Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

Medborgardialog 

om vindkraft 

– exempel från sju kommuner

Sju exempel 

på en aktiv medborgardialog 

Runt om i landets kommuner har det de senaste åren 

pågått en aktiv planering för utbyggnaden av vindkraft. 

Många kommuner har inom ramen för detta arbete 

jobbat med medborgardialogen – ett viktigt verktyg 

i planeringsprocessen för att få fram en väl avvägd 

och förankrad utbyggnad av vindkraften. 

I den här broschyren kan du läsa om hur sju kommuner 

har arbetat med dialog med medborgare och politiker. 

Vi hoppas att deras arbete kan ge tips och fungera som 

inspiration för andra som ska utveckla medborgardialogen 

i planeringsarbetet. 

Fem av kommunerna, Örnsköldsvik, Mönsterås, Ludvika, 

Kristianstad och Kalmar kommun, har slutredovisat sina 

planeringsinsatser för vindkraft till Boverket. Ytterligare 

två kommuner, Mark och Svenljunga, har intervjuats. De 

är mitt i processen av sin planering för vindkraft. 

Texten bygger på intervjuer med tjänstemän på sju 

kommuner som har arbetat aktivt med medborgardialog 

i sin planering för vindkraft. Kommunerna har valts ut 

slumpmässigt från de kommuner som har beviljats utökade 

medel för medborgardialog. Kommunfakta: SCB 2011. 

2 

För att stödja en utbyggnad av vindkraft, har regeringen 

under åren 2007–2010 avsatt medel till planeringsinsatser 

för vindkraft. Planeringsstödet har handlagts av Boverket. 

Flera kommuner har fått extra pengar för att utveckla 

arbetet med medborgardialogen i planeringsprocessen. 

Bland annat genom att utveckla befintliga eller nya 

Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju kommuner 

Fyra vägar 

till en aktiv 

medborgardialog 

• Att möta medborgarna 

i olika mötesformer är 

viktigt för en god dialog. Mindre seminarier 

och workshops behövs likväl som större samrådsmöten. 

• Kommunens webbplats är en bra informationsplattform 

som är viktig att hålla uppdaterad med senaste nytt. 

På webbplatsen kan man exempelvis genomföra enkätundersökningar 

och länka till aktiviteter och material på 

regional och nationell nivå. 

• Direktkontakt med etablerade grupper, exempelvis 

byalag, ger lättare en god dialog och ett engagemang 

som är till nytta för utformningen av planförslaget. 

Genom enbart en bred annonsering kan det vara svårt 

att skapa engagemang bland allmänheten. 

• En utvecklad medborgardialog kan vara en bra hjälp 

att utveckla kommunens arbetsmetoder för planeringsarbetet 

som helhet. 

metoder för att föra dialoger med medborgare och 

politiker vid planeringen för vindkraftsutbyggnaden. 

40 procent av kommunerna som har fått beviljade medel 

för planering för vindkraft har angett att de har för avsikt 

att arbeta med särskilda insatser för demokratisk förankring

Intervjuer 

med sju kommuner 


3

Kalmar 

kommun 

I Kalmar kommun är man politiskt och folkligt överens 

om att förnyelsebar energi och vindkraft är nödvändigt 

för en hållbar utveckling. Kunskapen om vindkraft har 

emellertid ofta visat sig vara låg, bland både medborgare 

och politiker. Kalmar kommun ville därför 

testa nya metoder för att nå ut till medborgarna, för 

att öka både kunskap och skapa en förbättrad dialog. 

Förhoppningar fanns också om att öka förståelsen om 

att möjligheten att påverka lokalisering av vindkraft är 

som störst i översiktsplaneskedet. 

Allmänna möten tidigt i processen 

Kalmar kommun har med hjälp av planeringsstödet 

arbetat fram ett tillägg till översiktsplanen gällande 

vindkraft. Kommmunen startade sitt arbetet med sitt 

tillägg för vindkraft genom att bjuda in till allmänna 

möten och genom större annonsering i dagspressen. 

Direktinbjudan skickades via brev och e-post till byalag 

och landskapsföreningar. Kontakterna till byalagen hade 

man sedan tidigare i projekt som man arbetat med inom 

organisationen Hela Sverige ska leva. Se sidan 24. 

De tidiga mötena i planeringsprocessen gav medborgarna 

stort utrymme att påverka och komma med 

idéer och förslag. Som underlag till samrådsmötena 

hade kommunen med sig kartor för deltagarna att 

rita och skriva på. Kommunen hade även med sig en 

landskapsanalys, som under framtagandet också kommunicerats 

med allmänheten. 

Möten på hemmaplan 

Mötena med medborgarna ägde rum ute i hela kommu- 

4 


nen. Närheten till möteslokalen hoppades man också 

skulle medföra ett högre deltagande. Erfarenhet har visat 

att kommunen kunde förlagt en del möten till helger och 

använt sig av exempelvis affärer som mötesplatser för att 

få ytterligare spridning bland befolkningen. Det är ofta 

äldre människor som engagerar sig och kommer till samrådsmötena. 

Kommunen har delvis saknat deltagande 

från barnfamiljer och ungdomar i vindkraftsfrågan. Om 

detta betyder att barn och unga har en annan inställning 

till vindkraften är svårt att veta. Kalmar kommun anser 

sig behöva testa nya metoder för att även få ta del av 

dessa gruppers tankar och idéer. 

Information via webbplatsen 

Kommunens webbplats har varit viktig för att informera 

allmänheten om vindkraftsplaneringen. Kommunen har 

även diskuterat att använda sig av sociala medier, men 

med de extra resurser som detta kräver för uppdatering 

med mera har det inte kunnat genomföras. Däremot gick 

kommunen via webbplatsen ut med en enkätundersökning 

kopplat till vindkraftsplaneringen. Svarsfrekvensen 

var dock för låg för att dra någon slutsats. 

Motstånd mot vindkraft 

Invånarantal: 62 815 

Yta: 1 256,91 km² 

Typ av plan: ”Vindkraftsplan 

för Kalmar kommun”, 

tillägg till översiktsplanen 

antagen 2011-02-15 

Under processens gång har det i kommunen bildats 

grupper som är mot en vindkraftsutbyggnaden. Kommunen 

har haft en dialog med dem för att fånga upp tankar 

och erfarenheter att beakta i planeringen. Denna dialog 

har bland annat inneburit förnyad granskning av ett utpekat 

vindkraftsområde som också delvis reviderats.

