göteborg - Hjällbo ................................................................................................................... 14 

Göteborg - Norra Biskopsgården ............................................................................................. 17 

Kristianstad - Gamlegården ...................................................................................................... 20 

Landskrona - Centrum och Öster ............................................................................................. 23 

Malmö - Herrgården ................................................................................................................. 26 

Malmö - Södra Sofielund ......................................................................................................... 29 

Stockholm - Rinkeby ................................................................................................................ 32 

Stockholm - Tensta ................................................................................................................... 35 

Södertälje - Hovsjö ................................................................................................................... 38 

Södertälje - Ronna .................................................................................................................... 41 

Trollhättan - Kronogården ........................................................................................................ 44 

Växjö - Araby ........................................................................................................................... 47 

Källförteckning ......................................................................................................................... 50 

1

Introduktion 

Det urbana utvecklingsarbetet omfattar de 15 stadsdelar i Sverige vars boende har lägst 

förvärvsfrekvens, högst uttag av försörjningsstöd och lägst behörighet till gymnasieskolan. 

Dessa stadsdelar är: Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra 

Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum-Öster (Landskrona), 

Herrgården och Södra Sofielund/Seved (Malmö), Rinkeby och Tensta (Stockholm), Hovsjö 

och Ronna (Södertälje), Kronogården (Trollhättan) samt Araby (Växjö). 

Det urbana utvecklingsarbetet inriktas från 2012 på utvärdering, kunskapsinhämtning och 

kunskapsspridning. Denna bakgrundsbeskrivning är en del i detta arbete och görs på uppdrag 

av Boverket. Bakgrundsbeskrivningen har genomförts under en begränsad tid, med början 

2012-06-12 och färdigställande 2012-09-07. Enligt direktiv från uppdragsgivaren ska 

uppdragstagaren sammanställa en bakgrundsbeskrivning som redogör för de insatser som har 

skett över tid i de 15 bostadsområden som år 2012 omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. 

Beskrivningen ska utgå från en litteraturgenomgång av vad som finns skrivet om dessa 

områden sedan 80-talet fram till nutid. Fokus är på de insatser som kan definieras som fysiska 

åtgärder. Det ska även finnas med en redogörelse över vilka centrala aktörer som stått bakom 

insatserna. Under ett så pass långt tidsspann är det svårt att belysa alla de åtgärder som har 

genomförts i varje enskild stadsdel. Ambitionen har istället varit att visa på de åtgärder som 

har betytt mest för respektive stadsdel och så långt som möjligt dra slutsatser om deras 

påverkan/effekter på de boende och den fysiska miljön. Ett önskemål från uppdragsgivaren 

var att varje beskrivning av genomförda åtgärder skulle uppgå till högst 3 sidor per stadsdel. 

När det kommer till omfattande satsningar, likt Storstadssatsningen, har jag av utrymmesskäl 

enbart kunnat beskriva ett fåtal genomförda åtgärder. De större och mest omtalade åtgärderna 

har då prioriterats över mindre åtgärder. En fördel med denna prioritering har varit att de stora 

åtgärderna har tenderat att utvärderas i högre grad. Det ligger således ingen värdering bakom 

valen av åtgärder, utan det beror enbart på större tillgång till material. De omfattande 

satsningarna under 90-talet har även inneburit en svårighet att avgränsa vissa åtgärder. Med 

detta menas att det ibland har varit problematiskt att veta när vissa åtgärder har inletts och hur 

de har finansierats eftersom många av dem har ingått i olika större satsningar. På grund av att 

Storstadssatsningen utvärderades i större utsträckning än exempelvis Blommansatsningen och 

Nationella exempel, har Storstadssatsningen fått större utrymme i denna 

bakgrundsbeskrivning. 

Varje stadsdel i kartläggningen är unik, vilket de inledande beskrivningarna av 

bostadsområdena kommer att påvisa. Unika är också majoriteten av de specifika åtgärder som 

har genomförts i bostadsområdena. Några stadsdelar har en lång historik av genomförda 

åtgärder av alla de slag, medan andra stadsdelar har arbetat mer strategiskt kring 

stadsdelsutveckling först på senare år. Av denna anledning är det problematiskt att dra 

generella slutsatser som inbegriper alla 15 stadsdelar. 

Rapporter har lånats från Stockholms universitetsbibliotek, Mångkulturellt centrums bibliotek 

samt Kungliga biblioteket i Stockholm. Genom sökningar på Internet har en mängd olika 

lokala och nationella tidningar lästs. Planprogram, information om enskilda insatser samt 

utvärderingar har hämtats från de berörda kommunerna. Bakgrundsbeskrivningen har skickats 

till kontaktpersoner på alla 9 kommuner för avstämning. 

2


1980-tal 

En stor del av åtgärderna genomförda under detta årtionde bestod av ombyggnationer och 

renoveringar av befintligt fastighetsbestånd. Många av dessa stora insatser genomfördes med 

hjälp av samhällsstöd i Sverige. Det var inte ovanligt att centrumanläggningarna 

moderniserades och kompletteringar i form av småhus i områden dominerade av 

flerbostadshus och hyresrätter genomfördes. Försök med ombildningar från hyresrätter till 

bostadsrätter, samt försök att skapa mer blandade lägenhetsstorlekar genomfördes på 80-talet. 

En grundläggande idé bakom dessa förnyelser var att attrahera resursstarka samhällsgrupper. 

En sidoeffekt blev dock att många resurssvaga hushåll flyttade till andra delar av staden och 

tog med sig problemen dit (Blomé, 2010, s.8). Resultaten av dessa fysiska åtgärder har visat 

sig vara blandade. Problem med vakanser i områdena löstes i några fall och vissa kvaliteter 

förbättrades, men de grundläggande problemen och områdenas rykten förändrades inte 

nämnvärt. En hel del kritik framfördes också mot att olika brukare inte involverades i 

satsningarna (Blomé, 2010, s.8). 

1990-tal 

Många av 90-talets insatser var sammankopplade med statligt delfinansierade satsningar 

såsom Blommansatsningen, Nationella exempel och Storstadssatsningen. En stor del av de 

genomförda åtgärderna bestod av sociala insatser, även om fysiska åtgärder inte på något sätt 

var ovanliga. Under Storstadssatsningen var det exempelvis vanligt förekommande att det 

skapades lokala områdeskontor/mötesplatser. I Göteborgs kommun var de fysiska åtgärderna 

vanligare än i de andra involverade kommunerna (Göteborgs stad, 2005, s.59). Det ska dock 

sägas att det även inom Göteborg fanns stora skillnader gällande fokus på den fysiska miljön. 

Exempelvis satsades det inte alls lika mycket på den fysiska miljön i Norra Biskopsgården 

som i Gårdsten och Hjällbo. Många av de projekt som genomfördes var dock tidsbegränsade, 

vilket minskade deras påverkan. När frågan kring boendes delaktighet dyker upp i 

utvärderingar är det ofta i form av bristande kommunikation mellan styrande 

politiker/tjänstemän och de boende. Den bristande kommunikationen medförde i vissa 

stadsdelar uppgivna boende och färre legitima åtgärder. En styrka med ett flertal av de 

insatser som genomfördes på 90-talet var att de utvärderades, vilket gav rätt förutsättningar 

för kunskapsutveckling. Detta gäller specifikt insatser under Storstadssatsningen. 

2000-tal 

En hel del åtgärder har genomförts de senaste åren. Många av dessa har genomförts i 

anslutning till de strategiska utvecklingsplaner som har upprättats. Breda 

samverkanskoalitioner har varit mer vanligt förekommande än under de två tidigare årtionden. 

Fler aktörer, många av dem nya kring stadsdelsutveckling, är således involverade i dag. Detta 

har bidragit till att allt fler stadsdelar numera är tänkta att utvecklas långsiktigt och utifrån ett 

helhetsperspektiv på stadsdelen där fysiska åtgärder integreras med sociala och ekonomiska 

insatser. Dessa idéer härstammar från begreppet ”hållbar utveckling” som har fått en allt 

större betydelse i stadsdelsutvecklingen. Detta skiljer sig från 80 – och 90-talets satsningar 

som ofta bestod av punktinsatser med begränsade resultat. ”Storstadsarbetet” från 90-talet har 

ersatts av ”urbant utvecklingsarbete” med en skillnad att staten inte delfinansierar projekten. 

En allt vanligare aktör som däremot är med och delfinansierar projekt för stadsdelsutveckling 

är EU. 

Bostadsbolagen, främst de allmännyttiga, är aktiva på ett annorlunda sätt än under tidigare 

årtionden. Satsningarna tyder på att bostadsbolagen i dag har en bredare och mer 

3

ansvarstagande syn på stadsdelsutveckling. Detta eftersom de i hög utsträckning har 

genomförts med en blandning av sociala insatser, likt sommarjobb åt områdets ungdomar och 

trygghetsgrupper, och ombyggnationer. Utöver vanlig fastighetsförvaltning har deras uppdrag 

således varit att arbeta för att utveckla sina respektive områden. 

Tyngdpunkten under 2000-talet verkar luta mer åt fysiska åtgärder än sociala insatser när 

genomsökningar av genomförda åtgärder har gjorts. Det kan dels bero på de stora 

renoveringsbehoven som finns i stadsdelarna, men också på större fokus kring miljöfrågor likt 

energieffektiviseringar. Bland sociala åtgärder utmärker sig trygghetsåtgärder som tycks bli 

allt vanligare. Allt fler trygghetsgrupper har startats i dessa områden. Detta har resulterat i att 

trygghetsvandringar har blivit en väldigt vanlig metod för att få bukt med otrygga miljöer. 

Ytterligare något som kan iakttas är att flera lokala poliskontor återigen har skapats i utsatta 

bostadsområden efter tidigare oroligheter. Dessa oroligheter har också framtvingat 

installerandet av diverse säkerhetsåtgärder likt en större användning av övervakningskameror, 

portlås och liknande åtgärder för att öka den uppleva tryggheten bland de boende. Att dra 

säkra slutsatser kring trygghetsåtgärder är problematiskt. Det verkar dock som att 

trygghetsgrupper överlag har visat sig vara mer framgångsrika än kameraövervakning. Efter 

att ha jämfört boendedelaktigheten i de berörda områdena från 90-talet och 2000-talet verkar 

de vara betydligt bättre genomförda det senaste decenniet än 90-talets något trevande försök. 

Framsteg har således gjorts, troligen mycket tackvare de försök och den kritik som uppstod 

under 90-talet. En nackdel, som jag ser det, är de fåtal utvärderingar som har genomförts i 

anslutning till de senaste årens urbana utvecklingsarbete. Växjö är en av få kommuner där det 

har genomförts heltäckande utvärderingar av de senaste årens arbeten. Dessa utvärderingar 

har varit till stor hjälp. I jämförelse med Storstadssatsningen går det att påstå att 

förutsättningarna för kunskapsutveckling är lägre. 

4

Borås ‐ Hässleholmen 

Hässleholmen är en del av kommundelen Brämhult i Borås stad med gångavstånd från stadens 

centrum. Stadsdelen byggdes i slutet av 60-talet som en del av miljonprogrammet och präglas 

av miljonprogrammets typiska kännetecken av flerfamiljsbostäder (mestadels trevåningshus) 

och ett centralt placerat torg. Även områden med villabebyggelse finns i området. 

Segregationen mellan villaområdena och hyreshusbestånden är dock tydlig. Hässleholmen har 

i dag cirka 6500 boende (scb.se). Kommunikationerna är goda och med busslinjer tar det cirka 

15 minuter att åka in till Borås innerstad. Det allmännyttiga bostadsbolaget AB Bostäder 

förvaltar 2000 läggenheter på Hässleholmen. Stadsdelens främsta kvaliteter sägs vara det 

geografiska läget, bra kommunikationer, relativt billiga lägenheter och närhet till natur (AB 

Bostäder i Borås, Borås Stad och Hyresgästföreningen, 2007, s.5). Nedan följer genomförda 

åtgärder över tid på Hässleholmen. 

Hässlehus bibliotek invigs år 1984. Sedan 1984 har biblioteket funnits i Hässlehus 

vid torget på Hässleholmen. Här delar biblioteket i dag lokaler med fritidsgården. 

Biblioteket ses som ett kulturellt centrum i kommundelen och erbjuder även 

samhällsinformation (boras.se). 

Samverkansorganisationen Vi-Hässleholmen startar år 1993. Vi-Hässleholmen är 

till för att förstärka och stötta de sociala nätverk som finns i området (AB Bostäder i 

Borås, Borås Stad och Hyresgästföreningen, 2007, s.3). AB bostäder, Brämhults 

kommundel, Hyresgästföreningen, Folkhälsorådet och Svenska kyrkan samverkar 

inom Vi-Hässleholmen om angelägna och gemensamma intressen. Organisationen har 

en lokal vid det centrala torget Hässle Torg där medborgarna kan få råd och hjälp i 

olika frågor, såsom jobbansökningar och ta kontakt med myndigheter. Nätverket 

deltog bland annat i det urbana utvecklingsarbetet (Reviderad strategisk stadsdelsplan, 

2009, s.2). 

Renoveringar av flerbostadshus år 2000-2006. Mellan dessa år genomfördes 

genomgripande fasad- och balkongrenoveringar av flerbostadshus på Solvarvsgatan, 

Marklandsgatan och Kapplandsgatan som är förvaltade av AB Bostäder. MA 

arkitekter utförde arbetena (ma-arkitekter.se). 

Fjärdingsparken invigs år 2001. Denna park är en stadsdelspark på Hässleholmen. 

Parken består av skog och varierad natur och är en länk mellan olika grönstråk. 

Fjärdingsparken är byggd som en aktivitetspark med många olika aktiviteter. Parken 

har exempelvis skolidrottsplats, stor gräsyta med scen, lekplats med hinderbana och 

klätternät. Det finns även en grillplats samt en frisbeegolfbana. Vid parken ligger 

Borås Stads första hundrastplats (boras.se). 

Åtgärder mot förbättrad trygghet med start år 2003. AB Bostäder tog initiativ till 

en strategi som gick ut på att bekämpa den ökade otryggheten i stadsdelen. I detta 

arbete engagerades såväl myndigheter, organisationer som hyresgäster. AB Bostäders 

underhållsåtgärder för trygghet ökade inom stadsdelen 2006. Exempel på detta är 

upprustning av parkeringsdäck och bättre utomhusbelysning. Stora förändringar har 

märkts i efterhand och arbetet anses vara en del av förklaringen till en positiv 

förändring vad gäller oron för att utsättas för brott (Reviderad strategisk stadsdelsplan, 

5

2009, s.19-20). Detta arbete samordnades sedan i det urbana utvecklingsarbetet under 

målområdet ”Trygghet”. De samverkansparter som regelbundet träffades var en 

förtroendevald boende i området, AB Bostäder, kommundelen, Fritids – och 

turistkontoret, Kommunledningskansliet och Vi Hässleholmen. 

Projekt Öppna utsikter med start år 2003. Under projektet fick mammor till barn i 

Silvisagårdens förskola sin SFI-utbildning i anslutning till förskolan i nära samverkan 

med Vuxenutbildningen. Förutom kurser i svenska ingick bland annat praktik, 

friskvård och föräldrautbildning. Projektet implementerades i den ordinarie 

verksamheten i Brämhult år 2006 (Reviderad strategisk stadsdelsplan, 2009, s.11). År 

2005 startade ett likartat projekt, kallad ”Mannakraft”, med målgruppen pappor till 

barn på skolor och förskolor i kommundelen. 

Lyft för Hässleparken år 2006. Detta år inleddes en ombyggnad av Hässleparken för 

cirka 3 miljoner kronor. Parken var tidigare igenvuxen och inte särskilt inbjudande för 

de boende (sverigesradio.se). 

Dagfolkhögskola i Hässeholmen år 2007. Viskadalens folkhögskola har under 

många år bedrivit undervisning på Hässleholmen. Med stöd från AB Bostäder, Borås 

Stad, Brämhults Kommundel och Hyresgästföreningen bildades 2007 Skolföreningen 

Dagfolkhögskolan på Hässleholmen. Den erbjuder i dag allmänna kurser för vuxna på 

grundskolenivå (Revideras Strategisk stadsdelsplan, 2009, s.11). Folkhögskolan ger 

stöd och stärker resurssvaga individer. 

Hässleholmens lokala föreningsråd år 2008. Sedan 2007 har lokala föreningar 

samlats för att samtala om aktiviteter, arrangemang och diskutera situationen på 

Hässleholmen. Hösten 2008 beslutades att bilda Hässleholmens lokala föreningsråd. 

De lokala föreningarna kände behov av att kunna påverka Hässleholmens framtid i 

större utsträckning (Reviderad strategisk stadsdelsplan, 2009, s.6). 

Två nya rondeller på Hässleholmen år 2008. En rondell anlades vid korsningen 

Brämhultsvägen-Åsvägen och en rondell anlades vid korsningen Åsvägen- 

Hybergsvägen. Anledningen bakom dessa förändringar är att trafikintensiteten är stor i 

området och att många bilister kör alldeles för fort på vägarna (bt.se). 

Projektet Kedjan för ökad sysselsättning år 2008. Detta projekt drevs av 

Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad och var finansierat av Europeiska socialfonden, 

Borås Stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. 

Deltagande individer var unga och vuxna som stod långt ifrån arbetsmarknaden och 

inte var självförsörjande. Syftet med projektet var att öka sysselsättningen hos de 

boende på Hässleholmen som hade försörjningsstöd eller hade annan offentlig 

försörjning. Inom Kedjan pågick olika utbildningar, exempelvis svenska språket, 

datautbildning, jobbsökarkurser, entreprenörsutbildning och yrkesutbildningar. 

Projektet löpte över tre år (Reviderad strategisk stadsdelsplan, 2009, s.8). En 

samhällsekonomisk utvärdering gjordes av de 115 individer som deltog i projektet 

Kedjan. För samhället som helhet var lönsamheten på kort sikt negativ, men god på 

medellång sikt eftersom det krävdes två år innan återbetalningen skedde. Därefter bör 

lönsamheten vara god (Payoff, 2011, s.4-5). 

6

Passersystem installeras år 2009. AB Bostäder installerade 2009 elektroniska 

passersystem på hela Tunnlandsgatan på Hässleholmen i ett försök att öka tryggheten i 

stadsdelen (AB Bostäder i Borås, Årsredovisning 2009, s.18). 

Storsatsning på sommarjobb på Hässleholmen år 2010. Brämhults kommundel och 

AB Bostäder genomförde en gemensam storsatsning på sommarjobb i området. Över 

100 ungdomar fick jobb år 2010, vilket var ett 40-tal fler än föregående år 

(sverigesradio.se). Bland dessa fick 12 ungdomar boendes på Hässleholmen 

sommarjobb som fastighetsskötare i stadsdelen. Projektet baseras på ett samarbete 

mellan Borås Stad, AB Bostäder i Borås och idrottsföreningar. AB Bostäder tog rollen 

som arbetsgivare och idrottsföreningarna valde ut ledarna. Hässleholmen har upplevt 

en del skadegörelse från tid till otid och detta ansågs vara ett bra sätt att få 

ungdomarna att bli mer engagerade i sin lokalmiljö. Dessutom blev en del jobb 

genomfört som inte annars hade blivit av, likt målning och översyn av lekplatser (AB 

Bostäder i Borås, Årsredovisning 2010, s.9). 

En kulturskolefilial öppnades i Hässleholmen år 2010. Syftet med detta är att öka 

antalet elever med annan etnisk och social bakgrund. Undervisningen är kostnadsfri 

för eleverna. Kommundelen betalar avgiften (boras.se). Satsningen har varit en del av 

det urbana utvecklingsarbetet. 

Renoveringar på Våglängdsgatan år 2010-2012. På Våglängdsgatan på 

Hässleholmen har AB Bostäder i Borås gjort en stor satsning på cirka 60 miljoner 

kronor mellan åren 2010-2012. Åtta byggnader med 326 lägenheter har fått ny 

takkonstruktion med en tilläggsisolering, fasadrenovering, lågenergifönster och 

balkongrenovering. Det har även gjorts nya entréer och förbättrad utemiljö med nya 

uteplatser för marklägenheterna. Projektet sägs vara till för att öka attraktiviteten i 

området, förbättra byggnadernas energiprestanda och bidra till ett bättre 

inomhusklimat (AB Bostäder i Borås, Årsredovisning 2010, s.17). Under de senaste 

åren har AB Bostäder i Borås satsat mycket på underhåll i Hässleholmen. Bland annat 

har det bytts ut fönster, tilläggsisolerats och husen har blivit mer behagliga att bo i 

(bostader.boras.se). 

SplitVision startade år 2011. Sommaren 2011 startade AB Bostäder i Borås ett 

projekt med att ansluta alla sina lägenheter till SplitVision - det öppna fiberoptiska 

stadsnätet i Borås (splitvisionboras.se). Bostadsbolaget satte även upp mediacentraler i 

vardagsrum och ett extra mediauttag i ett av sovrummen. Etapp 1 är genomförd och 

omfattade 1800 lägenheter i Hässleholmen. För att kunna erbjuda fiber till alla 

lägenheter kom bostadsbolaget överens med hyresgästföreningen om en hyreshöjning 

på 100 kronor per månad och lägenhet (bostader.boras.se). 

Cityvärdar rekryterades år 2011. Cityvärdar har funnits i Borås sedan 2008 och 

satsningen har slagit väl ut. År 2011 valde kommunen att, tillsammans med 

Arbetsförmedlingen, satsa på att rekrytera sex stycken cityvärdar till Hässleholmen. 

Tanken är att cityvärdar ska skapa trygghet och trivsel i stadsdelen och jobba för 

integration. Målet är att hitta sysselsättning åt dem som är långt från arbetsmarknaden, 

exempelvis långtidsarbetslösa (tv4.se). 

7

Göteborg ‐ Bergsjön 

Bergsjön är en högt belägen stadsdel i nordöstra Göteborg. Stadsdelen började planeras 

1963 och den största delen av bebyggelsen tillkom mellan 1965-1972. Stadsdelen har i 

dag drygt 16 200 invånare i cirka 6800 lägenheter. Terrängen är kuperad, vilket är 

uppskattat av bergsjöborna. Däremot kan det kuperade landskapet medföra att det kan 

kännas otryggt och dessutom är svårt att ta sig från den ena sidan till den andra. En annan 

barriär är den ringled som går runt området. Nästan alla hus i Bergsjön ligger innanför 

ringleden och är grupperade likt öar, åtskilda från varandra. Bebyggelsen har en relativt 

varierad utformning, men domineras av flerbostadshus. Bostädernas upplåtelseformer är 

även de varierade; cirka tre fjärdedelar består av privata och kommunala hyresrätter och 

en fjärdedel består av bostadsrätter och småhus. Relativt många bostäder är således 

privatägda. Nedan följer åtgärder som har genomförts i Bergsjön sedan 80-talet. 

Ombyggnationer på 80-talet. Från 70-talet fram till år 2000 hade inga större 

ombyggnationer skett, förutom några få undantag. På 80-talet fanns det en hel del 

tomma lägenheter i många av stadens ytterområden och så kallade ”turnaroundprojekt” 

prövades på många håll, bland annat i Bergsjön. I Poseidons område 

med fyravånings lamellhus kring Stjärnbildsgatan monterades husen delvis ner och 

byggdes om till radhus på 80-talet. Dessa omvandlades samtidigt till bostadsrätter. 

Hyresrätter behölls endast i en liten del av området (Schulz et al, 2004, s.29). Totalt 

omvandlades 648 lägenheter i tio flerfamiljshus till 177 radhus och tre fyravåningshus 

med 166 lägenheter (Göteborgs stad, 2008, s.27). 

90-talets ombyggnationer och nya kolonilotter. HSB:s område vid Kvadrantgatan 

byggdes om på 90-talet. Husen fick då nya entréer, tvättstugor och balkonger. Under 

90-talet övergick Kvadrantgatan och Teleskopsgatan från hyresrätt till bostadsrätt. De 

två svängda skivhusen på Tycho Brahes gata byggdes på med en våning. På 

Siriusgatan, som ägs av Familjebostäder, byggdes på tidigt 90-tal gårdar och entréer 

om och fasaderna fick en ny färgsättning efter önskemål av de boende. Detta 

genomfördes i ett skede då man försökte vända den negativa utvecklingen i området 

(Schulz et al, 2004, s.29). Göteborgs Stad påstår att detta har gett Siriusgatan ett lyft 

och därmed också lett till färre tomma lägenheter (Göteborgs Stad, 2008, s.27). 

Bergsjöbornas intresse för att odla växte starkt under 90-talet och flera odlarföreningar 

bildades. Genom samverkan mellan föreningarna, kommunala förvaltningar och 

fastighetsägare kunde odlingslotter anläggas i flera bostadsområden. Odlingslotterna 

har blivit uppskattade platser genom åren (Göteborgs Stad, 2008, s.16). 

Blommansatsningen år 1996-1998. Inom ramen för Blommansatsningen öppnades 

Agenda 21-kontoret 1999, vars verksamhet syftade till att främja en hållbar utveckling 

av Bergsjön (Andersson, 2004, s.15). Kontorets roll i stadsdelsutvecklingen var att 

utgöra en fysisk mötesplats i stadsdelen (Schulz et al, 2004, s.36). Agenda 21-kontoret 

samordnade arbetet med de trygghetsskapande insatserna i utemiljön under 

Storstadssatsningen. Målet var vidare att utveckla nya arbetssätt och metoder för att 

engagera de boende i stadsdelsutvecklingen. Agenda 21-kontoret visade sig ha en 

mycket betydelsefull roll som mötesplats under Storstadssatsningen (Schulz et al, 

2004, s.39). Det lokala Agenda 21-kontoret finns inte längre kvar. Returhuset var ett 

annat Blommanprojekt. Syftet var att driva verksamhet för stadsdelens (och 

Kortedalas) arbetslösa samt att utgöra en mötesplats i bostadsområdet. Returhuset 

8

startades 1995 och erbjöd på den tiden olika kurser, men även kontakter till 

arbetsmarknaden. Satsningen var uppskattad bland de boende och är igång även i dag. 

Samverkan bakom satsningen skedde mellan Familjebostäder, Studiefrämjandet samt 

Bergsjöns stadsdelsförvaltning och Kortedala (Kuusinen, 1998, s.6). Numera är även 

Arbetsförmedlingen Svingeln kopplad till Returhuset som har en liknande verksamhet 

nu som då. Blommansatsningen var även med och finansierade Ekohuset Bågskytten, 

ett kommunägt ekologiskt byggt hus byggt 1994 som fungerade som en samlingslokal 

och som erbjöd utbildningar i miljöfrågor. Projektet skedde i samverkan med den 

Assyriska föreningen, Kretsloppsföreningen, Studiefrämjandet och SDF. År 2007 

öppnade Lugna Gatan sin ungdomsgård här. Tanken var att ungdomsgården skulle ge 

ungdomar mellan 13 och 20 år en mötesplats och skapa aktiviteter som inte fanns i 

Bergsjön då. Kurser i lag och rätt med ungdomspoliser, hjärt- och lungräddning med 

Röda Korset och diskussionskvällar med olika teman är några av de aktiviteter som 

finns på Bågskytten (sverigesradio.se). 

Storstadssatsningen år 2001-2004. Totalt fick Bergsjön 133 miljoner kronor för 

storstadsarbetet. Storstadssatsningen i Bergsjön omfattade ett flertal 

bebyggelseinriktade projekt. En förklaring till detta är att stadsadelsnämnden redan på 

tidigt 90-tal fattade ett principbeslut om att satsa på miljöfrågor och profilera sig som 

en ekologisk stadsdel (Schulz et al, 2004, s.22). Komettorget är ett litet torg i Bergsjön 

vars underhåll under 90-talet var eftersatt. Samtidigt hade en rapport visat att de 

boende i Bergsjön inte tyckte att de kunde påverka sin vardag och sina boendevillkor. 

Av dessa anledningar gjorde elever i den lokala Backegårdsskolan betongplattor med 

mosaik som pryder torget i dag. Förutom detta var de med och utformade den nya 

lekplatsen vid torget. Att göra något åt själva torget var dock ingen lätt uppgift. De 

kommunala bostadsbolagen hade nämligen sålt sina fastigheter ovanför torget till en 

privat ägare som inte gärna ville samarbeta kring torget. En ny, mer samarbetsvillig, 

ägare köpte dock en del av fastigheterna, inklusive torgbyggnaden. Hösten 2003 lade 

trafikkontoret barnens plattor på torget. Inblandade aktörer i upprustningen av 

Komettorget och dess omgivning var boende, konstnärer, föreningar i södra Bergsjön, 

Agenda 21-kontoret, Backegårdsskolan, park – och naturförvaltningen, fastighetsägare 

samt trafikkontoret. Projektet ansågs vara framgångsrikt (Göteborgsstad, 2005, s.66). 

Skadegörelse och inbrott i Kometområdet sägs också ha minskat (Schulz et al, 2004, 

s.46). Ett annat torg som rustades upp var Bergsjön Centrum/Rymdtorget. Centrumet, 

byggt 1970, byggdes om under åren 2000-2005. Satsningen bekostades med cirka 80 

miljoner kronor genom kommunens medfinansiering via Framtidskoncernen. 

Ombyggnationen skedde i två etapper. Etapp 1 av ombyggnationen avslutades 2003 

och omfattade centrumhusets butiksplan med omgivande markytor och gav en 

ansiktslyftning åt centrummiljön, både invändigt och utvändigt. Etapp 2 invigdes i 

december 2005 och här omfattade renoveringen nya lokaler för Medborgarkontoret, 

biblioteket, mödra- och barnavård, öppna förskolan samt för Familjebostäder. Genom 

ombyggnationen fick biblioteket nya och större lokaler och har därefter blivit mycket 

välbesökt (Göteborgs Stad, 2008, s.15). Förutom dessa upprustningar av torgen 

rustades den närmaste spårvagnshållplatsen och busshållplatsen upp och skymmande 

buskage rensades upp för att öka tryggheten. Arkitektkontoret bakom satsningen var 

Losman Nädele Arkitekter. Projektet ”Centrumutveckling i Partnerskap” pågick under 

2010-2011 och var delvis finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden. 

Projektets mål var att stärka fyra lokala mötes- och handelsplatser i Göteborg. Under 

2010-2011 genomfördes i Bergsjön Centrum bland annat ny belysning, nya sittplatser 

9

och nya trafikskyltar (goteborgslokaler.se). Bergsjön Centrum förvaltas av 

Göteborgslokaler. 

