Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

ill: foster + partners 54 / DEBATT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Debattredaktör: Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se CITERAT Thames Hub är en infrastrukturlösning för London som inbegriper en flygplats, en ringled och en höghastighetsjärnväg där tidvattnet ger energi. Foster + Partners har tagit fram förslaget på eget bevåg. ”I have a deep feeling of relief that some people are still having this sort of vision at a time when the next generation is told how hard life will be.” Arkitekt Hanif Kara om Thames Hub, i Architect’s Journal. ”Stockholm kan i framtiden välja vilken sida av Berlinmuren man vill vara på.” Finlands kulturminister Paavo Arenmäki citerad i Movium magasin från debatt om graffiti. Han exemplifierade med Berlinmuren: på västsidan var den en demokratisk vägg för alla att måla på, på östra sidan var den steril och grå. ”Vi har jättemånga som vill köpa våra hus och mycket att göra på kalkylavdelningen. Sedan när kunden går till banken blir det tyvärr nej där.” Martin Lahger, fackordförande på LB-Hus, intervjuad av Linda Nohrstedt i Byggvärlden. ”Stockholms stadsbygg är ett korthus som de Förlamande arbetsmiljö, rörig organisation, kränkningar av personal, otydligt ledarskap. Stockholms stadsbyggnadskontors problem har utvecklats till en allvarlig identitets- och förtroendekris, skriver Emelie Eriksson, fil dr och sektionschef på stadsbyggnadskontoret fram till sista februari. Mitt intresse för stadsbyggande började i långa samtal med arkitekten och forne stadsbyggnadsdirektören Torsten Westman. Han kunde lätt lägga ut texten om ideologi, politik och estetik som för honom var en självklar del av stadsbyggandet. Westman var tongivande under efterkrigstidens planering i Stockholm. Under hans första tid åtnjöt tjänstemännen politikens och allmänhetens oreserverade förtroende. Stadsbyggnadsideologin gick dessutom hand i hand med politiken. Efter Almstriden 1971 fi ck Torsten Westman uppleva hur allt detta förändrades. Förtroendet rubbades och det stod klart att planeringen skulle få en helt ny form. Expertväldet var slut och med det även förtroendet för arkitektkåren. Politiken blev påmind om dess ansvar inför väl- jarna i ett demokratiskt samhälle och gick efterhand alltmer in i sakfrågor, samtidigt som samhället i sin helhet kom att präglas av ett ifrågasättande klimat. Trots sin övertygelse om planeringens mål i efterkrigstidens Stockholm, eller kanske just på grund av sina erfarenheter, har Torsten Westman under senare tid pekat på betydelsen av kontinuerliga diskussioner och en kritisk granskning av vad som planeras och byggs. Han har gång på gång ställt frågan: Vilket ansvar har kåren i relation till styrande politiker i ett demokratiskt samhälle? När jag sökte mig till stadsbyggnadskontoret 2005 var jag helt klar över att dialogen och debatten var basen för ett meningsfullt stadsbyggande, men att det också förutsätter en ömsesidig respekt för olika ansvarsområden. Endast genom dialog och öppen debatt kan vi nå ett gott resultat. Idag har vi en lagstiftning som ger oss en planprocess som förutsätter öppenhet, men det hjälper föga om ansvariga planerare inte vill, får eller vågar debattera hur vårt framtida Stockholm ska se ut. Som sektionschef på stadsbyggnadskontoretsplanavdelning bevittnade jag återkommande kränkningar av de anställdas självklara rätt att medverka i den offentliga debatten, att engagera sig i sina projekt och att tydliggöra sitt ansvar. Det har utvecklats till en allvarlig identitets- och förtroendekris inom stadsbyggnadskontoret. Ska kontoret enbart förvalta processer eller ska kontoret även driva viktiga stadsbyggnadsidéer för Stockholm? Ansvarsfrågan hänger i luften och bollas mellan planarkitekt/projektledare, sektionschef, avdelningschef, stadsarkitekt och direktör. Förvirring uppstår såväl externt som internt. Vems ord gäller och vem kan man lita på? Många planarkitekter har sagt till mig att de inte vet vilket mandat de har att bedriva sitt
nadskontor anställda flyr” ”Värre är att de heller inte vet vilka repressalier som väntar den som agerar. Det skapar en förlamande arbetsmiljö, som dessutom har en organisation med en motsägelsefull maktstruktur. ” arbete, vilket stöd de kan få och från vem. Värre är att de heller inte vet vilka repressalier som väntar den som agerar. Det skapar en förlamande arbetsmiljö, som dessutom har en organisation med en motsägelsefull maktstruktur. Stadsarkitekten tillhör staben och har varken någon formell plats eller roll i planprocessen, avdelningschefen för planavdelningen signerar planhandlingar men saknar arkitektkompetens. De fyra plansektionerna är varken geografi skt eller funktionellt defi nierade, samtidigt som respektive sektionschef har ett geografi skt ansvarsområde. Detta förhållande återfi nns även på handläggarnivå. Den geografi ska ansvarsstrukturen är tänkt för tidiga skeden i planprocessen när de första viktiga förhandsbedömningarna görs. Organisationen är så rörig att den knappt låter sig beskrivas och utgör en obehaglig källa till konfl ikter såväl internt som externt. Som sektionschef arbetade jag med många planarkitekter som uppvisar stort engagemang och ansvarskänsla, men som inte får möjlighet att utveckla sin yrkesroll och kompetens. Med pressade tidplaner, kvantitativa mål snarare