Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

38 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Byggstenar röd tråd i textilforskning När arkitekter ger sig på textil nöjer de sig inte med med färdiga material. De ger sig på att designa materialet i sig. Grattis, Borås! Sveriges bäst bevarade arkitekturhemlighet heter Ambience och äger årligen rum på Textilhögskolan i er stad. Evenemanget är produkten av mötet mellan tekoindustri och teknofi li. Konferensen är en utvidgning av den boråsiska tankebubblan ”smarta textilier”. Det är en kombination av forskningsområde och plantskola som man hoppas ska frodas ur den gamla textilnäringens aska. För att tankesfären ska växa hämtas näring från omgivningen, i alla riktningar. Och för detta kommer världen till Sjuhärad. Detta är en sammankomst för textil- och tekniknördar, inget tvivel om det, men samlingsbegreppet textil är mer ett förhållningssätt än färdig metervara. Det låter tanken ledas in i moduler, i fi brer, i mjukt och komplext. Textil är ett sätt att omfamna formgivning i sin helhet. Att det stora fi nns i det lilla är underförstått i Borås. Textil materialteknik har utvecklats radikalt det senaste decenniet och här försöker man få grepp om hur det påverkar oss och vår omvärld. Ambience11 är en nyhetskavalkad för den som aldrig hört talas om att trådar kan känna, lysa, kommunicera, vävas av en dator eller stickas i tre dimensioner. Det ska erkännas, programmet innehåller meningslösa tyger fullproppade med sensorer och resonemang om interaktionsdesign med fl era decennier av gammalt damm över sig – också. Men de bleks bort av det som skiner starkast, evenemangets arkitekturfokus. Knepet är djärvhet. Här hoppas det bock över de svenska arkitektskolorna, som knappt syns till i talarprogrammet. Istället presenteras aktuell arkitekturforskning från amerikanska högsäten som Berkeley, Ivy League-universitetet Cornell, Pratt och Parsons i New York, europeiska institutioner som ETH i Zürich och Eindhovens designskola samt både Central Saint Martins och AA i London. Textilhögskolan samarbetar med lärosäten som Chalmers knappt har telefonnumret till. Standarden sätts därefter. I källaren på det lokala konferenscentret står den amerikanska östkustarkitekten Jenny E. Sabin och håller ett öppningsanförande som fullkomligt manglar ut insikt och kunskap. Hennes samarbeten med biologer och matematiker är häpnadsväckande uppvisningar av ömsesidigt utbyte mellan designtänkande och vetenskap. De andra arkitekterna på Ambience går inte ner på cellnivå som Sabin. Men en röd tråd mellan dem är intresset för att ta sig an gestaltningens byggstenar, såväl som teknologin för att bearbeta dem. De nöjer sig inte med formgivning utan ger sig på att designa materialen i sig. Manuel Kretzer från ETH visar ett antal experimentprojekt som lyfter textildesignens modultänkande till arkitektonisk skala. Ta till exempel väggsystemet Shapeshift, sammansatt av kinetiska plastmembran som dras samman när de utsätts för hög spänning. På Textile Futures vid Central Saint Martins forskar Jane Scott på liknande fenomen, minus sladden i eluttaget. Genom metoder för 3D-stickning bäddas faner in i en textil struktur. Förändringar i mikroklimat, såsom luftfuktighet, påverkar de två naturmaterialen olika och gör att strukturen anpassar sin form efter exempelvis vädret. Ett par andra forskningsprojekt tar sig an materialfrågan med utgångspunkt i de materiella manifestationer som datormodelleringen burit med sig. Det första är av Ronald Rael och Virginia San Fratello, baserade på Berkeley respektive San Jose State University, som vidareutvecklar så kallad rapid prototyping i sin forskning. Begreppet prototyp skvallrar om att dagens teknik ofta används till tester eller gjutformar. Rael och San Fratello jobbar mot att