Stadsdelens fyra spårvagnshållplatser byggdes om under Storstadssatsningen. Orsaken var 

att de högsta orosnivåerna bland boende återfanns vid hållplatser för spårvagn och buss 

(Schulz, 2004, s.56). Rymdtorgets hållplats upprustades i ett projekt som involverade 

Solbackeskolan (återigen betongutsmyckning), Agenda 21-kontoret, Göteborgs 

Stadsmuseum, trafikkontoret och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Man rev skymmande 

skärmtak och mörka trapphus, stationen flyttades ut ur tunnelmynningen, flera nya 

gångvägar anlades och ny belysning samt nya väderskydd tillkom Parallellt med detta 

rustade fastighetsägare upp gårdar, parkeringar och entréer. De boende deltog i dialoger 

och genomförde trygghetsvandringar som resulterade i bättre belysning och gallring runt 

gångvägarna. Ett av Göteborgs Folkhögskolas annex invigdes i Bergsjön 1999 och hade 

vid starten ungefär 20 studenter. Målet var att höja invånarnas utbildningsnivå och stärka 

områdets attraktivitet. I och med Stortstadssatsningen bestämde sig Folkhögskolan också 

för att stanna i stadsdelen och verka långsiktigt (Göteborgs stad, 2005, s.48). Göteborgs 

Folkhögskolas filial heter i dag ”Folkhögskolecentrum i Bergsjön” och är lokaliserad i den 

gamla torgbyggnaden i Gärdsås Torg. Filialen invigdes 2006 och har i dag plats för 150 

elever där det bedrivs SFI-undervisning och utbildning av personliga assistenter. I Gärdsås 

Torg var det en sammanslutning av lokala fastighetsägare, Gärdsås Torgbolag KB, som 

genomförde upprustningar mellan 2001-2006. Förutom upprustningar arbetade man 

brottsförebyggande, bland annat genom en omfattande närvaro av ordningsvakter. Det nya 

torget blev snabbt fullt uthyrt (Holmberg, 2009, s.7). Resultatet av Storstadssatsningen i 

Bergsjön var bland annat att den upplevda tryggheten ökade något och att brottsligheten 

samt skadegörelsen minskade (Schulz et al, 2004, s.42). 

Nya transportlösningar år 2006. Som tidigare har nämnts är terrängen i Bergsjön 

kuperad, vilket medför problem att förflytta sig inom stadsdelen. Ett önskemål som de 

boende länge har haft är att underlätta för dem att ta sig mellan bostäder och platser 

med affärer och annan samhällsservice. Från sommaren 2006 trafikerar en mindre 

servicebuss två slingor från Gärdsås torg upp till Tycho Brahes gata respektive till 

Siriusgatan. Samma år startade ”Flexlinjen” med anropsstyrda turer tre dagar i veckan 

för äldre och färdtjänstresenärer. Även kollektivtrafiken till närliggande stadsdelar 

förbättrades något 2006, framför allt genom en bussförbindelse från Komettorget via 

Partille Centrum till Östra Sjukhuset (Göteborgs Stad, 2008, s.16). 

Sandeklevshallen invigs år 2007. Sandeklevshallen ligger i anslutning till 

Sandeklevsskolan. Hallen har en fullmåttsplan (40x20 meter) för handboll och basket. 

Det finns även goda möjligheter att spela volleyboll och badminton. Åskådarläktaren 

har 175 sittplatser (goteborg.se). Den nya idrottshallen innehåller även en fritidsgård 

och ett café. 

Bergsjöskolan fick en ny multisportplan år 2011. Byggföretaget JM ville med hjälp 

av organisationen Mentor Sverige sponsra projektet med 100 000 kronor för att 

eleverna skulle få det bättre. På sportplanen kan man spela allt från fotboll, basket till 

handboll. Nio elever var med och ritade hur planen skulle se ut och byggde planken 

bakom målen. Den lilla planen är drygt 20 meter lång. Den är belagd med asfalt 

och nästa mål är att få konstgräs på den (sverigesradio.se). 

10

Göteborg ‐ Gårdsten 

Gårdsten är ett bostadsområde som byggdes ut 1969-1971, cirka 13 kilometer nordost om 

Göteborg. Gårdsten har cirka 8200 invånare i drygt 3000 bostäder i en blandning av 

loftgångshus, lamellhus och småhus. Bland Gårdstens tillgångar finns renoverade hus, ett 

fungerande centrum, välskötta utemiljöer och långsträckta utsikter. Gårdstens isolerade läge 

och dess stora höjdskillnader har dock också länge ansetts vara ett problem. Det kommunala 

bostadsbolaget Gårdstensbostäder äger samtliga hyresrätter i stadsdelen, vilket innebär att de 

äger ungefär 90 % av alla bostäder i Gårdsten. Resterande bostäder är äganderätter och 

bostadsrätter. Nedan följer genomförda åtgärder i Gårdsten sedan 80-talet. 

Kompletteringar av bebyggelsen år 1982. År 1982 kompletterades bebyggelsen i 

Gårdsten med 250 småhus. En av de mest betydande händelserna under 80-talet var då 

Gårdstens första högstadieskola med tillhörande bibliotek invigdes 1982 (Mattsson, 

1983, s.75). 

Gårdsten Centrum invigs år 1984. Centrumet byggdes år 1984 och har ett innetorg 

från vilket man når butikerna. År 2000 invigdes bankomaten i centrum, vilket stod 

överst på listan bland åtgärder för Gårdstensborna i slutet av 90-talet. Det tog tre år att 

få dit bankomaten. Bohusbanken tog beslutet att sätta upp den i centrumet 

(gardstensbostader.se). I Gårdsten Centrum jobbar GöteborgsLokaler tillsammans med 

Gårdstensbostäder. Fastigheten ägs av Gårdstensbostäder (goteborgslokaler.se). 

Gårdstensbyrån invigs år 1998. Detta är en verksamhet inom Gårdstensbostäder som 

arbetar med sysselsättning för arbetslösa Gårdstensbor och fritidsaktiviteter för barn 

och unga i Gårdsten. Mellan 1998-2011 har Gårdstensbyrån ordnat över 1450 

arbetstillfällen till boende hos Gårdstensbostäder, både korttids- och 

tillsvidareanställningar. Gårdstensbyrån ansvarar även för exempelvis projektledning 

för seglarskola, filmvisning för unga och skidresa varje år (gardstensbostader.se). 

Projektet Solhusen år 1998-2003. Under millenniumskiftet genomfördes en mängd 

olika ombyggnationer i Gårdsten med aktivt deltagande av boende. Ett av dem var 

”Solhusen i Gårdsten”. Underhållet av husen var starkt eftersatt på dessa gårdar. I 

princip hade inget gjorts sedan de byggdes i början av 70-talet. Det första 

solhusområdet, Solhus 1, omfattade tre gårdar med 255 lägenheter och genomfördes 

på totalentreprenad med Skanska som huvudentreprenör. Totalentreprenaden uppgick 

till en kostnad av 78.5 miljoner kronor. Förberedande arbeten inleddes 1998 och första 

inflyttningen skedde 2000. Projektets andra del, Solhus 2, omfattade ungefär lika 

många lägenheter och färdigställdes 2003. Solhus 2 genomfördes med 31 

delentreprenader, men omfattade i princip samma ombyggnationer som Solhus 1. 

Solhus 2 med alla sina delentreprenader visade sig leda till cirka 25 % lägre priser än 

Solhus 1, allt annat lika (Boverket, 2004, s.3). Ekonomiskt stöd gavs från EU. Solhus 

1 ingick i Europakommissionens 17:e energiprogram ”Sun and Shine” och Solhus 2 i 

EU-projektet ”Regen-Link”. Nutek och Formas bidrog med nationell finansiering. 

Loftgångshusens tak förseddes med solfångare som via ackumulatortankar i 

källarvåningen förser kvarteren med varmvatten. Husens balkonger glasades också in 

för att minska värmeförlusterna och ge en utökad användning av balkongerna. Husens 

entréer och trapphus renoverades och hela området fick en ny ytterbelysning och 

färgsättning. Färgsättningen gjordes av IO designstudio som belönades med Nordiska 

11

Målaremästarnas pris för bästa färgmiljö 2001. Loftgångshusens öppna markvåningar 

glasades in och försågs med växthus för de boende I Solhus 1. De boende har en 

odlingslott per lägenhet. I anslutning till växthusen finns nya ljusa tvättstugor, 

renoverade lokaler samt kompostmaskiner som omvandlar hushållsavfall till jord som 

används i växthusen (Gårdstensbostäder, 2007, s.9). Energilösningarna, som i stor 

utsträckning är baserade på solvärme, har minskat energikostnaden med drygt 5 000 

kronor per år och lägenhet (Boverket, 2005, s.108). Varje lägenhets förbrukning av 

vatten, värme och el mäts individuellt. Driftkostnaderna sänktes genom denna 

minskning av byggnadernas värmebehov för uppvärmning, ventilation och 

tappvarmvatten med 45 % från 5500 till drygt 2700 MWh/år. Slitaget i området 

minskade liksom avflyttningen (Boverket, 2007, s.3). Arkitekt för projektet var 

Christer Nordström Arkitektkontor AB. Projektet tilldelades det internationella miljö – 

och bostadspriset World Habitat Award 2005 för Solhusområde 1. 

Storstadssatsningen i Gårdsten år 2001-2004. Inom Storstadssatsningen 

genomfördes 25 åtgärder i Gårdsten till en totalkostnad på cirka 124 miljoner kronor 

mellan 2001-2004. Stadsdelen fick dock ytterligare lite mer pengar i slutet av 

satsningen. I Gårdsten fanns det under tiden för Storstadssatsningen en stark lokal, 

områdesförankrad aktör, Gårdstensbostäder. Gårdstensbostäder hade strax efter 

bilandet 1997 förvärvat de fastigheter i stadsdelen som tidigare hade ägts av 

Göteborgs Stads Bostadsbolag och Bostads AB Poseidon. Gårdstensbostäder verkade 

inom samma sektorer som Storstadssatsningen verkade. Detta sågs som en styrka, men 

ledde också till energikrävande konflikter när Storstadssatsningen innebar att det helt 

plötsligt fanns två starka aktörer med liknande mål och mandat i ett område. De två 

olika parterna verkade under Storstadssatsningen på varsitt håll och troligen hade ännu 

fler positiva resultat erhållits ifall samverkan hade skett (Schulz et al, 2004, s.100). 

Gårdsten anses under Storstadssatsningen ha blivit en mer attraktiv stadsdel både 

fysiskt sett och ur servicesynpunkt. Under Storstadssatsningen framstod förbättrade 

allmänna kommunikationer som ett starkt önskemål (Törnquist, 2005, s.75). Av denna 

anledning startades en direktlinje med buss mellan Gårdsten och Göteborg City år 

2003. Tidigare behövde Gårdstensborna byta mellan busslinjer, eller buss mot 

spårvagn för att nå city. Nu tillkom en direktbuss åtminstone under högtrafik. Det blev 

dåvarande entreprenören Swebus som skulle köra sträckan för Västtrafik. Bussen kör 

under högtrafik måndag-fredag på morgonen och eftermiddagen och når Göteborgs 

city cirka 20 minuter senare (gardstensbostader.se). ”Trygghetsgruppen i Gårdsten” var 

ytterligare en stor satsning. Projektet startade 2002 efter det att man hade tagit del av 

erfarenheterna från arbetet med Trygghetsgrupp i Hjällbo. Verksamheten bedrevs i 

Gårdstensbostäders regi i samverkan med bland annat polisen. Gårdstensborna upplevde 

en påtaglig minskning av skadegörelse och stölder i området mellan 1999-2003 

(Schulz et al, 2004, s.81). Ytterligare åtgärder som kan ha bidragit till detta är alla de 

fysiska åtgärder som genomfördes och som nämns på följande sidor. 

Nyinvigning av Dalen år 2001. Dalen är ett grönområde där de flesta av Gårdstens 

fritidsaktiviteter ryms. Arbetet startade 2000 genom att Gårdstensbostäder och Park 

och naturförvaltningen beslutade om den länge efterlängtade upprustningen och 

förändringen av Gårdstensdalen som under lång tid hade uppfattats som en ganska 

otrygg plats. Satsningen kostade totalt sex miljoner kronor. En del av pengarna skulle 

användas till det eftersatta underhållet och en del till de aktivitetsförslag som fanns. 

För att vara säkra på att pengarna skulle användas på bästa sätt, skulle den Nya Dalen 

12

ygga på Gårdstensbornas egna förslag och idéer. Dalen har i dag bland annat en 

lekplats, tennisbana och fotbollsplan. 

Östra Gårdstens ombyggnationer år 2003-2006. I december 2000 tog 

Gårdstensbostäders styrelse beslut om renoveringar i Östra Gårdsten, som till stor del 

genomfördes mellan 2003-2006. Man gav klartecken att sju höghus skulle byggas om 

till terrasshus med möjlighet till gemensamhetsutrymmen för de boende. Två höghus i 

området revs för att ge plats åt småhusbebyggelse uppförda av det kommunalt ägda 

Egnahemsbolaget. Detta gjordes för att få en mer blandad bebyggelse i Gårdsten och 

möjliggöra en boendekarriär inom området. Första inflyttningen i de 40-tal nya 

bostäderna skedde 2005 och ytterligare ny småhusbebyggelse har tillkommit sedan 

dess. Återigen var det de boende som fick komma med idéer, samtidigt som 

Gårdstensbostäder involverade all möjlig kompetens och resurser från området i 

renoveringsarbetet. Fasader målades om och husen fick en ljusare färgsättning. Ny 

ljussättning i området tillkom. Ett av de stora garagen i området byggde 

Gårdstensbostäder om till ett företagscenter där ett stort antal företag etablerade sig. 

Energilösningar som hade genomförts i västra Gårdsten var dock inte möjliga att göra 

på grund av husens placering som inte var lämpade för solpaneler (Boverket, 2007, 

s.24). För arbetena fick Gårdstensbostäder utmärkelsen Stora Samhällsbyggarpriset 

2006. Enligt boendeundersökningar i området har kundnöjdheten stigit markant 

(Boverket, 2008, s.36). Området, som tidigare hade haft en hög vakansgrad, har 

numera alla lägenheter uthyrda. Den cirka 10 år långa omgörningen av Gårdsten var 

en företagsekonomisk förlustaffär, men ansågs vara samhällsekonomiskt lönsam 

(byggindustirn.com). Kostnaden för ombyggnaden uppgick till 290 miljoner kronor. 

Upprustningar i Norra Gårdsten år 2006-2011. Norra Gårdsten införlivades i 

Gårdstensbostäders fastighetsbestånd 2002. Från 2006 till 2011 genomfördes ett antal 

fasadrenoveringar, husen fick en ny ljus kulör liksom balkongerna som även 

renoverades. Likaså renoverades trapphusen och entréerna. Områdets garage samt en 

större gemensamhetslokal målades om och ny belysning installerades. Ett nytt 

sophanteringssystem installerades och nya säkerhetsdörrar monterades. I mitten av 

Norra Gårdsten ligger Näridrottsplatsen som invigdes april 2008. En ny konstgräsplan, 

klätterredskap, basket och en grillplats är några delar som kom på plats. 

Renoveringarna i Norra Gårdsten var i ett slutskede 2011 (Gårdstensbostäder, 

Årsredovisningar 2006-2011). 

Vindkraftverket på Gårdstensberget invigdes år 2009. Vindkraftverket i Gårdsten 

är ett utvecklingsprojekt där Göteborg Energi, Gårdstensbostäder, Förvaltnings AB 

Framtiden och SKF har samarbetat. Göteborg Energi har ett tillfälligt bygglov för 

vindkraftverket som gäller i fem år. Under perioden kommer de att följa upp och 

utvärdera verket för att sedan bestämma om de ska söka ett nytt bygglov. Verket är ett 

test- och utvecklingsverk som det tyska företaget Kenersys byggt i Sverige. 

Vindkraftverkets totalhöjd är 120 meter, men topphöjden hamnar på 230 meter på 

grund av den kuperade terrängen. Effekten är 5000 MWh vindkrafts el per år, vilket 

klarar av att försörja närliggande Gårdstensbostäder med fastighetsel för att driva 

fläktar, hissar och belysning i gemensamhetsutrymmen. Tillsammans med den 

solenergi som redan produceras i området är all el som används i Gårdsten i dag 

förnybar (framtiden.se). 

13

Göteborg ‐ Hjällbo 

Hjällbo är ett bostadsområde nordost om Göteborg med cirka 7300 invånare (scb.se). 

Bostadsområdet byggdes ut mellan 1965-1969, då 2300 lägenheter stod klara för inflyttning. 

Till skillnad från många andra bostadsområden från miljonprogrammet är bebyggelsen 

samlad. Kommunikationerna är bra och anses vara en av fördelarna med att bo i Hjällbo när 

man har undersökt vad de boende anser om området. Husen är mellan tre och sju våningar 

höga och de allra flesta lägenheter har egen balkong eller uteplats. Det kommunala 

bostadsbolaget HjällboBostaden blev i december 2011 dotterbolag till Poseidon. Syftet är att 

ge verksamheten en långsiktig hållbarhet efter 13 år som utvecklingsbolag. Poseidon har 2 

293 lägenheter i Hjällbo, vilket är cirka 90 procent av alla bostäder i Hjällbo. Nedan följer 

genomförda åtgärder i Hjällbo sedan 80-talet. 

Upprustningar under tidigt 80-tal. Den första vågen av upprustning och ombyggnad 

i området kom under tidigt 80-tal i lägenheterna inom Göteborgs stads botads AB:s 

bestånd. Detta var en av två fastighetsägare i Hjällbo under 80-talet. Den andra, 

Poseidon AB, gjorde inga upprustningar förrän vid tiden för Storstadssatsningen. Båda 

bestånden ingår nu i HjällboBostadens bestånd inom fastighetskoncernen Framtiden 

(Schulz et al, 2004, s.114). 

Investeringar i yttre underhåll år 1988-1994. Göteborgs stads bostads AB 

investerade under denna period åtskilliga miljoner i yttre underhåll. De två områdena 

som ingick i denna investering omfattade cirka 1244 lägenheter. Markanläggningar 

inklusive lekytor rustades upp kontinuerligt, delvis i samverkan med de boende 

(Schulz et al, 2004, s.124). 

Den Syrisk-Ortodoxa Kyrkan invigs år 1993. Efter en lång process med 

ansökningar och insamlingar stod kyrkan klar och invigdes 25 april 1993. Kyrkan 

bedriver modersmålsundervisning, söndagsskola, Bibelstudier, aktiviteter för kvinnor, 

barn och ungdomar. Kyrkan är uppförd i ljusrött tegel och anses ha en 

landmärkesfunktion i området (Schulz et al, 2004, s.111). 

Blommansatsningen i Hjällbo år 1996-1998. Hjällbo beviljades 18 miljoner kronor 

av ”blommanpengarna”. Många projekt var fritidsanknutna och inriktade mot barn och 

ungdomar. Påfallande få projekt var riktade till vuxna, särskilt saknades projekt för 

kvinnor. Ett av målen var att etablera mötesplatser där invandrare och svenskar kunde 

mötas. Frivilligcentralen Caritas etablerades för att verka som en sådan mötesplats och 

är fortfarande närvarande i området. Aktörer för projekten var främst kommunen, 

bostadsföretagen samt föreningslivet (Schulz et al, 2004, s.105). 

Nationella exempel år 1998-1999. Hjällbo fick 16 miljoner kronor inom projektet 

Nationella exempel. HjällboForum med representanter för olika aktörer och boende i 

stadsdelen bildades 1998. Tidigt diskuterades ordning och brottsförebyggande insatser, 

vilket var en central fråga i området. Inom HjällboBostadens verksamhet skapades 1998 

exempelvis Trygghetsgruppen i Hjällbo, vars arbete ansågs vara tämligen unikt i 

Sverige. Under den korta tid trygghetsgruppen var verksam inom Nationella exempel 

minskade den polisanmälda brottsligheten med en tredjedel (Wahlström, 2000, s.2). 

Aktörer inom projekten under Nationella exempel var ofta kommunala. Föreningar och 

frivilligverksamheter var sällan involverade i arbetena (Schulz et al, 2004, s.106). 

14

Storstadssatsningen i Hjällbo år 2001-2004. Mellan dessa år tilldelades Hjällbo 149 

miljoner kronor. Under tiden för Storstadssatsningen fanns det en brist på naturliga 

mötesplatser för de boende. I Hjällbo fick man därför i högre grad än i de andra 

områdena i Storstadssatsningen sin information om vad som hände i stadsdelen genom 

familj, släkt och vänner (Schulz et al, 2004, s.118). Storstadssatsningen innebar att 

samverkan kring sysselsättning mellan stadsdelen och arbetsförmedlingen utvecklades 

(HjällboBostaden, 2012, s.4). Satsningen fick viss kritik för hur pengarna hade 

fördelats och hur demokratifrågorna hanterades. En del satsningar ansågs dock vara 

framgångsrika. En av dem var Trygghetsgruppen i Hjällbo som hade slussats in i 

Storstadssatsningen från Nationella exempel år 2001. Uppgiften var att finnas 

närvarande i området under kvällar och helger, men även att agera konfliktlösare och 

störningsjour. Trygghetsvandringar genomfördes av gruppen då åtgärder för belysning 

och vegetation genomfördes. Under åren har behovet av Trygghetsgruppen minskat på 

grund av att boende själva har arrangerat nattvandringar samt att Hjällbo och 

Hammarkullen 2010 fick en egen områdespolis. Trygghetsgruppen kom tvåa i finalen 

av utmärkelsen European Crime Prevention Award år 2000 och har haft många 

efterföljande trygghetsgrupper runt om i landet (HjällboBostaden, 2012, s.10). 

Hyresgästernas upplevelse av trygghet ökade väsentligt under Storstadssatsningen 

(Schulz et al, 2004, s.127). En annan satsning var Ungdomsprojektet i 

Hjällbo/UngdomsCompaniet, vilket startade 1999 och finansierades av storstadsmedel 

fram till år 2004. Idén växte upp hos ungdomarna själva för att de skulle ha en 

samlingsplats efter att ha vuxit ur fritidsgården. Arbetet leddes av socionomer och syftade 

till att ge utsatta grupper extra stöd. Man verkade i bred samverkan med olika föreningar. 

UngdomsCompaniet arbetade bland annat med en satsning på valet 2002, vilket höjde 

valdeltagandet i jämförelse med 1998 med 4 % (Schulz et al, 2004, s.141). 

HjällboBostadens satsningar på fastigheter och jobbskapande år 1999-2012. 

Under de 13 åren har samtliga av HjällboBostadens 225 entréer försetts med nya 

portlås, belysningen har förbättrats och utemiljöerna har rustats upp. Fler grillplatser 

har skapats, nya planteringar har tillkommit och utrymmen för odling erbjuds nu för 

vissa lägenheter i markplan. Den grå färgskalan på husen har bytts ut mot ljusa toner. 

Sammanlagt har 6.5 kilometer fasad rustats upp och 800 balkonger har glasats in. 

Hyresgästerna sägs ha varit involverade under hela processen (HjällboBostaden, 2012, 

s.10). Successiva hyreshöjningar i Hjällbo har genomförts under denna period, bland 

annat för inglasning av balkonger (Förvaltnings AB Framtiden, Årsredovisningar 

2001, s.21, 2008, s.12, 2010, s.39). Antalet omflyttningar har halverats sedan 

HjällboBostaden grundades 1999. Vakansgraden är nere på 0 % från 5.2 % 1999 

(HjällboBostaden, 2012). Mellan 1999-2012 har HjällboBostaden bidragit till 1200 

jobbtillfällen för Hjällboborna. Formerna för att skapa dess jobb har varit många – 

från praktik och sommarjobb för ungdomar till utbildningsplatser och starta-egethjälp. 

Bidragsberoendet har sedan 1999 minskat och andelen boende som har jobb 

ökat, även om det är svårt att veta hur mycket HjällboBostaden har påverkat 

utvecklingen (HjällboBostaden, 2012, s.6). Under de senaste åren har fokus skiftat 

från att skapa jobb i stadsdelen till att öka anställningsbarheten tillsammans med 

stadsdelen och arbetsförmedlingen genom exempelvis praktikplatser och sommarjobb. 

En av sommarjobbssatsningarna heter ”Rent och snyggt i Hjällbo” – ett samarbete 

mellan bostadsbolaget Hjällbobostaden och stadsdelsnämnden Lärjedalen. Sedan 

starten år 2000 har ungdomar mellan 15-17 år gjort gårdarna renare (sverigesradio.se). 

Mellan 60-80 ungdomar har anställts för detta varje sommar och projektet är 

fortfarande igång. Projektet anses ha slagit väl ut eftersom skadegörelsen har minskat 

15

under somrarna. En annan satsning är ”Sommarvärdarna”, en verksamhet med start 

2007, som kom till efter konflikter när det var för många barn på gårdarna på 

somrarna. Cirka tio äldre ungdomar anställs varje sommar för att ta hand om de yngre, 

likt fritidsledare. Störningar och konflikter på gårdarna har sedan dess minskat på 

somrarna. 

Ombyggnation av Hjällbo centrum år 2001. Under 2001 genomgick Hjällbo 

centrum, byggt 1969, en omfattande ombyggnation. Centrumet fick då ett nytt 

utseende i form av en påbyggt huvudbyggnad i glas med galleria, saluhall på torget, 

nya butiksytor, en ny mer trafiksäker rondell samt en ombyggd hållplats för 

kollektivtrafiken. Det nya centrumet projekterades av Liljewall Arkitekter AB. I dag är 

Hjällbo centrum ett stort handelscentra som ägs och förvaltas av Göteborgslokaler 

(goteborgslokaler.se). 

Bläsebohallen i Hjällbo förlänger öppettider år 2006. Under hösten 2005 var det 

allmänt stökigt i området och det förekom skadegörelse och andra incidenter vid 

hallen. Bakgrunden var att ungdomarna såg att hallen stod tom på kvällarna samtidigt 

som de själv inte hade någonstans att vara och därför tog sig in. År 2006 inledde 

fotbollsklubben Lärje/Angered IF och stadsdelsförvaltningen i Lärjedalen ett 

samarbete. Förvaltningen upplåter hallen på tider när den ändå är ledig, medan 

klubben bidrar med ledarnärvaro. Resultatet var att skadegörelsen i anslutning till 

hallen minskade med 50 %. Dessutom har några av ungdomarna blivit ledare på 

fritidsgården och det har blivit lättare att rekrytera ledare till fotbollsklubben. 

Ungdomarna träffas i hallen två gånger i veckan och håller i allt själva. I snitt dyker ett 

fyrtiotal ungdomar upp i åldrarna 13-20 (tryggaremanskligare.goteborg.se) 

En näridrottsplats i Hjällbo invigs år 2010. Hjällbo har varit en av de stadsdelar där 

en näridrottsplats har saknats, trots en ung befolkning. En näridrottsplats är också 

något som har önskats av de boende. Den nya näridrottsplatsen i Hjällbo har en 

fotbollsplan med konstgräs. en basketplan, nya bänkar och grillplats. Bakom 

satsningen låg HjällboBostaden (sverigesradio.se). 

Solcellsanläggning invigs år 2011. Våren 2011 invigdes en av Sveriges största 

solcellsanläggningar på Hjällbo Lillgata med en produktion på cirka 90 000kWh per 

år. Den är placerad på fasader och tak på tre hyreshus i Hjällbo och består av 347 

solpaneler som totalt upptar en yta på 700 kvadratmeter. Anläggningen förser de sju 

våningar höga husen med delar av den el som behövs till tvättstugor, belysning samt 

ventilation. Totalt har den nya anläggningen kostat 5,5 miljoner kronor. En investering 

som inte varit möjlig utan draghjälp av det statliga bidrag som täcker upp till 60 

procent av kostnaden. Hjällbobostaden låg bakom satsningen (hemhyra.se). 

Hjällbo visar vägen år 2011. Under sommaren 2011 ingick lokala ungdomar i ett 

projekt där de har gjort sitt bostadsområde vackrare med muralmåleri i samarbete med 

en konstnär, Hjällbobostaden och Rädda Barnen. Alcro sponsrade satsningen med 

färg, medan den kommunala fritidsgården Funhouse sponsrade med sina lokaler. I ett 

möte tillsammans med Hjällbostaden fick ungdomarna lägga fram sina tankar och 

idéer om hur de ville förändra den plats där muren är belägen. Ungdomarna fick själva 

lämna förslag i form av skisser på hur de ville att platsen skulle se ut. Platsen för 

muralmålningarna blev muren vid den tidigare skateparken på Bergsgårdgärdets 

parkeringsdäck. Väggarna pryds numera av ungdomarnas förebilder. 

16

Göteborg ‐ Norra Biskopsgården 

Norra Biskopsgården är ett relativt litet bostadsområde med cirka 4700 invånare (scb.se). 

Bostadsområdet byggdes huvudsakligen ut i slutet av 50-talet. Det finns mycket grönska i 

omgivningarna. Grönskan är överlag positiv, men utgör också barriärer mot andra 

bostadsområden. Eftersom bostadsområdet till stor del byggdes ut innan tiden för 

miljonprogrammet har den undkommit en del av de brister som senare tillkomna 

bostadsområden har fått brottas med. Med detta sagt finns det förvisso även här brister med 

exempelvis stora överblivna ytor som historiskt sätt har skötts dåligt (Schulz et al, 2004, 

s.166). Bostadsområdet domineras av hus med tre till fyra våningar. Majoriteten av 

bostadsbeståndets 1800 lägenheter utgörs av hyreslägenheter. Drygt 1200 lägenheter ägs och 

förvaltas av det allmännyttiga Bostadsbolaget. Förbindelserna till stadens centrum är relativt 

goda. Tvärförbindelserna till andra stadsdelar är dock sämre. Nedan följer genomförda 

åtgärder i Norra Biskopsgården. 

Delar av Friskväderstorget förnyas på 80-talet. Det ”lilla” höghuset vid 

Friskväderstorget var tomt och svårt förfallet på 80-talet. AB Göteborgshem ansåg att 

huset passade utmärkt att bygga om till servicelägenheter för äldre och dagcentraler. 

Ett projekt kom därför att startas av dem. Huset vid torget fick ett nytt utseende. Även 

betongbron vid den lokala skolan revs. De flesta tyckte att detta var ett lyft för torget 

(Hansson, 1989, s.52). 

Rivningar och tillkomst av hus på 90-talet. I början av 90-talet rev Poseidon ett hus 

som ansågs vara Sveriges längsta. Marken såldes och husen ersattes av 124 

prefabricerade parhus i trä. Husen var ursprungligen byggda för Vinter-OS i 

Lillehammer 1994. Väl på plats i Norra Biskopsgården uppläts de först till deltagare 

vid VM i friidrott 1995. Först där på flyttade hyresgäster in och 2002 omvandlades de 

till bostadsrätter (Göteborgs stad, 2005, s.14, solvadersbyn.se). 

Bo-Bra-Processen från år 1993. Sedan 1993 fram till i dag har ett lokalt partnerskap 

varit aktiva i Norra Biskopsgården. Partnerskapet består av Göteborgs stads 

bostadsaktiebolag, Bostads AB Poseidon, Willhelm AB, Bovista, Göteborgslokaler 

och stadsbyggnadskontoret. Tillsammans med de boende har man arbetat för att göra 

området tryggare och mer attraktivt, bland annat genom ”Kvalitetsrundor” som har 

medfört fysiska åtgärder kring allehanda problem (Stenberg, 2004, s.32). 