än kvalitativa, ökad byråkratisk hantering, obefi ntlig tid för refl ektion och diskussion, otydligt ledarskap, rörig organisation och skandalöst dåliga löner blir stadsbyggnadskontoret ett korthus som de anställda fl yr. Visst kan man acceptera en lägre lön, säger man, för de fantastiska arbetsuppgifter som bjuds på kontoret. Men när det inte längre efterfrågas engagemang och kompetens mister kontoret sin attraktivitet som arbetsplats. Bara på ledningsnivå har inte mindre än fem chefer sagt upp sig det senaste halvåret. Stockholm ska ha ”Sveriges vassaste stadsbyggnadskontor”, det är stadsbyggnadsdirektören Susanne Lindhs återkommande fras. Och det är inte helt fel tänkt med tanke på att stadsbyggnadskontoret i Stockholm historiskt sett är stadsplaneringens flaggskepp, både nationellt och internationellt. Men detta är dessvärre bara retorik. I praktiken styrs kontoret av direktörens hårda men osynliga hand, vilket jag själv har upplevt på nära håll. Planarkitekter som står på sig när byggherrar eller exploateringskontoret klagar får inte nödvändigt stöd. I fl era fall har jag fått order om att byta ut eller isolera planarkitekten – detta ska dock ske diskret, det vill säga utan att prata med den anställda. Följden kan ni själva tänka er – svåra personliga lidanden, konfl ikter som frodas och otrygghet som sprider sig om när och vem som står på tur. Alltmedan Susanne Lindh står helt ”ovetande” om beslutet och om vad hon har satt igång. Jag har inte accepterat direktörens tuffa villkor för mitt ledarskap, men det tog tid innan jag genomskådade hur den osynliga handen styr. Den välkända metoden att söndra och härska smular effektivt sönder arbetsglädje, relationer, förtroenden och kontorets kraft. När det stod klart för mig hur det ligger till, har jag kontaktat direktören för att protestera mot metoderna och har också fått rätt i att jag utnyttjats mot medarbetarna. Jag hoppades ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / DEBATT / 55 Stockholms stadsbyggnadskontor är en viktig arbetsplats, därför ska vi också tåla intern och extern debatt. Vi hanterar tunga plan- och byggprocesser med stora volymer och har ett ansvar att driva och utveckla stadsbyggnadsidéer för Stockholm. Det planhistoriska arvet är centralt för oss. Vi är emellertid inne i ett på en förändring mot ett bättre arbetsklimat och mer ärlig och rak kommunikation, men det visade sig snart att detta uteblev. Istället har jag själv fått uppleva det mina kollegor fått erfara; isolering, förtal och ett diskret fråntagande av arbetsuppgifter. Många medarbetare har visat mig sitt stöd och varm solidaritet, dock endast i korridorerna eftersom de är rädda. Men klimatet innebär inte bara personliga lidanden, utan har också bärighet på Stockholms framtida utveckling. Situationen måste förändras – inte bara för stadsbyggnadskontorets anställdas skull utan ytterst för stockholmarnas och Stockholms byggda resultats skull. emelie eriksson ”Vi är mitt i ett förändringsarbete” Stadsbyggnadsdirektör Susanne Lindh svarar på Emelie Erikssons inlägg. Replik: Stockholms SBK omfattade förändringsarbete för att bland annat öka tydligheten i organisationen och i våra processer, internt och externt. Flera avdelningar har omorganiserats och nya chefer har rekryterats. Stadsarkitekten har en tydligare roll i organisationen nu än tidigare. Planavdelningen har nyligen fått en ny chef som tillsammans med sina sektionschefer och medarbetare utvecklar avdelningen vidare. I all omställning förändras roller och uppgifter vilket kan uppfattas negativt av enskilda medarbetare. susanne lindh
Page 1 and 2:
Hjärnan ger svar Kristina Sahlqvis
Page 3 and 4: Per Lander, per.lander@arkitekt.se
Page 5 and 6: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / IN
Page 7 and 8: Jonas Bohlin är en av de arkitekte
Page 9 and 10: också presenterat ett motförslag
Page 11 and 12: foto: nina gunne poängterar han, o
Page 13 and 14: Oavsett var katastrofen är. Inom 3
Page 15 and 16: Ny arkitektskola av Tham & Videgår
Page 17 and 18: Två allmänna tävlingar inför m
Page 19 and 20: Vinnare i Nynäshamn, förslaget Sk
Page 21 and 22: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NY
Page 23 and 24: Ny skjutdörr med panorama design G
Page 25 and 26: Omtvistad MILJON Minimala ingrepp e
Page 27 and 28: estående effekt då? Vi tror att m
Page 29 and 30: KÄRLEK PÅ JOBBET Vi på Kinnarps
Page 31 and 32: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 31
Page 35 and 36: ”I intensivvårdsrummet är patie
Page 37 and 38: BILDER UTAN TID ARKITEKTEN / 01 / J
Page 39 and 40: Arkitekten Jenny E. Sabin och biolo
Page 41 and 42: hgschmitz.de Diskret design Gira E
Page 43 and 44: svenska kontexten ser vi kulturarv
Page 45 and 46: Besök oss på 7:e-11:e feb 2012 Mo
Page 47 and 48: Hedersgäst gör intim lounge MÄSS
Page 49 and 50: KONSTAKADEMIEN utlyser stipendier f
Page 53: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 53
Page 57 and 58: Alla gator kantas av träd. I Barce
Page 59 and 60: GRID - LARS VEJEN ARKITEKTEN / 01 /
Page 61 and 62: arkitektarbete och stadsrumsanalyse
Page 63 and 64: ”Och när vi står där i skärni
Page 65 and 66: Planakademin till domstol Sveriges
Page 67 and 68: Lär dig argumentera för din arkit
Page 69 and 70: 82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 0
show all

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?