ersätta det med användbara och robusta föremål direkt från printern, bland annat genom experiment med fi berarmering och cellulosa som bindmaterial. De kritiserar – och utvecklar – datormodellering och dess förlängning i vår materiella värld, den typiska produkten av en 3D-skrivare: ett icke-objekt, beigefärgat och strukturellt hopplöst. Det gör också Paul Nicholas på CITA i Köpenhamn. Han frågar sig om vi kan bryta oss sig fria från CAD-världens homogena materialegenskaper. Hans metoder låter parametrisk design bestämma ett objekts inre materialstruktur, exempelvis densitet eller fi berriktning. I tillverkningsfasen kan sedan 3D-skrivare eller CNC-robotar variera materialets sammansättning efter dessa behov. Form, konstruktion, material och intention blir delar av samma designekvation. Exemplen pekar ut en riktning där arkitektens uppgift är att ge gestalt åt arkitekturen och skapa dess beståndsdelar i en och samma gest. Sammanvävt, skull det kunna kallas. Tack, Borås! björn ehrlemark Ambience är en årlig sammankomst om vetenskap, konst och design som hölls i slutet av november förra året på Textilhögskolan i Borås. Konferensens ena tema Digital Architecture sammanställdes i samarbete med CITA, Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Programmet innehöll även en utställning på Textilmuseet kurerad av Clemens Thornquist.
Arkitekten Jenny E. Sabin och biologen Peter Lloyd Jones visualiserar hur blodkärl fungerar i projektet Branching Morphogenesis. Jane Scott kombinerar stickade strukturer med naturmaterial som krullar ihop sig vid förändringar i luftfuktighet och temperatur. Manuel Kretzer visade en prototyp av rörlig vägg sammansatt av elektroaktiva polymerer, framtagna för att göra rörliga proteser. En vägg av artificiella muskler. ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / KOMMENTERAT / 39 Investera i en framtida bristvara – tystnad I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss. De betong element vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljud isolerad miljö att bo eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande. Smartare byggande
Page 1 and 2: Hjärnan ger svar Kristina Sahlqvis
Page 3 and 4: Per Lander, per.lander@arkitekt.se
Page 5 and 6: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / IN
Page 7 and 8: Jonas Bohlin är en av de arkitekte
Page 9 and 10: också presenterat ett motförslag
Page 11 and 12: foto: nina gunne poängterar han, o
Page 13 and 14: Oavsett var katastrofen är. Inom 3
Page 15 and 16: Ny arkitektskola av Tham & Videgår
Page 17 and 18: Två allmänna tävlingar inför m
Page 19 and 20: Vinnare i Nynäshamn, förslaget Sk
Page 21 and 22: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NY
Page 23 and 24: Ny skjutdörr med panorama design G
Page 25 and 26: Omtvistad MILJON Minimala ingrepp e
Page 27 and 28: estående effekt då? Vi tror att m
Page 29 and 30: KÄRLEK PÅ JOBBET Vi på Kinnarps
Page 31 and 32: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 31
Page 35 and 36: ”I intensivvårdsrummet är patie
Page 37: BILDER UTAN TID ARKITEKTEN / 01 / J
Page 41 and 42: hgschmitz.de Diskret design Gira E
Page 43 and 44: svenska kontexten ser vi kulturarv
Page 45 and 46: Besök oss på 7:e-11:e feb 2012 Mo
Page 47 and 48: Hedersgäst gör intim lounge MÄSS
Page 49 and 50: KONSTAKADEMIEN utlyser stipendier f
Page 55 and 56: nadskontor anställda flyr” ”V
Page 57 and 58: Alla gator kantas av träd. I Barce
Page 59 and 60: GRID - LARS VEJEN ARKITEKTEN / 01 /
Page 61 and 62: arkitektarbete och stadsrumsanalyse
Page 63 and 64: ”Och när vi står där i skärni
Page 65 and 66: Planakademin till domstol Sveriges
Page 67 and 68: Lär dig argumentera för din arkit
Page 69 and 70: 82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 0

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?