Storstadssatsningen år 2001-2004. Starten för Storstadssatsningen gick betydligt 

trögare i Norra Biskopsgården än i övriga stadsdelar i Göteborg. Det anses ha berott på 

att det inte hade funnits några tidigare satsningar av den här typen, likt 

Blommansatsningen eller Nationellt exempel, i stadsdelen (Göteborgs stad, 2005, 

s.79). Totalt fick Norra Biskopsgården 92 miljoner kronor för 48 projekt mellan år 

2001-2004, vilket dock kom att förlängas något med ytterligare statligt stöd. Den 

kanske viktigaste genomförda satsningen var Idépunkten, ett lokalt medborgarkontor. 

Idépunkten kom att bli en samlingspunkt för Storstadssatsningen i området. År 2003 

lyckades man starta en stadsdelstidning från Idépunkten med storstadspengar, döpt till 

”Vi i Biskopsgården”. Tidningen fick snabbt en positiv reaktion från boende och 

producerades av företaget Lokalpressen i partnerskap med Bostadsbolaget och 

stadsdelsförvaltningen. Tidningen blev tidigt annonsfinansierad (Göteborgs stad, 

2005, s.80). Idépunkten är fortfarande igång. Med start 2002 hade SIV-projektet 

17

(Socialtjänst, informationskontoret Idépunkten, Vuxenutbildning)syftet att höja 

sysselsättningsgraden i området. Arbetsmetoden handlade i huvudsak om 

jobbcoaching. En viktig framgångsfaktor var att man redan från början satte tydliga 

och mätbara mål. Det kvantitativa mål som sattes upp, att vid slutet av 2004 ha gett 

200 personer möjlighet att öka sin försörjning genom arbete och utbildning, 

uppnåddes också i sort sett. Jobben fanns i huvudsak bland mellanstora företag inom 

tjänstesektorn. SIV-projektet avlönade tre anställda och med tiden byggde de upp ett 

relativt stort nätverk av olika arbetsgivare och ett gott renommé (Göteborgs stad, 

2005, s.46). Göteborgs Folkhögskola fick under Storstadssatsningen stöd för att stärka 

den filial som man hade haft där sedan 1997. Pengarna användes för att utveckla 

verksamheten genom ett nytt bibliotek, en datorsal och ett café. Filialen finns 

fortfarande kvar i området. Sammanfattningsvis kan det konstateras att 

Storstadssatsningen i Norra Biskopsgården fokuserade väldigt lite på den fysiska 

miljön. Bakomliggande orsaker kan ha varit att ett allmännyttigt bostadsföretag i 

området genomförde en omfattande omorganisering samtidigt som 

Storstadssatsningen startade, vilket medförde uteblivna projektansökningar. En annan 

orsak var att den privata fastighetsägaren till den största fastigheten vid 

Friskväderstorget inte var intresserad av att göra den efterfrågade investeringen 

(Schulz et al, 2004, s.185). 

Kameraövervakning i Norra Biskopsgården år 2010. Frågan om 

kameraövervakning aktualiserades efter oroligheter i området 2009 då skadegörelsen 

var utbredd. Det var hyresgästerna själva som önskade kameraövervakning 

(sverigesradio.se). År 2010 blev området först i landet med allmän 

kameraövervakning. Sex fasta och nio rörliga kameror sattes upp i området med 

förhoppningen om minskad skadegörelse och ökad trygghet i Norra Biskopsgården 

(hemhyra.se). Kamerorna bevakar fasader, garage och parkeringsytor under kvällstid. 

När ett halvår hade gått efter det att kamerorna hade satts upp skickades en enkät ut 

bland de hyresgäster som har parkeringsplats eller garage i området. Totalt omkring 

450 enkäter skickades ut och 117 personer besvarade den. Undersökningen visade att 

8 av 10 ansåg att tryggheten påverkats positivt och att skadegörelsen hade minskat 

efter att ett halvår hade gått (bostadsbolaget.se). Eftersom en del andra 

trygghetsarbeten genomfördes under tidsperioden, samt att bortfallet för enkäten var 

relativt stort, bör resultatet tolkas med viss försiktighet. 

Renoverad gångtunnel samt förnyade gångstråk år 2010. Gångtunneln var tidigare 

sliten, luktade illa och hade ofta bristfällig belysning. Allt detta hade resulterat i att 

många av områdets kvinnor undvek den. I arbetet med att renovera gångtunneln 

organiserade Bostadsbolaget och stadsdelsförvaltningen tre tjej- och kvinnogrupper 

från området som arbetade fram en rad förslag på hur otrygga platser i Biskopsgården 

skulle kunna kännas tryggare. Upprustningen av tunneln är ett konkret resultat av 

projektet ”Jämställd trygghet – olika lika”. Ett led i projektet har varit att låta två tjej- 

och kvinnogrupper genomföra trygghetsvandringar i norra Biskopsgården för att 

kartlägga vilka platser som upplevs som särskilt otrygga. Förutom att tunneln fick ett 

vitt tak och väggarna kläddes med dekorativ emaljerad plåt så har de tidigare buskagen 

runt tunnelns mynningar röjts bort och området har också fått bättre belysning. Det 

röjdes även upp längs Sjumilabacken (Bostadsbolaget, Trivas 2010, s.8) och populära 

gångstråk fick bättre belysning. Projektet har bland annat fått stöd från Länsstyrelsen 

med knappt en miljon kronor samt Boverket, både för att genomföra själva 

18

kartläggningen och för att kunna genomföra de förbättringsåtgärder som områdets 

kvinnor föreslog (hemhyra.se). 

Tillväxt Biskopsgården år 2009-2011. Detta EU-projekt pågick mellan 2009- 2011. 

Projektägare var SDF Västra Hisingen (före detta SDF Biskopsgården). Projektet var 

delfinansierat av EU:s Regionala Fond, insatsområde ”Hållbar Stadsutveckling”. Total 

budget för ”Tillväxt Biskopsgården” var drygt 47 100 000 kronor, varav cirka 18 800 

000 kronor var EU-stöd från Regionala Fonden (Tillväxt Biskopsgården, 2011, s.4). 

Många boende och verksamma i området var aktivt deltagande från början till slut. 

Projektet hade sex olika delprojekt, varav de tre fysiskt orienterade delprojekten berörs 

här. Ett av dem var satsningen på Friskväderstorget, Norra Biskopsgårdens torg. 

Boende hade sedan tidigare angett torgmiljön som en av de minst uppskattade 

platserna vad gäller trivsel och trygghet (Schulz et al, 2004, s.187). Ombyggnation 

genomfördes år 2011. När ombyggnaden av Friskväderstorget var klar fick torget 

bland annat en ny markbeläggning med stenplattor, ny belysning, ny lekplats, vägarna 

till och från torget samt fastigheterna gjordes om, en tillgänglighetsanpassad entré 

tillkom samt handikapparkeringar (vartgoteborg.se). Allaktivitetshuset Sjumilahallen 

invigdes hösten 2011 efter över ett år av byggnadsarbeten. Sjumilahallen var ett 3000 

kvadratmeter stort tillbygge på den tidigare gymnastiksalen vid Sjumilaskolan. 

Sjumilahallen byggdes för att det behövdes lokaler för större arrangemang i 

stadsdelen. Numera finns det bland annat gymnastiksalar, en sporthall, en foajé, ett 

aktivitetsrum med möjligheter att arrangera kurser, möten och andra aktiviteter. 

Sjumilahallen ägs och förvaltas av idrotts – och föreningsförvaltningen som också 

ansvarade för byggnationen (Tillväxt Biskopsgården, 2011, s.10). Biskopsgården har 

goda kommunikationer till och från Göteborgs innerstad, men saknade länge en direkt 

förbindelse till närliggande stadsdelar. I december 2009 startade en ny busslinje, linje 

33, för att gå på prov under två år med EU-finansiering. Även en ny hållplats vid 

Länsmanstorget har lagts till där bussen vänder. Bussen är numera permanenterad och 

förbinder Biskopsgården med Bjurslätt (Tillväxt Biskopsgården, 2011, s.22). 

En ny näridrottsplats invigs år 2011. Våren 2011 invigdes Näridrottsplatsen 

Väderleken i Norra Biskopsgården. Bland annat finns det en röd basketplan, en 

konstgräsplan, en scen, schackbord och sittplatser. Tanken är att både ungdomar och 

vuxna ska kunna träffas utanför gårdarna, som fortfarande anses vara den bästa miljön 

för de mindre barnen. Näridrottsplatsen är ett samverkansprojekt mellan 

Bostadsbolaget, stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen och Hyresgästföreningen. 

Området kommer att skötas av Bostadsbolaget i samarbete med Neutral Ungdom 

(bostadsbolaget.se). 

Sommarvärdar i Norra Biskopsgården år 2012. Under några veckor sommaren 

2012 har barnen i Norra Biskopsgården kunnat aktivera sig på hemmaplan under 

ledning av Bostadsbolagets unga sommarvärdar. Värdarna är ungdomar i åldern 17-22 

år och bor själva i området. I Norra Biskopsgården var det första gången satsningen 

genomfördes. Satsningen på unga sommarvärdar fyller flera funktioner. Dels skapar 

aktiviteterna ett stort mervärde i boendet för stora och små, dels kan satsningen 

erbjuda ett meningsfullt sommarjobb för de lite äldre ungdomarna (mynewsdesk.com). 

Satsningen har tidigare varit mycket uppskattad i Hammarkullen, vilket medförde att 

satsningen även etablerades i Norra Biskopsgården. Bakom initiativet med 

sommarvärdar står Bostadsbolaget och Mixgården, fritidsgården i Hammarkullen, 

samt Stadsdelsförvaltningen i Västra Hisingen. 

19

Kristianstad ‐ Gamlegården 

Gamlegården byggdes under miljonprogrammets tid och har i dag cirka 4800 invånare (SCB). 

Stadsdelen ligger inte långt från Kristianstads centrala delar och det finns goda 

bussförbindelser mellan områdena. De flesta kvarteren i Gamlegården består av tegelhus i tre 

och fyra våningar runt en gård. Stadsdelen har ett affärscentrum och mycket natur i sina 

omgivningar. Det allmännyttiga bostadsbolaget ABK äger alla fastigheter i stadsdelen. Det 

saknas både arbetsplatser och möjligheter till egenföretagande i området på grund av 

lokalbrist (Hagerman, 2010, s.29). Nedan följer åtgärder som har genomförts i Gamlegården 

över tid. 

Gårdsupprustningar år 1983-1990. Under dessa år rustades gårdsmiljöerna i 

Gamlegården upp av ABK i nära samarbete med hyresgäster. Innan upprustningarna 

ägde rum var gårdsmiljöerna spartanskt gjorda. Med upprustningarna blev miljöerna 

trivsammare och förutsättningarna för att vistas utomhus förbättrades, bland annat med 

nya lekytor. De genomförda upprustningsarbetena utgör fortfarande stommen i 

gårdarna i dag (Svensson). 

IT-Stugan Kristianstad invigs år 2003. IT-Stugan är en mötesplats i Gamlegårdens 

köpcentrum för alla med intresset och viljan att upptäcka nyttan och fördelarna med 

IT, oavsett ålder och förkunskaper. Användningen av datorer är kostnadsfri. Det går 

att få hjälp med bland annat samhällsinformation, jobbsökardagar, undervisning inom 

IT och arbetsträning. När IT-Stugan startades 2003 var den ett samarbete mellan 

kommunen, Hyresgästföreningen och ABK, med stöd från Allmänna Arvsfonden. IT- 

Stugan drivs av Hyresgästföreningen och är delfinansierad av ABK, kommunen, 

Kristianstad Sparbanks utvecklingsstiftelse och Microsoft (it-stugan-kristianstad.se). 

Familjehuset Näsby invigs år 2004. Med start 2004 är detta en mötesplats i 

Gamlegårdens köpcentrum för familjer och föräldrar med barn upp till 6 år. 

Familjehuset är ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne. Här finns 

barnavårdscentral, barnmorskemottagning, ”Barn i föräldrars fokus” (en kortare 

utbildning för föräldrar om vad som händer med barn som upplever 

föräldrakonflikter), socialrådgivning och öppen förskola (kristianstad.se). En 

utvärdering av verksamheten gjordes efter två år. Utvärderingen kom fram till att 

Familjehuset bidrar till en social gemenskap i upptagningsområdet. Det har blivit 

smidigare att remittera föräldrar till en annan profession, personalens arbeten upplevs 

inte längre lika ensamt som i den tidigare organiseringen och socialtjänsten har fått ett 

tydligare ansikte utåt (Högskolan Kristianstad, 2007, s.25). 

Kvarteret Spaden rustas upp med start år 2004. I kvarteret Spaden bor drygt 500 

människor i 216 lägenheter. Här startade ABK:s första självförvaltningsprojekt. Den 

som såg till att projektet kom igång var den lokala fastighetsskötaren. Tidigare var 

gården sliten och trist. Rutor slogs sönder och skräp slängdes på marken. Många 

hyresgäster ville ha en förändring (ABK, Årsredovisning 2006, s.8). Kontakt togs med 

Hyresgästföreningen i Kristianstad och en självförvaltningsplan arbetades fram. 

Hösten 2004 skrev de första familjerna på sina självförvaltningskontrakt. Det 

inrättades ett ”pausrum” i tvättstugan. Pausrummet har inretts med bokhyllor, bord, 

stolar och radio. Allt har de boende själva bidragit med och ställt på plats inom ramen 

20

för självförvaltningen. De som är med i självförvaltningen åtar sig att sköta 

fastighetens yttre och inre underhåll. Yttre underhåll gäller bland annat rabatter, 

gångstigar, gräsmattor och övrig växtlighet. Inre underhåll betyder städning och 

skötsel av trapphus, källare och andra gemensamma utrymmen. Trappuppgångar har 

gjorts om med nya färger på väggarna och ny belysning. Arbetet leds av en 

förvaltningskommitté som består av fyra hyresgäster och fastighetsskötaren. 

Aktiviteterna inom självförvaltningen är frivilliga. Deltagarna menar på att sociala 

fördelar har uppstått. Genom självförvaltningen har de boende lärt känna varandra 

bättre. Deltagarna är även övertygade om att när det är prydligt på gården och i 

fastigheterna blir både boende och besökande mer omtänksamma (ABK, 

Årsredovisning 2006, s.10). 

Gamlegårdsparken invigs år 2004. Gamlegårdsparken var tidigare en stor grön plätt. 

ABK samlade år 2005 hyresgäster i Gamlegårdsskolans aula och frågade dem vad de 

ville göra åt detta grönområde (Svensson). Grönområdets buskage togs bort och 

belysningen förbättrades. Nya sittplatser tillkom liksom bland annat en 

dammanläggning, boulebana, fotbollsplan, basketplan och tennisbanor. Detta 

genomfördes av ABK till en kostnad av cirka 5.5 miljoner kronor 

(kristianstadsbladet.se). 

Allaktivitetshuset på Gamlegårdens öppnades år 2005. Verksamheten var ett 

samverkansprojekt mellan ABK, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur och 

Fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen och Kristianstads Sparbank. Kristianstads 

Fritidsgårdsforum ansvarade för verksamheten som erbjöd många olika ”prova-på 

aktiviteter”, men även var ett tillhåll för föreningar och en fritidsgård (ABK, 

Årsredovisning 2005, s.20). Allaktivitetshuset blev kort efter invigningen mycket 

populär bland ungdomar i stadsdelen (ABK, Årsredovisning 2006, s.24). 

Verksamheten är sedan 2010 avslutad till förmån för fritidsgårdens renodlande på 

grund av att verksamheten inte fungerade tillfredställande. Delade meningar råder om 

orsakerna bakom detta. Det rådde dock samarbetssvårigheter internt mellan den lokala 

fritidsgårdens verksamhet och allaktivitetshusets, vilket begränsade utvecklandet av en 

möjlig mötesplats (Hagerman, 2010, s.28). 

Centrumanläggningens ansiktsupplyftning år 2006. Centrumet fick år 2006 en 

ansiktslyftning av ABK och återinvigdes i december (ABK, 2006, årsredovisning, s.7). 

Ansiktslyftningen bestod främst av en renovering av interiören. Miljön präglas dock 

fortfarande av miljonprogrammets uppbyggnad (Hagerman, 2010, s.28). 

Friskvårdssatsningen Hälsospåret år 2006. Hälsospåret ger hyresgäster tillfälle att 

motionera alldeles intill bostaden. På en informationsskylt vid spårets början kan man 

enkelt kontrollera sin kondition och hitta rätt anpassad träningsdos. Hälsospåret är 

resultatet av ett samarbete med orienteringsklubben Pan-Kristianstad som vissa dagar 

ställer upp med hälso- och träningsguider. Hälsospåret finns i två stadsdelar, däribland 

Gamlegården (ABK, Årsredovisning 2006, s.23). 

Medborgarkontorets filial invigs år 2009. Filialen på Gamlegården invigdes i 

augusti 2009 och har i dag en mångfacetterad och välbesökt verksamhet som ständigt 

försöker anpassa sig efter de boendes behov. Medborgarkontoret sköter flera ärenden 

relaterade till arbetsförmedlingens - och försäkringskassans ansvarsområden 

(Hagerman, 2010, s.32). 

21

Varde Ljus år 2010. Installation av ny ljussättning i Gamlegården genomfördes och 

invigdes hösten 2010. Involverade aktörer i satsningen var Integrations – och 

arbetsmarknadsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, It-stugan, ABK, ljusdesigners 

Olsson & Linder, Boverket samt C4-teknik (tekniska förvaltningen). Kristianstads 

kommun beviljades 400 000 kronor av Boverket för att utveckla och stärka dialogen 

mellan boende och beslutsfattare om den fysiska miljön i stadsdelen Gamlegården. 

Målen med projektet var att öka tryggheten, stärka det demokratiska arbetet genom 

dialog mellan boende och tjänstemän samt att uppmärksamma kvinnor i den offentliga 

miljön (kristanstad.se). Kristianstads kommun ville med modern teknik skapa en 

digital, interaktiv modell av stadsdelen där alternativa åtgärder kunde prövas i samspel 

med kvinnor och män boende i området. Projektet fokuserade på att framföra kvinnors 

synpunkter och erfarenheter om tryggheten inom projektets olika delar. Inledningsvis 

fick boende lista platser inom området som kändes otrygga. Problemet kartlades med 

hjälp av enkätsvar. Digitala verktyg (GIS) användes för insamling och analys av 

information från medborgare. Utifrån kartläggningen och samarbete mellan 

professionella ljusdesigners, det kommunala bostadsbolaget och en referensgrupp 

bestående av kvinnor skapades en ny ljusmiljö på parkeringsplatsen framför 

Gamlegårdens centrum (Hagerman, 2011, s.32). Detta resulterade i en provljussättning 

på den utvalda platsen med återkoppling och diskussion kring förslag från en 

referensgrupp med boende (boverket.se). 

Lokala trygghetsarbeten år 2011. Sedan årsskiftet 2010-2011 finns det en 

nattvandrarverksamhet i Gamlegården. Den organiseras av ABK, men har en intern 

gruppledare. På grund av ett stort engagemang från flera av områdets aktiva 

kulturföreningar har också antalet vandrare ökat och verksamheten har blivit mer 

stabil (Hagerman, 2011, s.10). Bland annat på grund av kravet att föreningarna måste 

nattvandra när de använder sig av odlingslotter. Nattvandrarverksamheten, projektet 

”Trygghetsvärdarna” (numera nedlagt) som var finansierad av arbete och 

välfärdsnämnden och ABK samt tillfälliga insatser från Polisen innebar att graden av 

upplevd otrygghet minskade. Otrygghet ses numera inte längre som ett stort problem i 

stadsdelen och brottsligheten minskade under perioden (Hagerman, 2011, s.15). I dag 

finns en kommunal tjänsteman kallad ”trygghetsfältare” anställd i stadsdelen som 

främst jobbar med de yngre barnen i området, vilket är tänkt att bli ett mer permanent 

inslag i stadsdelen än tidigare projekt (Hagerman, 2011, s.24). 

Nya odlingslotter fördelas år 2011. Det fanns en önskan både bland boende och 

verksamma inom kommunen att anordna odlingslotter i stadsdelen. Efter en långvarig 

process mellan kommunen och lokala föreningar fördelades år 2011 tjugofem 

odlingslotter på Näsby Fält, i direkt anslutning till Gamlegården. Veckan efter bildade 

odlarna Gamlegårdens odlarförening och en interimsstyrelse valdes. Alla tjugofem 

odlingslotter hyrs ut i dag och flera föreningar står på kö för att få bli medlemmar i 

odlarföreningen, vilket har inneburit att det inom kort kan bli fler odlingslotter 

(Hagerman, 2011, s.9, 16). Villkoret för föreningarna att hyra odlingslotter är att minst 

två av dem agerar som nattvandrare två kvällar per månad. Förhoppningar med detta 

projekt är att det, förutom ökad livskvalitet för brukarna, även kan innebära 

samverkan, möten och kontakter mellan brukarna och med andra odlarföreningar 

(Hagerman, 2011, s.36). 

22

Landskrona ‐ Centrum och Öster 

Stadsdelen Centrum och Öster är stadens historiska kärna. I dag bor cirka 11 100 invånare där 

(SCB, Strategisk stadsdelsplan, 2007, s.5). Stadsdelen är mittpunkten för handel, kultur- och 

nöjesliv samt privat och offentlig service i Landskrona. Stadsdelen präglas av byggnader från 

sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, men har även inslag av byggnader från tidigare och senare 

sekel. Landskrona drabbades hårt av strukturomvandlingarna under 1900-talets sista 

decennier. Den händelse som drabbade Landskrona värst var nedläggningen av 

Öresundsvarvet 1982 som ledde till att cirka 3000 arbetstillfällen försvann. En effekt av detta 

är den sociala och etniska segregation som kännetecknar de centrala delarna av staden i dag. 

Situationen i Landskrona skiljer sig från många andra svenska städer där det ofta är 

miljonprogrammens bostadsområden som bär på dessa karaktäristika (Gustafsson & Ekström, 

2010, s.2). Sedan 1980-talet fram till nutid har det inte byggts särskilt mycket i Centrum – 

Öster (PM stadsbyggnadsstrategi, 2012, s.21). Nedan följer några genomförda åtgärder. 

Insatser under 80-talet. Under 80-talet genomgick en del av hyreshusbeståndet i 

Öster en omfattande modernisering, med särskilda ombyggnadslån och uppföljning 

från kommunens sida (Landskronas vägval, 2010, s.33). Bakom moderniseringen låg 

Landskrona kommun och staten. Parallellt med detta genomfördes även sociala 

insatser. Utvecklingen gick dock åt fel håll under efterföljande år, vilket visar på 

sammantaget bristfälliga insatser. 

Diverse fysiska åtgärder i Öster på 2000-talet. Under 2000-talet har delar av den 

yttre miljön rustats upp. Österledens barriäreffekt har minskats och övergångar har 

skapats för gång- och cykeltrafik. Ett grönstråk har också fått utrymme närmast 

bebyggelsen. I gatumiljön har träd planterats och markbeläggningen förnyats och 

handikappanpassats. Ett litet torg har skapats av tidigare parkeringsplats och 

korsningar har gjorts mer trafiksäkra (Landskronas vägval, 2010, s.34). 

Kvarteret Juno rustas upp med start år 2002. I kvarteret Juno, beläget i Landskrona 

centrum, gjorde det kommunala bostadsbolaget Landskronahem ett 

upprustningsarbete. Detta var kort tid efter det att de hade köpt upp 114 av cirka 200 

lägenheter i det nedgångna kvarteret som hade problem med kriminalitet och högt 

bidragsberoende (Engleson, 2007, s.5). Bland annat revs en betongmur som klöv 

kvarteret på mitten, vilket frigjorde en stor yta som ny gemensam plats. Denna plats 

blev uppskattad av boende (fastighets.se, Engleson, 2007, s.5). Två miljöhus för 

sophantering byggdes, vilket alla boende i kvarteret får använda. Inne på gården 

byggdes en kvartersskola med förskola och fritidsaktiviteter för drygt 60 elever, vilket 

snabbt blev en populär skola (numera endast förskoleverksamhet). Hyresgäster som 

höll på med kriminell verksamhet i kvarteret avhystes. Trapphus målades om, 

porttelefoner installerades, järngrindar sattes upp och lägenheter rustades upp. 

Kameraövervakning installerades i garaget och ett bevakningsföretag går numera 

ronder i kvarteret (fastighets.se). Det startades även en bomiljöskola i kvarteret i 

samarbete med Komvux där deltagarna lärde sig hur man sköter en fastighet samtidigt 

som de kan studera svenska och andra ämnen. Praktik på bostadsbolaget ingick där 

några deltagare sedan fick jobb som fastighetsskötare. I kvarteret finns en möjlighet 

för dem som vill ta extra ansvar och hjälpa till med en del av fastighetsskötseln. I 

gengäld får de avdrag på hyran (Engleson, 2007, s.5). I och med detta har den sociala 

kontrollen ökat och kvarteret hålls numera renare. 

23

Nyhamn byggs ut med start år 2004. Det pågår nybyggnation i havsnära 

(södra)delarna av stadsdelen. Projektet drivs av Stadsbyggnadskontoret i nära 

samarbete med Tekniska verken. Bostadsrätterna byggdes 2004 av en privat 

bostadsrättsförening (Gustavssons Varf) och HSB i Landskrona. Hyresrätterna 

uppfördes av Nyhamnshus i Landskrona AB, vilket är samägt av Svenska Hus och 

Landskronahem (Utvecklingsplan 2000+, 2004, s.21). Framförallt består denna 

nybyggnation av flerbostadshus (bostadsrätt och hyresrätt). I samband med byggandet 

av Nyhamnsområdet har kommunen renoverat kajen, nya bryggor har anlagts och en 

småbåtshamn har byggts ut. Allt detta bidrar till aktivitet sommartid. Attraktionen med 

Nyhamn anses inte ligga i arkitekturen, utan i havet, stranden, utblickarna, citadellet 

och konsthallen (PM Stadsbyggnadsstrategi, 2012, s.32). Trots Nyhamns närhet till 

stadskärnan saknas det service och fysiska kopplingar dit (PM Stadsbyggnadsstrategi, 

2012, s.21). 

Återinvigning av Citadellbadet år 2006. Inför sommarsäsongen 2006 hade 

Landskronas största friluftsbad fått en ny servicebyggnad med entré till badet. Badet 

fick också en ny design ritat av Wingårdhs (landskrona.se). 

Centrum – och Österlyftet år 2007-2010. Ett lokalt utvecklingsavtal slöts mellan 

staten och Landskrona kommun inom ramen för den nationella Storstadspolitiken. 

Satsningen finansierades även med hjälp av europeiska strukturfonder. Projektet är 

sedan år 2010 avslutat, men sägs leva vidare via sin vision och alla de mål som lever 

kvar i diverse underprojekt som har flyttats över till Kompetensforum 

(landskrona.lokaltidningen.se). BoStaden (samorganisation för bostadsbolag i 

Landskrona) och kommunen arbetade med ett trygghetsprojekt under Centrum – och 

Österlyftet. Projektet innebar att koordinerade satsningar inom trygghetsarbetet 

gjordes mellan fastighetsägare och kommunen. Trygghetsvandringar genomfördes 

främst på kvällstid med syftet att identifiera otrygga miljöer. Vandringarna 

organiserades genom kommunens Strategikontor och ett tjugotal deltagare bestående 

av allmänheten, fastighetsägare, polisen, kommunen och representanter från 

hyresgästföreningen slöt upp. Under hösten 2007 genomfördes två 

trygghetsvandringar som snabbt resulterade i bättre belysning, beskärning av buskage 

och allmän uppfräschning av stadsytor (Tryggt boende, 2007). Trygghetsvandringar i 

Centrum kom även att göras efterföljande år (Trygghetsvandringar, 2012, s.10). 

Deltagarna påpekade att det har möjliggjort att direkt på plats få tycka till om och 

påverka sin närmiljö, att dessa åsikter når beslutsfattare direkt samt att insikter om 

platserna ökade. Kritik har bland annat gällt en bättre återkoppling med tydliga 

förbättringar och fler boende som deltar (Trygghetsvandringar, 2012, s.11). Visionen 

för lyftet var att öka delaktigheten och dialogen i Landskrona samt att förändra 

attityder, skapa gemenskap och synliggöra lokala resurser (Gustafsson & Ekström, 

2010, s.8). Fokus låg på det lokala förenings– och näringslivet. Projektet kantades 

dock av problem. Mitt i projektperioden flyttades projektet från kommunstyrelsen till 

vuxenförvaltningen och blev därför mindre centralt styrt. Kritik mot 

projektorganisationens otydliga roll växte av denna anledning fram under projektet. 

Klagomål uppstod om att kommunstyrelsen inte gav tillräckliga resurser för projektet 

och att det var ett bristande stöd från kommun och politiker (Gustafsson & Ekström, 

2010, s.10, hd.se). I en utvärdering av Centrum – och Österlyftet lyftes positiva 

effekter likt kontaktskapande fram. Med detta menas bland annat mötesplatser, 

informationsspridning och kontakter mellan föreningar (Gustafsson & Ekström, 2010, 

24

s.9). Många respondenter inom den ideella sektorn menade även på att projektet 

skapade en tro på förändring och att projektorganisationen var som en spindel i nätet, 

det vill säga en samordnande kraft som även stärkte de lokala organisationerna. 

Kameraövervakning år 2007-2010. Sexton övervakningskameror i centrala 

Landskrona sattes upp 2007 på Östergatan, Järnvägsgatan, Rådhusgatan, 

Rådmansgatan, Borgmästargatan och Stora Norregatan efter oroligheter och brott. 

Kamerorna filmade endast på helgnätter. Regeringsrätten avslog däremot kommunens 

ansökan om tillstånd några år senare på grund av argumentet kring personers integritet 

(mobil.dh.se). Brottsförebyggande rådet slog i en utvärdering fast att kamerorna inte 

hade lett till minskad brottslighet i området. Däremot hade den uppleva tryggheten 

bland boende ökat något (Brå, 2009, s.9). 

BoKlokhus på Kolonigatan byggs år 2008. BoKlok är ett samprojekt mellan IKEA 

och Skanska. Affärsidén är att producera billiga, standardiserade lägenhetshus. 

Huskropparna förproduceras och modulerna sätts ihop på plats (hd.se). Den första 

etappen innehöll 30 lägenheter, både tvåor, treor och fyror. 

Upprustning av Saluhallstorget med start år 2010. En mindre upprustning till 

kostnad av cirka en miljon kronor genomfördes med start år 2010. Satsningen innebar 

bland annat ny belysning som är bättre anpassad till platsen, som anses vara otrygg. 

Delar av befintlig vegetation ersattes av lågväxande buskar och Skolallén smalnades 

av för att förstärka funktionen som renodlad gång- och cykelväg. Plattytan framför 

Saluhallens entré ersattes också av smågatsten (landskrona.se). Sedan 2012 råder det 

fri parkering i Saluhallstorget, vilket ska råda under ett år för att sedan utvärderas. 

Tanken med åtgärden är att främja mer rörelse i denna del av staden, vilket i sin tur 

ska leda till ökad trygghet och tillgänglighet (hd.se). 

