Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
Hjärnan ger svar På barrikaderna Miljonprogrammet - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hjärnan</strong> <strong>ger</strong> <strong>svar</strong><br />
Kristina Sahlqvist om läkande rum<br />
<strong>På</strong> <strong>barrikaderna</strong><br />
Arkitekterna som strider om Slussen<br />
<strong>Miljonprogrammet</strong><br />
Experternas syn på framtiden<br />
SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN<br />
1.12
Stockholm<br />
Furniture Fair 2012<br />
7.—11. Februari<br />
Monter: A:38:48<br />
0560 688877<br />
vestre.se<br />
VESTREQUALITYPROGRAMME
Per Lander, per.lander@arkitekt.se ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / CHEFREDAKTÖREN / 3<br />
Vi står inför ett spännande år. Spännande för<br />
organisationen <strong>Sveriges</strong> Arkitekter. Staffan<br />
Carenholm har gått i pension och Catherina<br />
Fored har tagit över som förbundets högsta tjänsteman.<br />
Vad kommer det att innebära för verksamheten?<br />
Kommer fokus att skifta? En del av <strong>svar</strong>et får vi kanske<br />
på stämman i höst, när styrelsen presenterar den<br />
verksamhetsöversyn som förra stämman beställde.<br />
ETT SPÄNNANDE ÅR<br />
Spännande också för alla medlemmar. Hur ska<br />
marknaden utvecklas? Larmrapporter om en europeisk<br />
fi nansiell kris haglar. Men arkitekternas marknad<br />
rullar på här hemma. Antalet platsannonser i Arkitekten<br />
ökar snarare än minskar. Och arbetslösheten är<br />
fortsatt rekordlåg: Mindre än en procent av de drygt<br />
6.000 av förbundets medlemmar som är med i a-kassan<br />
är arbetslösa enligt senaste statistiken.<br />
Spännande blir det också att se om det blir några<br />
nya turer om framtiden för Slussen i Stockholm, eller<br />
om de fortsatta protesterna är fruktlösa. Du möter<br />
några av de arkitekter som enga<strong>ger</strong>at sig i frågan i vårt<br />
inledande reportage.<br />
Och ska upprustningen av miljonprogrammets<br />
bostäder ta fart under året? Alla tycks vara överens<br />
om att det är en jätteuppgift, men alla är inte överens<br />
om vad som bör göras. Läs experternas olika syn i den<br />
artikel som inleder vår nya serie.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters bransch- och medlemsmagasin<br />
ISSN 0347-058X Medlem i<br />
Adress<br />
Storgatan 41, Box 5027, 102 41 Stockholm<br />
Telefon 08-505 577 00, fax 08-505 577 05<br />
E-post: kansli@arkitekt.se<br />
Webb: www.arkitekt.se<br />
Redaktion<br />
08-505 577 00, arkitekten@arkitekt.se<br />
Per Lander (ansv utgivare), per.lander@arkitekt.se<br />
Annika Jensfelt (red sekr), annika.jensfelt@arkitekt.se<br />
Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />
Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
Rebecka Gordan, rebecka.gordan@arkitekt.se<br />
Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se<br />
An nonspriser 2012<br />
Fullständig annonsprislista på www.arkitekten.se<br />
Produktannonser, exempel:<br />
1/1-sida 26.500 kr<br />
Platsannonser, exempel (tryckfärdigt material):<br />
1/1-sida 14.000 kr<br />
1/2-sida 10.000 kr<br />
1/4-sida 7.000 kr<br />
1/8-sida 5.000 kr<br />
Moms och reklamskatt tillkommer ej.<br />
Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt<br />
på <strong>Sveriges</strong> Arkitekters webbplats www.arkitekt.se.<br />
Annonsering enbart på webben kostar 5.000 kr<br />
plus moms.<br />
An nons bokning<br />
Boka på www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera.<br />
Produktannonser: Margareta Karlsson,<br />
margareta.karlsson@arkitekt.se<br />
Platsannonser: Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se<br />
Prenumeration<br />
Helår 550 kr<br />
Publiceringspolicy<br />
Åsikter som framförs i signerade artiklar står för<br />
författaren. Redaktionen tar inte an<strong>svar</strong> för insänt<br />
ej beställt material. Allt redaktionellt material<br />
i Arkitekten publiceras på <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
webbplats www.arkitekt.se. Medarbetare som inte<br />
accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip<br />
publiceras inget material med sådant förbehåll.<br />
Upplaga<br />
TS-upplaga 2010: 11.500<br />
Tryck<br />
Ineko, Stockholm 2012.<br />
Utgivningsplan<br />
Annons- och<br />
Nummer manusstopp Utgivningsdatum<br />
2/2012 1/2 22/2<br />
3/2012 29/2 21/3<br />
4/2012 4/4 25/4<br />
5/2012 2/5 24/5<br />
6-7/2012 30/5 20/6<br />
8/2012 8/8 29/8<br />
illustration: claes larsson
Martela sätter ny standard i kontorslandskapet. Först ut är ett elektriskt<br />
höj- och sänkbart arbetsbord som nästan är ljudlöst. Ny design och nya<br />
möjligheter i form och materialval <strong>ger</strong> ett bord som är behagligt för både ögat<br />
och för örat. Som vanligt när det gäller Martela, kan det kundanpassas efter<br />
vision och varumärke. Lyssna på skillnaden! www.martela.se<br />
Marknadens tystaste<br />
höj- och sänkbara<br />
arbetsbord.<br />
Enjoy the silence!