Förbättrad kommunikation 

Vindkraften är en så pass komplex och engagerande planeringsfråga 

att kommunen medvetet arbetat mycket över 

förvaltningsgränserna. Ett arbetssätt som har uppskattats 

av politikerna. Planeringsarbetet har bidragit till en förbättrad 

kommunikation både inom och utom den egna 

organisationen och en medvetenhet om att man behöver 

vara mer aktiv i människors vardag. Det har varit ett mycket 

bra sätt att arbeta fram nya metoder som kan utvecklas 

ytterligare genom kommunens pågående och kommande 

planeringsarbete. Kommunen har fått andra och nya kanaler 

att kommunicera med medborgarna, vilket är mycket värdefullt. 

Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att engagera 

människor, kliva ur trygghetszonen och skapa 

en dialog med medborgarna. 

Genomförd planeringsinsats: 

Tillägg till översiktsplan med tema vindkraft. 

Läs mer: 

www.kalmar.se 

Intervjuperson: 

Planeringsarkitekt Pär Hansson, 

Kommunledningskontoret 

Erfarenheter 

från Kalmar 

• Bjud in till möten 

tidigt i processen. 

Annonsera brett och skicka 

direktinbjudan till etablerade grupper. 

• Möt allmänheten på hemmaplan. Informera och träffa 

människor på platser där människor vistas till vardags, 

exempelvis i mataffären. Annordna en del möten på 

kvällar och helger. 

• Använda och utveckla kommunens webbplats som informationsplattform 

för planeringsarbetet. 

• Det är viktigt att även en aktiv dialog med de personer 

eller grupper som är emot etablering av vindkraft. 

• Arbeta över förvaltningsgränserna inom kommunen. 

• Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att engagera 

människor, kliva ur trygghetszonen och skapa 

en dialog med medborgarna. 


5

Kristianstad 


Kristianstads kommun hade ambitionen att ta fram 

ett planeringsunderlag, i form av en landskapsanalys, 

se sidan 24, som skulle vara känd för alla medborgare. 

Genom att ge insyn i processen och delta i diskussionerna 

önskade kommunen öka förståelsen för resonemangen 

och motiven till olika beslut. 

Konsult till hjälp i planeringsprocessen 

För genomförandet av planeringsinsatsen och framtagandet 

av en landskapsanalys engagerade kommunen 

en konsult, som jobbat med liknande projekt tidigare. 

I uppdraget ingick bland annat att utifrån landskapets 

värden väga olika intressen mot varandra och ge rekommendationer 

för utbyggnad. En styrgrupp bestående 

av kommunstyrelsens arbetsutskott, presidierna från 

byggnadsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnd, 

samt några förvaltningschefer bildades under tidig 

höst 2007. Samtidigt formades en projektgrupp med 

tjänstemän från berörda förvaltningar. 

Seminarier och workshops 

I det inledande skedet av planeringsprocessen valde 

kommunen att bjuda in till dialog med öppna seminarier 

och workshops. Markägare och exploatörer bjöds dock 

in till egna möten utan deltagande från allmänheten. 

Inbjudan, och information kring projektet, skedde i första 

hand genom annonsering på kommunens webbplats 

och i lokalpressen. Vid vissa tillfällen sattes affischer upp 

i centrala Kristianstad och vid några tillfällen uppmärksammades 

arbetet i lokalradion. Riktade inbjudningar 

skickades också till exempelvis försvarsmakten och ornitologerna. 

Ett antal frågor togs fram och publicerades 

6 



Yta: 1 828,45 km² 

Typ av plan: ”Vindbruksplan 

för Kristianstads kommun” 

tillägg till översiktsplanen, utställningshandling 

2010-10-20 

som en enkät på kommunens webbplats om hur man 

ville att vindkraften skulle utvecklas i Kristianstad. 

I inledningen var det svårt att få igång en dialog, men 

allt eftersom processen pågick ökade intresset och engagemanget. 

Diskussionerna blev livliga och under de senaste 

två åren har insändare om vindkraft funnits i lokaltidningen 

nästan varje vecka. 

Problem att engagera alla grupper 

Vid de olika mötestillfällena deltog mellan 30 till 80 personer. 

Den största andelen bestod av män i 40-60-årsåldern, 

medan barn och ungdomar i princip inte närvarade alls. 

Kvinnor var representerade i mindre omfattning. 

Hur kommunen ska engagera alla grupper av medborgare 

är en fråga som de arbetar med i alla sina planärenden. 

Kommunen ser det som ett problem att ett representativt 

utbud av befolkningen inte nås, och jobbar 

aktivt med frågan. 

En kunskapsresa 

Planeringsprocessen har varit en kunskapsresa för alla 

inblandade. 

Det engagemang som vindkraftsfrågan har väckt ute 

i kommunen har påverkat både tjänstemän och politiker. 

Kommunen har sett till att bli mer pålästa, och mer insatta 

i frågan. Tjänstemännen har blivit mer samkörda 

och kan ge tydliga besked utåt. Medborgardialogen har 

också delvis medfört ett annat sätt att arbeta. Det är en 

klar vinst att människor har engagerat sig i frågan. 

Kortsiktigt underlättas den dagliga ärendehanteringen 

och långsiktigt har kontakter etablerats som kan 

användas även vid andra tillfällen.

Utnyttja etablerade mötestillfällen 

Om kommunen gjort om planeringsprocessen i dag 

skulle man dock inte valt att annonsera och bjuda 

in till möten lika brett. Genom att använda sig av etablerade 

grupper och kontakter tror kommunen att man 

lättare skapar ett brett nätverk. En variant är också att 

i större utsträckning bjuda in sig till andra möten för 

presentation och dialog om en specifik planeringsfråga. 

Kommunen har exempelvis i samband med arbetet med 

ortsanalyser besökt ett föräldramöte på en skola, för en 

snabb enkätundersökning. På så sätt nås en annan grupp 

människor än de som vanligtvis deltar vid allmänna 

samrådmöten. 


Landskapsanalys med förslag till vindbruksplan 

Läs mer: 

www.kristianstad.se 


Planeringsarkitekt Marie Nilsson Shehata, 

Stadsbyggnadskontoret 

Erfarenheter 

från Kristianstad 

• Skapa en tydlig 

organisation inom 

kommunen bland tjänstemän 

och politiker vid projektstart. 

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom 

seminarier och workshops. Annonsera brett via webbplats, 

affischering, lokalpress och riktade inbjudningar 

till valda grupper. 

