22.08.2013 Views

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

foto: the commission to preserve national monuments in bosnia hercegovina<br />

42 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />

Kulturarvet ut ur elfenbenstornet<br />

När kulturarvet blir konflikt, hur ska restaureringsexperter<br />

a<strong>ger</strong>a? Frågan ställdes på ett seminarium om bevarande i<br />

Stockholm.<br />

Seminariet Vårt kulturarv – för<br />

vem? var en bred uppställning<br />

svenska och internationella<br />

experter som i två dagar diskuterade<br />

kulturarvets roll i samhället.<br />

Den teoretiska nivån var<br />

hög, med bland annat en diskussion<br />

mellan restaureringsprofessorerna<br />

Jukka Jokilehto<br />

(Finland) och Navin Piplani<br />

(Indien/UK) kring materiellt<br />

kontra immateriellt kulturarv<br />

och en refl ekterande genomgång<br />

av Faro- och landskapskonventionen<br />

av fi l dr Cathrine<br />

Mellander.<br />

Seminariet bottnade ändå i de<br />

knäckfrågor som restaureraren<br />

ställs inför på projektplatsen.<br />

De problematiseras ytterligare<br />

i en snabbt föränderlig värld<br />

där delaktighet, demokrati och<br />

mänskliga rättigheter lyfts in<br />

i uppdraget och expertrollen<br />

utmanas. Det snabbt ökande<br />

antalet byggnader och miljöer<br />

som är värda att bevara ställer<br />

också kulturarvssektorn inför<br />

ibland långt ifrån enkla prioriteringar.<br />

Svenska arkitekten Tina Wik<br />

har verkat i Bosnien i sex år<br />

som projektledare för Kulturarv<br />

utan gränser. Hennes uppdrag<br />

och ämnet för hennes föreläsning<br />

på seminariet om kulturarv<br />

var att återuppföra krigsskadade<br />

monument samt att bygga<br />

upp en kulturarvsmyndighet i<br />

Bosnien.<br />

Över 15 år efter krigsslutet<br />

är det ännu förenat med fara<br />

att restaurera muslimska byggnader.<br />

När Ferhadijamoskén,<br />

med ritningar av den turkiske<br />

1500-talsarkitekten Sinan, i<br />

Banja Luka skulle återuppbyggas<br />

uppstod skärmytslingar<br />

som ledde till dödsfall vid den<br />

symboliska byggstarten. Och<br />

fortfarande patrullerar beväpnade<br />

vakter den återuppförda<br />

moskén.<br />

Att Bosnien är ett av de första<br />

länderna att ratifi cera Farokonventionen<br />

är därför naturligt,<br />

påpekade Tina Wik: Europarådets<br />

konvention som trädde<br />

i kraft i år nyanserar bilden<br />

av kulturarvet och vidgar det<br />

genom att föra in begrepp som<br />

mänskliga rättigheter, konfl ikter<br />

och hållbar utveckling.<br />

Under kriget var det inte nog<br />

att spränga moskéer, även byggmaterialet<br />

förstördes i görligaste<br />

mån. Återuppbyggnaden<br />

framstår därför i hög grad som<br />

en detektivjakt på byggsten och<br />

detaljer. Jakten slutade ändå<br />

ofta med att husen återuppfördes<br />

som rekonstruktioner utan<br />

den patina, deformationer, etcetera,<br />

som historien <strong>ger</strong>.<br />

I Unescos ramverk för restaurering,<br />

Venedigkonventionen<br />

från 1964, är rekonstruktioner<br />

bannlysta. Men om Tina Wiks<br />

grupp hade följt Venedigkonventionen<br />

skulle det avsiktligt<br />

förstörda muslimska kulturarvet<br />

inte gå att använda. De valde<br />

därför att rekonstruera byggnaderna.<br />

Här fun<strong>ger</strong>ar rekonstruktion<br />

som upprättelse: Muslimerna<br />

i Banja Luka kan åter<br />

besöka Ferhadijamoskén som<br />

ser ut som de minns den före<br />

krigsutbrottet 1991 – även om de<br />

måste göra det med beväpnad<br />

eskort.<br />

Det bosniska uppdraget<br />

väcker frågor om kulturarvets<br />

sprängkraft, det som Farokonventionen<br />

vill lyfta. I den<br />

Moskén i Stolac, Bosnien, var totalförstörd<br />

och materialet försvunnet.<br />

Restaureringsarkitekt Amra Hadzimuhamedovic<br />

fick därför göra en<br />

rekonstruktion av byggnaden.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!