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / INNEHÅLL / 5<br />
eller bygga om? I den första delen i vår nya<br />
serie om miljonprogrammet, arkitekten och framtiden<br />
utvecklar experterna sina argument.<br />
24Bevara<br />
6<br />
Stadsbyggnadsstrid.<br />
Debatten om Slussen<br />
enga<strong>ger</strong>ar arkitekterna.<br />
30<br />
Läkekonst. Kristina Sahlqvist<br />
om inredningsarkitektur<br />
och intensivvård.<br />
foto: cecilia larsson<br />
foto: magnus gotander<br />
MER I DETTA<br />
NUMMER<br />
14 Nyheter. Malmös stadsbyggnadskontor rea<strong>ger</strong>ar<br />
på våldet. Grönt ljus för nya arkitektskolan i<br />
Stockholm. Vinnarna i Europan 11. Utländska arkitekter<br />
möts i demokratiprojekt.<br />
36 Kommenterat. Medborgardialog som verktyg.<br />
Textilforskning i Borås. Stadshuset utställt. Kulturarvskonflikter.<br />
44 Krönika. Thorbjörn Andersson om upphandling.<br />
46 Tips. Helsingfors designhuvudstad. Möbelmässan.<br />
50 OS i London: Wilkinson Eyres basketarena.<br />
54 Debatt. Förtroendekris på Stockholms stadsbyggnadskontor.<br />
Replik stadsbyggnad.<br />
76 <strong>Sveriges</strong> Arkitekter: Catherina Foreds första<br />
ledare. Planakademin till domstol.<br />
82 <strong>På</strong> nytt jobb: Ulf Helgesson.<br />
Omslaget: Kristina Sahlqvist. Foto: Magnus Gotander.<br />
illustration: gabriel wentz
De strider om<br />
SLUSSEN<br />
Slussen blev frågan som<br />
fick arkitekterna att kliva<br />
ut i medierna och upp<br />
på barrika derna för att<br />
uttrycka sina åsikter.<br />
Text: Nina Gunne.