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer, 

utan deltagande från allmänheten, för att undvika 

polarisering. 

• Använd och utveckla kommunens webbplats för exempelvis 

enkätundersökningar och uppdaterad information 

kring projektet. 

• Bjud in er till andra möten, exempelvis byastämmor 

eller föräldramöten på skolor, för att presentera projektet. 

Det kan bidra till att engagera en bredare allmänhet 

i planeringsarbetet eller nå grupper som 

saknas/är svåra att nå. 


7

Ludvika 


Ludvika kommun valde att ta fram fördjupningar av 

översiktsplanen för två områden där utbyggnad av 

vindkraft var aktuellt. Allmänhetens nyttjande av området 

gjorde förankringsprocessen viktig. Kommunen 

har efter antagande av de två fördjupningarna arbetat 

vidare med och antagit ett tillägg till översiktsplanen 

för vindkraft. I denna studie fokuseras på planeringsprocessen 

kring de två fördjupningarna. 

Satsning på annonsering 

Inbjudan till dialog med allmänheten startades av kommunen 

genom annonsering i pressen och inbjudan till 

allmänna möten. Kommunen satsade på stora annonser 

med vindkraftverk för att väcka uppmärksamhet. Man 

affischerade också på anslagstavlor i byarna kring de 

aktuella planområdena, tog kontakt med skolor, studieförbund 

och föreningsliv. Riktade inbjudningar till möten 

skickades till berörda sakägare och föreningar. 

Brett deltagande 

I de samråd som anordnades med allmänhet och vindkraftsexploatörer 

deltog både politiker och kommunala 

tjänstemän. Mötena ägde rum i lokaler i närheten av 

planområdena. Omkring 50-60 personer deltog vid de 

allmänna mötena och kommunen deltog även på vindkraftsexploatörernas 

samrådsmöten. Åldersfördelningen 

och könsfördelningen på möten var bra även om ungdomarna 

lyste med sin frånvaro. Kommunen hade dock 

en aktiv kontakt med skolor, främst högstadiet, arrangerat 

studiebesök och hållit föredrag för fastighetsägare, 

kommuner, länsstyrelser och vindkraftsföretag. 

8 



Yta: 1 657,04 km² 

Typ av plan: ”Vindkraft” 

tillägg till översiktsplanen, 

antagen 2010-10-28 


Kommunen hade under arbetet en bra dialog med journalister 

och planeringen för vindkraften blev väl omskriven 

i lokalpressen. Under planeringsprocessen höll 

kommunen också sin webbplats uppdaterad med aktuell 

information och handlingar kring projekten. Även en 

enklare enkätundersökning genomfördes via webbplatsen. 

Frågan som ställdes var huruvida man ansåg det 

okej eller inte med vindkraft i de aktuella planområdena. 

Kommunikationen viktig 

Kommunen hade under arbetets gång direktkontakt med 

kritiska närboende, föreningar med mera vilket gav postivt 

Vindkraftsparken Fjällberget-Saxberget, för vilken kommunen 

tog fram en fördjupning av översiktsplanen.

esultat. Exempelvis har dialogen lett till omläggning och 

förbättring av skidspår. Kontakten med allmänheten har 

skett via e-post, telefon och besök i olika omfattning 

beroende på engagemang och intresse. 

Samråd och utställning 

Vid det formella samrådet och utställningen gjordes utskick 

av planhandlingarna till alla boende inom en radie 

om två kilometer kring de planerade vindkraftsområdena. 

Samråds- och utställningshandlingar ställdes även 

ut i närliggande bibliotek, Folkets hus, på kommunens 

mark- och planeringsenheten samt miljö- och byggkontor. 

Kommunen upplevde det som positivt med utskick 

till många närboende. 

Det är möjligt att de skulle ha ökat zonen något mer, 

men det finns en gräns där det är bättre med annonser 

eller liknande för att nå ut. 

Ökat och förändrat engagemang 

Fler kritiska röster hörs dock och i dag kommer mest de 

som är emot vindkraftsetableringar till samrådsmöten. 

De översiktsplaner som tagits fram har dock inte blivit 

överklagade, vilket däremot ett av projekten blivit. Medborgardialogen 

har lett till ett större engagemang bland 

allmänheten. De medborgare som var mest negativa i 

början var fritidshusägare medan den lokala befolkningen 

förhöll sig mer positiva. Under planeringsprocessens 

gång har detta förändrats och i dag är det tvärt om. 

Förändrad inställning till vindkraften 

Under planeringsprocessen ökade de kritiska rösterna 

gällande vindkraft i kommunen. Detta berodde till stor 

del på de vindkraftsprojekt som pågick delvis parallellt 

med framtagandet av de två fördjupningarna. Då var det 

ganska få människor som var negativa till vindkraft i området. 

En gemensam ägandegrupp bildades, vilka skulle 

bli aktiva andelsägare i ett vindkraftsverk. När vindkraftsprojektet 

färdigställdes kunde emellertid inte ägandegruppen 

och exploatören komma överens om priset varför 

vindkraftsföretaget valde att sälja samtliga vindkraftverk 

till ett företag. Företaget var i sin tur inte intresserad 

av att sälja vindkraftsandelar, varför ägandegruppen blev 

utan andelar. Efter den händelsen förändrades det positiva 

klimat som funnits kring vindkraftsverksetableringar 

i kommunen. Ägandegruppen blev i slutändan dock inte 

utan andelar, eftersom exploatören drog igång ett annat 

projekt där det gick bättre att komma överens. 

Förbättrad kontaktyta med allmänheten 

Rent organisatoriskt har arbetet med den utökade demokratiska 

förankringsprocessen i samband med vindkraftsplaneringen 

inte förändrat något. Den arbetsgrupp som 

arbetat med den översiktliga planeringen i detta projekt 

finns dock kvar. Genom det utökade dialogen med medborgarna 

har kommunen även fått en förbättrad kontaktyta 

med allmänheten. Det händer att kommunen skickar 

direktinformation till medborgarna när det är någonting 

på gång angående vindkraft. Kommunen har även efter 

genomförd planprocess blivit kontaktad av vindkraftsexploatörer 

för tips och råd om hur man anordnar en 

god medborgardialog. 


9


Två fördjupningar av översiktsplanen 

Läs mer: 

www.ludvika.se 


Planarkitekt Torkel Berg, 

Miljö- och byggkontoret 

10 


Erfarenheter 

från Ludvika 

• Skapa en tydlig organisation 

inom kommunen 

bland tjänstemän och 

politiker. 

