Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

34 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Kristina Sahlqvist är adjungerad professor på HDK och delägare i företaget Design for Us. utsikt mot en tegelvägg fi nns forskning som visar (Robert Ulrich 2001). Och människors behov av att tillhöra ett sammanhang fi nns fastslaget (Antonovsky 1991). De så kallade terapiträdgårdarnas positiva effekter har dokumenterats i forskning på SLU (Patrik Grahn 2008). samarbetet med psykologer, arbetsterapeut, sjukgymnast, vårdpersonal, patienter och anhöriga på avdelning 623 resulterade också i sju nya produkter. Och här fi nns mer än ritningar. Prototyperna har varit på möbelmässan i Milano och ställts ut på Röhsska i Göteborg. – Parallellt sökte vi pengar för att utveckla hjälpmedel och möbler till avdelningen. Det var ett sätt att kunna experimentera och arbeta i full skala, säger Kristina Sahlqvist. Pengarna kom från Adlerbertska forskningsfonden vid Göteborgs universitet och bland produkterna fi nns ett stort, amöbaformat bord. Och en gungstol, som är en redesign av befi ntliga stolar på avdelning 623. Bordet heter Bord för kommunikation och är tänkt för ett stort kök, som en ”kommunikationsö”, i kontrast till avdelningens befi ntliga, vanliga rektangulära långbord. – Vi har observerat att samtal mellan människor uppstår lättare mellan dem som sitter vid hörn till skillnad från mellan dem som sitter på motstående sidor eller bredvid varandra, säger Kristina Sahlqvist. Stolen är ett experiment i hur befi ntliga inventarier på en sjukhusavdelning kan få nytt liv. Den är också en hyllning till Kristina Sahlqvists egen farmor, då den bygger på ett kärt minne av samvaro, då hon som liten fl icka kunde ge sin gamla farmor välbefi nnande. – Jag var sex år och farmor bad mig ta hennes käpp och gunga hennes gungstol, berättar Kristina Sahlqvist. just nu, efter nyligen avslutad utställning på Röhsska, är prototyperna undanställda i ett förråd. Men Kristina Sahlqvist och Pamela Lindgren förhandlar om att bordet ska komma i produktion som den nya produkt det är. Många har efterfrågat det, säger Kristina Sahlqvist. Annorlunda är det med gungstolen. Där handlar det ju om att bygga om avdelningens befi ntliga konferensstolar, produce-
”I intensivvårdsrummet är patienten uppkopplad hela tiden, så många reaktioner går att mäta.” rade av Kinnarps, utformade av Sture Eng och Kjell Nord. – Det är planerat att de ska byggas om av de intagna på anstalten i Högsbo, ett processarbete där interner är medarbetare i ett socialt sammanhang utanför anstalten. Det är precis den typen av projekt de vill ha, säger Kristina Sahlqvist. Nu ägnar hon sin forskartid åt det nya intensivvårdsrummet. Det är hon och tio andra inblandade; en musiker, en musikvetare, en akustiker, en vårdvetare, en kognitionsvetare. Och så Pamela Lindgren som designer. Och så förstås representanter från sjukvården med neuro- och hjärnforskare, igen med Michael Nilsson i spetsen, jämte Johan Snygg, verksamhetsansvarig för intensivvården på Sahlgrenska. När Kristina Sahlqvist talar om den lilla, begränsade enhet som intensivvårdsrummet utgör, får jag förklaringen till varför det för forskningen inte var någon förlust att avdelning 623 aldrig blev en byggd testmiljö. – Det går inte att mäta en sådan stor avdelning. Men i intensivvårdsrummet är patienten uppkopplad hela tiden, så många reaktioner går att mäta. Och vi kommer att kunna undersöka effekten av olika sinnesstimulans, berikningar i rummet, också en i taget, säger Kristina Sahlqvist. Det kommer att handla om utformning av alla olika larm som behövs i övervakningen av patienten, hur man skapar och förstärker dygnsrytm, igenkänning och så vidare, förklarar Kristina Sahlqvist. – Vi ska försöka utforma miljön så att den blir mind re skrämmande och stressande och mera tilltalande. Vi vill göra miljön rik och samtidigt lugnande. Att råka ut för stroke är i sig mycket stressande och fl era av de komplikationer som kan tillkomma, exempelvis förvirringstillstånd, är stressrelaterade, säger Kristina Sahlqvist. Som exempel pekar hon på en slags eldosa med ett stort trassel av svarta sladdar uppe i ett hörn i HDK:s fi k där vi sitter. – Hur reagerar patienten på det han eller hon ser och hur påverkar det återhämtningen? Än så länge pågår förstudier. Kristina Sahlqvists uppgift är att kartlägga vilka liknande projekt