Jonas Bohlin är en av de arkitekter som varit mest aktiva i motståndet<br />
till stadens Slussenförslag. Tillsammans med arkitekt Mats Edblom och<br />
skulptör Leif Bolter har han utarbetat ett mot förslag, Kulturslussen.<br />
foto: cecilia larsson
8 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Slussenhistoria<br />
1990 började Slussens<br />
förfall att på<br />
allvar diskuteras. 1991 vann<br />
Alexis Pontvik den första<br />
arkitekttävlingen om Slussen.<br />
1993 utvecklades Pontviks<br />
förslag men genomfördes<br />
inte. I slutet av 1990-talet<br />
presenterade Leif Blomquist,<br />
handläggare på stadsbyggnadskontoret,<br />
skisser över<br />
hur nuvarande Slussen skulle<br />
kunna ersättas av en t-korslösning.<br />
Han var också med<br />
om att arbeta fram programmet<br />
för en ny tävling om Slussen.<br />
2004 vann Nyréns arkitektkontor<br />
en ny arkitekttävling<br />
om Slussen. 2009 fick<br />
Foster + Partners och Berg<br />
Arkitektkontor uppdraget att<br />
rita vidare på sitt förslag Nya<br />
Slussen efter ett parallelluppdrag<br />
mellan fyra arkitektlag.<br />
2010 ställdes Foster och<br />
Bergs förslag ut på samråd<br />
efter stora förändringar. 2011<br />
ställdes detaljplanen ut.<br />
Beslut om detaljplanen togs<br />
12 december.<br />
Om vi blir tillräckligt många har de sagt att de<br />
ska lyssna!<br />
Hoppet tänds ikapp med facklorna på<br />
Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm den 5<br />
december. Fyra olika organisationer har samlat sina<br />
anhängare. Gemensamt har de som mål att stoppa stadens<br />
detaljplaneförslag Nya Slussen, men med olika<br />
förslag som alternativ.<br />
Från en liten scen hörs Bellman och stockholmssån<strong>ger</strong><br />
medan allt fl er ansluter och tänder sina facklor.<br />
Arkitekten Ola Andersson greppar mikrofonen.<br />
Hans korta brandtal mot Nya Slussen avslutas med<br />
orden: ”Ingen tycker om det här förslaget. Inte ens de<br />
som ritar på det.”<br />
Han är inte den enda arkitekten på torget. Eller<br />
som klivit fram i rampljuset på andra sätt för att ifrågasätta<br />
eller för<strong>svar</strong>a Nya Slussen. Men arkitekterna<br />
har framför allt demonstrerat med sina pennor, det<br />
skrivna ordet och ritningar. Diskussionen kring Slussen<br />
har pågått i minst tjugo år. Debatten har blossat<br />
upp då tävlingsförslag och parallella uppdrag har presenterats<br />
och när Foster + Partners och Berg Arkitektkontors<br />
omarbetade förslag ställdes ut för samråd<br />
2010. Men det var under hösten 2011, när detaljplanen<br />
för Nya Slussen skulle klubbas, som det verkligen<br />
hettade till.<br />
Här har funnits arkitekter som a<strong>ger</strong>at själva i<br />
media. Dessutom har fl era tunga aktörer sagt sitt i<br />
frågan. Skönhetsrådet, Icomos, Konstakademien och<br />
Café Blom, en diskussionsgrupp bestående av arkitekter,<br />
konstnärer och byggnadsantikvarier, är några<br />
av dessa. Andra grupper, där allmänhet och andra<br />
yrkesgrupper klivit in, har också bildats. Ny syn på<br />
Slussen och Bevara och rekonstruera Slussen är ett<br />
par av dem. Nätverket Yimby, Yes in my backyard, är<br />
en grupp som för<strong>svar</strong>ar projektet.<br />
De stora frågorna i debatten har handlat om hur<br />
man byg<strong>ger</strong> till staden, mitt i dess kärna. Trafi klösningen<br />
har kritiserats för att kunna ställa till fl er trafi<br />
kproblem än den löser, medan för<strong>svar</strong>are anser att<br />
det är en effektiv lösning. Öppenheten har lyfts fram<br />
som en stor kvalitet att bevara av Nya Slussens motståndare.<br />
I den första utformningen skapades en ny<br />
stadsfront, något som förespråkarna såg som en kvalitet.<br />
I omarbetningen, som nu klubbats, fi nns färre<br />
byggnader. I det aktuella projektet har också tillgängligheten<br />
ifrågasatts. Dessutom har experter kritiserat<br />
förslagen utifrån klimataspekter. En lång rad arki-<br />
”Det är hög aktivitet<br />
kring Slussen bland<br />
arkitekter. Men många<br />
känner sig också uppgivna<br />
– de tycker att det<br />
är lönlöst att ge sig in i<br />
debatten.”<br />
tekter och professorer har skrivit eller undertecknat<br />
debattinlägg kring Slussens framtid.<br />