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom 

seminarier och workshops. Annonsera via webbplats, 

affischering, lokalpress och riktade inbjudningar till 

valda grupper. 

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer, 

utan deltagande från allmänheten. 

• Använd och utveckla kommunens webbplats för 

exempelvis enkätundersökningar och uppdaterad 

information kring projektet. 

• Bjud in er till andra möten, exempelvis föräldrarmöten 

på skolor, för att presentera projektet. Det kan bidra till 

att engagera en bredare grupp i planeringsarbetet.


Yta: 1 017,78 km² 

Typ av plan: Vindkraftsutredning 

(under arbete) 

Marks kommun har under 2010 påbörjat arbetet med 

att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. 

I samband med detta arbete tog man tidigt kontakt 

med kommuninvånarna för att hämta in kunskap och 

synpunkter och på detta sätt bädda för en väl förankrad 

översiktsplan. I detta förankringsarbete diskuteras 

även vindkraftsfrågan, en av de aktuella planeringsfrågorna 

i kommunen. 

Flera vindkraftsintressenter har hört av sig till kommunen 

för etablering av vindkraft. För att bedöma dessa förfrågningar, 

och för att utreda förutsättningar för vindkraft i 

kommunen, jobbar man med ett planeringsunderlag för 

vindkraft. Planeringsunderlaget kommer att arbetas in 

i översiktsplanen. 

Kartläggning av vardagslivet 

Tidigt i planeringsprocessen ville kommunen engagera invånarna 

i en kunskapsuppbyggnade process. Detta för att 

få ett bra planeringsunderlag, fånga in synpunkter och starta 

en dialog. Med hjälp av en konsult genomfördes en vardagslivskartläggning 

under vintern 2010-2011. Kommuninvånarna 

jobbade i grupper med att förteckna och beskriva 

viktiga platser, företeelser och sociala funktioner för just 

deras del av kommunen, samt tankar och idéer om utveckling. 

Inledningsvis rörde frågeställningarna kommunens 

planering och utveckling i stort. Inriktning på vindkraftsfrågan 

har därefter tagits upp på seminarier och i en workshop. 

Inbjudan genom många kanaler 

De tidiga insatserna för att engagera medborgarna startades 

genom kontakt med byalag, hembygdsföreningar, 

Marks 


idrottsföreningar med flera Med byalagen hade kommunen 

tidigare en etablerad kontakt och i de flesta kommundelar 

har just byalagen varit en sammanhållande drivkraft 

i vardagslivskartläggningen. 

Genom olika kanaler som telefonsamtal, utskick, affischering, 

annonser i lokaltidningen och på kommunens hemsida, 

bjöd kommunen in till deltagande i planeringsprocessen. 

Alla har varit välkomna att ansluta sig till de 20-tal 

grupper som har deltagit i vardagslivskartläggningen och 

på så sätt vara med och påverka. 

Seminarier och workshop 

Två seminarier öppna för allmänheten, samt en workshop 

har genomförts. Det inledande seminariet behandlade 

hållbar utveckling och trender i omvärlden. Det andra 

Artikel från Hallands nyheter om arbetet med den nya 

översiktsplanen i Marks kommun. 


11

seminariet fördjupade sig i några för kommunen viktiga 

teman som företagande, regionalt sammanhang samt 

vindkraft. Flera inbjudna sakkunniga pratade om de olika 

aspekterna av vindkraften och seminariet avslutades med 

en paneldiskussion. Båda seminarierna var välbesökta 

med cirka 100 intresserade åhörare. 

Vid workshopen, som avslutade vardagslivskartläggningen, 

möttes representanter för de grupper som jobbat med kartläggningen 

och kommunens politiker och tjänstemän. 

Omkring 60 deltagare jobbade i grupper med de strategiska 

frågorna som kartläggningarna och den politiska beredningsgruppen 

tagit upp. Markanspråk för olika planeringsfrågor, 

som exempelvis vindkraft, diskuterades också. Resultat av 

workshopen kompletterade det inlämnade materialet. 

Resultat och deltagande 

Flera hundra människor har hittills jobbat och engagerat 

sig i arbetet med kommunens nya översiktsplan. Önskemål 

om att bredda grupperna gällande köns- och åldersfördelning, 

samt människor med olika kulturella bakgrund, har 

varierat mellan de olika grupperna. Kommunen har varit 

varit medveten om detta från början, men man har inte 

velat styra arbetssättet för mycket. 

Resultatet av arbetet med vardagslivskartläggningen är 

av varierande omfattning och kvalitet beroende på grupp. 

Generellt sett utgör det dock en innehållsrik och värdefull 

komplettering till kommunens övriga planeringsunderlag. 

En rapport som sammanställer de inlämnade vardagslivskartläggningarna, 

samt iakttagelser från seminarierna och 

workshopen är under framtagande. Under hösten 2011 

kommer arbetet med planeringsunderlaget för vindkraft 

liksom arbetet med själva planförslaget att intensifieras. 

12 


Erfarenheter 

från Mark 

• Bjud in till dialog 

tidigt i planeringsprocessen 

via etablerade kontakter 

som byalag, idrottsföreningar, hembygdsföreningar med mera. 

• Låt medborgarna kartlägga sin vardagsmiljö som 

underlag för planeringen. 

• Använd olika informationskanaler för att bjuda in och 

kommunicera med allmänheten under planeringsprocessen. 

• Lägg ner tid och kraft på att engagera alla grupper i 

samhället så att planförslag verkligen representerar 

hela befolkningen. 

• Var noga med och planera för återkoppling samt löpande 

information om arbetet. 

Kommunen siktar på att skicka ett förslag till en ny kommunomfattande 

översiktsplan för samråd i början på 2012. 


Planeringsunderlag för ny översiktsplan 

Läs mer: 

www.mark.se 


Översiktsplanerare Sandra Trzil, 

Kommunledningskontoret


Yta: 8 484,87 km² 

Typ av plan: ”Vindkraft i 

Örnsköldsvik”, tillägg till 

översiktsplanen antagen 

2008-12-15 

I Örnsköldsviks kommun påbörjades arbetet med ett 

tillägg till översiktsplanen för vindkraft under 2007. 