Renoverade fastigheter år 2011. I fastigheten Hjorten 17 på 

Bryggargatan/Rönnebergsgatan på Öster färdigställde Landskronahem år 2011 23 

totalrenoverade lägenheter. Lägenheterna fick nya stammar och elinstallationer. 

Landskronahem satte också in ny modern ventilation (Landskronahem, 

Årsredovisning 2011, s.7). På fastigheten Neptun 29, mellan Centrum och Öster, 

genomförde Landskronahem samma år en totalrenovering. Här färdigställdes 14 

lägenheter på Regeringsgatan under året. Stammarna i huset byttes ut, fastigheten fick 

nya lägenhetsförråd med säkerhetsdörrar i källaren och lägenheterna fick ny 

elinstallation. Landskronahem lade även om taket och försedde huset med ny, modern 

ventilation. Innergården fick dessutom en omfattande upprustning och i gårdshuset 

byggdes en ny tvättstuga (Landskronahem, Årsredovisning 2011, s.7). 

Cityidrott i Landskrona från år 2010. Ett projekt kallat Cityidrott erbjuder barn i 

åldrarna 6-12 år att prova på en mängd olika sporter till en kostnad på 50 kronor per år 

i centrum (cityidrott.se). Barn, från bland annat Centrum och Öster får på så sätt en 

meningsfull fritidsaktivitet och får kontakter med föreningslivet. Bakom satsningen 

står Landskrona stad och Landskronas idrottsföreningars samorganisation (LISA). 

Upprustning av Viktoriagatan på Öster blev klar år 2012. Detta är en ny satsning 

på Viktoriagatan som var i stort behov av upprustning. Satsningen blev klar lagom till 

sommaren 2012. Efter denna insats görs en upprustning av Bredgatan (hd.se). 

25

Malmö ‐ Herrgården 

Herrgården ligger i Rosengård. Med buss tar det cirka 10 minuter in till Malmö Centrum. 

Bostadsområdet avgränsas av två av Malmös större trafik – och kommunikationsleder samt av 

grönområden. Alla bostäder i Herrgården är hyreslägenheter som är byggda mellan 1967- 

1969. De 31 bostadshusen uppfördes med tre, sex och åtta våningar i en rätvinklig struktur 

med mellanliggande gårdar. Bebyggelsen är enhetlig och fasaderna har inte förändrats 

nämnvärt under årens lopp (Malmö stad, 2012, s.71). Bostadsområdet planerades för 3000 

invånare, men har i dag cirka 4700 folkbokförda i de 1332 hyreslägenheterna. I området råder 

den största trångboddheten och arbetslösheten i Rosengård. Ishallen, Rosengårdsbadet, 

sporthallen och Drömmarnas hus är exempel på uppskattade verksamheter i bostadsområdet. 

Nedan följer genomförda åtgärder i Herrgården sedan 80-talet. 

Maria i Rosengård år 1986. Denna katolska kyrka byggdes 1986 som första byggnad 

i Rosengårdsfältet. Byggnaden anses skapa ett sammanhang tillsammans med det 

angränsande kolonilottsområdet (Planprogram Herrgården, 2012, s.72). 

Örtagårdsskolan får tillbyggnad år 1990. Örtagårdsskolan är en av två grundskolor 

i närområdet som byggdes på 70-talet. Grundskolan fick en tillbyggnad med ekologisk 

prägel 1990. I dag går 472 elever på skolan som också har en viktig funktion i sin 

grundsärskola (Malmö stad och Europeiska Unionen, 2012, s.72). 

Rosensgårds Herrgård byggs ut med start år 1996. År 1989 etablerade sig den 

ekonomiska föreningen Teater X i Rosensgårds Herrgård. År 1996 gjordes den första 

av tre tillbyggnader, då ett restaurang- och utbildningskök byggdes. Samma år startade 

”Barnkulturverkstan” som kunde erbjuda gratis kultur till Rosengårds barn. År 2000 

bytte Teater X namn till Drömmarnas Hus och samma år återuppbyggdes även västra 

flygeln på herrgården, ett miljöbygge som i dag inrymmer kulturverksamhet för barn 

och unga. Föreningen har fått ta emot en mängd olika priser genom åren. 

Bidragsgivare är Arvsfonden, Malmö stad, Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, 

Hållbara städer, Stiftelsen Skånska landskap och Kultur Skåne (drommarnashus.se). 

Rosengårds ishall renoveras år 1998. Ishallen, byggd 1973, totalrenoverades och 

handikappanpassades 1998. Ishallen består av en tävlingsarena med plats för 600 

åskådare (ståplats). Anläggningen nyttjas normalt till ishockey, konståkning och 

allmänhetens åkning. Under sommarhalvåret läggs ett specialgolv ut i ishallen och 

anläggningen används då till ”inlinehockey” (malmo.se). 

Storstadssatsningen/Herrgårdsprojektet år 2000-2004. Herrgårdsprojektet hade 

sina rötter i arbetet med Rosengård som Nationellt exempel på 90-talet. Under 

Storstadssatsningen tillkom ett projekt som i huvudsak var koncentrerat till två gårdar 

i Herrgården som på den tiden ägdes av fastighetsbolaget NorSwe. Projektets 

huvudsakliga syfte var att göra området attraktivt och tryggt att bo och leva i 

(Andersson et al, 2003, s.68). Insatser gjordes mot förbättrad hälsa, fritid, sociala 

relationer utbildning, sysselsättning, delaktighet, brottsförebyggande insatser och 

bostadsmiljö (Edström & Plisch, 2005, s.182). Den arbetsmetod som tog mest resurser 

och tid i anspråk var den så kallade arbetsboksmetoden. Metoden innebar att de 

boende gavs möjlighet att skriftligen lämna in synpunkter och idéer till förändringar 

genom arbetsbok 1. I arbetsbok 2 samlades dessa in och redovisades. Efter detta 

26

ildades sex stycken arbetsgrupper som arbetar fram arbetsbok 3 med konkreta förslag 

på lösningar. I arbetsgrupperna satt representanter från hyresgästföreningen, 

Storstadssatsningen, skolan, fastighetsägarna samt av boende. Den bakomliggande 

tanken var att arbetsboksmetoden skulle bygga på ett underifrånperspektiv. Projektet 

fick dock utstå kritik för att de boende var underrepresenterade i arbetsgrupperna, 

vilket resulterades i att arbetet blev mer av en tjänstemannaprodukt. Endast tre förslag 

av totalt 60 som presenterades år 2002 kom att beröra lägenheterna, husen och 

trångboddheten. Detta trots att dessa frågor var de som de boende hade engagerat sig 

mest i (dn.se, Andersson et al, 2003, s.69). Troligen berodde detta på att det var svårt 

att få med sig fastighetsägarna i arbetet med dessa investeringar. Det föreföll även ha 

funnits svårigheter att skapa en konstruktiv dialog mellan ledningen för 

Storstadssatsningen centralt i Malmö och verksamma inom Herrgårdsprojektet. 

Styrningen av satsningen ansågs vara ryckig, vilket gjorde planerandet av arbetet 

svårt. År 2002 bytte satsningen namn till Herrgårdsprogrammet - program för 

långsiktigt förändringsarbete inom Herrgården. Bland genomförda insatser kan en 

familjecentral vid Rosengårds vårdcentral nämnas, men resultaten var överlag få och 

inte entydigt positiva (Andersson et al, 2003, s.72). En positiv effekt med satsningen 

var den kartläggning som gjordes som innebar att mycket fakta dokumenterades. 

Programmets verksamhet för 2003 uppfyllde inte Storstadssatsningens krav och fick 

därför inga storstadsmedel. 

MKB:s övertagande av fastigheter år 2006 samt en senare rapport om MKB. Det 

kommunala bostadsbolaget MKB tog över sex hus med sammanlagt 300 lägenheter i 

kvarteret Landfiskalen för priset till 123 miljoner kronor. Lägenheterna var i dåligt 

skick och därför påbörjades en omfattande upprustning både av den inre och yttre miljön. 

Samverkan med de boende blev avgörande för en tryggare boendemiljö. Varje trapphus 

fick sin egen ungdomsvärd som ansvarade för sin trappa. MKB byggde också om 

gårdarna. Ett kvitto på denna satsning anses finnas i bland annat en analys av 

omflyttningsfrekvensen i området. Omflyttningen är bland MKB:s lägsta och ligger 

betydligt lägre än i angränsande områden (MKB Årsredovisning 2009, s.34). En 

rapport skrevs 2010 för att analysera företagsekonomiska effekter relaterade till 

åtgärder i socialt utsatta bostadsområden. Rapporten bedömde att sociala åtgärder i 

kombination med fysiska investeringar i Herrgården gav en besparing på 16 % av drift 

– och underhållskostnaden per år för MKB. Uteblivna åtgärder hade däremot resulterat 

i en beräknad extra samhällskostnad på 10 000 kronor per lägenhet/år för att hantera 

exempelvis bränder och kriminalitet (Blomé, 2010, s.4). I samma rapport drogs 

slutsatsen att insatser i storskaliga bostadsområden främst bör inriktas mot att 

återställa bostadsmiljön istället för storskaliga förnyelseinsatser. Därtill måste de 

fysiska åtgärderna förenas med kontinuerliga sociala insatser med utgångspunkt i det 

lokala behovet. 

Tegelhuset invigs år 2006. I Herrgårdens närområde ligger Tegelhuset. I tegelhuset 

finns en fritidsgård och en mötesplats för äldre ungdomar. Besökare till 

verksamheterna bor nästan uteslutande i området. Tegelhuset är också bas för 

ungdoms – och föräldrakommunikatörer samt stadsdelsvärdar (Områdesprogram, 

2010, s.14). Bricks är lokaliserat i Tegelhuset. Detta är en mötesplats för ungdomar 

mellan 16-25 år. I mötesplatsen kan man bland annat sporta, studera och söka arbete 

(malmo.se). Bricks Music Factory öppnade dörrarna 2011. Verksamheten erbjuder 

ungdomar bland annat en tolv veckors utbildning i musikproduktion. Verksamheten, 

drivs med stöd av MKB, City Gross och Arbetsförmedlingen (malmo.se). 

27

Sanerade lägenheter år 2008-2010. Det har rådigt stora missförhållanden i 

fastigheter i Herrgården. Hyresvärden Newsec har arbetat med renoveringsarbeten 

både inuti och utanpå fastigheterna i Herrgården sedan 2008. År 2010 färdigsanerades 

de lägenheter som visade sig vara mögelskadade i området. Sammanlagt var det 300 

lägenheter som sanerades (sverigesradio.se). Renoveringsarbetet med de 867 

lägenheterna är tänkt att vara helt avslutat 2013, men så sent som våren 2012 har nya 

fuktskador upptäckts i fastigheterna. Ett forskningsprojekt över de boendes potentiellt 

förändrade hälsa kommer ut hösten 2012. Redan nu finns det dock tecken på att många 

av de boendes hälsa har förbättrats sedan renoveringarna startade (sverigesradio.se). 

Det hårt kritiserade Newsec lämnar uppdraget som fastighetsförvaltare i området i 

årsskiftet. 

Herrgårdssatsningen år 2009-2011. Med anledning av den extraordinära situationen 

som rådde i bostadsområdet år 2009 beslutade kommunstyrelsen att tilldela området 

9.2 miljoner kronor, fördelat på tre år, för att förebygga skadegörelse. Bland 

genomförda insatser kan nämnas ett utökat samarbete mellan socialtjänsten och 

polisen, vilket resulterade i fler socialsekreterare vid närpolisen. Detta medverkade till 

snabbare handläggning vid misstanke om brott. Polisen såg positivt på samarbetet 

(malmo.se). Informationscentret Varda inrättades i Herrgården. Där kan medborgarna 

i dag få kontakt med politiker, myndigheter och föreningar. Verksamheten riktar sig 

särskilt till vuxna, men även äldre ungdomar har sökt sig dit. Aktiviteterna har 

resulterat i att man har nått ut till nya grupper och föreningar i området. Antalet 

besökare ökade kontinuerligt under tidsperioden och besökarna är allmänt sett positiva 

till informationscentret. Den sammanfattande bedömningen är att det har bidragit till 

en positiv utveckling i området. Socionomer anställdes på Rosengårdsskolan i 

årskurserna 6-9, där de ger extra stöd till de elever som av psykosociala skäl har svårt 

att uppnå skolans kunskapsmål. Frånvaron bland eleverna i Rosengårdsskolan 

minskade under tidsperioden jämfört med läsåret 2008/2009. 

Vänskapsparken rustas upp år 2010. En tidigare kvarterspark i hjärtat av 

Herrgården kallad Gröningen rustades upp efter önskemål från invånarna och bytte 

namn till Vänskapsparken. Parken växte fram genom ett samarbete med de boende i 

området, allt från utformandet till namnet. För att öka engagemanget och ägandeskapet 

har personal från bostadsområdet rekryterats i anläggningsarbetet och skötseln av 

parken, som numera har en multiarena för idrott. Vid parken finns även 

informationscentret Varda. Parken, som tidigare kändes otrygg, öppnades upp och 

blev mer tillgänglig genom att träd togs ner och nya gångstigar anlades. Arbetet med 

parken har skett i samarbete mellan stadsdelen, gatukontoret, de tre lokala 

fastighetsägarna samt de boende (malmo.se). 

Rosengårdsbadet bytte skepnad år 2011. Efter ett politiskt beslut 2008 byggdes 

Rosengårdsbadets 25-metersbassäng om till ett inomhusbad. Badet var innan 

ombyggnationen mycket slitet och till och med nedläggningshotat. Badet angränsar till 

Herrgården och har som syfte att öka simkunnigheten bland de boende och samtidigt 

nyansera bilden av området. Fokus är på simundervisning för stadsdelsinvånarna. 

Inomhusbassängen ska endast nyttjas av skolor och simföreningar under perioden 

september till maj. Sommartid är hela badet, även 25-meters bassängen, öppen för 

allmänheten (malmo.se). 

28

Malmö ‐ Södra Sofielund 

Det bor cirka 4500 personer i Södra Sofielund, vilket är en stadsdel som ligger i hjärtat av 

Malmö. Området är ganska litet och grafiskt avgränsat med ett torg, Sevedsplan, som 

mötesplats i mitten. Bebyggelsen består främst av låga hus likt småindustrier och andra 

verksamhetsbyggnader, gatuhus från 1800-talet samt flerbostadshus från 1930-talet. I 

stadsdelen finns dock även småhus. På 1950-talet byggdes kvarteren Seved och Fritz vid 

Sevedsplan (Områdesprogram för Seved, s.14). Bostäderna är huvudsakligen hyresrätter, men 

här finns även bostadsrätter och äganderätter. De flesta fastigheter ägs av MKB, men i övrigt 

förvaltas de av många små privata fastighetsägare. Den splittrade fastighetsägarbilden i Södra 

Sofielund sägs vara en stor utmaning för arbetet med att utveckla en trygg och attraktiv 

boendemiljö. Några av fastighetsägarna har historiskt sätt inte heller skött om sina hus i den 

mån de borde ha gjort det. Trafiksituationen har under lång tid upplevts som farlig. Nedan 

följer genomförda åtgärder i Södra Sofielund. 

Kompassen år 1999. Detta är en öppen förskola centralt belägen i Seved som 

öppnade 1999. Här har mammor bland annat lärt sig barnavård, praktisk svenska, fått 

hälsoinformation och kunnat socialisera med varandra (Liedholm & Lindberg, 2006, 

s.28). Kompassen sägs ha betytt mycket för invandrarkvinnor, främst de som har små 

barn. Denna del av Kompassen lades ned i slutet av 2005 och blev en resursförskola 

för barn från familjer med särskilt svåra förhållanden. Detta på grund av 

besparingsskäl och eftersom ”Mötesplatsen” i Seved kunde ta över mycket av det som 

gjordes där. Kompassens öppna förskola fick Malmö stads integrationspris 2010. 

Mötesplats Seved invigs år 2002. Mötesplatsen är öppen för alla Sevedsbor. 

Mötesplatsen erbjuder samhällsvägledning, samhällsinformation, hjälp med 

jobbsökande och kontakt med olika aktörer och föreningar i området. Här finns också 

tillfälle att diskutera områdets utveckling. En dag i veckan finns en 

arbetsmarknadskoordinator, Arbetsförmedlingen och AIC på plats (malmo.se). 

Södra Sofielunds/Sevedssatsningen år 2004-2005: Sevedssatsningen var från början 

finansierat av storstadsmedel. Satsningen hade också samma övergripande mål som 

Storstadssatsningen. Satsningen var ett försök att ”lyfta” stadsdelen med hjälp av 

nätverksstyrning. Med nätverksstyrning avses då att kommunen söker tvärsektoriellt 

samarbete och partnerskap med olika kommunala, statliga och privata aktörer. Detta 

gjordes utifrån vad de boende önskade och prioriterade. Så kallade Brobyggare 

anställdes av kommunen under satsningen för att hjälpa boende angående en lång rad 

av problem. Kommunikation mellan boende och myndigheter sägs ha förbättrats 

tackvare dem. Sevedssatsningen blev år 2006 en reguljär post i stadsdelens budget, 

vilket var ett erkännande från de styrande i stadsdelen att de hade gillat den utveckling 

som hade skett (Liedholm & Lindberg, 2006, s.14). Sevedssatsningen var bland annat 

drivande att få igång verksamheten ”Ung i Seved”. Denna verksamhet går ut på att 

ungdomar mellan 15 och 19 år, som bor i Seved, under sommaren får hjälpa till att 

städa och underhålla sitt närområde. Ungdomarna arbetar under två olika perioder på 

vardera fyra veckor. Deras arbetsdag är 8 timmar per dag, varav cirka 1 till 2 timmar 

per vecka används till utbildning eller studiebesök. Att delta i projektet är frivilligt och 

ungdomarna ansöker själva om att få vara med. Intresset är stort och grupperna är 

alltid fullsatta. Cirka 30-40 ungdomar anställs varje sommar. Målet är att skapa trivsel 

29

och att de unga på Seved skall känna sig involverade och ta ansvar för sin stadsdel, 

vilket på sikt kan leda till mindre förstörelse och nedskräpning i området (malmo.se). 

Sevedssatsningen sägs ha lyckats med att uppnå processmålen underifrånperspektiv, 

helhetssyn och partnerskap. Det utökade samverkan mellan olika lokala aktörer och 

förbättrade dialogen mellan myndigheter och boende (Liedholm & Lindberg, 2006. 

s.56). Däremot fanns det bristande samverkan mellan de högre nivåerna av de 

kommunala sektorsorganen, de politiska nämnderna eller de frivilliga föreningarna att 

samverka för att undanröja mer strukturella hinder för en gynnsam utveckling av 

Seved (Liedholm & Lindberg, 2006, s.63). 

MKB sänker hyror år 2004 och attraherar nya kundgrupper. Många av MKB:s 

hyror sänktes med 5-15 procent. De nya, lägre hyrorna visade sig attrahera nya 

kundgrupper. Det blev populärt bland högskolestudenter att flytta hit. Hela 36 % av 

dem som flyttade till MKB:s fastigheter i området under 2008 var inskrivna eller 

nyligen utexaminerade från Malmö högskola. Orsaken anses inte bara ha berott på de 

förmånliga hyrorna. MKB och andra aktörer skapade under samma tid mötesplatser i 

Södra Sofielund och området började uppfattas som spännande för ”kreativa 

människor”. Här finns också många lägenheter som fungerar utmärkt som en första 

bostad (MKB årsredovisning 2008, s.34). 

Gatukontoret gör Södra Sofielund trafiksäkrare med start år 2005. 

Bilarna i området hade under lång tid alldeles för hög fart i området. Av denna 

anledning genomfördes år 2005 ett tiotal hastighetsdämpande åtgärder för att minska 

riskerna för olyckor. Bland annat satsade Gatukontoret på att höja upp infarterna till 

södra Sofielund. På så sätt bildades en "tröskel" och bilisterna påminns numera om att 

de kör in i ett lokalgatunät med bostäder och många människor. Flera korsningar på 

Bragegatan höjdes upp för att markera områdets avgränsning. Vid Heleneholmsstigen 

är körbanan nu i samma nivå som gång- och cykelbanan, vilket innebär att det blir ett 

gupp för bilisterna (sydsvenskan.se). 

Kajplats 305 flyttar till Lönngatan år 2005. Kajplats 305 är en mötesplats för 

musikintresserade ungdomar i gymnasieåldern. Verksamheten var sedan starten 1994 

lokaliserad vid hamnen, men flyttade sedan till Lönngatan i Södra Sofielund 

sommaren 2005 (malmo.se). Här finns bland annat replokaler, café, studio samt en sal 

med plats för 350 ståplatser. 

Färgglada utsmyckningar av mosaik år 2007. Under 2007 utsmyckades en mur 

samt en trottoar av mosaik. Ett fyrtiotal lokala ungdomar från förskoleålder och upp 

till områdets sjätteklassare arbetade med att bland annat göra egna motiv för detta 

under ett par månaders tid. Projektet blev så pass populärt att det senare gjordes 

fantasifulla nummerskyltar av mosaik i de av MKB:s fastighetsingångar som saknade 

skyltar (MKB kundtidning, s.6). Fontänen i Seved fick en utsmyckning 2008 

(mosaika.wordpress.com). Projektet var ett samarbete mellan Stadsdelsförvaltningen 

Södra Innerstaden i Malmö, MKB och Mosaika (två konstnärer). Dessa projekt ses 

som något som kan försköna Seved och göra det mer livaktigt och tryggt. 

Barn i stans odlingsprojekt år 2008-2011. ”Barn i stan” var ett projekt på initiativ 

av Somaliska kulturföreningen Hidde Iyo Dhaqan som arbetar för att bygga broar 

mellan människor och använder odling som instrument för det. Syftet var alltså inte 

30

odlingen i sig, utan att skapa en mötesplats för Seveds seniorer och barn 

(barnistan.info). Odling sågs som ett bra verktyg för att få människor från olika sociala 

bakgrunder och generationer att mötas kring ett gemensamt intresse. Under 2009 

anlades en kolonilott utanför Barn i stans verksamhetslokal vid Sevedsplan. Under 

2010 utökades kolonierna med ”Nya kolonin” och ”Söderläget” (en orientalisk 

trädgård). Odlingarna har skapats av boende och odlingsnätverket i Seved som 

startades av ”Barn i Stan”. I odlingsnätverket ingick fastighetsägare likt MKB som 

upplät tomtmarker (bland annat oanvända parkeringsplatser)till boende för odling och 

där ”Barn i stan” ansvarade för skötsel samt samverkan, exempelvis med ABF och 

Malmö stad. Projektet finansierades av Allmänna Arvsfonden. Resultatet av 

odlingsprojektet visade på att de boende upplever att odlingarna har gjort att Seved har 

blivit finare och att det har skapats nya mötesplatser. Det har även varit en lärorik 

miljö som har lärt människor mer om natur, odling och hur mat produceras. 

Odlingsprojektet medförde att Sevedsborna blev mer stolta över sin stadsdel samt att 

det bidrog till ett ökat folkliv på platserna (Lööw, 2010, s.4). Projektet belönades med 

Malmö stads lilla miljöpris 2009. Den aktiva ekonomiska föreningen Stadsodling i 

Malmö, som arbetar under verksamhetsnamnet ”Odla i stan”, är en avknoppning av 

projektet och har sitt säte i Seved (odlaistan.nu). I dag stödjer 15 privata 

fastighetsägare odlandet på innergårdarna i Seved (sydsvenskan.se). 

Bättre belysning på Seved från år 2010. Under 2010 bytte Gatukontoret belysning 

på flera platser i Seved. Den gamla gula belysningen byttes mot en starkare vit 

belysning. Lamporna fick också glaskupor som inte går att krossa (malmo.se). 

Hyresgästföreningen och Malmö stads projekt inleds år 2011. Under 2011 

inleddes ett projekt för att förbättra boendet i området. Fram till årsskiftet hade man ett 

särskilt fältkontor på plats där hyresgäster kunde få juridisk hjälp. Samtidigt knackade 

Hyresgästföreningen dörr och besökte på så sätt 980 bostäder i stadsdelen. Satsningen 

resulterade i 45 ärenden, en tvångsförvaltning och en medlemsökning med 39 procent 

i den lokala hyresgästföreningen i Seved från 359 till 499 medlemmar. Arbetet gav 

även en del indirekta effekter. I ett par fall kom en del upprustningar av fastigheter 

igång genom det fokus som skapades genom media och samarbetet med 

miljöförvaltningen och stadsdelens insatser. En rad fastigheter bytte även ägare under 

projektets gång, däribland några av de ägare som ansågs vara dåliga. Huruvida 

försäljningarna uppkommit genom att projektet drogs igång går dock inte att påvisa 

(hemhyra.se). 

Ny basketplan invigs år 2012. Ungdomscoacher från Södra innerstadens 

förebyggarsektion håller till i den nya basketplanen i Seved 4 timmar, två dagar i 

veckan under sommaren (malmo.se). 

Kameraövervakning på Rasmusgatan installeras år 2012. Ett tillstånd på ett år 

gavs för en kamera som på kvällstid kunde filma på Rasmusgatan år 2012. Denna 

åtgärd genomfördes efter tidigare brottslig verksamhet på gatan (hemhyra.se). 

31

Stockholm ‐ Rinkeby 

Rinkeby är en stadsdel inom Stockholms kommun cirka 11 kilometer nordväst om 

Stockholms city. Befolkning uppgår till cirka 15 800 personer (scb.se). Nästan alla boende 

bor i hyresrätter och flerbostadshus. Bostadshusen är i huvudsak av två typer; lamellhus i sex 

våningar samt mindre huskroppar i två våningar. Stadsdelen började byggas 1968 och 

färdigställdes 1971. Nya tillskott till stadsdelen har dock inte varit främmande. Tunnelbanans 

sträckning till Rinkeby invigdes 1975 och med den tar det cirka 15 minuter in till Stockholms 

city. Nedan följer genomförda åtgärder i Rinkeby. 

Rinkeby Folkets Hus invigs år 1986. Rinkebyborna hade länge krävt att få tillgång 

till ändamålsenliga allmänna samlingslokaler för stadsdelens rika föreningsliv 

(rinkebyfolketshus.com). Folkets Hus började byggas 1984 och stod färdigt för 

invigning år 1986. Folkets hus är ett trevåningshus vid Rinkeby torg. I huset finns ett 

medborgarkontor, ett bibliotek, en restaurang, en stor samlingssal samt kontor. Under 

åren har det utvecklats till att bli en bra samlingsplats och det har använts till många 

kulturarrangemang, möten, fester och konferenser (Pappas, 1998, s.54). Rinkeby 

Folkets Hus fick år 2002 utmärkelsen Årets Folkets Hus. 

Ombyggnadsprojekt år 1987-1996. Femton år efter det att Rinkeby stod färdigt hade 

husen börjat förfalla. 1985 började projekteringen av ombyggnad av de bostadshus 

som tillhörde Familjebostäder, vilket var drygt 1300 lägenheter (Hanström & 

Johansson, 1994, s.5). Under åren 1987 till 1990 gjorde Familjebostäder och de andra 

allmännyttiga bostadsföretagen stora renoveringar och ombyggnationer i området. 

Bland annat uppfördes ”BoCentrum” 1987, innehållandes reception, arbetsrum för 

Familjebostäders personal, uthyrningslokaler och en gemensam tvättstuga som ersatte 

källartvättstugorna (Hanström & Johansson, 1994, s.23). Många tyckte att den 

gemensamma tvättstugan blev en positiv förändring. Andra nytillskott i Rinkeby under 

80-talets sista år var kolonilotterna i Rinkebydalen och företagshuset i kvarteret 

Möllan (Rinkeby, 1998m, s.29). Vissa hus revs, andra byggdes på eller byggdes om 

helt. Många hus fick nya och lättare färger, ny takform, nytt fasadmaterial, balkonger 

och gårdar förnyades (irinkeby.nu). En granskande studie kring ombyggnaden av ett 

specifikt kvarter genomfördes under denna tid: kvarteret Tullkvarnen 1, med 80 

lägenheter. Projekteringen av ombyggnaden av kvarteret påbörjades av BS-konsult, 

men övertogs och fullföljdes av jan Lundqvist Arkitekter. Förutom byggnadstekniska 

brister fanns andra drivkrafter till ombyggnaderna; lägenhetssammansättningen skulle 

förändras, bostadsområdet skulle få ett mer varierat utseende och därmed högre status 

samt att öka den uthyrda ytan. Före ombyggnaden var 60 % av lägenheterna treor och 

resten jämt fördelade på tvåor och fyror. Genom Familjebostäders ombyggnader med 

start 1988 tillfördes mindre och större lägenheter. De flesta av de boende i kvarteret 

Tullkvarnen 1 som hade intervjuats för studien var kritiska till ombyggnaden och dess 

kvalitet. Sprickor hade snabbt uppstått på väggar och i tak, ventilationen fick kritik 

och hyran uppfattades som hög (Hanström & Johansson, 1994, s.7). Generella 

slutsatser var dock svåra att göra på grund av litet urval av hushåll. Före ombyggnaden 

var de svenska hushållen i majoritet i kvarteret, men de lämnade i stor utsträckning 

kvarteret i samband med ombyggnaden (Hanström & Johansson, 1994, s.13). 

Antingen på grund av de höjda hyrorna eller för att de trivdes i de förorter där de hade 

fått evakueringsbostäder (Pappas, 2008, s.23). Renoveringsaktionen fortsatte ända till 

mitten av 1990-talet och de resulterade under 90-talet i att fler affärer och kontor 

32

ildades mellan bostäderna, något som hade positiv inverkan för bebyggelsens 

utveckling (irinkeby.nu). 

Tillkomst av lokala arbetsplatser på 90-talet. Familjebostäder ansåg på 90-talet det 

angeläget för området att skapa ännu fler arbetsplatser. I ett av husen på 

Askebykroken ombildades därför 50–60 lägenheter till kontor och man lyckades få dit 

närpolis och Försäkringskassa. Församlingen hyrde också lokaler och tillsammans 

blev det ett femtiotal nya arbetsplatser. Eftersom bland annat de gamla tvättstugorna 

hade försvunnit i samband med Familjebostäders ombyggnationer under 80-talet 

upptäcktes en möjlighet att få in fler affärslokaler i dessa områden. Tillbyggnader kom 

därför att göras till Familjebostäders hus utmed en central gågata kallad ”stråket” i 

ändamålet att utvidga centrum med en butiksgata. Initiativet kom dels från boende 

som ville driva affärsverksamhet och dels från Familjebostäder som ville skapa mer 

liv i kvarteren. Familjebostäder gav därför hyreslättnader i ett initialt skede (Olsson, 

2008, s.185). ”Stråket” betraktas som en lyckad utbyggnad för butiksetableringar och 

liknande idéer har därför diskuterats i Tensta. En så omfattande upprustning som den i 

Rinkeby hade inte Familjebostäder gjort någon annanstans 

Ungdomens hus invigs år 1998. I samband med en ombyggnad av Rinkebyskolan 

väcktes idén om ett Ungdomens hus. Rinkebys ungdomsråd som består av ungdomar 

från stadsdelen kopplades in i projektet (Rinkeby, 1998, s.56). Ungdomens hus ligger 

intill Rinkebyskolan och uppfördes 1997-1998 för skola och ungdom som ersatte den 

gamla gymnastikbyggnaden. Ungdomens hus består bland annat av en sporthall, 

danslokal, och en inspelningsstudio. Byggnaden ritades av Bergkrantz Arkitekter och 

nominerades till Kasper Sahlin priset 1999 (bergkrantz.se). Sedan 2004 drivs den av 

Rinkeby stadsdelsförvaltning/Rinkebyskolan, men används också av Bredbyskolan. 