– Fler arkitekter än vanligt läg<strong>ger</strong> ner tid på denna<br />
fråga, sä<strong>ger</strong> arkitekten och skribenten Tomas Lewan,<br />
en av dem som fattat pennan. Det är hög aktivitet<br />
bland arkitekter kring Slussen. Men många känner sig<br />
också uppgivna – de tycker att det är lönlöst att ge sig<br />
in i debatten.<br />
Tomas Lewan anser att processen vid Slussen visar<br />
på ett generellt problem i Stockholms planering. Han<br />
beskriver hur man i översiktsplanen har identifi erat<br />
en konfl ikt mellan exploateringsbehov och bevarande<br />
av natur- och kulturmiljö, utan att skriva hur konfl ikten<br />
ska hanteras.<br />
– Den står man inför nu. Staden vill ha en ny samlingsplats<br />
på Slussen – då blir man tvungen att konfrontera<br />
en historisk miljö. Men förslaget kan visa sig<br />
strida mot riksintressen om natur- och kulturvärden<br />
i Stockholm.<br />
Tomas Lewan är också kritisk till att staden har<br />
anlitat en PR-byrå att sköta informationen kring Nya<br />
Slussen.<br />
– Reklam är ensidig kommunikation, inte dialog.<br />
Är det demokratiskt? Och rimmar det med den nya<br />
öppenhet som stadsarkitekten talar om?<br />
många av kritikerna hör till dem som ofta syns i<br />
debatten, men här har också nya aktörer trätt fram.<br />
Arkitekten och professorn Jonas Bohlin blev en<br />
av frontfi gurerna inom gruppen Kulturslussen, vars<br />
protestlista rymmer en lång rad arkitekter och som
också presenterat ett motförslag utformat av honom<br />
själv, arkitekt Mats Edblom och skulptören Leif Bolter.<br />
Men Jonas Bohlin håller inte med om att arkitekter<br />
har varit särskilt enga<strong>ger</strong>ade i Slussen. <strong>På</strong> ett seminarium<br />
för och med arkitekter i slutet av november<br />
framförde han tydligt sitt budskap direkt till kåren<br />
och han upprepar det några veckor senare:<br />
– Jag tycker att kåren, och därmed också <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekter, borde ha fört en saklig diskussion om frågan.<br />
Många arkitekter skrev på Kulturslussens lista,<br />
men många <strong>svar</strong>ade också att de inte var insatta eller<br />
att de inte ville ta ställning.<br />
Han menar att Slussen är en symbol för hur stadsbyggande<br />
och arkitektur skapas idag.<br />
– Det är politikerna som bestämmer hur vår stad<br />
ska se ut medan arkitekterna ti<strong>ger</strong> och sä<strong>ger</strong> att de<br />
inte vill ta ställning. Dessutom har Stockholms stadsarkitekt<br />
så vitt jag vet inte sagt eller skrivit ett ord om<br />
Slussen. Det är anmärkningsvärt i en för Stockholm<br />
så stor och angelägen fråga.<br />
Arkitekten Tor Edsjö är en av medlemmarna i<br />
gruppen Café Blom. Med lång erfarenhet inom trafi<br />
kplanering har hans kritik främst fokuserat på trafi<br />
klösningen. Han anser att det är fackmännen som i<br />
första hand bär an<strong>svar</strong>et för hur Nya Slussen kommer<br />
att fun<strong>ger</strong>a.<br />
– Men det har skapats ett sorts Moment 22. Politikerna<br />
sä<strong>ger</strong> sig lita på experterna medan tjänstemännen<br />
får i uppdrag att rita just det förslag som klubbats,<br />
även om det inte fun<strong>ger</strong>ar.<br />
Han anser också att många politiker är dåligt<br />
insatta i förslaget och att det särskilt gäller dem som<br />
röstat för Nya Slussen.<br />
– Tre partier, S, V och MP, har vänt sedan de satt sig<br />
in mer i förslaget. Tyvärr har Slussen blivit en politisk<br />
stridsfråga.<br />
Tor Edsjö är övertygad om att Nya Slussen aldrig<br />
kommer att genomföras.<br />
– Överklaganden har sällan stjälpt ett förslag, däremot<br />
kommer andra frågor att göra det. Detaljplanen<br />
är alldeles för löst underbyggd och har bara tre rösters<br />
majoritet.<br />
”ingen gillar Nya Slussen”, ropade Ola Andersson<br />
under fackeldemonstrationen i december. Stämmer<br />
det verkligen?<br />
Jerker Söderlind för<strong>svar</strong>ade tidigt Foster och Bergs<br />
förslag då den första protestvågen kom efter resultatet<br />
>>><br />
foto: nina gunne<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 9<br />
Arkitekten Ola Andersson var en av talarna<br />
vid demonstrationen och fackel tåget mot<br />
Nya Slussen den 5 december.