I kommunen fanns då redan 11 vindkraftverk som 

kommit till efter initiativ från exploatörer. Verken är 

lokaliserade längs med kusten, öster om E4, och har 

blivit mycket kritiserade på två av de tre aktuella 

platserna. Platserna bedömdes därför av kommunen 

inte som lämpliga för en fortsatt utbyggnad. 

Kommunen valde i stället att inrikta sig på inlandet 

efter att Uppsala universitets vindberäkningar visat 

på goda vindförutsättningar där. 

Områden med höga naturvärden 

Geografiskt koncentrerade man sig till de områden där 

de visste att det fanns intresse för vindkraftsetableringar. 

Dessa områden är belägna på högplatåer i inlandet med 

höga naturvärden som till exempel rester av gammelskogar 

och rovfågelhäckningsplatser. Här finns även ett av 

Sveriges tätaste bestånd av häckande kungsörn. Därför 

var det angeläget att arbeta tillsammans med den ideella 

naturvården, Örnsköldsviks naturvårdsförening och 

Ångermanlands Ornitologiska förening, vid utformning 

av planförslaget. De har en kunskap som ingen annan 

har vilket gjorde det angeläget att få med dem från start. 

Sekretessen kring kungsörnen medför dock en viss problematik. 

Informellt och muntligt kan man få kunskap 

om kungsörnen, men man får det inte skriftligt. 

Bred annonsering och etablerade kontakter 

Inför uppstarten av vindkraftsplaneringen sökte kommunen 

aktivt upp de föreningar och aktörer som tidigare 

visat sig engagerade i frågan. Man bjöd in till offentliga 

Örnsköldsvik 


möten via annonser, affischering och en direktkontakt 

med en person i varje berörd by. Genom olika lansbygdsutvecklingsprojekt 

hade kommunen en hel del kontakter 

sedan tidigare. Kommunens webbplats var också en 

viktig plattform för att sprida material och information 

till kommuninvånarna. Lokaltidningen, Örnsköldsviks 

Allehanda, blev tidigt intresserade av frågan och skrev 

flera större artiklar före samrådsskedet. Man rapporterade 

också från de offentliga möten som hölls. 

Kontakt med samebyarna 

Kontakt togs vidare även med de tre samebyarna i kommunen. 

En av de berörda samebyarna valde dock att inte 

delta. I arbetet med vindkraftsplaneringen fick varje 

sameby utse en kontaktperson. Kommunen genomförde 

sedan ett möte tillsammans med varje sameby. Anledningen 

till att man delade upp samebyarna till varsitt 

samrådsmöte var att inte i onödan dra upp eventuella 

konflikter som kunde finnas mellan byarna sedan tidigare. 

Kommunen var flexibel i val av plats för samrådsmötena, 

vilket gjorde att de två samråden genomfördes i 

andra kommuner. 

Vindkraften och rennäringen 

Syftet med dialogen med samebyarna var att de olika 

näringarna, vindkraftsnäringen och rennäringen, skulle 

fungera tillsammans. Det var således viktigt att klargöra 

hur näringarna fungerade, och att samebyarnas intressen 

skyddades. Några av de representanter som kom från 

rennäringen kan ha kommit i kläm, då Sametingets formella 

remissvar kom att skilja sig mycket från de signaler 

som gavs under samrådet. Kommunen drog dock slut- 


13

satsen att föreslagen plan mycket väl går att förena med 

rennäringens behov. 

Öppet samtalsklimat 

Kommunen tycker att man genom de 11-12 offentliga 

möten som anordnades runt om i byarna fick igång ett 

konstruktivt samtalsklimat. Underlaget för mötena var 

kartbilder av de möjliga vindkraftområden som accepterats 

i samarbetet med ideell naturvård, och mycket av 

diskussionerna rörde sig kring effekter på berörda lokalsamhällen. 

De offentliga mötena fick en öppen, transparent, 

tillåtande och positiv karaktär. Transparensen i 

medborgardialogen innebar att kommunen presenterade 

möjliga vindkraftområden och därefter ställde frågan; 

vad tycker ni? Detta angreppssätt gav bra möjlighet för 

deltagarna att komma med synpunkter och påverka lokaliseringarna. 

Kommunen gjorde också ett medvetet val 

att under planeringsprocessen inte använda några kartor 

med ägarbeteckningar. Fokus låg på att finna de lämpligaste 

områden för vindkraft, oavsett ägareförhållanden. 

Dessutom ville kommunen inte skapa konflikter, med 

olika antaganden om att någon talade i egen sak för att 

tjäna pengar på sin mark. 

Bred uppslutning 

Många av kommunerna har uppgett att de har haft svårt att 

engagera framför allt yngre deltagare. Örnsköldsviks kommun 

utgör ett undantag. Sett ur ett statistiskt urval av befolkningen 

har de lyckats dra till sig mycket yngre deltagare 

utan några speciella insatser. Skolklasser har också varit aktiva 

genom exempelvis grupparbeten om vindkraft. 

14 


Planprocessen – en plattform för möten 

Under planeringens gång tog ett antal exploatörer kontakt 

med kommunen och deltog på samrådsmötena. 

Kommunen skulle ta fram vindkraftområden för cirka 20 

verk vilket intresserade de större vindkraftsintressenterna 

framför kooperativ. Planprocessen blev därmed en 

plattform där allmänhet, exploatörer och ideell naturvård 

kunde mötas och konflikter kunde överbryggas. 

Kunskapsutbyte kunde ske om att örnar exempelvis behöver 

uppåtvindar för att lyfta medan vindkraftsexploatörer 

undviker uppåtvindar av energimässiga skäl. 

Grund skapad för en god dialog 

Det goda erfarenhetsutbytet och kontakten med invånarna 

förvånade vissa exploatörer, med erfarenheter från 

andra delar av Sverige. Många exploatörer berättar nu 

om vilken bra dialog de har med befolkningen. Många 

idéer har initierat av boende, som genom dialog omvandlats 

till planer eller förslag till lokalisering av vindkraftverk. 

Det är mycket lite synpunkter vid tillståndsförfrågningar 

och tillståndsprocesserna har hittills gått 

väldigt snabbt och konfliktfritt. Det ärende som stött på 

problem beror på att den sökande inte har följt kommunens 

rekommendation om att kontakta den ideella naturvården. 

Lokalt delägande av vindkraft 

En av de frågor som visat sig viktig i diskussionerna kring 

vindkraften är bitterheten kring det som hände då vattenkraften 

byggdes ut. Mark skövlades och förstördes och 

inga möjligheter gavs att själv säkra sitt energibehov.