Storstadssatsningen i Rinkeby år 1999-2003. Totalt var 49 insatser verksamma över 

fem målområden i Rinkeby till en kostnad av cirka 130 miljoner kronor. Ett flertal av 

dessa hade påbörjats innan Storstadssatsningen för att sedan införlivas. 

Storstadssatsningens organisation i Rinkeby hade en relativt hög personalomsättning, 

vilket ledde till sämre kontinuitet (Kings, 2004, s.89). En omorganisering av insatser 

och ekonomiska medel var också tvunget att göras under Storstadssatsningen med 

prioritering av särskilda insatser mot tillväxt, språk – och skola. Insatserna blev därför 

färre över tid. Bland genomförda insatser fanns ”Rinkeby Torg” som var en tillfällig 

insats att renovera torget som påbörjades 1999 och avslutades 2001 till en kostnad av 

3 miljoner kronor. Det gjordes även en viss förnyelse av Folkets Hus till en kostnad av 

drygt 800 000 kronor (Ländin, 2004, s.29). En ytterligare insats var Arbetscentrum. 

Arbetscentrum hade visserligen startat redan 1996, det vill säga innan 

Storstadssatsningen, men kom att inkorporeras år 2000. Insatsen hade som syfte att 

hjälpa personer som hade varit arbetslösa en längre period eller som av andra skäl stod 

långt ifrån arbetsmarknaden till arbete. Detta gjordes genom arbetsträning, 

praktikplatser och rådgivning. Kontakter till företag och myndigheter likt 

arbetsförmedlingen skapades av denna anledning. Arbetscentrum var lyckosamt de 

inledande åren, då många Rinkebybor kom i arbete under den tid som sammanföll 

med denna satsning. Under 2001 beslöt stadsdelsnämnden i Rinkeby att utöka 

verksamheten och ta emot deltagare från andra stadsdelar och kommuner i 

Stockholmsområdet. Detta föll inte väl ut, bland annat på grund av personalbrist samt 

ideliga chefsbyten. Årsskiftet 2002/2003 återgick Arbetscentrum till sin gamla 

omfattning (Ljungar, 2004, s.21). Trots bristfällig statistik ansågs 600 Rinkebybor ha 

33

fått jobb via Arbetscentrum mellan 1998-2003 (Ljungar, 2004, s.35). Under perioden 

för Storstadssatsningen halverades antalet socialbidragstagare och förvärvsfrekvensen 

ökade med drygt 7 % i Rinkeby (Bunar, 2004, s.116-117). Insatsen finansierades av 

EU:s sociala fond, arbetsförmedlingen och av storstadssatsningsmedel (Ljungar, 20). 

Upprustning av Knutby bollplan på tidigt 2000-tal. Knutby bollplan, är den största 

idrottsplatsen i Rinkeby. Under 90-talet var bollplanen förfallen till följd av 

skadegörelse och uteblivit underhåll. Bollplanen var periodvis tillhåll för 

drogmissbrukare och betraktades som en farlig plats. Önskemålen om att rusta upp 

bollplanen var många. Det fanns dock oklarheter kring vem som egentligen ansvarade 

för underhållet. Projektet ”Knutby Allians” startades av fotbollsföreningen Benadir IF 

och ungdomsföreningen Ayacucho. De tog initiativet till att rusta upp planen. 

Föreningarna arbetade under ett halvår ideellt med upprustningen, vilket möjliggjordes 

av Idrottsförvaltningen i Stockholms stads finansiering. Projektet belönades med 

Familjebostäders Rinkebypris och Knutby Allians har sedan dess stått för underhållet 

och planen utnyttjas flitigt av olika föreningar (Olsson, 2008, s.160). År 2006 

beslutade Idrottsnämnden för att bekosta en ombyggnad av planen till en 

konstgräsplan. 

Radhus i Rinkeby byggs år 2002. Ökad variation i Järvas boende anses vara väldigt 

viktigt. Under 2002 byggdes Rinkebys första radhus – ett nytt inslag i ett område som 

annars helt domineras av hyreslägenheter. Fler småhus anser man behövas och nu letas 

lägen för fler radhus i stadsdelen (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.1). 

Rinkebyvandringar börjar år 2002. Vid vandringar genomförda på senare år har 

man kommit fram till att det generellt sätt har blivit mycket bättre i Rinkebys 

utomhusmiljöer sedan vandringarna började. Exempel på det är de gårdsrustningar 

som har genomförts av Svenska Bostäder där man tog hänsyn till den kunskap som 

finns på området. Även Stockholmshem genomförde en större utemiljösatsning för 

några år sedan (Stockholms stad, protokoll trygghet 2009). 

Rinkebyakademien startar år 2008. Akademien är ett initiativ vid Rinkebyskolan 

för att skapa mentorskap mellan företag och högstadielever från Järva. Ungdomarna 

får genom sitt deltagande i näringslivet chansen att känna på arbetsmarknaden, få sin 

första referens och knyta kontakter inför sitt framtida yrkesliv. Företagen får i sin tur 

möjlighet att delta i ett unikt projekt och dessutom marknadsföra sig genom ”corporate 

responsibility”. Responsen har varit väldigt bra, många har sökt praktikplatser och 

stora globala företag har hört av sig. Tanken är att en praktik ska pågå i tre år där 

eleven med jämna mellanrum vistas på arbetsplatsen och får lära sig om allt från 

företagskultur till sociala koder i fikarummet (stockholm.se). Målet är att fler ska följa 

efter och att fler mentorprogram ska etableras kring Järva. Satsningen är en del av 

Järvalyftet (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.1). 

Ny konstgräsplan i Rinkeby samt upprustning av park år 2011. I samband med 

”Järvalyftet” har Rinkeby har fått en egen konstgräsplan (100 punkter för ett bättre 

Järva, 2012, s.1). Även en upprustning av Hindertorpsparken har genomförts. Parken 

är en av stadsdelsområdets mest besökta lekparker. Under sommaren 2011 rustades 

parken upp med nya lek- och spelytor, ny belysning och nya trädplanteringar. En 

naturlekplats med linbana tillkom. Arbetet kostade cirka 2 miljoner kronor 

(stockholm.se). 

34

Stockholm ‐ Tensta 

Stadsdelen Tensta gränsar till Rinkeby och byggdes mellan åren 1966 -1972 och har i dag 

cirka 18 400 invånare (scb.se). Uppbyggnaden av lokal service har skett successivt och pågick 

ända in på 80-talet. Stadsdelen ligger 12 kilometer nordväst om Stockholms city och präglas 

av flerfamiljshus och hyresrätter. Sedan området stod klart skedde det inte någon 

nyproduktion av bostäder på cirka 30 år, men trots det ökade befolkningen konstant. Till 

skillnad från Rinkeby skedde det inte några större ombyggnadsprojekt i stadsdelen under de 

första 30 åren (Boutställning i Tensta, s.11). Nedan följer genomförda åtgärder i Tensta. 

Tensta Träff uppförs år 1984. Detta är stadsdelens centrala samlingspunkt. 

Byggnaden har en kulturhistorisk blå klassificering, det vill säga fastigheten ingår i en 

kulturhistoriskt värdefull miljö. Förutom uthyrningslokaler är gymnasiets matsal, 

närpolis, Kulturkaféet, Tensta Community Center (gymnasiets fritidsverksamhet) och 

biblioteket inrymt i huset. På det övre våningsplanet finns grupprum, kontor, 

samlingssal samt pentry. Ansvaret för lokalerna på övre planet, bortsett från 

community centret, ligger hos Föreningen Kulturhuset Tensta Träff, vilket är en 

paraplyorganisation för lokala föreningar (tenstatraff.se). 

Tensta gymnasium invigs år 1984. I nybyggda lokaler vid Tensta centrum invigdes 

Tensta gymnasium år 1984. Sedan 2010 heter skolan Ross Tensta gymnasium. Rosskonceptet 

är ett pedagogiskt koncept som bland annat innebär ämnesintegration och en 

hög användning av IT där alla elever ska ha en bärbar dator. Konceptet är således dyrt, 

vilket inte har undgått kritik. Studieresultaten har inte förbättrats och gymnasiet har 

inte fått fler sökande sedan Ross-projektet inleddes (dn.se/debatt). 

Inglasning av Tensta centrum år 1989. Tensta centrum invigdes 1969. Tjugo år 

senare gjordes en ansiktslyftning för centrumet, då delar av det blev inglasat för att 

bilda en ljus och välkomnande galleria. Nyare ombyggnationer och omflyttningar 

genomfördes i centrumet 2003 (tenstacentrum.com). 

Tensta Konsthall invigs år 1998. Under kulturhuvudstadsåret invigdes konsthallen 

för samtida konst som genom åren har visat verk från ett flertal internationellt kända 

konstnärer. Konsthallen har cirka 12000 besökare per år. En ambition i Vision Järva 

2030 är ett levande kulturliv på Järva. Detta förutsätter kulturinstitutioner som Tensta 

konsthall. Under 2008 slöt staden ett avtal med konsthallen om dess deltagande i 

Järvalyftet. Sedan sommaren 2009 ordnas det konstkollo på Tensta konsthall. Där kan 

11–18-åringar träffa konstnärer, arbeta med fotografi, mode och göra utflykter till 

andra konsthallar. Från och med 2012 är konsthallen en del av stadens ordinarie 

verksamhet (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.2). 

Storstadssatsningen i Tensta år 1999-2003. Storstadssatsningen kom igång relativt 

snabbt i Tensta, mycket beroende på en vana av tidigare satsningar. Mellan 1999-2003 

hade 68 insatser fördelade över sex målområden drivits inom ramen för 

Storstadssatsningen. De statliga bidragen uppgick till 135 miljoner kronor (Bunar, 

2004, s.67). Insatserna var alltifrån information om smällare, extra städinsatser för 

drygt 2 miljoner kronor, ”Ungdomsarbete” som syftade till att arbeta brottspreventivt 

mot ungdomar samt yrkesutbildningsinsatser för arbetssökande (Ländin, 2004, s.37). 

En av de tre största satsningarna i Tensta var Lunda Nova Näringslivscenter, vilket var 

35

en fortsättning på ett tidigare arbetscenter med start 1994. Satsningen finansierades 

både av Storstadssatsningens medel och Länsarbetsnämnden och var en uppsättning 

tillväxt - och arbetsmarknadsinsatser inriktade mot skola, lokala företag somt 

arbetssökande vars verksamhet till stor del utgjordes av arbetsförmedlingen (Ljungar, 

2004, 39). Det visade sig vara svårt att veta vilken betydelse denna insats hade för 

sysselsättningen i Tensta eftersom statistiken var bristfällig (Ljungar, 2004, s.52). 

Enligt verksamhetschefen och chefen på arbetsförmedlingen och hjälpte dock Lunda 

Nova till att få ut många långtidsarbetslösa i arbete. Ett indirekt mått på 

verksamhetens effektivitet var att arbetslösheten minskade och förvärvsfrekvensen 

ökade stadigt i Tensta sedan insatsen tillkom (Ljungar, 2004, s.54). De två andra stora 

satsningarna var Magnetskolor och Medborgarkontoret. De tre kostade tillsammans 

cirka 38 miljoner kronor av cirka 101 miljoner kronor totalt för Tensta från 1999 till 

och med 2002 (Kings, 2004, s.34). Med undantag för Medborgarkontoret var de 

fortsättningar på verksamheter som fanns före Storstadssatsningen. 

Storstadssatsningen innehöll inte många helt nya åtgärder, utan många insatser 

startade redan innan den och införlivades i Storstadssatsningen. Arbetet var i huvudsak 

en fortsättning på eller förstärkning av insatser som hade provats tidigare (Kings, 

2004, 52). Situationen i Tensta förbättrades under Storstadssatsningen med avseende 

bland annat på arbetsmarknadsområdet och trygghetsfrågor (Bunar, 2004, s.70, 83). 

Lokala poliskontor i Tensta invigs år 2006. Under 2006 fick Tensta ett lokalt 

poliskontor. En viktig del i verksamheten är att finnas på plats, nära medborgarna, för 

att göra stadsdelen tryggare. Arbetssättet har väckt uppmärksamhet och lyfts ofta fram 

som en modell för fler områden (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.1). 

Stadsmuseet öppnar museilägenhet i Tensta år 2006. Stadsmuseet öppnade en 

museilägenhet i Tensta som är återställd för att se ut exakt som den gjorde när den 

stod klar 1969. Museet ordnar också stadsvandringar i området och berättar om 

miljonprogrammet – en viktig del av Stockholms moderna historia (100 punkter för ett 

bättre Järva, 2012, s.2). 

Nya radhus och ”standardtreor” byggs om år 2006. I samband med Bomässan 

”Tensta Bo 06” byggde Familjebostäder om ett antal lägenheter från ”standardtreor” 

till 1:or och 5:or (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.2). Bland Familjebostäders 

921 lägenheter i Tensta fanns i utgångsläget bara en enda femma, medan nästan 

hälften av bostäderna var treor (Boverket, 2010, s.50). Under den här tidsperioden 

byggde även JM och Folkhem radhus i Tensta. Totalt 37 radhus byggdes i stadsdelen. 

Dessa har dock visat sig vara väldigt svåra att sälja (svd.se). Genom allt detta ökade 

variationen av boendeformer och arkitektoniska inslag i stadsdelen (Boverket, 2010, 

s.86). 

Fler gavelhus längs Tensta Allé från år 2006. Svenska Bostäder har byggt nya 

lägenheter i sju punkthus på gavlarna till befintliga loftgångshus på Tensta Allé. En 

rad brandgavlar försvann och ersattes med nya bostadshus med lokaler i 

bottenvåningarna, som ger gatan liv (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.1). 

Förutom detta har allén getts ny beläggning och en ny trottoar. Svenska Bostäder har 

färdigställt 53 lägenheter och inflyttning har skett under 2006-2010. I en sista etapp 

byggstartades 45 lägenheter under 2011 som beräknas bli klara under 2013 

(stockholm.se). 

36

Tensta Community Center år 2008. Ross Tensta gymnasium har sedan länge haft en 

vision om att ta ett större helhetsansvar för eleverna genom att även erbjuda 

organiserad fritidsverksamhet. Ett led i detta var att under 2008 starta ett ”community 

center”, en mötesplats för ungdomar i skolan efter skoltid som redan blivit populär 

eftersom det erbjuder allt ifrån danskurser, läxhjälp, café, föreläsningar och bio. 

Numera är den därför en permanent verksamhet under Utbildningsförvaltningen (100 

punkter för ett bättre Järva, 2012, s.2). Community Centret lockar ungefär 250 

ungdomar per vecka, varav 65 % är tjejer (tenstacc.se). Community Centret var 

finansierat via Järvalyftets projektmedel. Det var en satsning som troligen inte hade 

kunnat finansieras utan stöd från Järvalyftet (Governo 2010, 7, 19). Tensta 

Community Center har belönats för sin verksamhet och bland annat mottagit 

försäkringsbolaget If:s Eldsjälspris 2010 (Järva 2030, s.11). 

Tenstahallen rustas upp år 2008. Under 2008 fick idrottshallen ett nytt trägolv som 

den lokala basketklubben hade önskat, liksom ett mobilt läktarsystem som tas fram vid 

behov. Det har även satsats på att ge simhallen friskvård, gym, ny entré och 

förbättringar för funktionshindrade (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.1). 

Ungdomssatsningar i Tensta med start år 2009. I Tensta startade år 2009 nätverket 

”Samtidigt Först” där förskola, skola, fritidsledare, socialtjänst, polis och föräldrar 

jobbar ihop i ungdomsfrågor. Nära kopplade till detta nätverk är även 

ungdomsprojekten ”Trygg i Tensta” och ”Tensta against crime” som vill stödja och 

stärka unga på glid. Satsningarna är en del av Järvalyftet (100 punkter för ett bättre 

Järva, 2012, s.2). 

Språkinriktade boenden från år 2010. I mars 2011 öppnade landets första 

arabiskspråkiga äldreboende i Tensta, det privatdrivna Bejtona. Förutom språket 

genomsyrar den arabiska kulturen boendet i allt från inredning till mat och traditioner. 

Det är vårdbolaget Kavat Vård som står bakom satsningen. De stod även 2010 bakom 

ett äldreboende för persisktalande i samma byggnad, Persikan (sverigesradio.se). 

Trappan till Tensta konsthall återinvigd år 2011. Under bomässan 2006 byggdes 

en provisorisk trappa från Tenstagången till konsthallens entré. Den fungerade som 

läktare för olika evenemang och blev snabbt en populär plats att hänga på. Våren 2011 

återinvigdes den i permanent form (100 punkter för ett bättre Järva, 2012, s.2). 

Upprustning av Nydalsparken år 2008-2012. Nydalsparken är Tenstas egen 

stadspark. Under 2008 började upprustningen och under 2009-2010 fortsatte arbetet 

med resten av parken. Parken ska på så sätt bli ännu bättre för lek, idrott och samvaro 

(Boverket, 2010, s.86). Bland annat har det utvecklats en plats för Parkour. Parkour är 

en träningsform som handlar om att använda sig av den egna kroppen för att ta sig 

fram igenom alla typer av miljöer. Anläggningen innehåller platsbyggda, kraftiga, 

betongmurar i skiftande höjd och vinklar samt en stålställning placerade på ett mjukt 

fallunderlag i gummi. Parkoursatsningen var färdig 2012 och var ett samarbete mellan 

Stockholms stad, GIH (Gymnastik – och idrottshögskolan)samt Stockholm Parkour 

Academy. Ingen liknande Parkouranläggning finns i Sverige (stockholm.se). 

Upprustningen finansierades genom Järvalyftet. 

37

Södertälje ‐ Hovsjö 

Hovsjö byggdes mellan åren 1972-1975. Stadsdelen har i dag cirka 5400 invånare i 2200 

lägenheter i flerfamiljshus om tre och åtta våningar samt i radhus. Mer än 80 % av 

lägenheterna är hyresrätter och resten är bostadsrätter. En stor del av fastighetsbeståndet 

förvaltas av Telge Hovsjö AB. Stadsdelen är belägen i ett naturskönt område cirka tre 

kilometer söder om Södertälje centrum. Dock avskärmas Hovsjö från Södertäljes centrum 

genom att E22 skär rakt igenom stadsdelen. En viktig trivselfaktor i Hovsjö sägs vara 

närheten till natur samt goda kommunikationer och förbindelser till resten av Södertälje 

(Hajighasemi et al, 2006, s.36). Däremot är stadsdelen fysiskt isolerad från tätorten. Historiskt 

sätt har det rådigt stor brist på offentliga och kommersiella mötesplatser i Hovsjö. Nedan 

följer genomförda åtgärder i Hovsjö. 

Fysiska upprustningar genomförs under tidigt 80-tal. Under första hälften av 80talet 

satsade Södertälje kommun mycket på fysiska upprustningar i Hovsjö i syfte att 

göra dem trivsammare. Förslagen arbetades fram av de boende på bostadsmöten 

tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Telgebostäder. Det satsades bland 

annat på balkongutbyggnader, fristående cykelförråd, odlingslotter, motivmålningar i 

entréer, lekplatser och bollplaner. Detta boendemiljöarbete utvecklades och pågick 

fram till 1984. Under den resterande delen av 80-talet fokuserade kommunen mycket 

på att förhindra skadegörelse och klotter, vilket innebar att Telgebostäder ensamma 

fick stå för de fysiska åtgärderna. Under 90-talet var inte miljön i Hovsjö lika 

undermålig och problematiken med tomma lägenheter var inte lika akut, vilket kan ha 

varit ett resultat av den fysiska upprustningen på 80-talet (Lindström, 2003, s.12). 

Hyresrätter blir till bostadsrätter år 1985. På grund av Telgebostäders svåra 

ekonomiska situation sålde de år 1985 ett kvarter med 170 lägenheter till Riksbyggen. 

Kvarteret byggdes om radikalt till en kostnad av 50 miljoner kronor, där det bland 

annat genomfördes en större variation i lägenhetssammansättningen. Kvarteret 

ombildades därefter till bostadsrättsförening med namnet Vårdkasen. Alla boende 

evakuerades och merparten flyttade in i tomma lägenheter i Hovsjö. Intresset för 

återflyttning till kvarteret var mycket svagt bland de evakuerade på grund av trivsel i 

evakueringslägenheterna och ökade boendekostnader i det ombyggda kvarteret (Mann, 

1991, s.8). De inflyttade var en ganska heterogen grupp, vilket också eftersträvades. 

Andelen svenskfödda, förvärvsarbetande samt tjänstemän var väsentligt större i 

kvarteret än i Hovsjö i övrigt. Inflyttarna trivdes i kvarteret Vårdkasen, men inte lika 

väl i övriga Hovsjö. Kvarterets invånare kände sig i vissa avseende kringskurna från 

övriga Hovsjö och många hade dålig förankring till stadsdelen. Vissa verkade inte 

vilja kännas vid att de bodde i Hovsjö (Mann, 1991, s.120). Detta gällde specifikt för 

de inflyttade som inte hade tidigare relationer till Hovsjö. Dessa var också mer 

benägna att flytta från stadsdelen. Det konstaterades att Hovsjös status inte 

förändrades av denna omvandling, vilket var en förhoppning (Mann, 1991, s.10). 

Telgebostäder flyttar huvudkontor år 1987. Bostadsföretaget Telgebostäder flyttade 

1987 sitt huvudkontor från centrala Södertälje till Hovsjö. De var först i landet med att 

pröva kvarterschefer, bland annat i Hovsjö, i syfte att flytta förvaltningen närmare 

hyresgästerna. På detta sätt tog Telgebostäder ett socialt ansvar i stadsdelen. 

Telgebostäder bedrev bland annat simskola och sommarkollo för hyresgästernas barn. 

De bidrog också aktivt, både ekonomiskt och med engagemang från personalen, till att 

38

det organiserades ett föreningsråd där områdets olika invandrarföreningar kunde 

samlas kring gemensamma aktiviteter (Lawson, 2002, s.42). 

Storstadssatsningen i Hovsjö år 2000-2004. Hovsjö Parkcafé sågs som en konkret 

markering av Storstadssatsningen och är fortfarande kvar. Caféet har blivit en central 

och naturlig samlingsplats i Hovsjö. Syftet är bredare än att bara vara ett café. Det är 

tänkt att även vara en informationscentral i bostadsområdet. En upprustning av Hovsjö 

centrum genomfördes under Storstadssatsningen. Under sommaren 2001 anställdes 

elever från Hovsjöskolan för att rusta upp Hovsjö centrum tack vare dialog och 

samarbete mellan lokala aktörer. Arbetet fortsatte under 2002 med ytterligare 

upprustningar av centrum liksom av park – och grönområden (Lindström, 2003, s.35). 

De centrala insatserna i arbetet för en förbättrad folkhälsa under Storstadssatsningen 

var familjecentralerna. Tyngdpunkten i Hovsjös familjecentral, kallad Lyktans 

familjecenter i Hovsjö, har legat på att stärka tonårsflickor och deras familjer genom 

familjerådslag, nätverksarbete och insatser för kvinnofrid. Aktiviteter som 

styrketräning och utbildning inom hälsa, kost och motion har riktat sig till de boende 

(Hajighasemi et al, 2006, s.116). Det har saknats dokumentation och uppföljning av 

dessa insatser, vilket medför att effekterna har varit svåra att tyda. Det som kan 

konstateras är att familjecentralens verksamhet har inneburit en positiv förändring för 

familjer med speciella behov. Det har även inneburit en utökning och förankring av 

sjukgymnasternas verksamhet samt en bestående samverkan mellan involverade 

aktörer. Det har även förstärkt områdets anseende hos de boende (Hajighasemi, 2005, 

s.94). Familjecentret ingår numera i den ordinarie kommunala verksamheten. 

Sammanfattningsvis kan det sägas att storstadsarbetet i Södertälje innehöll många bra 

satsningar. Tyvärr kom det att halta något på grund av en omorganisering inom 

kommunen år 2000, då kommundelsnämnder upphörde i förmån för facknämnder. 

Enligt vissa tjänstemän slog aldrig storstadsarbetet rot i den kommunala 

organisationen (Hajighasemi et al, 2006, s.40). 

Hovsjösommar inleds år 2007. Sedan år 2007 har Telge Hovsjö AB en specifik 

Hovsjösatsning med cirka 10 miljoner kronor i budget per år. En insats som från 

början har varit med i satsningen är ”Hovsjösommar”. Denna insats har skapat 140- 

150 sommarjobb varje sommar till stadsdelens ungdomar. Aktiviteterna och 

utbildningar i bland annat ledarskap har skapat en delaktighet hos ungdomarna i att 

arbeta för ett bättre Hovsjö (Telge Hovsjö AB, Årsredovisning 2008, s.1). Arbeten 

som har erbjudits har bland annat varit i form av utvecklingen av Hovsjöparken år 

2009 och 2010. Det har för många ungdomar även varit ett första steg in i arbetslivet. 

Sedan 2010 har ungdomarna själva organiserat och genomfört Hovsjösommar. De 

boende har lovordat projektet (Telge Hovsjö AB, Årsredovisning 2008, s.39). 

Närpoliskontor invigs år 2008. Ett enkelt närpoliskontor finns numera i Hovsjö. 

Efter det att närpoliskontoret invigdes upplever de boende färre problem i Hovsjö. Oro 

för inbrott, skadegörelse och överfall har minskat betydligt (Brå rapport 2011, s.112- 

113). 

Hovsjö spontanidrottsplats invigs år 2009. Denna idrottsplats invigdes mitt i Hovsjö 

år 2009 av Telge Hovsjö AB. Spontanidrottsplatsen är en enklare näridrottsplats som 

består av en 7-manna konstgräsplan (sodertalje.se) 

39

Hovsjö Hub år 2009-2011. Uppbyggnad av ett kulturcenter i Hovsjö enligt ett projekt 

Telge Hovsjö AB beviljades EU-bidrag för genom Tillväxtverket 2009. Bidraget från 

EU:s regionalfond gav ett tillskott på 32 miljoner kronor att använda under tre år. 

Pengarna användes för fysisk upprustning av lokaler till kulturcentret och medel till att 

bedriva verksamhet i centret (Telge Hovsjö AB, Årsredovisning 2009, s1). Lokalerna 

utgörs av den gamla Hovsjöskolan som tidigare hade eldhärjats. Huvudinriktning för 

centret är att öka andelen människor i arbete genom låga trösklar för nyföretagande 

samt utbildning och vara ett kreativt nav i stadsdelen. Kulturcentret ska även bidra till 

ett mer levande centrum. På så sätt ska Hovsjö Hub vara ett komplement till det som 

Södertälje kommun och andra aktörer redan gör. De boende har getts en central roll i 

arbetet med att utforma Hovsjö Hub (Telge Hovsjö AB, Årsredovisning 2010, s1). 

Telge Hovsjö AB har sitt kontor i byggnaden och bedriver även ett medborgarkontor 

samt konferensanläggning. Det finns även lokaler för nyföretagande, en gymnastikhall 

och café. De första lokalerna stod färdiga för användning 2011. 

Nya Hovsjöskolan färdigställs år 2011. Skolan såldes till Telge Fastigheter som 

byggde och färdigställde den. De har organisation och kunskap av liknande byggnader 

(Telge Hovsjö AB, Årsredovisning 2011, s1). Skolan är i två plan och har plats för 

650 elever i årskurs F-9. Skolmiljön har planerats i samarbete med Cirkus Cirkör. 

Kostnaden för skolbygget landade på ungefär 200 miljoner kronor. 

Hovsjöbyggarna med start år 2011. Ett projekt som är ett samarbete mellan Telge 

Hovsjö, det sociala företaget Basta, Arbetsförmedlingen, Byggnads, PEAB och 

byggbolaget SGV med start 2011. Syftet med Hovsjöbyggarna syftar till att ge 

Hovsjöbor jobb, att generera vinst för ramavtalsaktörer, att spara pengar för Telge 

Hovsjö och att upprusta stadsdelen (Lago, 2011). Tjugo arbetslösa Hovsjöbor 

genomgick en ettårig byggutbildning för att bli träarbetare eller plattsättare. Den första 

fasen avser prövotid och utbildning, den andra fasen består av praktik och den tredje 

fasen avser en lärlingsperiod med lärlingsanställning hos någon av ramavtalsparterna. 

De utvalda tjugo Hovsjöborna har under utbildningen bidragit till renovering och 

upprustning av Hovsjös fastighetsbestånd. Elva av dessa fick lärlingsanställning av 

bolagets ramavtalsparter i vars regi de nu renoverar lägenheter i Hovsjö (Telge, 

Årsrapport 2011, s.5). Deltagarna får aktivitetsstöd av Arbetsförmedlingen (telge.se). 

PEAB anställde alla sina 9 lärlingar. Arbetsförmedlingen är angelägen om att projektet 

fortsätter och förstoras (Lago, 2011). 

Telge Hovsjös energibesparingsarbete år 2011. Telge Hovsjö åtgärdade 2011 

läckage på radiatorstammen och genomförde belysningsuppgraderingsprojekt, vilket 

genererade stora besparingar men också ökade tryggheten och förbättrade 

”ljusbilden”. Detta var ett led i bolagets energibesparningsarbete och för att uppnå 

koldioxidmålet, vilket de också lyckades med för året 2011 (Telge, Årsrapport 2011, 

s.15). Enligt kundundersökningar uppvisar Telge Hovsjö goda resultat avseende 

tryggheten, servicen och attraktiviteten (Telge, årsrapport 2011, s.30). En konsekvens 

av alla genomförda upprustningar och renoveringar de senaste åren är att hyran 

successivt har höjts för Hovsjöborna. En höjning som överstiger övriga Södertäljes 

(Telge, Årsrapport 2011, s.47). 

40

Södertälje ‐ Ronna 

Ronna är en stadsdel i Södertälje tätorts nordvästra utkant. Stadsdelen började byggas på 

tidigt 60-tal och har numera drygt 8100 invånare (scb.se). Ronna domineras av 

höghusbebyggelse, men har även radhus och villor i utkanten. Hyresrätt är den dominerande 

upplåtelseformen (cirka 78 %), resterande del utgörs av egna hem (Integrations – och 

jämställdhetsdepartementet, 2009, s.75). Telgebostäder och Graflunds förvaltar merparten av 

fastigheterna. En svaghet med stadsdelen har varit brist på mötesplatser. I likhet med Hovsjö 

är en viktig trivselfaktor i Ronna närheten till natur samt goda kommunikationer och 

förbindelser till resten av Södertälje. I Ronna lyfts även det starka föreningslivet fram 

(Hajighasemi et al, 2006, s.36). Nedan följer några genomförda åtgärder i Ronna. 