10 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Modell över Nya Slussen.<br />
Kritiken mot detaljplanen har<br />
förutom estetiska aspekter<br />
främst handlat om trafiklösningen,<br />
att vyerna begränsas<br />
av byggnader, översvämningsrisk,<br />
tillgänglighet – lutningen<br />
anses för stor på bron och<br />
en lång trappa avslutar<br />
gångstråket över vattnet – och<br />
finansiering.<br />
av det parallella uppdraget 2009. Då hade Konstakademien<br />
gått ut med sitt upprop Rädda Slussen. Söderlind<br />
skapade då det egna uppropet Bygg Nya Slussen<br />
nu, som en parafras på Konstakademiens, och samlade<br />
namnunderskrifter för projektet. Sedan dess har han<br />
fl itigt debatterat på egen blogg, på facebook och i artiklar<br />
om varför förslaget Nya Slussen bör genomföras.<br />
Han har också nära kontakt med nätverket Yimby.<br />
Hans första engagemang gällde ursprungsförslaget<br />
som det såg ut innan det omarbetades efter de tusentals<br />
synpunkter som kom in. Sedan dess tycker han att<br />
det har blivit sämre.<br />
Han tror att orsaken till det stora motståndet<br />
mycket beror på att Nya Slussen har illustrerats felaktigt.<br />
– Diskussionen har mest handlat om utformning<br />
och placering av byggnader. Det hade varit bättre att<br />
fatta besluten i två steg, först ett beslut om infrastruktur<br />
och stadsplan och sedan en arkitekttävling om<br />
bebyggelsen. Det hade kunnat bli riktigt intressant<br />
och det hade blivit lättare att enas då.<br />
Som det är nu anser Jerker Söderlind att Nya Slussen<br />
är det bästa alternativet. Att det inte fanns något<br />
tydligt alternativ från motståndarsidan har legat den i<br />
fatet, menar han.<br />
– Hade jag suttit i kommunfullmäktige hade jag<br />
röstat ja till förslaget.<br />
Har det blivit för mycket politik i frågan? Jerker<br />
Söderlind tycker det.<br />
– Det vore bra om politikerna kunde käbbla om andra<br />
saker än stadsbyggnadsfrågor, komma överens om att<br />
”Det stora problemet<br />
är att Nya Slussen aldrig<br />
haft en stark förespråkare,<br />
en projektets<br />
advokat. Där har bara<br />
funnits åklagare och<br />
domare. Då blir det en<br />
häx process.”<br />
genomföra översiktsplanen och samla ihop sig kring en<br />
gemensam och långsiktig stadsbyggnadsstrategi.<br />
Av de många debattinlägg som publicerats bara<br />
under 2011 är ändå en klar majoritet kritiska till Nya<br />
Slussen. Kanske naturligt då ett motstånd ofta väcker<br />
debattlusten mest. Men tystnaden från förslagets<br />
förespråkare har varit problematisk. Det anser bland<br />
annat Rasmus Waern, arkitekt och kritiker som har<br />
skrivit en rad artiklar i frågan. Han för<strong>svar</strong>ade den<br />
tidigare lösningen från Foster och Berg, den som var<br />
ute på samråd 2010, med en del invändningar i detaljer.<br />
I efterhand ser han hur han tolkades som en kritiker<br />
av projektet, trots att han i grunden var positiv.<br />
Idag anser han att det bantades efter alla synpunkter<br />
på ett ogenomtänkt sätt och att förslagets kvaliteter<br />
har kompromissats bort.<br />
– Det stora problemet är att Nya Slussen aldrig haft<br />
en stark förespråkare, en projektets advokat. Där har<br />
bara funnits åklagare och domare. Då blir det en häxprocess,<br />
sä<strong>ger</strong> han.<br />
Vem skulle då vara advokaten? Rasmus Waern har<br />
fl era <strong>svar</strong> på det.<br />
– Ytterst vilar an<strong>svar</strong>et på stadsbyggnadsborgarrådet<br />
att se till att informationen fun<strong>ger</strong>ar. Staden har<br />
inte haft en organisation som varit rustad för att hantera<br />
det här. Som det nu är fi nns det nog ingen som<br />
gillar projektet. Stadsarkitekten Karolina Keyzers<br />