Kommunen har därför sett det som angeläget att ge möjlighet 

till lokalt delägande för vindkraft. Vilket också 

finns med som riktlinje i översiktsplanen. Som en direkt 

följd av detta har det bildats föreningar bland berörda 

markägare. Anledningen till detta är att de tillsammans 

bättre ska klara av förhandlingar med vindkraftsexploatörer. 

På kommunen tycker de att det är bra att de har lyft 

frågan om delägande. För befolkningen ger vindkraftsetableringen 

även en trygghet rent tillväxtmässigt i 

inlandet, genom stuguthyrning, restaurangverksamhet 

med mera. Dessutom bidrar vindkraften till en positiv inställning 

bland medborgarna lokalt. 

Lugna formella processer 

Samrådsskedet och utställningsskedet fungerade väl, 

bland annat då mycket av de synpunkter som skulle ha 

uppkommit redan avhandlats. Då planeringsprocessen i 

Örnsköldsvik frigjort sig från markägarproblematiken blev 

utrymmet litet för enskilda markägare som önskade få 

bygga vindkraft på egen mark. Av den anledningen överklagade 

en markägare planen. Vid prövning fick emellertid 

kommunen rätt. 

Förändrat arbetssätt inom kommunen 

Kommunens arbetssätt har påverkats av vindkraftsplaneringen. 

Just nu arbetar man med ett tillägg till översiktsplanen 

för strandskydd med samma metodik kring medborgardialogen 

som i vindkraftsplanen. 

Erfarenheter 

från Örnsköldsvik 

• Bjud in till dialog tidigt 

i planeringsprocessen 

genom bred annonsering 

och via etablerade kontakter. 

• Berörs särskilda intressen, som exempelvis naturvård 

och rennäringen, är det viktigt att ha en tät dialog 

med berörda. 

• Håll möten på plats ute i kommunen. Transparens i medborgardialogen 

är viktig. Presentera inte färdiga förslag. 

• Använd inte kartor med ägarbeteckningar. Fokusera på 

att finna de lämpligaste områden för vindkraft, oavsett 

ägareförhållanden. 

• Använda planprocessen som en plattform för allmänhet, 

exploatörer och ideell naturvård för kunskapsutbyte och 

för att överbrygga konflikter. 


Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft 

Läs mer: 

www.ornskoldsvik.se 


Anders Lindström 


15

Svenljunga 


I Svenljunga kommun är man mitt uppe i arbetet med 

att ta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. 

För att öka förståelsen för vindkraftsplaneringen och 

få ett bredare kunskapsunderlag har man sett det som 

viktigt med en utökad medborgardialog. Planeringsstödet 

gav möjlighet att anlita en konsult för att ta 

fram själva planeringsunderlaget, vilket skapade 

bättre möjligheter för kommunen att möta invånarna 

och knyta nya kontakter. 

Kontakt med etablerade byalag 

Planeringsprocessen startades med att de etablerade 

byalagen kontaktades. Kommunstyrelsen hade sedan 

tidigare regelbunden kontakt med dessa grupper för att 

bland annat informera om aktuella frågor inom kommunen. 

Inne i centrala Svenljunga använde sig kommunen 

sig av en grupp från ett tidigare Leader-projekt, se sidan 

24. Det finns dock en liten skillnad mellan hur mycket 

engagemang de centrala delarna och byalagen har 

kunnat uppbåda. 

Uppgift att peka ut lämpliga vindkraftsområden 

Kommunen bjöd in sig själva till byalagens möten och 

presenterade projektet. Byalagen fick information från 

kommunen både politiskt och tjänstemannamässigt, 

vad som fanns att beakta och vilka mål och frågeställningar 

som var aktuella. Därefter fick de en uppgift att 

lösa. Byalagen skulle utifrån sina perspektiv bland annat 

peka ut en lämplig plats för vindkraftsetablering. Det var 

inte tillåtet att föreslå platser i norra Svenljunga om man 

bodde i de södra delarna eller tvärt om. 

16 



Yta: 992,75 km² 

Typ av plan: Vindbruksplan, 


under arbete. 

Regelbunden kontakt 

Kommunen besökte därefter byarna regelbundet för 

dialog och kunskapsinhämtning. Intresset för frågan 

ökade kontinuerligt. Vissa byalag la så mycket som 50 

timmar per person för planeringsuppgifterna. I genomsnitt 

var det mellan 20 och 25 personer i varje byalag. 

Man bidrog med andra ord i hög grad i arbetet och förde 

ett samhällsplaneringsmässigt resonemang. Man kunde 

till exempel protestera kring lokalisering av vindkraft på 

en viss plats, därför att det stod i konflikt med bebyggelsen 

och dess framtida utveckling. 

Referensgrupper 

Byalagens styrelse utgjorde en referensgrupp. Kommunen 

hade även en referensgrupp med vindkraftsintressenter. 

En politisk styrgrupp och en politisk arbetsgrupp 

fanns också till förfogande under planarbetet. Kommunen 

provade att engagera elnätsägarna som en referensgrupp, 

men intresset att delta var tyvärr inte så stort. 

Webbplatsen viktig informationskanal 

Webbplats har hela tiden varit en viktig plattform för 

kommunen att nå ut med aktuell information. Planförslaget 

ligger kvar även efter samrådet och utställningsprocessen, 

som en service till medborgarna. 

Svårt att engagera alla 

De grupper som varit enklast att engagera är befintliga 

grupper med aktiva personer. Många gånger har de funnits 

just i byalagen. Byalagen består i stor del av människor 

från 30-40 år och uppåt. Representativiteten mellan

män och kvinnor är relativt jämn, men däremot har de 

yngre åldersgrupperna varit svåra att nå. När det gäller 

invånare med utländskt härkomst, finns de framför allt 

inne i centrala Svenljunga. I dessa områden har kommunen 

haft svårare att engagera befolkningen överlag. Dels 

för att etablerade nätverk har varit svagare här, dels för 

att de centrala delarna har fler begränsningar gällande 

vindkraftsetableringar. Markägarna har hållit en låg profil 

under arbetets gång, troligtvis för att inte bli anklagade 

för att agera i eget intresse. 

Ökad kunskap om planering 

Vinsterna med arbetssättet för vindkraftsplaneringen är 

både kortsiktiga och långsiktiga. Engagemanget och intresset 

har ökat, och det har tillkommit allt mer folk i byalagen. 