Genomförda fysiska upprustningar under tidigt 80-tal. Liksom i Hovsjö satsade 

det kommunala bostadsbolaget Telgebostäder på fysiska upprustningar av olika slag i 

Ronna. Det satsades bland annat på balkongutbyggnader, nya entréer, lekplatser och 

bollplaner (Storstadssatsningen i Södertälje, 2003, s.12). 

Förändring i Ronna centrum år 1991. År 1991 byggde Telgebostäder ett 

lägenhetskomplex ovanpå de låga byggnaderna som ger centrum dess nuvarande 

kompakta siluett (Utvecklingsplan för Ronna, 2011, s.13). 

Ronna Park och Ronnaskolan renoveras på 90-talet. Ronna Park och Ronnaskolan 

renoverades exteriört under 1990-talet, bland annat med fasadombyggnader i Ronna 

Park (Utvecklingsplan för Ronna. 2011, s.33). 

Storstadssatsningen i Ronna år 2000-2004. År 2000 startade en försöksverksamhet 

kallad ”Rastvärdar i Ronna” med rastvärdar på låg – och mellanstadiet i Ronnaskolan. 

I verksamheten aktiverades barn med olika lekar samtidigt som de vuxna var 

rastvakter/kamratstödjare för högstadieeleverna. Dessutom inbjöds 

pensionärsföreningar till skolan för att bland annat äta lunch tillsammans med barnen. 

Detta var uppskattat av både barn och pensionärer (Lindström, 2003, s.38). Projektet 

permanenterades dock inte inom kommunens verksamhet på grund av bristande 

kontroll och resurser, vilket även gällde för många andra insatser under 

Storstadssatsningen avsedda att skapa bättre uppväxtmiljöer för barn (Hajighasemi, 

2005, s.65). ”Kvartersgårdsprojektet i Ronna” var en insats som finansierades av 

Storstadssatsningen och organiserades under målområdet ”Trygghet och trivsel”. 

Insatsens mål var ökad delaktighet och inflytande bland boende samt ökad trygghet och 

trivsel i området. Projektet skulle ”få igång” tre kvartersgårdar samt skapa en mötesplats 

för de boende (Lindström, 2004, s.60). Projektet visade sig skapa dessa mötesplatser 

och ökade också de boendes delaktighet och inflytande över sin närmiljö (Hajighasemi 

et al, 2006, s.118). Under 2002 och 2003 deltog mellan 100 och 150 personer i 

verksamheten. Inom åtgärden startades en samverkansgrupp för den yttre miljön, 

vilket tog fram ett förslag till förbättringar som implementerades i Södertäljes 

upprustningsprogram för 2002-2004. Huvudman för projektet var hyresgästföreningen i 

Storstockholm Södertäljes avdelning. Samarbetspartners var Ronnas Framtid, 

hyresgästföreningen, Telgebostäder, Realia, Ronna park, Tekniska förvaltningen, ABF 

och kunskapslyftet. Projektet lades ner 2004 eftersom det inte kunde implementeras i 

ABF:s verksamhet på grund av bristande ekonomiska resurser (Hajighasemi, 2005, 

41

s.67). Det fanns under lång tid kommunikationsproblem mellan föräldrar och 

skolledningen inom Ronnaskolan. En insats kallad ”Kulturombudsman på 

Ronnaskolan” genomfördes därför med början år 2000. Insatsen bestod av tillkomsten 

av ny tjänst som togs fram av en arbetsgrupp bestående av rektorn på Ronnaskolan, en 

lokal tjänsteman samt en representant från St:Afrems församling. Tjänsten bestod av 

att utveckla nätverk mellan exempelvis olika föreningar och församlingar, vara en länk 

mellan skolledning och föräldrar samt att ansvara för vissa föräldrasamtal. En man 

med syriansk bakgrund anställdes för tjänsten, vilket sågs som en styrka eftersom 

denna grupp utgör en stor majoritet i Ronna (Hajighasemi et al, 2006, s.83). 

Kulturombudsmannen fick snabbt ett positivt mottagande av elever, föräldrar och 

skolans personal. Tjänsten fick också stor massmedial uppmärksamhet eftersom den 

var först i sitt slag i landet. Denna insats fick skolpriset Spira år 2001 för ett 

framgångsrikt arbete inom skolan. Tjänsten ingick i ordinarie verksamhet år 2005. 

Som tidigare har nämnts innehöll storstadsarbetet i Södertälje många bra satsningar. 

Dock drabbades det av interna omorganiseringar. I Ronna fanns ett större lokalt 

missnöje över kommunens hantering av utvecklingsarbetet än i Hovsjö, vilket 

resulterade i avhopp i deras boenderåd (Hajighasemi et al, 2006, s.44). 

Poliskontor i Ronna invigs år 2006. Efter kravaller i Ronna i ordningsställdes 2006 

en liten polislokal i ett hyreshus i Ronna (sodertalje.se). För polisen handlade det om 

att ta tillbaka ett område som hade lämnats lite åt sitt öde och återuppbygga 

förtroendet för polisen. Ronna var det första av 27 lokala poliskontor i Stockholms län. 

Kontoren ligger i ”utsatta områden” och på varje kontor arbetar fyra till åtta poliser. 

Synlighet och samverkan med skola, fritidsgårdar och andra aktörer i kommunerna är 

viktiga delar i arbetet. Fokus ligger på ungdomar, trafik och droger – ofta tätt kopplade 

till varandra. I Stockholmspolisens årsredovisning 2009 står det att resultatet av dessa 

poliskontor har varit mycket positivt. De som bor i områden med lokala poliskontor 

har upplevt att polisen är mer närvarande. Kontakterna med unga har ökat och polisens 

samverkan med skola och socialtjänst har blivit bättre. För Ronnas del har poliser 

konstaterat att de som var kriminellt aktiva när kontoren invigdes fortfarande är det, 

men att man kan ha stoppat nyrekryteringen av kriminella (polistidningen.se, 

Utvecklingsplan för Ronna 2011, s.41). Brottsförebyggande rådet gjorde en 

utvärdering av hela satsningen som pekade på att områden med lokala poliskontor, 

däribland Ronna, överlag har haft en positiv utveckling avseende trygghetsfrågor 

mellan 2006-2010 (bra.se). 

Bilbyggarskola på Scania med start år 2006. Projektet genomförs varje sommar av 

kommunen och Scania. Målet har varit att väcka barnens teknikintresse och stärka 

integrationen i Södertälje. Barn mellan 8 och 12 år har varje sommar kunnat få bygga 

egna lådbilar med hjälp av yrkesmän och närvaro av fritidspedagoger. Bilarna har 

sedan skänkts till olika förskolor. Hälften av barnen har varit boende i Ronna och 

Hovsjö och den andra hälften har haft Scaniaanställda föräldrar. Gymnasieungdomar 

har varje sommar fått sommarjobba med att dokumentera satsningen. Projektgruppen 

som har ansvarat för satsningen har bestått av lärare på Scanias Industrigymnasium. 

Satsningen har varit populär bland de deltagande barnen, fritidspedagogerna och 

lärarna från Industrigymnasiet (sodertalje.se). Flera elever som nyligen har sökt till 

Scania Industrigymnasium gick Bilbyggarskolan 2006 och 2007 (karriar.scania.com). 

Effektiv samverkan i Södertälje (ESS) startades år 2008. En samverkansmodell 

skapades 2008 mellan Södertälje polismästardistrikt och Södertälje kommun. 

42

Samarbetet syftar bland annat till att öka tryggheten hos medborgarna och förebygga 

brott. ESS omfattar fem geografiska områden i trygghetsarbetet, där Ronna ingår i ett 

sådant. Hittills har samarbetet bland annat lett till ett belysningsprojekt i stadsdelen 

Ronna (sodertalje.se). 

Arbeten för trafiksäkerhet år 2009-2011. År 2009 genomförde Södertälje kommun 

lokala arbeten i Ronna för trafiksäkerheten i form av 30-zoner inom stadsdelen 

(sodertalje.se). Under 2011 genomfördes en upprustning av genomfartsgatan i centrala 

Ronna (Utvecklingsplan för Ronna 2011, s.33). 

Ronna spontanidrottspark invigs år 2010. En stor grusplan vid Ronnaskolan 

byggdes om till en spontanidrottspark och invigdes år 2010 efter det att kultur-och 

fritidsnämnden hade avsatt 2.6 miljoner kronor för detta ändamål. Även Graflunds 

Bostäder bidrog till finansieringen. Här kan man spela beachvolleyboll, fotboll (två 5manna 

konstgräsplaner), basket och åka skridskor på vintern. Satsningen började 

planeras 2009 av en arbetsgrupp bestående av representanter för kultur – och 

fritidskontoret, samhällsbyggnadskontoret och Ronnaskolan. Skolan utnyttjar 

anläggningen på dagarna och spontan-idrotten på eftermiddagar och kvällar. I 

samband med denna förändring utökades parkytorna intill Robert Anbergs väg och 

Ronna fick på så sätt en trevligare entréplats (sodertalje.se). Kultur-och fritidskontoret 

gav sedan utredarenheten i kommunstyrelsens kontor i uppdrag att utvärdera 

satsningen. Detta gjordes ett år efter invigningen. Fem fokusgrupper hade använts för 

att se vad brukarna tyckte om spontanidrottsparken. Där fastställdes det att projektets 

krav och förväntningar hade infriats med god marginal. Bland annat handlade det om 

att en övervägande majoritet tyckte att det har blivit en samlingsplats för Ronnaborna 

samt bidragit till att stadsdelen har fått en mer inspirerande entré. Kritik rörde bland 

annat tonårsflickornas bristande tillgång till fotbollsplanerna och att det saknas andra 

attraktiva aktiviteter för dem (Utvärdering av erfarenheterna kring Ronna 

spontanidrottspark, 2011, s.1-3). 

Sommarjobb åt ungdomar från 2010. År 2010 gav Telge bostäder sommarjobb åt 

ungdomar i Ronna. Satsningen fortsatte 2011. Exempel på arbetsuppgifter var att 

arbeta med att olja in bänkar och staket, rensa ogräs och plocka skräp. Till sin hjälp 

har ungdomarna arbetsledare från Telge Bostäder (Telgebo, nr 1 2011, s.4). 

Graflunds stambytesprojekt år 2011. Bostadsbolaget Graflunds har under de senaste 

åren genomfört takrenoveringar, hissrenoveringar och år 2011 startat ett 

stambytesprojekt där en första etapp har genomförts i Ronna. Genom 

informationskampanjer har kostnader för sophanteringsfrågor minskat i stadsdelen 

(Graflunds, Årsredovisning 2011, s.21). 

Ronnaelever får egen dator år 2012. Många av eleverna på Ronnaskolan är 

nyanlända till Sverige och en majoritet av eleverna har svenska som andraspråk. Detta 

har gjort att språket har varit en barriär mellan eleverna och utbildningen, men med 

datorerna är detta tänkt att förändras (altea.se). Samtidigt satsar Ronnaskolan på att bli 

bäst på IT i Södertälje kommun. Alla högstadielever i Ronnaskolan har av dessa 

anledningar fått varsin egen dator. Satsningen, som kostar närmare en miljon kronor 

per läsår, ska förhoppningsvis förbättra skolresultatet i skolan och leda till likvärda 

villkor för skolans alla elever (svt.se). Altea är leverantör av datorerna. 

43

Trollhättan ‐ Kronogården 

Kronogården är en stadsdel med drygt 5100 invånare som är dominerat av flerbostadshus och 

har ett tydligt markerat stadsdelscentrum där bebyggelsen är som tätast. Stadsdelen byggdes 

ut mellan åren 1964-1970 och är karakteristisk för tidens snabba utbyggnader av svenska 

städer. Stadsdelen ligger cirka 2 kilometer från tätorten och har god kollektivtrafik, men den 

är avgränsad från övrig bebyggelse av E45:an och järnvägen. Mellan perioden 2000-2010 

byggdes det knappt något nytt i Kronogården, trots detta ökade befolkningen med cirka 275 

personer (Bostadsförsörjningsprogram 2011-2014, s.9). Många av de tidiga satsningarna i 

Kronogården var beroende av tillfälliga resurser och har haft karaktären av punktinsatser 

(Rebelius, 1998, s.18). Nedan följer åtgärder som har genomförts i Kronogården sedan 80talet. 

Renovering av punkthus år 1980. År 1980 påbörjade AB Eidar, det kommunägda 

bostadsbolaget, en omfattande renovering av Kronogårdens alla punkthus. Sedan dess 

har punkthusen successivt rustats upp och byggts om (Rebelius, 1998, s.13). Trots 

satsningar på den fysiska miljön har stadsdelen inte ”laddats” om till något mer 

positivt och attraktivt (Herrman, 2004, s.7). 

Kronogårdsprojektet i början på 90-talet. I början på 90-talet genomförde AB 

Eidar detta projekt som bland annat innebar ett nytt musikhus, nya tvättstugor samt en 

uppfräschning av garagefasader och utemiljöer. Under 93-94 rustade bolaget också 

upp lägenheter, husfasader, entréer och utemiljöer (Rapport Kronogården, 2005, s.7). 

Ombyggnationer på tidigt 90-tal. För att komma till rätta med stora vakanser, samt 

för att bryta den monotona upprepningen av 13 likadana punkthus, valde 

bostadsbolaget Eidar AB att vidta förändringsåtgärder. Dessa bestod huvudsakligen av 

ombyggnationer med inriktning mot speciella grupper och behov. I början av 1990talet 

byggdes ett av de mittersta husen i området, i närheten av centrumanläggningen, 

om till seniorboende – Bo55. Huset försågs med en extra åttonde våning där 

lägenheterna fick stora takterrasser. I bottenvåningen byggdes ett gemensamt kök och 

en samlingslokal. På varannan våning inrättades tvättstugor. Ytterligare två av 

punkthusen byggdes om till studentlägenheter och i ett fjärde hus byggdes två 

våningar om till gruppbostäder för hyresgäster med omsorgsbehov (Rörby, 1996, 

s.51). 

Kronogårdsprocessen år 1994-1996. Kronogårdsprocessen var huvudsakligen 

finansierat av kommunen, men fick bidrag från Arbetslivsfonden och i ett senare skede 

även från ”Blommanpengarna”. Huvudsyftet var att bryta utvecklingen mot en 

tilltagande segregation i boendet (Rebelius, 1998, s.16). Målen med processen var 

ökad delaktighet och ökat ansvar för de boende över den egna boendemiljön, en mer 

utvecklad samverkan mellan olika verksamheter och personalgrupper samt större 

utrymme för personalens egna initiativ (Rebelius, 98, s.8). Några av resultaten av 

Kronogårdsprocessen var att biblioteket utvecklades som informationscentral och 

mötesplats, en ny lekplats i torgets närhet byggdes samt att en ny stadsdelsförening 

kallad ”Nya Kronogården 2006” invigdes 1995. Uppföljningar av 

Kronogårdsprocessen visade att förståelsen för de boendes behov hade ökat samt att 

kommunala verksamheter hade utvecklats (Rapport Kronogården, 2005, s.7; Rebelius, 

1998, s.9). Kronogårdens problem och tillhörande lösningar under 

44

Kronogårdsprocessen var dock hämtad ur en problembild definierad av politiker och 

tjänstemän på kommunnivå (Herrman, 2004, s.24). Många boende var efteråt 

missnöjda eftersom de kände att det inte hade skett någon förankring hos dem när 

projektet initierades (Karlsson, 2009, s.25). 

Kolonilotter år 1998. Ett kolonilottsområde inrättades i Kronogården 1998. 

Stadsdelsföreningen Nya Kronogården 2006 fick ansvara för skötseln av området 

(Integrationsverket, 2002, s.84). 

Trygg i Trollhättan år 2005. Detta var ett projekt som startade efter initiativ av 

Arbetsmarknads – och socialförvaltningen och som finansierades av Folkhälsorådet. 

Tanken med projektet utgick från tre olika punkter: mobilisera vuxenvärlden, fånga 

upp ungdomar i ett tidigt stadium innan de trampar snett samt aktivera föreningslivet 

(Andersson, 2008, s.21). Kronogården valdes till pilotområde. En pappaförening 

bildades som vände sig till dem som ville ta en mer aktiv del i sina barns 

uppväxtförhållande och närmiljö. Bland annat genomförde de nattvandringar på 

Kronogården (trollhattan.se). En mammaförening bildades sedan med syfte att 

förstärka mammarollen, utveckla kvinnors sociala liv och aktivera mammor utanför 

familjernas nätverk (Andersson 2008, s.22) Med koppling till den andra punkten 

bildades en ungdomskommitté där över 60 ungdomar var aktiva. Ungdomskommitténs 

syfte var att arbeta för att vara goda förebilder och skapa en aktiv fritid för ungdomar. 

Ungdomskommittén ordnade olika aktiviteter i Kronogården efter ungdomarnas egna 

önskningar; det kunde exempelvis vara dans, fotboll, styrketräning, och simning. 

Ungdomarna arbetade även med ”unga hjälper gamla”, en verksamhet där ungdomar 

hjälpte äldre personer med deras vardagsbehov (Andersson 2008, s.22). Polisen 

noterade minskad brottslighet sedan ”Trygg i Trollhättan” startade. De boende som 

var involverade i föreningarna beskrev arbetena i positiva ordalag (Andersson, 2008, 

s.35). 

Förändringar av innergård år 2006-2007. År 2006-2007 genomfördes en 

totalförändring av en innergård på Lantmannavägen 40 på uppdrag av AB Eidar. 

Marker öppnades upp genom att mycket sly och buskage togs bort av bostadsbolagets 

fastighetsskötare. Detta möjliggjorde att två landskapsarkitekter kunde anlägga 

kurviga betongbänkar, mer grönytor och plantera cirka 300 plantor. Detta följdes upp 

av belysning av träden i närområdet (Eidar entré, 2006, s.2). 

Kronan – samlokalisering av kulturhus/ skola F-9 invigs år 2009. Huset och dess 

verksamheter invigdes i Kronogårdens centrum inför höstterminen 2009 efter nästan 

två års byggande (Riktlinjer för Förnyelse av Kronogårdens centrala delar, 2009, s.3). 

Satsningen kostade cirka 100 miljoner kronor. Skolan har plats för 440 elever och 

redan första året var alla skolplatser fyllda. Huset ska möta behovet från den växande 

befolkningen och ha målsättningen ”en skola mitt i området”. Kronan ska utgöra ett 

nav i stadsdelen, där många olika verksamheter likt bibliotek, fritidsgård och 

föreningsverksamheter samverkar för att skapa goda förutsättningar för möten mellan 

olika ålders- och befolkningsgrupper (Trollhättans stad, oktober rapportering, 2009). 

Satsningen är en av de största investeringarna som har gjorts i stadsdelen. 

Arbete – Företagsamhet i Kronogården med start år 2009. Detta var ett 

samverkansprojekt finansierat av EU via ESF. Det fanns en stor bredd av 

medverkande aktörer i projektet för att skapa en bredd i möjliga insatser: Trollhättans 

45

Stad, Arbetsförmedlingen, Högskolan Väst, Dalslands Folkhögskola, Kraftcentrum, 

Primärvården, Företagarna i Trollhättan, det kommunala bostadsbolaget Bostads AB 

Eidar, Svensk Handel Trollhättan, Coompanion Fyrbodal och Stiftelsen 

Nyföretagarcentrum (ESF Slutrapport genomförande, 2012, s.1). Projektet hade två 

huvudspår, anställningsbarhet och ökat företagande. Projektet riktade sig först och 

främst till arbetslösa med utomnordisk bakgrund med minst två års bosättningstid i 

Sverige och boende i Kronogården. En bärande idé med projektet var att bygga upp en 

struktur som stödjer och uppmuntrar deltagaren till inlärning av nya kunskaper och 

färdigheter. Deltagarna gick genom olika faser. Första fasen innebar förbättrade 

kunskaper i svenska språket på folkhögskolan (om deltagarna har tillräckliga 

kunskaper kunde denna fas avstås). Fas två bestod av arbetsprövning på lämplig 

arbetsplats eller starta-eget kursen. I fas 3 ingick arbetsplatsförlagd arbetsträning och 

coachning. Samarbetet mellan alla deltagande aktörer sägs ha fungerat mycket bra. 

Cirka 30 % fick anställning och 36 % var i studier efter satsningen (ESF Slutrapport 

genomförande, 2012, s.2). Förutsättningar för målgruppen att starta eget var dock 

besvärliga på grund av deras mycket utsatta situation, vilket har inneburit att bara ett 

fåtal har gjort det. Målsättningarna för projektet var också högt ställda (40 % i arbete), 

vilket ledde till resultat som inte nådde målen (ESF Slutrapport genomförande, 2012, 

s.2). Resultaten ses ändå som väldigt goda, även om det inte med säkerhet enbart kan 

tillskrivas projektets förtjänst. 

Bovärdskontor år 2010. Kronogårdens Bovärdskontor flyttades till Kronogårdstorg 

år 2010 för att göra det mer synligt och lättillgängligt. Två år tidigare hade bovärdarna 

fått mer specialiserade ansvarsområden och områdeskontoret fick förbättrade 

öppettider (AB Eidar, Årsredovisning 2010, s.8). 

Ny spontanidrottsplats invigdes år 2010. Idrottsplatsen kan liknas vid en hockeyrink 

med underlag av konstgräs. Den är speciellt tänkt för fotboll och basket. Det lämpar 

sig också för innebandy utomhus. Kostnaden för anläggningen uppgick till 1,5 

miljoner kronor, varav 600 000 kronor kom från Västergötlands idrottsförbund och 

resten från Trollhättans Stad (trollhattan.se). 

Projekt riktat mot ungdomar och föreningslivet år 2010. IFK Trollhättan fick år 

2010 drygt 870 000 kronor av statliga Ungdomsstyrelsen. Pengarna var öronmärkta 

för att läggas på ett projekt som riktar sig mot att få inaktiva ungdomar i åldrarna 

mellan 12-25 år att delta i föreningslivet. Satsningen riktade sig till ungdomar i 

Kronogården och Lextorp och flera föreningar fick chansen att visa upp sig. På så sätt 

kunde de eventuellt rekrytera nya medlemmar. Projektets syfte var att 

fotbollsföreningen tillsammans med Trollhättans Stad skulle ta reda på vad 

ungdomarna i stadsdelen ville göra på sin fritid. Ungdomarna själva gavs också 

chansen att starta egna föreningar. IDK Trollhättan var huvudansvarig (trollhattan.se). 

Lokalt poliskontor år 2011. År 2011 fick Kronogården och Lextorp en egen liten 

polisstyrka. Fyra så kallade tillitspoliser fokuserar på att förhindra nyrekryteringen till 

kriminella gäng i de två områdena (ttela.se) 

46

Växjö ‐ Araby 

Araby är en stadsdel i Växjös tätort med drygt 6000 boende (scb.se). Araby byggdes ut mellan 

åren 1963-1971 och har en fysisk struktur dominerad av lamellhus i tre till fyra våningar. 

Samtliga lägenheter i bostadsbeståndet är hyresrätter förvaltade av de två kommunala bolagen 

Växjöhem AB och Hyresbostäder i Växjö AB. Araby ligger nära Växjö Centrum och 

naturområden. Trots närheten till Växjö Centrum beskrivs stadsdelen som isolerad och 

avskärmad från övriga tätorten av omkringliggande vägar och stora parkeringsytor. Områdets 

styrkor är bland annat dess strategiska läge nära tätortens centrum, ett aktivt föreningsliv, 

mycket grönska, stor stadsdelspark samt tillgång till mötesplatser (Bunar, 2011, s.42). Innan 

Växjö kommun 2007 tecknade ett lokalt utvecklingsavtal med staten hade kommunen inte 

haft egna långsiktiga utvecklings – och antisegregerande program för Araby, trots en god 

kännedom om stadsdelen inneboende problematik (Bunar, 2011, s.30-32, Planprogram för 

Araby, 2009, s.4). Det har med andra ord saknats ett genomtänkt och strukturerat helhetsgrepp 

om segregationen i Araby. Nedan följer åtgärder som har genomförts i Araby. 

Ändring av planen för Dalbo centrum år 1986. Dalbo centrum är Arabys 

stadsdelscentrum. Genom en ändring av regleringen av markanvändningen från handel 

till bostäder och centrumuppbyggelse möjliggjordes uppförandet av bland annat 

servicehus, dagcentral och vårdcentral intill Dalbo centrum. De nya huskropparna fick 

en utformning som avvek mot de befintliga bostadshusen och centrumhusen (Ketola, 

1998, s.4). 

Arabyprojektet år 1996-1999. Projektet ingick i Boverkets Sydlänsprojekt som 

syftade till att öka det lokala inflytandet med samhällsplaneringen som instrument 

(Ketola, 1998, s.1). Aktiva aktörer var kommunen, Växjöhem AB, Hyresbostäder i 

Växjö AB, hyresgästföreningen, Polisen, Landstinget, Arbetsförmedlingen, 

Försäkringskassan, lokala föreningar samt olika studieförbund. Under Arabyprojektet 

genomfördes fysiska åtgärder likt: Anläggning av en ny fotbollsplan, 

iordningsställande av Arabyparken, en uppsnyggning av smalspåret genom Araby och 

öppnandet av Tallgården med café, kontor och lokaler. Tallgården är ett av de projekt 

som utpekades som framgångsrikt (Ketola, 1998, s.20). De fysiska åtgärderna 

kombinerades med diverse sociala insatser likt utbildningar för boende, IT-projekt 

samt försök till ökat engagemang från medborgarna. De flesta av dessa åtgärder 

upplevdes som positiva av boende och lokalt aktiva, även om det fanns tveksamhet 

kring vilka motiv och vems initiativ som hade lett till att olika projekt startats (Ketola, 

1998, s.16). Under Arabyprojektet ansågs det råda en bristande kommunikation mellan 

boende och kommunala tjänstemän och politiker. Hur åtgärderna inom Arabyprojektet 

hängde samman var också oklart och gemensamma strategier saknades (Ketola, 1998, 

s.28). Bostadsbolagens roll i Arabyprojektet var diffus. Bostadsbolagen ansågs inte 

själva ha sett beröringspunkter mellan de egna insatserna och utvecklingsprojektet. 

Bostadsbolagen såg främst till ”sina” delar av Araby, vilket inte främjade 

uppmärksamheten på vad som skiljde de olika delområdena åt (Ketola, 1998, s.28). De 

lokalt aktiva var ändå i regel nöjda med bostadsbolagens satsningar. 

Resurs Araby år 2008-2010. Detta var ett kommunalt projekt under det urbana 

utvecklingsarbetet i Araby. Projektet bestod av kompetensutveckling och riktade sig 

mot arbetslösa i Araby i första hand och i andra hand Växjö som helhet. Coacher 

vägledde de deltagande om arbetsmarknadsmöjligheter, rådgivning kring deltagarnas 

47

hälsa samt utvidgning av deltagarnas sociala nätverk genom kontakter med föreningar 

utanför stadsdelen (Bunar, 2011, s.105). Kommunen ansökte om ekonomiska medel 

från ESF-rådet och blev beviljad 7.7 miljoner kronor för detta. Under det första året 

deltog 200 personer i olika åtgärder. En utvärdering efter ett års verksamhet visade på 

att insatsen hade bra kringorganisation, god tillgång på mötesplatser och bra verktyg 

att arbeta med gentemot deltagarna (Bunar, 2011, s.106). 

Nya företagslokaler år 2008. Araby har haft en brist på lokaler till företag som 

önskat etablera sig i stadsdelen. Genom det urbana utvecklingsarbetet initierades 

åtgärder för detta. En arbetsgrupp bestående av Växjöhem AB, Hyresbostäder i Växjö 

AB, Näringslivskontoret, ALMI (en organisation för att främja utvecklingen av 

mindre företag)och kooperativet Macken jobbade med denna fråga med start 2008. I 

samband med detta upplät de kommunala bostadsbolagen Växjöhem AB och 

Hyresbostäder i Växjö AB en del av sina tvättstugor till personer som bland annat 

önskade få starta frisörssalong. Salongägarna betalade ingen hyra, men såg till att 

sköta skötseln av tvättstugorna (Bunar, 2011, s.102). De kommunala bostadsbolagen 

hade ansvaret för åtgärderna. 

Tjejer Emellan med start år 2008. Ett projekt initierat under det urbana 

utvecklingsarbetet som går ut på att erbjuda tjejer aktiviteter, arrangemang och 

samhällsinformation. Projektet kom till efter önskemål från tjejer i Araby om 

förändringar av deras organiserade fritid eftersom fritidsgårdarna är dominerade av 

pojkars närvaro. En referensgrupp bestående av representanter från olika institutioner 

(Polisen och svenska kyrkan)och lokala eldsjälar bildades våren 2008 och fick 90 000 

kronor från tre kommunala förvaltningar för att utveckla en verksamhet med tjejer 

som målgrupp. Projektet fick även 1.2 miljoner kronor i anslag från Allmänna 

arvsfonden i juni 2009. Även om projektet i sig inte var ett direkt resultat av det lokala 

utvecklingsarbetet fick det en större dignitet som projekt tackvare det. Samtidigt sågs 

det som en del i ett sammanhang, där personal och ansvariga fick en känsla att det var 

en del i ett större utvecklingsarbete (Bunar, 2011, s.82). Tjejer Emellan är fortfarande 

aktivt i Araby. 

Projekt för Arabyparkens nya rosenträdgård och lekplats år 2009-2010. Boende 

hade efterfrågat fler aktiviteter och en tydligare parkkänsla i Arabyparken 

(Planprogram för Araby, 2009, s.10). Av denna anledning anlade kommunen en 

rosträdgård med ett femtiotal rosor som planterades hösten 2009. På lekplatsen finns 

plats för aktiviteter likt klätterlek, gungor, en asfaltplan för landhockey och basket 

samt en beachvolleyplan (vaxjo.se). 

Ombyggnation och renovering av Arabyskolan år 2011. Arbetet påbörjades 2009 

och färdigställdes 2011. Bland åtgärder kan nämnas att fritidsgården flyttades och 

öppnades upp mot Dalbo centrum, skolans innergård rustades upp, skolbyggnaden 

blev mer tillgänglig för rörelsehindrade och slöjdsalarna samt gymnastiksalen byggdes 

om (vaxjo.se). Detta är en fysisk åtgärd som har varit efterlyst sedan länge. Åtgärden 

är menad att leda till ökad attraktivitet, vilket kommer att medföra ökad trivsel och 

förhoppningsvis verka för att elever inte byter skola (Bunar, 2011, s.73). 

Arbetsgruppen bakom satsningen bestod av rektorer från de lokala skolorna, en 

doktorand i pedagogik, en koordinator samt en förvaltningschef. Olyckligtvis har 

åtgärden även visat att Araby genom detta riskerar att få ett överskott på lokaler och 

diskussioner om vad som ska göras åt detta har därför uppstått (Bunar 2012, s.34). 