tystnad är talande för projektets osäkra stöd.<br />
Men man kan inte lägga allt arbete på en person,
foto: nina gunne<br />
poängterar han, och anser att chefstjänstemän på<br />
stadsbyggnadskontoret och projektets arkitekter<br />
borde ha getts större utrymme att förklara sina intentioner.<br />
– Jag hoppas att Slussen kan bli det projekt som får<br />
oss att se över hur myndigheter kommunicerar arkitektur<br />
och stadsbyggnadsfrågor med medborgarna.<br />
Då måste man försäkra sig om att projekten har en<br />
stark förespråkare.<br />
– Hela processen är olycklig, fortsätter Rasmus<br />
Waern. Jag är bekymrad över att arkitekter och arkitekturen<br />
förlorar på det här. Återigen beskrivs de<br />
”dåraktiga arkitekterna” som går lös och förstör staden.<br />
Arkitekter utmålas som folkets fi ender.<br />
den 12 december ska beslutet om detaljplan för<br />
Slussen fattas i kommunfullmäktige i Stockholms<br />
stadshus. Vid tretiden börjar människor droppa in för<br />
en sista demonstration. Några plakat, en skyffel som<br />
ska lämnas till Sten Nordin. Men uppslutningen är<br />
sämre än vid fackeltåget. Kanske känner många att nu<br />
kan de inte påverka längre. Någon delar ut röda kort<br />
bland demonstranterna och sä<strong>ger</strong>:<br />
– Om det blir ja, så räcker vi upp korten i protest<br />
och busvisslar. Då blir vi utkörda, men det spelar<br />
ingen roll för då är det över.<br />
Jonas Bohlin står avvaktande i utkanten, men blir<br />
snabbt infångad av tv-kamerorna. Annars har inte<br />
många arkitekter tagit sig hit. Peter B Larsson från<br />
Michelsen Arkitekter är en av de få.<br />
– Det här är en politisk fråga, inte arkitektonisk i<br />
första hand, sä<strong>ger</strong> han.<br />
Här fi nns ett antal andra nyckelpersoner på motståndarsidan.<br />
Tidigare länsantikvarien Bengt OH<br />
Johansson representerar Café Blom. Han tänker bistå<br />
vid formuleringar av överklaganden om detaljplanen<br />
klubbas. Striden är inte över för motståndarna.<br />
– Jag hoppas inte på mycket idag, sä<strong>ger</strong> han. Men så<br />
småningom kommer sanningen fram.<br />
Demonstranterna tar sig upp på åhörarläktarna i<br />
Stadshuset, de som får plats. Där blir de påminda om<br />
att all opinionsyttring är förbjuden och under kvällens<br />
fyra timmar långa debatt får ordföranden påminna om<br />
detta fl era gån<strong>ger</strong> efter burop och visslingar.<br />
Beslutet som ska tas beskrivs av många talare som<br />
det största de är med och fattar i sitt politiska liv. Och<br />
stämningen är laddad. Många vill yttra sig och diskussionen<br />
drar ut på tiden.<br />
S och V kräver återremiss av förslaget. Men så sker<br />
inte. Vid åttatiden på kvällen fattas det stora beslutet<br />
med tre rösters övervikt: Detaljplanen för Nya Slussen<br />
klubbas.<br />
Jonas Bohlin var inte förvånad när beslutet togs<br />
den 12 december. Men han och de andra inom Kulturslussen<br />
jobbade in i det sista. Samma morgon uppvaktade<br />
de Madeleine Sjöstedt, kultur- och fi nansborgarråd<br />
i Stockholm, med ett brev och en vädjan att<br />
inte driva igenom beslutet.<br />
Den 9 januari är Jonas Bohlin på väg till Tekniska<br />
Nämndhuset med en överklagan från krögaren Erik<br />
Lallerstedt, medlem i gruppen Kulturslussen och<br />
en av dem som har rätt att överklaga genom att vara<br />
direkt berörd som sakägare vid Slussen. I slutändan<br />
tror han inte att stadens förslag Nya Slussen kommer >>><br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 11<br />
Tomas Lewan, arkitekt och skribent, deltog i demonstrationen den 5<br />
december som anordnades gemensamt av Café Blom, Kulturslussen,<br />
Ny syn på Slussen samt Bevara och rekonstruera Slussen.
