Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / 0? LEDARE / MÅNAD / ARKITEKTEN 200? / 01 / JANUARI 2012<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
Swedish Association<br />
of Architects<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter är intresseorganisation<br />
för <strong>Sveriges</strong><br />
arkitekter, inredningsarkitekter,<br />
landskapsarkitekter och<br />
plane ringsarkitekter med över<br />
11.000 medlemmar.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
Storgatan 41<br />
Box 5027, SE-102 41<br />
Stockholm, Sweden<br />
Tel +46(0)8 505 577 00<br />
Fax +46(0)8 505 577 05<br />
kansli@arkitekt.se<br />
www.arkitekt.se<br />
Ordförande:<br />
Laila Strunke,<br />
laila.strunke@telia.com<br />
Förbundsdirektör:<br />
Catherina Fored,<br />
catherina.fored@arkitekt.se<br />
Låt oss ta plats i<br />
kreativitetens origo!<br />
CATHERINA<br />
FORED<br />
”det är viktigt att det fi nns<br />
människor som kan stå i skärningspunkten<br />
mellan humaniora<br />
och naturvetenskap” sade<br />
Polaroids grundare Edvin Land<br />
enligt den senaste biografi n om<br />
Steve Jobs, som själv tog det perspektivet<br />
som en ledstjärna. Vi<br />
arkitekter bör alltid sträva efter<br />
att stå i den skärningspunkten. Dels därför att där<br />
föds innovation och utveckling, dels för att vi har<br />
skolats att stå där. I kreativitetens origo. En plats av<br />
födelse, fantasi, spänning, utmaning, men också idérikedom<br />
och skapande. Ögats och handens kvinnor och<br />
män, tränade och skolade för uppgiften, har en naturlig<br />
hemvist, just där. Med våra redskap, de redskap<br />
som används av kulturutövare och kulturskapare.<br />
Måleri, skulptur, musik, dans, fotografi , teater och<br />
arkitektur. Verktygen som skapar rytm, proportioner,<br />
känslor och engagemang är innovationens grundförutsättning.<br />
Stora värden formas i byggandet av samhällen<br />
och hus, i gestaltningen av landskap och i rummens<br />
inredning. Alltför ofta i vår tid premieras kortsiktighet<br />
fast vi vet att det som åstadkoms påverkar människor<br />
i decennier. Föredömena fi nns kvar, men<br />
också misstagen. Stadsplaners konsekvenser består<br />
i generationer, oavsett om man har ett ekonomiskt,<br />
estetiskt, emotionellt eller samhälleligt perspektiv.<br />
Parker, det vill säga träd, vattendrag, planteringar,<br />
hela strukturer visas i sin fulla prakt först för våra<br />
barn, barnbarn och deras barn. Inredning kan vara<br />
en kortsiktig njutning och påverkan men kvaliteterna<br />
som skapas när arkitekter i samspel ”ritar igenom”<br />
ett hus får besökare att häpna och förundras årtionde<br />
efter årtionde.<br />
Men. Det som inte gjordes bra kostar enorma summor<br />
att reparera, väcker otrivsel och kanske vanvårdas<br />
eftersom det byggda inte är värt att vårda. Våra<br />
misslyckanden och de sociala konsekvenser dessa får<br />
plågar oss årtionde efter årtionde. Människor ska aldrig<br />
behöva drabbas av arkitektur.<br />
Insikten om att inget varar för evigt, att förändring<br />
är regel, inte undantag, borde få oss att skapa hållbara<br />
strukturer över tid. Att bygga in mått av föränderlighet.<br />
Se människan genom att se lika mycket bakåt som<br />
framåt. Låta perspektiven rymma mycket mera än nutid.<br />
Och vi vet att allt tar tid. Rum tar tid! En formulering<br />
från kulturpersonligheten, kritikern och skribenten<br />
Rolf Wohlin. Kräver eftertänksamhet, omsorg,<br />
idogt arbete. Om inte inspirationen och transpirationen<br />
ges utrymme faller det som byggs platt.<br />
”Stor konst följer inte den rådande smaken utan<br />
vidgar den” sä<strong>ger</strong> Steve Jobs i biografi n. Tanken att ge<br />
beställaren det den inte visste att den ville ha, borde<br />
för oss arkitekter vara en ledstjärna. Att i kommunikationen<br />
med andra i samhällsbyggnadsprocessen<br />
hävda vår kompetens och bli förstådda. Att vara<br />
trygga i vår position i skärningspunkten. Vara trygga i<br />
att vi på så vis skapar värden för beställaren, för samhället<br />
och för individen som varje dag lever i, kopplar<br />
av i, arbetar, passerar eller bara vistas i de miljöer vi<br />
medverkar till. Allt medan vi kraftfullt hävdar att hållbarhet<br />
inte enbart är naturvetenskap utan minst lika<br />
mycket humaniora.<br />
Termen ”liveable” ses allt oftare som ett hållbarhetsmått,<br />
men frågan är om inte ”sociable” vore mera<br />
relevant eller kanske helst: ”liveable for us sociable”?<br />
I grunden handlar det om var barnen kommer<br />
in. Vad spelar det för roll om vi kan minska koldioxidutsläpp,<br />
sopor och miljögifter om samhällsbygget<br />
föder mänsklig misär och olycka? Då blir det ändå<br />
inte mycket till samhälle. Vinstmaximering läg<strong>ger</strong><br />
slagskugga över samhällsbyggandet och kväver förutsättningarna<br />
för skapandet. Först när arkitekten tilllåts<br />
skapa under rimliga, men nödvändiga, vinstkrav<br />
kan ett samhälle byggas av nytt, oanat slag.<br />
Företag har historiskt mejslat in sina företagsnamn<br />
i stenbyggnader. Långt efter det att företaget försvunnit,<br />
fusionerats eller lagts ner så fi nns byggnaden
Change language