Långsiktigt har befolkningen fått upp ögonen för 

vad de kan påverka i planeringen. De är engagerade och 

kunniga. Politikerna har varit med på alla möten ute i 

kommunerna, och processen har blivit mycket uppskattad. 

Medborgarna skriver i dag brev direkt till kommunstyrelsen 

för att exempelvis förtydliga sina ställningstaganden 

kring en viss fråga. 

Förändrat arbetssätt inom kommunen 

Vidare har den utökade demokratiska förankringssättet 

förändrat hela kommunens arbetsgång. Politikerna har 

anammat sättet att arbeta kring medborgardialogen i flera 

kommunala processer. Det finns många mindre projekt, 

genom skolor eller föreningar, som använder dialogen 

som forum och arbetssätt. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också fått klartecken 

från politikerna att i kommande översiktsplanearbete 

jobba vidare med utvecklad arbetsmetod. Politikerna 

får på det sättet en god bild om hur medborgarna ser 

på utvecklingen i kommunen. 

Viktigt med återkoppling 

I uppstartandet av nya planeringsprocesser ser man ett 

behov av att vara än mer aktiva i startskedet och sälja in 

idén till byalagens styrelser på en bredare front. Därigenom 

får byalagen möjlighet att dra mer folk till sina möten. 

Kommunen kan också hjälpa till att marknadsföra 

byalagens möten genom annonsering eller tryckning av 

affischer. I det fortsatta planeringsarbetet ser kommunen 

också det som angeläget att vara tydlig med olika intresseavvägningar 

och motivera beslut. Detta för att bland 

annat visa på hur olika synpunkter och förslag tas tillvara 

i utformningen av planförslaget. 


17



Läs mer: 

www.svenljunga.se 


Susanne Norberg 

18 


Erfarenheter 

från Svenljunga 

• Engagera byalagen 

tidigt i processen och 

låt dem hjälpa till att engagera 

folk ute i kommunen. 

• Möt och informera allmänheten på hemmaplan. 

Bjud in er till etablerade möten för att presentera och 

diskutera projektet. 

• Bilda referensgrupper med representanter från olika 

berörda och intressenter. 

• Använda och utveckla kommunens webbplats som 

informationsplattform för planeringsarbetet. 

• Ta till vara ny kunskap och erfarenheter i utvecklingen 

av kommunens arbetsgång, inte endast gällande 

samhällsplaneringen. 

• Var tydlig med hur inkomna förslag och idéer tas till 

vara och motivera väl ställningstaganden som görs 

i själva översiktsplanen.


Yta: 945,78 km² 

Typ av plan: ”Vindbruksplan 

för Mönsterås kommun”, 


antagen 2010-03-29 

I Mönsterås kommun har man valt att arbeta fram ett 

tillägg till översiktsplanen för vindkraft. En fråga som 

överlag engagerar invånarna i Mönsterås. För att finna 

de bästa platserna för en utbyggnad av vindkraft tyckte 

kommunen att det krävdes en utökad medborgardialog. 

Att möta motståndet och föra en bred dialog i 

översiktsplanearbetet kändes viktigt för att i slutändan 

få fram en väl förankrad översiktsplan. 

Inbjudan till allmänheten 

Kommunen startade tillsammans med en konsult upp 

planprocessen genom en bred inbjudan till allmänheten 

till seminarium. Konsultens ansvar var att ta fram planeringsunderlag 

för detta möte. Ett 60-tal personer deltog, 

ganska jämt fördelat men med en viss övervikt mot äldre 

personer. Yngre personer var överlag dåligt representerade 

i arbetet som helhet. 

Tydlig organisation 

Under det inledande mötet presenterades och diskuterades 

målsättningar, krav, restriktioner och förutsättningar 

för vindkraftens utbyggnad i kommunen. Förutom detta 

arrangerade kommunen en workshop där olika utvecklingsscenarios 

för vindkraften diskuterades. Därefter arbetade 

konsulten fram vindbruksplanen i samarbete med 

kommunens styrgrupp, bestående av tjänstemän och politiker 

från olika förvaltningar. Kommunens översiktsplanegrupp 

höll i det praktiska arbetet kring projektet. 

Mönsterås 



Under hela planeringsarbetet arbetade kommunen 

aktivt med sin webbplats. Där presenterades aktuellt 

material och information om planprocessen. Under 

samma period pågick också arbete med vindkraften på 

regional nivå, varför information om aktiviteter på denna 

nivå fick en naturlig länk till kommunens planering 

via hemsidan. Även kontakt med media hjälpte att informera 

allmänheten om pågående vindkraftsplanering. 

Bättre överblick och fördjupade kunskaper 

Kommunen hade gärna önskat sig att de hade fått en 

bredare uppslutning och ett större engagemang från 

allmänheten i planeringsprocessen. Arbetet har likväl 

bidragit till att kommunen genom allmänheten fått en 

bättre överblick och fördjupade kunskaper. Tillägget 

till översiktsplanen för vindkraft har dessutom lett till 

en lättare handläggning vid lovgivning. På lång sikt ser 

de också att man arbetat fram ett beslutsunderlag med 

bra lagstöd. Den demokratiska förankringsprocessen 

ledde till att planen överklagades, men kommunen fick 

rätt i och med att planprocessen utförts korrekt. 

Kan påverka kommunens arbetssätt 

Ännu återstår att se om den utökade medborgardialogen 

kommer att leda till ett förändrat arbetssätt gällande 

planärenden i stort inom kommunen. 


19



Läs mer: 

www.monsteras.se 


Anders Andersson 

20 


Erfarenheter 

från Mönsterås 

• Bjud in allmänheten 

till seminarium tidigt i 

planeringsprocessen. för att 

informera och diskutera om förutsättningar, 

krav, målsättningar med mera. 

• Jobba med olika scenarios för utbyggnaden 

av vindkraft i dialogen med allmänheten. 

• Skapa en tydlig organsiations för projektet. 

• Använd och utveckla kommunens webbplats som 

informationsplattform kring projektet.

Läs mer... 


21

Mer information 

Leader 

Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader 

är det de som som bor och verkar i området som driver 

utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges 

landsbygd. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som 

utvecklar landsbygden. Leader är en del i arbetet med att 

nå målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer: www.sjv.se 

Hela sverige ska leva 

Runt om i Sverige finns cirka 4 700 lokala utvecklingsgrupper. 