12 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Samfundet S:t Erik har varit kritisk till stadens planer. Samfundets ordförande<br />
Monica Andersson demonstrerade tillsammans med arkitekt Laila Reppen.<br />
Arkitekt och skribent Rasmus Waern kom för att iaktta demonstrationen.<br />
att byggas. Nu ska han ägna tid och energi åt att få till<br />
stånd en folkomröstning om frågan.<br />
Han tror det kan gå men då måste framför allt ungdomarna<br />
enga<strong>ger</strong>a sig mer.<br />
– Var är studenterna vid KTH och Konstfack? Varför<br />
är de så oenga<strong>ger</strong>ade och ointresserade av sin egen<br />
framtid?<br />
mitt på slussen sitter Berg Arkitektkontor och<br />
arbetar med systemhandlingar för Nya Slussen.<br />
Svante Berg, som tillsammans med Ulrika Berggren<br />
har an<strong>svar</strong>at för projekteringen av Nya Slussen,<br />
tycker att det är naturligt att arkitektkåren är delad.<br />
– Det är ett stort infrastrukturprojekt och en stadsbyggnadsfråga<br />
som berör många. Vad man än gör här<br />
kommer det alltid att fi nnas skilda åsikter.<br />
Svante Berg har stöttat de anställda på Berg genom<br />
att visa på den debatt som pågick kring 1935 och det<br />
motstånd som Tage William-Olsson då upplevde mot<br />
sin lösning. Men de synpunkter som har kommit fram<br />
under processen har varit användbara, sä<strong>ger</strong> han.<br />
– Det är klart att vi tar intryck. Vi har hela tiden<br />
betraktat projektet som en planprocess. Vi byg<strong>ger</strong> inte<br />
ett monument över oss själva utan ett projekt för staden<br />
och medborgarna.<br />
Svante Berg sä<strong>ger</strong> att också de an<strong>svar</strong>iga arkitekterna<br />
på Foster + Partners, som står som Lead architects<br />
för projektet, ser positivt på stockholmarnas<br />
engagemang.<br />
– Men de har aldrig varit med om en så öppen process<br />
som den här.<br />
stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer<br />
har fått kritik för att ha varit alltför tyst i debatten<br />
kring Slussen. Hon tycker själv att det är självklart att<br />
hon som stadsarkitekt deltar i diskussionen om vilken<br />
foto: nina gunne<br />
sorts stad vi byg<strong>ger</strong> och att hon har särskilt an<strong>svar</strong> att<br />
lyfta kvalitetsfrågor och helhetsperspektiv. Och hon<br />
håller inte med om kritiken.<br />
– Jag har deltagit i ett fl ertal öppna diskussioner,<br />
hearings och debatter men självklart inte i alla. Kritiken<br />
har inte framförts till mig personligen.<br />
Hon tycker att det stora engagemang som visats<br />
i debatten kring Slussen visar på vikten av att ha en<br />
öppen process kring kvalitetsfrågor.<br />
– Att arkitektkåren deltar i samhällsdebatten är en<br />
förutsättning för att sakfrågor ska kunna diskuteras<br />
med helhets- och kvalitetsperspektiv. Utan en kritisk<br />
diskussion riskerar alla projekt att hamna fel, sä<strong>ger</strong><br />
Karolina Keyzer.<br />
när beslutet togs den 12 december kunde Martin<br />
Schröder, an<strong>svar</strong>ig planarkitekt för Nya Slussen på<br />
Stadsbyggnadskontoret, andas ut.<br />
Han tycker att det under planprocessen ibland har<br />
känts motigt med protesterna men att engagemanget<br />
ändå i första hand varit positivt.<br />
– Det kan annars vara svårt att få medborgare att<br />
enga<strong>ger</strong>a sig i stadsbyggnads- och arkitekturfrågor. Vi<br />
fi ck in många bra synpunkter vid plansamrådet 2010<br />
och har gjort ett bättre förslag efter det.<br />
Många arkitekter har enga<strong>ger</strong>at sig kring Slussen<br />
men Martin Schröder sä<strong>ger</strong> att han inte bedömer<br />
deras synpunkter annorlunda än andra medborgares.<br />
Experter inom trafi k, klimat och andra områden har<br />
också haft synpunkter.<br />
Men han sä<strong>ger</strong> också att inget tidigare ärende går att<br />
jämföra med Slussen. <strong>På</strong> stadsbyggnadskontoret fi nns<br />
nu 53 pärmar som ska lämnas över till länsstyrelsen<br />
tillsammans med överklaganden.<br />
Den 11 januari hade 250 överklaganden kommit<br />
in.
