Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

40 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012
Stadshuset med extra allt
Utställningen Under Verket på Arkitekturmuseet beskriver
Stockholms Stadshus som ett allkonstverk. Många fler än arkitekten
Ragnar Östberg lyfts fram som upphovsmän bakom
byggnadsverket.
”Där vi har Nobelfesten du vet”,
säger pappan till sin pojke och
pekar på ett foto av Blå hallen.
Under jullovet trängdes besökare
i olika åldrar och nationaliteter
på Arkitekturmuseets
utställning Under Verket,
om Stockholms stadshus.
Med utställningen, som inleder
museets 50-årsjubileum, kanske
Arkitekturmuseet äntligen kan
få den publika skjuts det så väl
behöver.
Och i det här fallet förtjänar.
Under Verket är en praktfull
och imponerande genomgång
av Stadshusets tillblivelse, ett
skickligt gestaltat fyrverkeri av
skisser, möbler, mönster, foton,
människor som hålls samman
av utställningsansvariga Karin
Åberg Waern och scenografen
Camilla Eds enkla men effektiva
struktur och grafi ska profi
l. Konsthistorikern Ann Katrin
Pihl Atmer, aktuell med sitt hyllade
bokverk om stadshuset,
står som sakkunnig.
En rad originalskisser och
fotografi er från museets och
stadshusets samlingar som tidigare
aldrig visats får man del av
här. Liksom en mängd personhistorier.
Förutom Ragnar Öst-
berg själv lyfts medarbetare som
Gunnar Asplund och Melchior
Wernstedt fram liksom konstnärer
som Axel Törneman, möbeldesigners
som Carl Malmsten
och textildesignern Maja Sjöström.
Besökarna får veta varför
projektet kallas Sveriges sista
stora bygghytta, hur arkitekterna
lärde murarna mura och
varför Blå hallen är tegelröd.
Ingången till utställningen,
med ett fotodraperi som
föreställer borggården och
människo silhuetter med pratbubblor,
förfl yttar besökaren
till förra sekelskiftet. Då som nu
hade Stockholm växtvärk. Och
en politisk reform ökade antalet
ledamöter i stadsfullmäktige
till 100 vilket gjorde det alltför
trångt att mötas i dåvarande
lokaler i Bondeska palatset. Men
vart skulle man fl ytta? Skulle
staden bygga ett rådhus eller ett
stadshus eller en kombination?
Stortexttavlor redogör (väl
torrt ibland) om de krumbukter
och fi nter som föregick
byggstarten 1912. Då hade Ragnar
Östberg jobbat med skisser
för olika byggnader och tomter
sedan 1893. Drygt tio år hade
han kvar, också de fyllda av
Innertak i Kommunfullmäktige i Stockholms stadshus.
problem och konfl ikter, innan
stadshuset invigdes 1923.
Det är lätt att dra paralleller
till vår tid vid läsningen om
vinnande arkitekttävlingsförslag
som läggs i malpåse, skenande
kostnader och politiker
som spelar ut arkitekter mot
varandra. Skillnader fi nns också:
Storstrejken 1909 gjorde att
arbetena låg nere, Sverige hade
ett världskrig in på knutarna.
Och stadshuset hade sponsorer
– Knut Wallenberg slantade
upp en miljon kronor 1910 så att
arbetena kunde påbörjas, prins
Eugen skänkte en egenhändigt
utförd muralmålning.
En sista avdelning jämför
Stockholms stadshus med ikon-
byggnader i andra länder och
diskuterar fenomenet. Ganska
översiktligt anser nog yrkesmänniskor
som är insatta i
debatten men utställningen är
gjord för både branschfolk och
lekmän. Stockholm Waterfront
fi nns med på ett hörn och på
något sätt känns diskussionen
om detta hus överfl ödig när man
sett Under Verket. Ett underverk
som Stadshuset tål väl konkurrensen
från en uppstickare?
elisabet näslund
Utställningen Under Verket
– Stockholms stadshus på
Arkitekturmuseet pågår fram till den
8 april.
foto:åke e:son lindmann