20 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 För en ny stadstopologi I december träffades arkitekter, planerare och konstnärer från åtta olika länder i Stockholm. Under tre dagar utbytte de idéer om utvecklingen av framtidens städer. Träffen skedde inom ramen för Färgfabrikens projekt New Urban Topologies. Efter att deltagarna gjort en bussresa genom Stockholm, besökt stadsbyggnadskontoret, arkitekturskolan och fria konsthallar, samlades de på Färgfabriken för att diskutera sina intryck. Färgfabriken har ända sedan projektet Stockholm at Large 2001 utvecklat den metod som konsthallen då la grunden till, senare kallad Färgfabriksmetoden, använd bland annat vid planeringen av Norra Stationsområdet. Människor från olika yrkeskategorier och med olika erfarenheter förs samman på en neutral plats, här en konsthall, för att utbyta tankar och idéer om hur städer kan utvecklas. Med projektet New Urban Topologies tar Färgfabriken med sig metoden ut på en internationell arena, denna gång i samarbete med Svenska Institutet. – Genom att sammanföra människor med olika bakgrund och erfarenhet hoppas vi tillsammans kunna formulera ett nytt språk, en ny topologi för städer, sä<strong>ger</strong> Thomas Lundh, projektledare för NUT. Han förklarar hur Färgfabriken och Svenska Institutet som neutrala aktörer kan föra samman personer från olika länder kring samma bord. Politiker träffar arkitekter, konstnärer och akademiker i ett nytt sammanhang. Redan har resorna gått till Chisinau i Moldavien och Vitrysslands huvudstad Minsk. Under hösten 2011 var det Skopje i Makedonien och Alexandria i Egypten. I varje stad planerar Färgfabriken, tillsammans med en lokal partner, ett seminarium, en utfl ykt och en workshop. Deltagarna blandas utifrån bakgrund och yrke, allt enligt Färgfabriksmetoden, för att bryta tidigare barriärer. Syftet är att skapa en demokratisk plattform för stadsutveckling. I botten lig<strong>ger</strong> huvudfrågan hur man hanterar framtida utmaningar i städerna genom att stärka kulturella värden. – Det här är ett demokratiprojekt i den mening att det får makthavare i länder som vi betraktar som mindre demokratiska än vårt eget, till exempel Vitryssland, att få kontakter som gör dem mer öppna och demokratiska. Redan nu kan vi se att man har börjat kommunicera mer mellan de olika grupperna i de länder vi besökt, sä<strong>ger</strong> Thomas Lundh. I Stockholm träffades deltagare från de olika länderna för första gången i samma rum för att diskutera hur projektet hittills fun<strong>ger</strong>at och hur det kan utveck- las. De berättade också för varandra om sina intryck från studiebesök och bussresan i Stockholm, som gick från Fjällgatan på Södermalm, via Gamla Enskede, Årsta torg och Bredäng till Hammarby sjöstad. Bra transporter, vackra fär<strong>ger</strong> på byggnader som anpassar sig efter naturen, lyckliga, trygga människor och mycket vatten som påverkar människorna och livsstilen, var några synpunkter. Liksom att alla områden har god standard men att det saknas en mänsklig skala i vissa bostadsområden. Att de färdigplanerade förorterna inte <strong>ger</strong> utrymme för att skapa egna spontana platser och tillhörighet. Och att vi har överdimensionerade vägsystem med lite trafi k. Nästa steg inom New Urban Topologies blir att arbeta med de böcker som dokumenterar projektet. Nu diskuterades också en vandringsutställning, att starta en blogg och att lämna kvar spår i form av installationer i de städer man besöker. Under 2012 går New Urban Topologies vidare till städerna Amman i Jordanien, Mosdar i Bosnien och Beirut i Libanon. nina gunne New Urban Topologies New Urban Topologies finansieras av Svenska Institutet och Svenska Institutet Alexandria. <strong>På</strong> resorna deltar representanter från KTH, stadsbyggnadskontoret i Stockholm samt från Tillväxt, miljö och regionplanering.
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NYHETER / 21 Carl-Gustaf Hagander, tekniskt råd för Mark- och miljööverdomstolen, diskuterar Hammarby sjöstad med deltagare i New Urban Topologies. Från vänster: Ninette Fadel Nasr, stadsbyggnadskontoret i Beirut; Vera Sysoyeva, Belarusian National Technical University; Tahani Abou Emera, stadsbyggnadskontoret i Alexandria; Natheer Abu Obeid, Jordan University; Sameh El Halawany, Gudran for Art and Development i Alexandria och Raghda Butros, Hamzet Wazel Foundation i Amman. foto: färgfabriken
Change language