som fi nns ute i världen. – I USA har man kommit långt i att bygga bron mellan neurovetenskap och arkitektur. Det fi nns ett nytt program på arkitekt- och designskolan i San Diego, säger hon. För att få gehör på hemmaplan producerar Kristina Sahlqvist och den tvärvetenskapliga grupp hon tillhör papers, det vill säga artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Och de jobbar ständigt med att få nya anslag. Nyligen avslog till exempel Vetenskapsrådet deras ansökan om medel för intensivvårdsrummet. Men Kristina Sahlqvist ser inte det som en dissning av ämnet i sig. – Det fi nns få medel för konstnärlig forskning och Vetenskapsrådet prioriterar kulturarvet i år. Att få anslag är lite som att söka in på Dramaten, man måste pröva fl era gånger, hitta det språk som fungerar, säger hon. drömmen är, som hon säger, att kunna formulera sig så bra att andra förstår att kunskapen har ett värde, att den kan vara till hjälp i strävan efter en hållbar utveckling. Själv är hon redan övertygad. Med en dotter som är hjärnskadad från födseln har hon på nära håll, under många år kunnat se vilka reaktioner olika miljöer kan skapa. – Det fi nns ett fysiskt rum och ett upplevt rum. Alla upplever olika, men det fi nns något fundamentalt som är viktigt för alla. Ljus, ljud, material och rumssamband har vi arkitekter lärt oss. Men så tillkommer det perceptuella, hur vi tar till oss, hur hjärnan reagerar. Mer kunskap om det kan vi dra nytta av. Ett slags verktyg för empati, säger Kristina Sahlqvist. Hon använder ordet triggad. Hon blir triggad av den där tanken att gör vi det bra för dem som är svaga blir det bättre för alla. Hon är samtidigt ödmjuk inför den kunskap hon tror att hon är på spåren. – I forskningen tvingas man att författa och dra slutsatser. Men sedan går forskningen vidare. Man kan aldrig slutgiltigt säga hur det är. Det är spännande att vara en del på vägen till ny kunskap, mer kan man inte räkna med. ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 35 Hjärnans plasticitet Kristina Sahlqvists, Pamela Lindgrens och Michael Nilssons Rapport om konstnärliga utvecklingsprojekt, design och neuroforskning beskriver ett tvärvetenskapligt samarbete 2008–2010. Forskningen bygger bland annat på kunskapen om hjärnans plasticitet, de förändringsprocesser som ständigt pågår i hjärnan till följd av den mångfald av intryck som den utsätts för. Plasticiteten är en förutsättning för funktionsåterkomst efter skada eller sjukdom i hjärnan. Forskningen har visat att olika former av stimulering av våra sinnen, så kallad multimodal sinnesstimulans, aktiverar mekanismer som styr hjärnans plasticitet.
Page 1 and 2: Hjärnan ger svar Kristina Sahlqvis
Page 3 and 4: Per Lander, per.lander@arkitekt.se
Page 5 and 6: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / IN
Page 7 and 8: Jonas Bohlin är en av de arkitekte
Page 9 and 10: också presenterat ett motförslag
Page 11 and 12: foto: nina gunne poängterar han, o
Page 13 and 14: Oavsett var katastrofen är. Inom 3
Page 15 and 16: Ny arkitektskola av Tham & Videgår
Page 17 and 18: Två allmänna tävlingar inför m
Page 19 and 20: Vinnare i Nynäshamn, förslaget Sk
Page 21 and 22: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NY
Page 23 and 24: Ny skjutdörr med panorama design G
Page 25 and 26: Omtvistad MILJON Minimala ingrepp e
Page 27 and 28: estående effekt då? Vi tror att m
Page 29 and 30: KÄRLEK PÅ JOBBET Vi på Kinnarps
Page 31 and 32: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 31
Page 33: ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 33
Page 37 and 38: BILDER UTAN TID ARKITEKTEN / 01 / J
Page 39 and 40: Arkitekten Jenny E. Sabin och biolo
Page 41 and 42: hgschmitz.de Diskret design Gira E
Page 43 and 44: svenska kontexten ser vi kulturarv
Page 45 and 46: Besök oss på 7:e-11:e feb 2012 Mo
Page 47 and 48: Hedersgäst gör intim lounge MÄSS
Page 49 and 50: KONSTAKADEMIEN utlyser stipendier f
Page 55 and 56: nadskontor anställda flyr” ”V
Page 57 and 58: Alla gator kantas av träd. I Barce
Page 59 and 60: GRID - LARS VEJEN ARKITEKTEN / 01 /
Page 61 and 62: arkitektarbete och stadsrumsanalyse
Page 63 and 64: ”Och när vi står där i skärni
Page 65 and 66: Planakademin till domstol Sveriges
Page 67 and 68: Lär dig argumentera för din arkit
Page 69 and 70: 82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 0

Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?