48

Araby Park Arena och näridrottsplats år 2011. Enligt en undersökning gjord av 

Växjöhem AB visade det sig att hyresgästerna i Araby prioriterade ett allaktivitetshus i 

området (Växjöhem AB, 2007, Årsredovisning, s.6). Ett allaktivitetshus för idrott och 

kulturevenemang kom också att byggas vid namn ”Araby Park Arena”. Huset 

innehåller en sporthall samt ett spelrum för musik, dans, teater och konstutställningar. 

Verksamheten drivs av kultur- och fritidsförvaltningen, Växjöhem AB och 

Hyresbostäder i Växjö AB. Strax intill denna aktivitetshall finns bland annat en ny 

fotbollsplan. Arabys ungdomar påstår att många ungdomar från stadsdelen Teleborg 

kommer till Araby för att spela fotboll på den nya planen och umgås i aktivitetshallen 

(Bunar 2012, s.37). Tillkomsten av Araby Park Arena har dock även lett till viss 

otrygghet i närområdet eftersom yngre killar ”hänger” där och inte sällan slänger 

kommentarer efter förbipasserande. Sedan den lokala tidningen har rapporterat om 

detta har trygghetsvärdar, bland dem Arabybor, anställts. Dessa nyheter i media har 

givetvis inte bättrat på stadsdelens redan dåliga rykte (Bunar, 2012, s.69). Fysiska 

insatser, likt denna, är en bidragande orsak till att det händer mycket i Araby enligt 

stadsdelens ungdomar. Två vanliga beskrivningar som ungdomar ger området är att 

området sägs vara modernt och att allt är så nytt. Det har väckt en känsla av stolthet 

bland ungdomarna, inte minst i relation till andra områden i Växjö. Detta har ansetts 

varit särskilt viktigt för stadsdelens ungdomar eftersom deras identitet till stor del 

härrör från var de bor och vad området symboliskt står för, vilket leder till jämförelser 

mellan Araby och andra stadsdelar (Bunar 2012, s.71). Araby Park Arena har ingett en 

särskild stolthet bland ungdomarna i Araby (Bunar, 2012, s.79). 

Växjös höjdare invigs år 2011. Ett sextonvåningshus i Araby byggdes av det 

kommunala bostadsbolaget Växjöhem AB och stod klart hösten 2011. Huset är Växjös 

högsta byggnad. Detta hus är tänkt att bli ett nytt landmärke i stadsdelen och 

innehåller såväl lokaler för affärsverksamhet i botten (bland dem medborgarkontoret) 

och 44 stycken hyreslägenheter. Vid inflyttningen var allt uthyrt, såväl bostäder som 

lokaler (Växjöhem AB, 2011, Årsredovisning, s.4). Många av de inflyttade har 

kommit från andra delar av Växjö, vilket kan anses vara en framgång för en 

socioekonomiskt svag stadsdel som Araby (hemhyra.se). Växjös höjdare fick Växjö 

kommuns byggnadspris 2011 och har ingett en särskild stolthet både bland vuxna som 

bland ungdomar i Araby (Bunar, 2012, s.60-61). 

Ett konststråk anlades i Araby år 2011. Förhoppningen är att konststråket med sina 

olika utsmyckningar, likt väggmålningar, ska locka människor utifrån att besöka 

området. Samtidigt ska det också skapa naturliga mötesplatser för de boende 

(Växjöhem AB, Årsredovisning 2011, s.5). Bakom satsningen står Växjöhem AB och 

projektbyrån Wallride. 

Medborgarkontoret i Araby invigdes år 2011. Idén bakom satsningen var att 

komma närmare medborgarna och nå ut till olika målgrupper på ett helt annat sätt än 

vad myndigheter dittills hade förmått göra. Medborgarkontoret hyser mestadels 

kommunala representanter från olika förvaltningar. Sedan april 2012 har även 

Arbetsförmedlingen en förmedlare på plats. Medborgarkontorets uppgift är att ge 

vägledning och samhällsinformation till invånarna för att de ska kunna navigera rätt 

bland svenska myndigheter, men man har ingen myndighetsutövning. Den kommunala 

förvaltningen ”Arbete och Välfärd” står bakom satsningen (Bunar, 2012, s.48). 

49

Källförteckning 

Borås 

AB Bostäder i Borås, Borås Stad och Hyresgästföreningen (2007) Vad är viktigt för 

Hässleholmen och alla som bor här? 

AB Bostäder i Borås (2009) Årsredovisning 2009. 

AB Bostäder i Borås (2010) Årsredovisning 2010. 

Borås Stad (2009) Hässleringen. Revideras strategisk stadsdelsplan för Hässleholmen, Borås. 

Payoff (2011) Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Kedjan. Slutrapport, Borås. 

http://www.bt.se/nyheter/boras/tva-nya-rondeller-till-hassleholmen(415957).gm 

http://www.boras.se/forvaltningar/tekniskaforvaltningen/tekniskaforvaltningen/parkochgrono 

mraden/varaparker/fjardingsparken.4.82f0a312665003f0d800055314.html 

http://www.boras.se/forvaltningar/stadsdeloster/stadsdelsforvaltningenoster/aldreomsorg/aldre 

omsorg/vardochomsorgsboende/vardochomsorgsboende/vaglangdsgatan153.4.e16926112bcd 

91ede6800057313.html 

http://www.boras.se/download/18.30e3e01312f0c73b07d8000749/Kulturn%C3%A4mnden.p 

df 

http://www.boras.se/forvaltningar/stadsdeloster/stadsdeloster/bibliotekochkultur/hasslehusbibl 

iotek.4.e16926112bcd91ede6800060055.html 

http://www.bostader.boras.se/index.php?page=areainfo_512 (2012-06-29). 

http://www.bostader.boras.se/index.php?page=Fiberprojekt. 

http://www.splitvisionboras.se/www/live/splitvision/standard1.aspx?TreeID=4004 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=940318 


http://www.ma-arkitekter.se/?p=299 

http://www.scb.se/Pages/ThematicAreaTableAndChart____317531.aspx 

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=norrby_och_hassleholmen_ 

far_utokad_service&videoid=1305888. 

Göteborg 

Andersson, Åsa (2004) Bergsjön – del av segregerad storstad, Göteborgs universitet, 

Göteborg. 

50

Bostadsbolaget (2010) Trivas nr 1 2010. En tidning för dig som bor hos Bostadsbolaget, 

Göteborg. 

Boverket (2004) Från två till 120 anbud – En rapport från Gårdstensbostäder om sänkta 

byggkostnader och lägre hyror vid upphandling av ombyggnad av flerbostadshus i Göteborg, 

Karlskrona. 

Boverket (2005) Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer, Karlskrona. 

Boverket (2007) Så fick miljonprogrammet ett nytt ansikte – En rapport från 

Gårdstensbostäder om ombyggnaden av flerbostadshus i östra Gårdsten, Göteborg, 

Karlskrona. 

Boverket (2008) Gårdsutveckling i miljonprogramområden, Karlskrona. 

Förvaltnings AB Framtiden (2001) Årsredovisning 2008. 



Gårdstensbostäder (2011) Årsredovisning 2011. 

Gårdstensbostäder (2007) Gårdsten 10 år senare, Göteborg. 

Göteborgs Stad (2005) Storstad. Om Storstadssatsningen i Göteborg, Göteborg. 

Göteborgs Stad (2008) Bergsjön. Beskrivning av stadsdelen, Göteborg. 

Göteborgs Stad (2011) Tillväxt Biskopsgården – Ett EU-projekt inom hållbar stadsutveckling 

2009-2011, Göteborg. 

Hansson, Einar (1989) Stadsstudier och stadsförnyelse – ett pedagogiskt perspektiv. 

Erfarenheter från Norra Biskopsgårdens Stadsstudiecentrum, Chalmers tekniska högskola, 

Göteborg. 

HjällboBostaden (2012) 13 år med HjällboBostaden, Göteborg. 

Holmberg, Helena (2009) Trygga, säkra, attraktiva stadsdelar. En utvärdering av lokala 

partnerskap mellan fastighetsägare, Kunskapsproduktion AB, Göteborg. 

Kuusela, Kirsti (1998) Projekt i Bergsjön. Bergsjöns framtid. 

Lökken, Kerstin (2004) ”Gårdsten det är mitt ställe – det är hemma”. Utvärdering av 

Storstadssatsningen i Gårdsten, Göteborgs universitet, Göteborg. 

Matsson, Birgitta (1983) Jovisst behövs arbetsplatser, men…Rapport om försök att etablera 

arbetsplatser i Gårdsten, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm. 

51

Schulz, Solveig, Jivén, Gunila, Malmqvist, Inga, Stenberg, Jenny och Lotta Särnbratt (2004) 

Arkitektur betyder. Om trygghet och trivsel i fyra stadsdelar. Rapport i utvärderingen av 

Storstadssatsningen i Göteborg, Chalmers Arkitektur, Göteborg. 

Stenberg, Jenny (2004) Hur får vi hela Göteborg engagerade i detta? Utvärdering av 

Storstadssatsningen i Norra Biskopsgården, Göteborgs universitet, Göteborg. 

Törnquist, Anders (2005) Allting förändras men ingenting förgås. Summerande utvärdering 

av Storstadssatsningen i Göteborg, Göteborgs universitet, Göteborg. 

Wahlström, Lage (2000) Trygghetsgruppen i Hjällbo. Ett exempel på brottsförebyggande 

arbete, Göteborgs universitet, Göteborg. 

http://www.framtiden.se/sv/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2009/Vindkraftverket-i-Gardsten-invigt/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Om-Gardstensbostader/Gardstens-Milstolpar/Invigning- 

Dalen/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Om-Gardstensbostader/Gardstens-Milstolpar/Bankomat/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Om-Gardstensbostader/Gardstens- 

Milstolpar/Trygghetsgruppen/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Om-Gardstensbostader/Gardstens-Milstolpar/Snabbuss- 

Gardsten/ 


Milstolpar/Salviaterrassen/ 


Milstolpar/Vindkraftverket/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Leva-i-Gardsten/Gardstensbyran/ 

http://www.gardstensbostader.se/sv/Leva-i- 

Gardsten/Gardstensbyran/http://www.byggindustrin.com/nyheter/omgorningen-av-gardstengav-samhallsekon__5157 

http://www.goteborgslokaler.se/sv/gardstencentrum/Om-Torget/ 

http://www.goteborgslokaler.se/hjallbocentrum/ 

http://www.goteborgslokaler.se/sv/bergsjoncentrum/Om-Torget/ 

http://www.goteborgslokaler.se/sv/Aktuellt/EU-projektet-Centrumutveckling-i-Partnerskapar-nu-avslutat-/ 



52

http://www.hemhyra.se/artikel/vastra-gotaland/premiar-solceller-pa-hyreshus-i-hjallbo-1828 

http://www.hemhyra.se/artikel/vastra-gotaland/nu-startar-kameraovervakningen-i-norrabiskopsgarden-3716 

http://www.hemhyra.se/artikel/trygghet/ljus-i-tunneln-ska-oka-tryggheten-8212 

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/naringsliv,friskvaderstorget_uppfraschat 

http://www.solvadersbyn.se/ 

https://www.bostadsbolaget.se/For-vara-hyresgaster/Listsida---kategorier/Naridrottsplatsen- 

Vaderleken-invigd/ 

https://www.bostadsbolaget.se/Om-bostadsbolaget/Pressrum/Pressmedelandenyheter/Omradet-har-blivit-tryggare-och-det-gor-att-jag-vill-fortsatta-bo-har-/ 

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/bostadsbolaget/pressrelease/view/sista-dagarnafoer-bostadsbolagets-uppskattade-sommarvaerdar-783516 








http://www.direktpress.se/goteborg/Nordost/Nyheter/Sankt-Malkekyrkan--Bergsjons-nyavackra-stolthet/ 

http://www.goteborg.se/wps/portal/ServiceGuide?sgid=2274&sgtitle=Sandeklevshallen%20- 

%20Serviceguiden 

http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/ideblad/Spontanfotboll.pdf 


Kristianstad 

AB Kristianstadsbyggen (2005) Årsredovisning 2005. 

AB Kristianstadsbyggen (2006) Årsredovisning 2006. 

Boverket (2010) Sammanställning av projekt som fått stöd för att stärka tryggheten i stads- 

och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv, Karlskrona. 

53

Hagerman, Lena (2010) Två år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården, Kristianstad. 

Hagerman, Lena (2011) Tre år med det lokala utvecklingsavtalet. Gamlegården, Kristianstad. 

Hagerman, Lena, Al-Burhan, Rasha och Amala Lindell (2011) Sammanställning och 

projektutvärdering av ”Sommarjobb – Unga vuxna på Gamlegården”, Kristianstad. 

Högskolan Kristianstad (2007) Familjehuset Näsby – en utvärdering för utveckling, 

Kristianstad. 

Svensson, Bertil (2012-08-30) Telefonintervju med områdeschef inom ABK 

http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Nyhetsarkiv1/Ljus-sprid-over- 

Gamlegarden/ 

http://www.kristianstad.se/sv/Om-kommunen/Styrning-ochforvaltning/Forvaltningarna/Arbete-och-valfard/Barn--och-ungdomsenheten/Familjehuset- 

Nasby/ 

http://www.kristianstadsbladet.se/incoming/article826464/Gamlegaringrdsparken-byggsom.html 

http://www.it-stugan-kristianstad.se/#itstugan.html 


Landskrona 

Bostaden och Landskrona stad (2007) Centrum & Österlyftet. Tryggt boende, Landskrona. 

Brottsförebyggande rådet (2009) Kameraövervakning i Landskrona. En utvärdering, 

Stockholm. 

Engleson, Emma (2007) Landskrona. En stad med stor potential, Chalmers Tekniska 

Högskola, Göteborg. 

Gustafsson, Jenny & Lisa Ekström (2010) Ett lyft för civila samhället. Utvärdering av 

Centrum & Österlyftets inverkan på det civila samhället i Landskrona Stad. 

Landskrona hem (2011) Årsredovisning 2011. 

Landskrona stad (2004) Utvecklingsplan 2000+. På rätt kurs för hållbar utveckling, 

Landskrona. 

Landskrona stad (2007) Centrum – och Österlyftet. Strategisk Stadsdelsplan 2007, 

Strategikontoret, Landskrona. 

Landskrona Stad (2010) Landskronas vägval – antingen eller…Stadsdirektör Peter Billquist, 

Landskrona. 

54

Landskrona stad och Polisen (2012) Trygghetsvandringar. En rapport om 

trygghetsvandringar och Landskrona. 

Landskrona stad (2012) PM Stadsbyggnadsstrategi utkast, Landskrona. 

Rönnberg, Ingegerd (2004) Slitet kvarter fick nytt liv, Fastighets Folket nr 1 2004. 

http://landskrona.lokaltidningen.se/centrum--%C3%B6sterlyftet-har-avslutats- 

/20100914/artikler/100919890/. 

http://www.landskrona.se/Invanare/Trafik--teknik/pagaende-projekt/Saluhallstorget.aspx. 

http://mobil.hd.se/landskrona/2012/05/21/osterupprustning-smygstartar-pa/ 

http://mobil.hd.se/landskrona/2011/12/18/kommunen-ointresserad-av-lyft-i/ 

http://mobil.hd.se/landskrona/2010/03/19/byggstart-till-hosten-av-fler-hus/ 

http://mobil.hd.se/landskrona/2010/02/12/slut-pa-kameraovervakning-i/ 

http://mobil.hd.se/landskrona/2012/02/21/fritt-fram-for-fri-parkering-pa/ 

http://www.landskronahem.se/uploads/file/pdf/arsredovisningar/LaHem_redov_2005.pdf 


http://www.cityidrott.se/index.php/vad-aer-cityidrott 

Malmö 

Andersson, Berit, Liedholm, Marianne, Otterbeck, Jens, Salameh, Eva-Kristina, Sörensen, 

Jill, Trulsson, Jenny och Sigrid Ullberg (2003) Fyra stadsdelar – fyra vägar mot integration. 

Storstadssatsningen i Malmö. Utvärdering av demokratiarbete och skolprojekt, Malmö Stad. 

Blomé, Gunnar (2010) Ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i bostadsområden. Två 

praktiska exempel. Bilaga 3 till rapporten Social hållbar stadsutveckling – en 

kunskapsöversikt, Boverket, Karlskrona. 

Edström, Nina och Emil Plisch (2005) En känsla av delaktighet. En studie av 

underifrånperspektivet i Storstadssatsningen, Mångkulturellt centrum, Botkyrka. 

Liedholm, Marianne och Göran Lindberg (2006) Sevedssatsningen – ett försök med 

nätverksstyrning & Brobyggare mot skolor, sociologiska institutionen, Lunds universitet. 

Lööw, Johanna (2010) Odla i staden för välbefinnande. Om Sevedsbornas upplevelser av 

Barn i stans odlingsprojekt, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. 

Malmö stad (2010) Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården, Rosengård 

stadsdelsförvaltning, Malmö. 

Malmö stad (2012) Planprogram Herrgården och Rosengårdsfältet, Malmö. 

55

MKB (2007) Kundtidning Nr.4, Malmö. 

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Forebyggande-ochfritidsverksamhet/Bricks---ungdomsverksamhet-16-25-ar.html 

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Pa-gang-i- 

Rosengard/Rosengardsbadet.html 

http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Idrottsanlaggningar/Ishallar.html 

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Pa-Gang/Byggen-stadsmiljo.html 

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Sodra-innerstaden/Seved-/Motesplats- 

Seved.html 

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Rosengard/Nyhetsarkiv- 

Rosengard/Nyhetsarkiv-Rosengard/3-25-2010-Fler-socialarbetare-pa-narpolisen-i- 

Rosengard/Polisen-ser-positivt-pa-samarbetet.html 

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Sodra-Innerstaden/Seved-/arkivseved/10-15-2010-Battre-belysning-pa-Seved.html 

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vimed.../Omradesprogram/Nyheter/Nyheter-omradesprogram/4-7-2011-Bricks-Music-Factoryar-invigt.html 

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Sodra-innerstaden/Seved-/arkivseved/7-24-2012-Bolltrix-pa-nya-planen.html 

http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Sodra-Innerstaden/Seved-/arkivseved/8-11-2011-Ung-i-Seved-bytte-kvastar-mot-fiskespon.html 

http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arena-305/Arena-305/Historik.html 

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/drommen-om-landet-lever-i-stan/ 

http://www.drommarnashus.se/historik.aspx 

http://www.hemhyra.se/artikel/skane/klartecken-kameraovervakning-pa-seved-nattetid-11294 

http://www.hemhyra.se/artikel/skane/satsningen-pa-seved-summeras-12546 

http://mosaika.wordpress.com/2008/03/ 

http://www.odlaistan.nu/omoss/ 

56

http://www.barnistan.info/ 



Stockholm 

AB Stockholmshem (1998) Stadsdelsskrift om Rinkeby, Stockholm. 

Boverket (2010) Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt, Karlskrona. 

Bunar, Nihad (2004) Det går bra, men det ser fortsatt dåligt ut. Organisationen och 

tillämpningen av lokala utvecklingsavtal i Stockholms kommun, Södertörns högskola, 

Huddinge. 

Governo (2010) Järvalyftet – erfarenheter och utvecklingsmöjligheter, Stockholm. 

Hanström, Maj-Britt och Rolf Johansson (1994) Rinkeby. Förort i förvandling, avdelningen 

för byggnadsfunktionslära, KTH, Stockholm. 

Kings, Lisa (2004) När centrala direktiv möter lokala aktörer. Storstadssatsningen i Tensta 

och Rinkeby, Södertörns högskola, Huddinge. 

Ljungar, Erik (2004) Ställföreträdande nätverk? Tillväxt – och arbetsmarknadsinsatser inom 

Storstadssatsningen i Tensta och Rinkeby, Södertörns högskola, Huddinge. 

Ländin, Annsofie (2004) ”…och förvaltningen ska vara med…” Målområdet Trygghet och 

trivsel inom Storstadssatsningen i Stockholms stad, Södertörns högskola, Huddinge. 

Olson, Lina (2008) Den självorganiserade staden. Appropriation av offentliga rum i Rinkeby, 

Lunds universitet, Lund. 

Pappas, Christos (2008) Ett Folkets Hus i världens mitt. En bok om Rinkeby då och nu, 

Premiss förlag, Stockholm. 

Stockholms Stad (2002) Boutställning i Tensta. Förstudie, Stockholm. 

Stockholms stad (2009) Trygghet i fastigheter och utemiljö / Brottsförebyggande rådet i 

Rinkeby-Kista, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm. 

Stockholms Stad (2011) Rinkeby-Kista 2011. Stadsdelsområdet, Stadsdelsnämnden, 

Stadsdelsförvaltningen, Stockholm. 

Stockholms Stad (2012) Checklista våren 2012. 100 punkter för ett bättre Järva! – på väg 

mot ett Stockholm i världsklass, Stockholm. 

Stockholms Stad (2012) Järva 2030. Framtidsvisionen blir verklighet, Stockholm. 

http://www.bergkrantz.se/projekt/71 

57

http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Trafik--Stadsmiljo/RK_Lekpark-rustas/ 

http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-ochbolag/Stadsdelsforvaltningar/Spanga-Tensta/Tensta-Parkour/ 

http://www.stockholm.se/Fristaende 

webbplatser/Fackforvaltningssajter/Stadsledningskontoret/Jarvalyftet/dethanderpajarva/Obam 

aeffekten-gav-dromstart-for-Rinkebyakademien/ 

http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Gator-och-torg/Belysning/Avslutadebelysningsprojekt/ 

http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Stadsledningskontoret/Jarvalyftet/dethanderpajarva/Narfritidsgarden-inte-rackte-till/ 

http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Rinkeby-Rinkebystraket-111/ 

http://www.irinkeby.nu/Siteverktygdata/1/1/146/page5.htm 

http://www.rinkebyfolketshus.com/hist.html 

http://www.tenstacc.se/2b/ 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svarsalda-radhus-hyrs-ut_246729.svd 

http://tenstatraff.se/?page_id=3 

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/sprid-inte-ross-konceptet-till-fler-stockholmsskolor 

http://www.tenstacentrum.com/web/Bredang_3.aspx 



Södertälje 

Brottsförebyggande rådet (2011) Lokala poliser. Hinder och möjligheter med lokala 

poliskontor, Stockholm. 

Graflunds (2011) Årsredovisning 2011. 

Hajighasemi, Ali (2005) Att bryta den beständiga segregationen. Fallet Södertälje, 

Södertörns högskola, Huddinge. 

Hajighasemi, Ali et al (2006) Slutrapport. Experiment, motstånd, makt. Det kommunala 

integrationsarbetet och storstadssatsningen i Södertälje, Södertörns högskola, Huddinge. 

Lago, Lena (2011) Hovsjöbyggarna. Seminarium: Vad händer i Hovsjö? Hämtad från: 

http://www.youtube.com/watch?v=bqoaMMJzvuM 

58

Lawson, Adolphe (2002) Storstadssatsningen i Södertälje och Huddinge. En process för 

demokratiutveckling och förvaltningsförnyelse, Södertörns högskola, Huddinge. 

Lindström, Jonas (2002) Ett demokratiskt experiment. Ronna och Geneta, Södertälje kommun, 

Södertörns högskola, Huddinge. 

Lindström, Jonas (2003) Storstadssatsningen i Södertälje. Strategier och arbetssätt i fyra 

bostadsområden. Delrapport i utvärderingen av Storstadssatsningen, Södertörns högskola, 

Huddinge. 

Södertälje kommun (2011) Utvärdering av erfarenheterna kring Ronna spontanidrottspark, 

tjänsteskrivelse, Kultur – och fritidsnämnden, Södertälje. 

Södertälje kommun (2011) Utvecklingsplan för Ronna. Ett projekt inom URBACT 

II/RegGov, Södertälje. 

Telge Hovsjö AB (2011, nr.3) Hovsjöbo, Södertälje. 

Telge Hovsjö AB (2008) Telge 2020, Södertälje. 

Telge Hovsjö AB (2008) Årsredovisning för Telge Hovsjö AB räkenskapsåret 2008. 




http://www.telge.se/TelgeHovsjo/Hovsjonatt/ 

http://www.telge.se/TelgeHovsjo/Hovsjobyggarna/ 

http://www.telge.se/ImageVault/Images/id_7823/scope_0/ImageVaultHandler.aspx 

http://www.sodertalje.se/Se--gora/Idrott/Spontanidrottsplatser/Hovsjokonstgrasplan/ 

http://www.sodertalje.se/Se--gora/Idrott/Spontanidrottsplatser/Ronna-spontanidrottsplats/ 

http://www.sodertalje.se/Stad-miljo--boende/Trafik-- 

Stadsmiljo_/Parker_och_narnatur/Sa_har_blev_det/ 

http://www.sodertalje.se/Nyhetsarkiv/Bilbyggarskola_pa_Scania__ett_stralande_samarbete_/ 

http://www.sodertalje.se/Nyhetsarkiv/Nihan_Seyhan_fick_5i12-priset/ 

http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Omkommunen/Press/Pressmeddelanden/Kommunen-bidrar-till-kampanjen-pa-natet- 

Tillsammans-kan-vi-gora-Sodertalje-battre/ 

59

http://www.sodertalje.se/Stad-miljo--boende/Tryggare-Sodertalje/Trygghetsprogram/16punkter-for-okad-trygghet/ 

http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Omkommunen/Press/Pressmeddelanden/Hovsjo-fritidsgard-inviger-Internetcafe-ochstyrketraningsrum/ 

http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Omkommunen/Press/Pressmeddelanden/Biblioplaya_2006__Hovsjo_bibliotek_flyttar_till_strand 

en/ 

http://www.sodertalje.se/Stad-miljo--boende/Tryggare-Sodertalje/Effektiv-samverkan/ 

http://www.sodertalje.se/Nyhetsarkiv/Bilbyggarskola_pa_Scania__ett_stralande_samarbete_/ 

http://www.lulea.se/download/18.4e7f29ae12bc946225a80001506/Urbant+utvecklingsarbete 

+%C3%A5rsredovisning+2009.pdf 

http://polistidningen.se/2010/07/pa-kontoret-om-poliskontoren-i-stockholm/ 

http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2012-04-02-lokala-poliskontor-har-for-attstanna.html 

http://www.svt.se/2.33538/1.2747427/ronnaelever_fick_egna_datorer 


http://www.atea.se/pressmeddelanden/2012/ronnaskolan-i-soedertaelje-ska-foerbaettraresultaten-med-hjaelp-av-it/ 

http://karriar.scania.com/pa_gang/nyheter/2012/sommarlov-pa-scania.aspx 

Trollhättan 

Andersson, Mikaela (2008) ”Jag trivs jättebra här, jag skulle aldrig flytta härifrån” – En 

kvalitativ studie om bilden av stadsdelen Kronogården och engagemanget för dess utveckling, 

Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet. 

Europeiska socialfonden (2012) Arbete – Företagsamhet i Kronogården. Slutrapport 

genomförande. 

Herrman, Margaretha (2004) Kronogårdsprocessen – exemplet på ett nytt sätt att lösa 

samhällsproblem?, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 

Integrationsverkets Rapportserie (2002) Helhetssyn eller underifrånperspektiv? En 

jämförande analys av Blommansatsningen i Norrköping, Landskrona, Trollhättan och 

Eskilstuna, Integrationsverket, Norrköping. 

Karlsson, Madeleine (2009) Kronogårdsprocessen – en undersökning av ett riktat 

integrationsprojekt, Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet. 

60

Rebelius, Karin och Bengt Söderström (1998) Exemplet Kronogårdsprocessen: En 

dokumentation, Integrationsberedningen, Svenska kommunförbundet, Stockholm. 

Rörby, Martin (red.) (1996) En miljon bostäder, Arkitekturmuseet, Stockholm. 

Trollhättans Stad (2009) Riktlinjer för förnyelse av Kronogårdens centrala delar, 

Kommunstyrelsens förvaltning, Trollhättan. 

Trollhättans Stad (2009) Oktoberrapportering för 2009 avseende stadsdelen Kronogården, 

Trollhättan. 

Trollhättans Stad, Bostadsförsörjningsprogram 2011-2014, Trollhättan 

http://www.trollhattan.se/Documents/Politik/Styrdokument/Planer/Bo%20i%20Trollh%C3% 

A4ttan%202011-2014.pdf 

http://www.trollhattan.se/Documents/Hallbartsamhalle/Folkhalsa/Kvinnofrid/Trycksaker/Friska%20tag%20%E2%80%93%20Om%20h%C 

3%A4lsa.pdf 

http://www.trollhattan.se/Startsida/Nyheter/Pressmeddelanden-2010/Pressinbjudan--Nyidrottsplats-i-Trollhattan1/#5 

http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/trollhattan.pdf 

http://ttela.se/start/trollhattan/1.1396532-kronogarden-far-omradespoliser 

Växjö 

Bunar, Nihad (2011) Ett paraply för det gamla eller en grund för något nytt. Om urbant 

utvecklingsarbete i Växjö/Araby, Mångkulturellt centrum, Botkyrka. 

Bunar, Nihad (2012) Det händer saker hela tiden, men det är svårt att säga vad som är vad – 

Utvärdering av Urbant utvecklingsarbete i Växjö/Araby 2010-2011. 

http://www.vaxjo.se/-/VoFAB/Vi-bygger/Fardigstallda-byggen/Arabyskolan/ 

Ketola, Katja (1998) Araby-projektet. En utvärdering av ett lokalt utvecklingsarbete i 

bostadsområdet Araby i Växjö, Blekinges Tekniska Högskola, Karlskrona. 

http://www.vaxjo.se/-/VoFAB/Vi-bygger/Fardigstallda-byggen/Aktivitetshall/ 

Växjöhem AB (2005) Årsredovisning 2005. 



Växjö Kommun, Planeringskontoret (2009) Planprogram för Araby, Växjö Stad 

http://www.hemhyra.se/artikel/kronoberg/inflyttning-i-vaxjos-hogsta-hus-942 


61

Urbana utvecklingsområden 

Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling 

Juni 2012 

1

Innehåll 

1. Inledning 

1.1. Bakgrund 

1.2. Syfte 

1.3. Medverkande 

1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utveckling 

1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorer 

2. Övergripande områdesanalys 

2.1. Kriterier för urbana utvecklingsområden 

2.2. Analys av de 15 urbana utvecklingsområdena 

2.3. Jämförelser 

3. Stadsbyggnadsstrategier 

3.1. Utveckla stadskvaliteter 

3.2. Koppla samman staden 

3.3. Bygg tätt och blandat 

3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat 

3.5. Kombinera planering och dialog 

4. Avslutande refl ektion 

5. Referenser 

2

1. Inledning 

1.1. Bakgrund 

Boverket har inom ramen för arbetet med de 15 utvalda 

urbana utvecklingsområdena ett uppdrag att bygga upp 

och sprida kunskap som kan bidra till en positiv utveckling 

i stadsdelar med utbrett utanförskap. En viktig del i detta 

arbete är att knyta forskning närmare de kommuner som 

omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Denna rapport 

är ett led i arbetet med att öka kunskapen om på vilka sätt 

som stadsbyggandet kan bidra till en mer hållbar social och 

ekonomisk utveckling. 