De kan ha olika namn, som byalag, samhällsförening 

eller intresseförening. Gemensamt är att de består 

av människor som gått samman och bestämt sig för att 

forma sin bygds eller sitt närområdes framtid. Oftast hittas 

en lokal utvecklingsgrupp på landsbygden eller i små 

samhällen, men de finns även här och var i storstäderna. 

En lokal utvecklingsgrupp representerar den lokala 

allmännyttan och arbetar med det som är viktigt för 

människorna i just den bygden. Det kan vara att ta över 

skolan, bygga ett vindkraftverk, arbeta med lokal turism 

eller underlätta för företagen i bygden. Vissa arbetar 

med alltihop. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är 

en medlemsorganisation för dessa grupper och för ett 

fyrtiotal organisationer som valt att stödja arbetet genom 

att bli medlemmar. Organisationens uppgift är bland annat 

att ge råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och 

tillhandahålla redskap för framgångsrikt lokalt arbete. 

Läs mer: www.helasverige.se 

Landskapsanalys 

Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan 

människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella 

22 


utan handlar även om ljud, doft, känsla, minnen och 

associationer. I den europeiska landskapskonventionen 

definierar Europarådet landskap som ”ett område sådant 

det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet 

av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller 

mänskliga faktorer”. Landskapskonventionen betonar att 

landskapets ständiga förändring också är en naturlig del 

av landskapets utveckling. Eftersom landskapet är en del 

av människors livsmiljö och har stor betydelse för människors 

identitet understryker konventionen vikten av 

att människor kan delta aktivt i utvecklingen av landskapet. 

År 2009 tog Boverket i samverkan Riksantikvarieämbetet, 

Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Lantmäteriet 

fram Idéskriften Vindkraften och landskapet. 

Den ska både inspirera och vara ett praktiskt stöd i arbetet 

med landskapsanalys i planerings- och tillståndsprocesserna 

när det gäller vindkraft. Här ses landskapsanalys 

som ett verktyg för både hushållning med landskapets 

resurser och för en konstruktiv dialog om vindkraftens 

påverkan på landskapet. 

Läs mer och ladda ner idéskriften på: 

www.boverket.se/webbokhandel eller: www.raa.se. 

Ortsanalys 

En dialog om den egna orten kan bli en oväntad upptäcktsfärd 

som leder till konkret utveckling av nyupptäckta 

möjligheter. Samtidigt kan befintliga kvaliteter 

ses med nya ögon och tas till vara. Men en förnyelse av 

synen på den egna orten kan naturligtvis vara en jobbig 

kamp mot gamla väl inridna käpphästar och den egna 

hemmablindheten. 

År 2006 gav Boverket en vägledning om hur man kan

göra en ortsanalys, Lär känna din ort!. Rapporten beto- 

nar vikten av att göra breda ortsanalyser av våra tätorter, 

mindre städer och i stadsdelar i större städer. I rapporten 

presenteras olika metoder för en ortsanalys samt en spelplan, 

tänkt som ett hjälpmedel i processen. Ladda ner 

vägledningen på: www.boverket.se/webbokhandel. 

Uppsala universitets vindberäkningar 

Vindkartering är en modellberäkning av vindhastighet 

och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer. 

Dataunderlaget för Uppsala universitets vindkartering 

består av medelvindar på tre för vindkraft intressanta 

höjder, 49, 72 och 103 meter ovan nollplansförskjutningen 

med en rumslig upplösning på 1 kvadratkilometer. 

Läs mer: www.energimyndigheten.se. 

Fullbordat faktum – en studie av förankringsprocesser 

i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun 

Piteå kommun har påbörjat arbetet att ta fram ett tillägg 

till översiktsplanen för vindkraft. Inför detta arbete har 

man låtit ta fram en utredning om hur medborgardeltagandet 

påverkat tidigare planprocesser. Utredningen heter 

”Fullbordat faktum – en studie av förankringsprocesser 

i samband med vindkraftsetableringar i Piteå 

kommun”. Denna ska fungera som ett underlag vid 

utformning av metoder kring dialog med medborgarna 

i planprocessen. Läs mer och ladda ner studien på: 

www.pitea.se. 

Projekt vindbruk i västerbottens län 

Under perioden oktober 2009 till augusti 2011 driver 

Länsstyrelsen Västerbotten projekt Vindbruk i Västerbottens 

län. Projektets övergripande syfte och mål är att ta 

fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet. 

Inom projektet har man bland annat tagit fram en 

rapport om vad som kännetecknar ett bra samråd. Här 

redogörs för vad som kännetecknar ett bra samrådsförfarande 

mellan vindkraftprojektörer och en allmänhet när 

en stor vindkraftsanläggning ska byggas. 

Läs mer och ladda ner rapporten på: 

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten. 


23

Box 534, 371 23 Karlskrona 

Besök: Drottninggatan 18 

Telefon: 0455-35 30 00 

Webbplats: www.boverket.se 

200 kommuner planerar vindkraft 

Boverket administrerar sedan 2007 ett stöd till planeringsinsatser 

för vindkraft. Syftet med stödet är att genom planeringsinsatser 

klarlägga förutsättningarna för utbyggnad av 

vindkraftsanläggningar. Fokus ligger på att i översiktsplanen 

skapa planmässig beredskap för en utbyggnad av vindkraft. 

Stödet, som gick att söka till och med år 2010, har slagit väl ut 

och över tvåhundra kommuner och femton länsstyrelser har 

sökt medel för översiktsplanering eller planeringsunderlag 

med fokus på vindkraft. Samtliga planeringsinsatser ska 

vara avslutade före utgången av 2011. En uppföljning och 

utvärdering av stödet ska redovisas till regeringen senast 

den 31 december 2012. 

Boverket följer nu kommunerna och länsstyrelsernas 

arbete. Under 2011 och 2012 genomförs undersökningar och 

studier baserade på frågeställningar relevanta för planeringsstödet. 

Denna broschyr är en del i uppföljningen. 

Materialet presenteras löpande på Boverkets webbplats. 

Några exempel: 

• Stöd till planering för vindkraft – fyra exempel 

• Miljöbedömning av översiktsplaner för vindkraft 

– en studie av MKB-centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet 

• Vem har fått stöd till vad? statistik och länkar 

Boverket oktober 2011. Illustrationer: Emma Franzén. Foto, omslag: Stephan Berglund/Bildarkivet.se. Upplaga 1. ISBN (pdf): 978-91-86827-42-7

Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?