1.2. Syfte 

Konsultuppdraget syftar till att ge en översiktlig bild av 

attraktiviteten i de 15 stadsdelar som enligt regeringsbeslut 

A2012/174/IU ska omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. 

Uppdraget syftar också till att lyfta fram viktiga stadsbyggnadsstrategier 

till stöd för en mer hållbar social och 

ekonomisk utveckling. 

Spacescape AB ansvarar för innehållet i rapporten. 

Boverket har inte tagit ställning till de rekommendationer 

och slutsatser som presenteras 

1.3. Medverkande 

Alexander Ståhle, Spacescape 

Tobias Nordström, Spacescape 

Staffan Swartz, Spacescape 

Ann Legeby, Arkitekturskolan KTH 

Uppdragsledare på Boverket: Åsa Dahlin 

3

1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utveckling 

Följande rapport redovisar översiktligt sociala 

och geografi ska förhållanden i de 15 urbana 

utvecklingsområdena. Även om de indikatorer 

som använts i områdesbeskrivningen ger en 

fi ngervisning om områdenas olika förutsättningar 

visar rapporten också på behovet av mer 

kunskap och mer omfattande analyser för att 

verkligen klargöra den byggda miljöns betydelse 

för socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. 

Med ‘byggd miljö’ menas här byggnader, 

anläggningar, gator, torg och parker. 

Stadsbyggnadsforskning har visat att den 

byggda miljön har en avgörande roll för stadens 

gångfl öden och i vilken omfattning platser 

används av såväl boende och besökare från 

andra stadsdelar. Exempelvis har bebyggelsetätheten 

och därmed befolkningsunderlaget visat 

sig vara av stor vikt för den lokala tillgången till 

service och handel. Stadsbyggnadsanalyser är 

således avgörande för att förstå hur stadsdelar 

kan utvecklas på ett mer hållbart sätt. 

För att exemplifi era behovet av relevanta 

stadsbyggnadsanalyser visar bilderna till höger 

två kartor av boendetäthet i Malmö. I den 

översta bilden redovisas boendetäthet inom 

varje basområde. Här förefaller stadsdelen 

Herrgården ha ett relativt stort underlag för 

service och handel. I den nedre kartan redovisas 

den “nåbara” boendetätheten inom ett 

gångavstånd. Avsaknaden av tydliga kopplingar 

i form av gator och gångvägar innebär här att 

stadsdelens underlag i själva verket är lågt. 

Exemplet illustrerar hur viktigt det är med 

relevanta stadsbyggnadsanalyser för förståelsen 

av stadsdelarnas behov och möjligheter. 

Inom ramen för denna utredning har det inte 

varit möjligt att genomföra analyser på en 

sådan detaljeringsnivå. Istället har en förenklad 

beskrivning av de 15 urbana utvecklingsområdenas 

förutsättningar gjorts med hjälp av 

statistik från SCB och en uppskattning utifrån 

kartmaterial i Eniro. De sociala förutsättningarna 

berör förvärvsfrekvens, gymnasiebehörighet 

och inkomstnivå i stadsdelarna. Dessa beskriver 

bland annat stadsdelarnas sociala utsatthet, 

humankapital och köpkraft. För att ge en bild 

av stadsdelarnas förutsättningar relativt andra 

stadsdelar i kommunen har statistiken jämförts 

med respektive kommunsnitt. De rumsliga 

förutsättningarna har beskrivits med hjälp av 

avståndet till city, boendetäthet, stadsdelens 

läge i staden (sammanhängande med andra 

stadsdelar eller isolerad) och centrumets läge 

inom stadsdelen. Dessa förutsättningar säger 

något om stadsdelarnas möjlighet till socialt 

och ekonomiskt utbyte med andra stadsdelar 

och underlaget för stadsliv, handel och service. 

Som kunskapsstöd inför det fortsatta arbetet 

har en lista på viktiga analyser sammanställts 

och stadsbyggnadsstrategier formulerats. Dessa 

berör vikten av att så väl utveckla grundläggande 

stadskvaliteter som förutsättningar för 

ett ökat socialt utbyte. 

Exempel på områdesstatistikens begränsningar: 

Stadsdelen Herrgårdens boendetäthet inom basområdet 

är stort.. 

...men boendetäthet inom gångavstånd lågt och 

därmed också det lokala underlaget för service och 

handel. 

4

1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorer 

Här nedan beskrivs indikatorer som kan 

användas i framtida studier för att ge en 

mer relevant bild av de urbana utvecklingsområdenas 

förutsättningar för en 

Stadsbyggnad Byggnad Befolkning 

Indikatorer 

Sociala 

Inkomstnivå 

Åldersfördelning äldre 

Åldersfördelning barn 

Utbildningsnivå 

Arbetslöshet 

Bilinnehav 

Trångboddhet 

Funktionsblandning 

Rumsliga 

Lägenhetsfördelning 

Upplåtelseformer 

Lokaler i gatuplan 

Ägoförhållanden 

Befolkningstäthet 

Tillgänglighet i gatunät 

Serviceutbud 

Handelsutbud 

Närhet till grönområde 

Tillgång till lekplats 

Tillgång till arbetsplatser 

Regional tillgänglighet 

Närhet till kollektivtrafi k 

hållbar stadsutveckling. Flera av indikatorerna 

fi nns nämnda i rapporter från FN, 

EU och Boverket samt i olika forskningsrapporter. 

Analyser 

Medelinkomst (prisbasbelopp) 

% över 65 år 

% under 18 år 

% med högskolebehörighet 

% arbetslösa 

% av boende som äger minst en bil 

m2 boyta per boende 

% boende av arbetande 

% 1:or och 2:or av lägenhetsbeståndet 

% hyresrätter 

% av gator med lokaler 

% privat kvartersmark 

Boende och arbetande per km2 

Rumsintegration eller korsningstäthet 

Vård, skola, omsorg inom gångavstånd 

Handel (butiker) inom gångavstånd 

Gångavstånd till grönområde större än 0,25 ha 

Gångavstånd till lekplats 

Antal arbetsplatser inom cykelavstånd 

Restid till city med kollektivtrafi k 

Gångavstånd till hållplats 

Beskriver t.ex... 

Köpkraften 

Behovet av vård och omsorg 

Behovet av skolor 

Humankapital 

Ekonomisk utsatthet 

Bilberoendet 

Livssituation 

Stadslivets karaktär 

Lägenhetsutbud 

Lägenhetsutbud 

Utbudet av stadsgator 

Kommunens rådighet 

Underlaget för service och kollektivtrafi k 

Möjligt utbyte mellan stadsdelar 

Tillgänglig servicenivå 

Tillgängligt handelsutbud 

Rekreationsmöjligheter 

Lekmöjligheter 

Lokal arbetsmarknad 

Tillgång till regionens arbetsmarknad 

Bilberoendet 

5

2. Övergripande områdesanalys 

2.1. Kriterier för urbana 

utvecklingsområden 

Under 2011 erbjöds 32 svenska kommuner att delta i 

arbetet med att peka ut urbana utvecklingsområden. 

Utifrån följande kriterier valdes de 15 områdena ut. 

• Förvärvsfrekvens lägre än 52% 

• Långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8% 

• Gymnasiebehörighet lägre än 70% 

• Fler än 4 000 invånare 

De 15 områdena är: 

Rinkeby, Stockholm 

Tensta, Stockholm 

Ronna, Södertälje 

Hovsjö, Södertälje 

Kronogården, Trollhättan 

Hässleholmen, Borås 

Gårdsten, Göteborg 

Bergsjön, Göteborg 

Hjällbo, Göteborg 

Norra Biskopsgården , Göteborg 

Araby, Växjö 

Gamlegården, Kristianstad 

Centrum-Öster, Landskrona 

Sofi elund, Malmö 

Herrgården, Malmö 

Kronogården/Trollhättan 

Gårdsten - Bergsjön - Hjällbo - 

Norra Biskopsgården/Göteborg 

Hässleholmen/Borås 

Centrum-Öster/Landskrona 

Araby/Växjö 

Sofi elund-Herrgården/Malmö 

Gamlegården/Kristianstad 

Rinkeby-Tensta/Stockholm 

Ronna-Hovsjö/Södertälje 

6

2.2. Analys av de 15 urbana 

utvecklingsområdena 

I analysen av de 15 urbana utvecklingsområdena har en mer förenklad analysmodell använts. 

Bakgrunden är projektets begränsade omfattning i tid och tillgängliga statistiska 

underlag. De använda indikatorerna kan trots allt ge en fi ngervisning om områdenas 

olika förutsättningar för attraktivitet, stadskvalitet och social integration. 

Sociala indikatorer (boende och arbetande) 

Förvärvsfrekvens (källa: SCB 2012) 

Inkomstnivå, (ålder 20-64 år, källa: SCB 2012) 

Gymnasiebehörighet (källa: SCB 2012) 

Rumsliga indikatorer (byggd miljö) 

Täthet (boende/km 2 , källa: SCB 2012) 

Restid till stadskärnan (restid med kollektivtrafi k, enligt tidtabell) 

Avstånd till stadskärnan (avstånd mätt längs väg/gata på karta) 

Stadsdelens läge (i staden) Centrumets läge (inom stadsdelen) 

Del av samman- Delvis isolerad enklav Helt isolerad enklav 

hängande stad 

Vid stråk Vid lokalt Avskilt från 

mellan stråk stråk 

stadsdelar 

7

Rinkeby 

Rinkeby/Stockholm stad 

Förvärvsfrekvens: 45% / 76% 

Inkomst: 154 / 282 tkr 

Gymnasiebehörighet: 59% / 89% 

Befolkningstäthet: 18100 (boende/km 2 ) 

Restid till City: 18 min 

Avstånd till City: 11 km 

Stadsdelens läge 

Delvis isolerad enklav 

City 

Centrumets läge 

(Rinkeby torg) 

Vid lokalt stråk 

Slutsatser 

Rinkeby (från 1968) är relativt de andra stadsdelarna mycket 

tättbebyggt. Bebyggelsen är halvsluten på 3-6 våningar. Stadsdelen 

ligger långt från stadskärnan och är delvist avgränsad 

från omgivande stadsdelar. Rinkeby torg ligger centralt i stadsdelen 

intill tunnelbanestationen. 

5 km 

Tensta 

Tensta/Stockholm stad 









City 


(Tensta torg) 


Slutsatser 

Tensta (från 1970) är relativt tättbebyggt i en halvsluten struktur 

på 3-6 våningar. Stadsdelen ligger långt från stadskärnan 

och är delvis avgränsad från omgivande stadsdelar. Tensta torg 

ligger dock lokalt centralt vid tunnelbanestationen. 

5 km 

8

Ronna 

Ronna/Södertälje kommun 









City 

5 km 


Avskild från stråk 

Slutsatser 

Ronna (från 1965) är byggt i en öppen struktur med 4-8 våningar. 

Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan och hänger 

delvis samman med omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger 

ganska avskilt i stadsdelen. 

Hovsjö 

Hovsjö/Södertälje kommun 




Befolkningstäthet:10430 (boende/km 2 ) 


Avstånd till City: 2,5 km 

Stadsdelens 

läge 

City 

5 km 


Avskild från centralt stråk 

Slutsatser 

Hovsjö (från 1975) är relativt tätbebyggt med en öppen struktur 

på 3-8 våningar. Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan, men 

är mycket isolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorget 

ligger avskilt i stadsdelen. I övrigt utmärker sig Hovsjö genom att 

majoriteten av de boende inte har gymnasiebehörighet. 

9

Bergsjön 

Bergsjön/Göteborgs stad 










(Rymdtorget) 


City 

5 km 

Slutsatser 

Bergsjön (från 1972) består av ett antal mindre bostadsenklaver 

i varierad utformning omgivna av grönområden. Stadsdelen 

ligger långt från stadskärnan och är i stort isolerad från 

omgivande stadsdelar. Rymdtorget ligger i direkt anslutning 

till det lokala gatunätet och busstationen. 

Gårdsten 

Gårdsten/Göteborgs stad 







Stadsdelens 

läge 

City 

5 km 



Slutsatser 

Gårdsten(från 1972) är relativt glesbebyggt med stor variation av 

såväl 10 våningars fl erbostadshus och två våningars enbostadshus. 

Stadsdelen ligger mycket långt från stadskärnan och är mycket 

isolerad från omgivande stadsdelar. 

10

Norra Biskopsgården 

Norra Biskopsgården/Göteborgs stad 









City 

5 km 


(Friskväderstorget) 

Längs lokalt stråk 

Slutsatser 

Norra Biskopsgården (1950-talet) är relativt glest bebyggd med 

mestadels stora slutna kvarter i fyra våningar. Stadsdelen ligger 

ganska nära stadskärnan och är delvis isolerad från omgivande 

stadsdelar. Friskväderstorget ligger avskilt från spårvagnshållplatsen 

men i anslutning till ett lokalt stråk. 

Hjällbo 

Hjällbo/Göteborgs stad 









City 

5 km 


(Hjällbo Centrum) 


Slutsatser 

Hjällbo (1969) är relativt tätbebyggd med mestadels fl erbostadshus 

i öppna eller halvslutna kvarter. Stadsdelen är delvis 

isolerad från omgivande stadsdelar. Hjällbo Centrum ligger i 

direkt anslutning till spårvagnshållplatsen och ett lokalt stråk. 

11

Hässleholmen 

Hässleholmen/Borås kommun 


Inkomst:158 / 229 tkr 







City 

5 km 



Slutsatser 

Hässleholmen är en mycket glesbebyggd stadsdel i en öppen 

struktur på 3 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan 

och hänger delvis samman med omgivande stadsdelar. 

Centrumtorget ligger längs ett lokalt stråk. 

Kronogården 

Kronogården/Trollhättans kommun 









City 

5 km 


Avskild från stråk 

Slutsatser 

Kronogården är mycket glesbebyggd i en öppen och varierad 

struktur på 2- 7 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan 

och hänger delvis samman med omgivande stadsdelar. 

Centrumtorget ligger isolerat från de lokala stråken. 

12

Södra Sofi elund 

Södra Sofi elund/Malmö stad 








Del av sammanhängande stad 

5 km 

City 


(Sevedsplan) 


Slutsatser 

Södra Sofi elund (1920-1950) är en relativt tätbebyggd stadsdel 

med såväl slutna och halvöppna kvarter med både fl ersbostadshus 

och enbostadshus. Stadsdelen är en del av Malmös innerstad. Torget 

ligger dock avskilt från de större stråken genom staden. 

Herrgården 

Herrgården/Malmö stad 


Inkomst:119 / 207 tkr 


Befolkningstäthet:13700 (boende/km 2 ) 





5 km 

City 


(Rosengård Centrum) 


Slutsatser 

Herrgården är relativt tätbebyggd i en öppen struktur med 

bostadshus i 3-8 våningar. Stadsdelen hänger ihop med resten 

av Rosengård men har svaga samband med övriga omgivande 

stadsdelar. Herrgården har en anmärkningsvärd låg förvärvsfrekvens 

och även den lägsta inkomstnivån av områdena. 

13

Centrum-Öster 

Centrum-Öster/Landskrona kommun 








Del av sammanhängande stad 

5 km 


(Rådhustorget) 

Vid stråk mellan stadsdelar 

Slutsatser 

Centrum-Öster är en tätbebyggd stadsdel med slutna kvarter 

och ett stort inslag av gårdsbebygelse. Stadsdelen är till skillnad 

från övriga områden en del av stadskärnan. Även Rådhustorget 

är med sitt läge längs ett längre stråk i staden väl tillgängligt 

för både lokalt boende och besökare utifrån. 

Gamlegården 

Gamlegården/Kristianstads kommun 









City 

5 km 



Slutsatser 

Gamlegården är byggt med mestadels halvöppna kvarter 

av fl erbostadshus, omgärdat av mindre enklaver av småhus. 

Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan. Stadsdelen är delvis 

isolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger 

längs ett lokalt stråk. 

14

Araby 

Araby/Växjö kommun 









City 

5 km 



Slutsatser 

Araby är byggt under 1960-1970-talet med öppna och halvöppna 

kvarter i 3-4 våningar. Stadsdelen ligger i nära anslutning 

till omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger längs ett lokalt 

stråk som är relativt avskilt från omgivningen. 

foto 

15

2.3. Jämförelser 

Områdenas rumsliga förutsättningar 

Närhet till stadskärnan 

10-15 km 

5-10 km 

1-5 km 

Inom 1 km 

3 3 8 1 


Jämförelsen visar att de fl esta områdena 

ligger inom gång- eller cykelavstånd från 

stadskärnan. 13 av 15 områden är däremot 

delvis eller helt isolerad i relation 

till omgivande stadsdelar, vilket innebär 

en sämre förutsättningar för utbyte med 

Stadsdelens läge Centrumens läge 

Del av samman- Delvis isolerad enklav Helt isolerad 

hängande stad enklav 

2 11 2 1 11 3 

andra stadsdelar. Stadsdelar som ligger 

avskilt kommer naturligen ha färre besökare, 

boende eller arbetande, från andra 

stadsdelar. Denna rumsliga segregation 

minskar såväl underlaget för handeln 

som ett socialt mer varierat stadsliv. Den 

Vid stråk Vid lokalt Avskilt från 

mellan stråk centralt stråk 

stadsdelar 

rumsliga segregationen innebär också 

att den vardagliga kontakten med människor 

från andra delar av staden minskar. 

I utsatta stadsdelar kan det rumsliga 

utanförskapet därmed också bidra till att 

förstärka det sociala utanförskapet. 

16

3. Stadsbyggnadsstrategier 

För ökad attraktivitet, fl er stadskvaliteter och hållbar stadsutveckling 

Stadsbyggnadsforskning har visat att den 

byggda miljön är avgörande för såväl 

boendeattraktivitet och företagsamhet 

som stadsdelars utbyte med omgivande 

stadsdelar. Relevanta analyser av urbana 

utvecklingsområden förutsätter därför 

att geografi ska data sammanställs kring 

stadsbyggandets betydelse för livsmiljön 

3.1. Stadskvaliteter ger förutsättningar 



(se sid 4 om sociala och rumsliga indikatorer). 

Här presenteras några förslag 

till strategier för stadsutveckling. Dessa 

strategier kräver noggrann analys men 

också nära dialog med både boende, föreningsliv 

och näringsliv för att bidra till 

förbättrade livsvillkor och miljö. 



Rosengårdstråket i Malmö. Kopplar samman Rosengård med stadskärnan 

och utvecklar stadskvaliteter i dialog med de boende. 

17

3.1. Utveckla stadskvaliteter 

Stadsbyggandet skapar livsvillkor och attraktivitet 

Stadsbyggandet skapar inte bara en boendemiljö 

utan också stadskvaliteter. En 

omfattande studie av 7000 bostadsrättsförsäljningar 

i Storstockholm 2011 visar 

att man med åtta variabler kan förutsäga 

prisvariationen på borätter med 90% säkerhet. 

Sju av variablerna består av rena 

stadsbyggnadsfaktorer och den åttonde 

är en kontrollvariabel för socioekonomiskt 

index. 

De sju stadskvaliteterna är 

1. Närhet till City 

2. Närhet till spårstation 

3. Tillgänglighet i gång- och gatunätet 

4. Tillgång till butiker, restauranger och 

kultur 

5. Tillgång till park 

6. Närhet till vatten 

7. Kvartersform 

Exempel: Rinkebys stadskvaliteter 

Närhet till city 

Närhet till vatten 

Tidigare studier visar att betalningsviljan 

för bostadsrätter är samma som för 

hyresrätter. Analysresultaten visar på 

betalningsvilja givet dagens värderingar 

och vad som fi nns på bostadsmarknaden. 

På så vis är betalningsviljan ett svar på 

dagens utbud och efterfrågan. Detta kan 

självklart ändras i framtiden. 

De sju stadskvaliteterna fångar attraktivitet 

och efterfrågan på Stockholms bomarknad 

men är på fl era sätt relevant för 

social hållbarhet. T.ex. fångar variabeln 

“tillgänglighet i gång- och gatunätet” i 

vilken grad som en stadsdel är rumsligt 

integrerad med sin omgivning. Studien 

visar att det är attraktivt att bo i en stadsdel 

som hänger ihop med omgivningen. 

Studien visar också att tillgången till 

butiker, restauranger och kultur avgörs 

av tätheten. Det behövs således täthet 

för att skapa serviceunderlag. Det sociala 

samspelar med det ekonomiska. 

Närhet till spårstationinte 

Tillgänglighet i gatunätet 

Närhet till stora parker 

Stadskvaliteterna beskriver attraktivitet och efterfrågan i Storstockholms 

bostadsmarknad. (Evidens & Spacescape 2011) 

Urbana verksamheter 

Kvartersform 

18


Stråk som är både tillgängliga lokalt och regionalt ökar förutsättningarna för socialt 

och ekonomiskt utbyte mellan stadsdelar 

Staden har under 1900-talet gått från en 

kontinuerlig utbyggnad längs gator från 

stadens kärna och ut till en uppdelad 

stad där åtskilda stadsdelar haft sitt egna 

lokala centrum. Detta har lett till mer 

lokalt använda stadsdelar med mindre 

naturlig genomströmning av besökare 

utifrån. I den kontinuerliga staden fi nns 

ofta gatustråk som är centrala både lokalt 

och regionalt. De samlar och blandar boende 

och besökare. Isolering av stadsdelar 

har inneburit en minskad uthållighet 

Tillgänglighet i gatunätet påverkar sannolikt andelen besökare 

från andra stadsdelar i den egna stadsdelen. 15 stadsdelar i 

Stockholms stad. (Legeby 2012) 

genom ett större beroende av den lokala 

stadsmiljön och dess brister och kvaliteter. 

Genom att bättre koppla samman 

stadsdelarnas gatunät med varandra kan 

möjligheterna för socialt och ekonomiskt 

utbyte öka och underlag för service och 

handel tillgängliggöras utanför den egna 

stadsdelen. Stadsdelar kan på så vis börja 

samspela och stötta varandra. Detta torde 

även ha en avgörande betydelse för att 

minska upplevelsen av utanförskap. 

Exempel: Tillgänglighet och och social integration 

Andelen besökare 

Tillgänglighet i gatunätet 

Exempel: Analys av tillgänglighet 

i gatunätet 

Ronna 

Geneta 

Hovsjö 

Stadskärnan 

Fornhöjden 

Tillgänglighet i gatunätet skapar grundförutsättningar för socialt och 

ekonomiskt utbyte mellan stadsdelar i Södertälje. (Legeby 2011) 

19


Täthet av boende och arbetande samt lokaler i rätt läge ger underlag för 

service och handel i gatuplan 

Lokal service och utbud av urbana verksamheter 

så som butiker, restauranger 

och kulturverksamheter förutsätter tillräcklig 

bebyggelsetäthet. Tätheten skall 

helst bestå av en blandning av bostäder 

och arbetsplatser för att skapa ett stabilt 

kundunderlag. Det krävs både dag- och 

nattbefolkning. Det krävs också ett sammankopplat 

gatunät och lokaler i 

rätt läge för att skapa robusta lägen för 

handel och service. Om gator leder från 

andra stadsdelar in i den egna stadsdelens 

centrum ger detta större underlag 

och genomströmning av besökare till 

stadsdelen. 

En central idé i efterkrigstidens stadplanering 

har varit att samla all handel 

och service vid torg eller Centrumanlägg- 

Exempel: Underlag och utbud i Stockholmsregionen 

I Stockholms län är sambandet starkt mellan tätheten av boende och 

arbetande och förekomst av handel, restauranger och kultur (Spacescape 

2012) 

ningar. De har så till vida inte vuxit 

fram naturligt utan planerats ‘uppifrån’. 

För handel och service är emellertid 

det viktigaste att den lokaliseras till där 

fl est människor naturligen rör sig. Detta 

avgörs av täthet, gatunät, och andra målpunkter 

så som kollektivtrafi khållplatser 

sammantaget. 

Exempel: Underlag och utbud i Rinkeby 

Faktiskt antal 

Förväntat antal 

I Rinkeby är utbudet av urbana verksamheter lägre än befolkningsunderlaget, 

vilket sannolikt beror på den låga köpkraften samt konkurrens från 

externa köpcentrum. Serviceutbudet av vård, skola och omsorg är dock 

högre än genomsnittet. (Spacescape 2012) 

20


Tydligare rumsindelning ökar möjligheter och valfrihet för möten och olika gemenskaper 

Offentlighet på gator, torg och i parker 

skapas av att de är väl tillgängliga och att 

de har en utformning som välkomnar 

alla. Det är därför viktigt att skapa öppna 

och trygga platser centralt i stadsdelen 

för att möjliggöra möten mellan alla 

invånare. Enkelt sagt - man ska kunna 

stå på samma gata i fl era olika stadsde- 

Exempel: Kvartersutformning 

och tillhörighet 

Upplevd tillhörighet 

Kvarterets tydlighet 

Tydlig avgränsning av kvartersgårdar påverkar sannolikt känslan 

av gemensam tillhörighet. Enkät i 18 bostadskvarter i Malmö och 

Stockholm (Minoura & Ståhle 2011) 

lar. Gemenskap och delaktighet är lika 

viktigt. Detta har i hög grad att göra med 

den rådighet man har i sin boendemiljö. 

Det handlar inte bara om att påverka 

stadsplaneringen eller sin lägenhets 

utformning. Det kan handla om att ha 

gemensamma projekt och miljöer. Det är 

en stor utmaning för den urbana utveck- 

lingen att försöka skapa gemensamma 

gårdar - samfälligheter - och även privata 

uteplatser för ökad delaktighet i utemiljön. 

Tydligare gränser mellan privat, 

gemensamt och offentligt är en förutsättning 

för upplevd trygghet och möten 

inom olika sociala arenor. 

Exempel: Gemensamma gårdar 

med odling och leksaker 

Observationer i olika gårdsmiljöer i Stockholm och Malmö visar att gårdar 

med tydligare avgränsning har mer lokala aktiviteter, odling och lämnade 

leksaker. De urbana utvecklingsområdena saknar ofta dessa defi nerade 

gemensamma gårdsmiljöer (Minoura & Ståhle 2011) 

21


Det fi nns också idag många internationella 

exempel på hur stadsdelar lyfts genom sk. 

’place making’, där man utgått från platsen 

och det lokala livet. Rosengårdsstråket är ett 

exempel på projekt som inrymt såväl större 

infrastrukturella åtgärder och en kreativ dialog 

och uppmuntrande av lokala initiativ. Stråket, 

som förutom att det förbättrar tillgängligheten 

till Malmö stadskärna också är tänkt att öka 

Exempel: Rinkeby och Rosengård 

Det framväxta Rinkebystråket - ett shoppingstråk 

längs ett centralt gångstråk 

som därför är en naturlig del av stadsdelens 

rörelsemönster. 

attraktiviteten i det offentliga rummet i Rosengård, 

bl.a genom lokalt efterfrågade bokaler 

och torgytor. 

Ett annat exempel är det ’framväxta Rinkebystråket’ 

som utvecklats längs det mest 

tillgängliga gångstråket i stadsdelen. Intressant 

nog var inte stråket från början planerat som 

ett stråk för handel, utan har snarare med tiden 

utvecklats till ett sådant med hjälp av både 

Det planerade Rinkebystråket, har 

möjligtvis sämre förutsättningar att 

lyckas som shoppingstråk (illustration 

från pågående planer) 

Rosengårdsstråkets bokaler, ett av 

kommunen planerat stråk som samtidigt 

är del av stadsdelens naturliga 

rörelsemönster. 

stråkets tillgänglighet i gatunätet och lokala 

medborgarinitiativ. För närvarande pågår i 

Rinkeby också planeringen av ’Rinkebystråket’, 

vilket har planerats av kommun och fastighetsägare. 

Stråkanalyser av nuläget pekar på att det 

planerade stråket blir mindre naturligt använt 

och därmed mindre socialt och ekonomiskt 

hållbart. 

Kommunalt initiativ 

(top-down) 

Rinkebystråket 

(planerat) 

Rosengårdsstråket 

Rinkebystråket 

(framvuxet) 

Medborgarinitiativ 

(bottom-up) 

22

6. Avslutande refl ektion 

I Boverkets rapport “Socialt hållbar stadsutveckling” 

ställs frågan hur man med 

rumsliga åtgärder kan motverka social 

segregation i socioekonomiskt svaga 

områden. 

Tidigare satsningar på den byggda 

miljön i utsatta områden (exempelvis 

’Blommansatsningen’, ’Nationella exempel’ 

och ’Storstadssatsningen’ )har i hög 

grad fokuserat på det ensidiga bostadsutbudet, 

med bl.a en hög andel hyresrätter. 

En sådan problemförståelse har lett till 

att en högre blandning av upplåtelseformer, 

lägenhetstyper och lägenhetsstorlekar 

förespråkats. Uppenbart är att ett 

varierat bostadsutbud underlättar för de 

7. Referenser 

boende att kunna bo kvar vid bostadsbyte, 

eller göra bostadskarriär inom stadsdelen. 

Men lite tyder på att ett varierat 

bostadsutbud ökar stadsdelarnas sociala 

diversitet. 

Så vad är det då i den byggda miljön 

som verkligen har betydelse för en socialt 

hållbar stadsutveckling? Forskningen har 

identifi erat fl era problem i diverse utvärderingar, 

däribland begränsad tillgång 

till offentlig och kommersiell service, 

begränsad möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter, 

otrygghet och att många 

stadsdelar helt enkelt är för isolerade för 

att blir använda av fl er än de som bor 

och arbetar inom stadsdelen. Från ett 

långsiktigt stadsutvecklingsperspektiv är 

det alltså mycket som tyder på att bostadsbeståndet 

bara är en av många olika 

faktorer för att öka stadsdelarmas attraktivitet 

och utbyte mellan människor från 

olika stadsdelar och med olika bakgrund. 

För förståelsen om vad som skapar förutsättningar 

för ökat utbyte mellan stadsdelar 

är det också viktigt att inte begränsa 

vare sig analyser eller insatser till enbart 

det lokala sammanhanget. En stadsdels 

potential utgörs i till stora delar av dess 

läge i staden som helhet, vilket avgörs av 

gatunätet, kollektivtrafi ken, omgivande 

täthet och mötesplatsernas utformning 

och innehåll. 

Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling, Karlskrona 

Malmö stad, 2012, Rosengårdsstråket - ett kommunikationsprojekt, Malmö 

Minoura, Burghauser & Ståhle, 2011, Territorial performance of urban form, Stockholm 

Legeby, A, 2010, Urban segregation and urban form: From residential segregation to segregation in public space, KTH, Stockholm 

Spacescape & Evidens, 2011, Värdering av stadskvaliteter, Stockholm 

SCB, 2012, Registerdata för integration (webb) 

23

Box 534, 371 23 Karlskrona 

Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 

Besök Stockholm: Norrlandsgatan 11 

Telefon: 0455-35 30 00 

Webbplats: www.boverket.se

Urbant utvecklingsarbete - Boverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?