Oavsett var<br />
katastrofen är.<br />
Inom 36 timmar<br />
kan vi vara där.<br />
© Gwenn Dubourthoumieu<br />
I katastrofsituationer hän<strong>ger</strong> allt på att a<strong>ger</strong>a snabbt.<br />
Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda<br />
fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller<br />
gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.
14 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Redaktör: Annika Jensfelt, annika.jensfelt@arkitekt.se<br />
TRE FRÅGOR<br />
… till Josef Wiberg som<br />
ställer ut på Green House<br />
för oetablerade formgivare<br />
under Stockholm Furniture<br />
Fair 7–11 februari.<br />
Du har både arkitektexamen<br />
från Chalmers och har<br />
studerat möbel- och inredningsdesign<br />
på Capellagården<br />
i två år. Vad kallar du<br />
dig själv?<br />
– Arkitekt. Jag har jobbat<br />
som det sedan jag gick ut<br />
Chalmers 1998. Möbeldesign<br />
har mer varit en hobby, ett<br />
sätt att vid sidan av få jobba<br />
med saker från början till slut.<br />
Det kan man ibland behöva.<br />
Du ställer ut ett hyllsystem<br />
i plåt, Alltid, berätta!<br />
– Det är ett hyllsystem<br />
jag gjort åt mig själv. Det<br />
är robust, ska fun<strong>ger</strong>a över<br />
tid. Du kanske köper de första<br />
delarna som student och<br />
sedan byg<strong>ger</strong> du vidare.<br />
Senare kanske det hamnar i<br />
din verkstad eller i ditt finare<br />
hus. Den som vill ska kunna<br />
utveckla det själv också.<br />
Vad hoppas du att exponeringen<br />
ska leda till?<br />
– Jag har inga direkta mål<br />
mer än att visa upp det jag<br />
gjort. Så får vi se om någon<br />
producent blir intresserad.<br />
Om man ska köra produktionen<br />
själv är det mer av ett<br />
vägskäl, då måste man gå in<br />
för det på heltid.<br />
annika jensfelt<br />
Våldet bekymmer också för SBK<br />
Efter vinterns våldsdåd i Malmö ska stadsbyggnadskontoret<br />
förstärka sina strategier för en tät och blandad stad, det<br />
sä<strong>ger</strong> Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.<br />
Fem dödsskjutningar på kort<br />
tid. <strong>På</strong>verkar händelserna ert<br />
arbete?<br />
– Vi är jättebekymrade. Vi<br />
jobbar för att skapa ett gott vardagsliv<br />
för malmöborna, de ska<br />
känna sig trygga. När sådant här<br />
händer är det naturligt att fråga<br />
sig hur det hän<strong>ger</strong> ihop med det<br />
vi gör. Målet med vår nya översiktsplan<br />
är en blandad stad<br />
som lever dygnets alla timmar. I<br />
och med det som hänt kommer<br />
de här strategierna att förstärkas.<br />
Men merparten av vad som<br />
akut måste göras lig<strong>ger</strong> trots<br />
allt utanför stadsplaneringens<br />
an<strong>svar</strong>sområde. Mycket är rent<br />
polisiärt arbete mot kriminalitet.<br />
Vad kan ni göra?<br />
– Vi vill förtäta och skapa en<br />
stad som hän<strong>ger</strong> samman, och<br />
då satsar vi också på att öka<br />
tryggheten och den sociala kontrollen<br />
på platserna för de här<br />
Plan får ja trots bråk<br />
Ja till detaljplanen Gruvstadsparken och rivning av järnvägsstationen.<br />
Men inget avgjort om stadshuset. Det är resultatet<br />
av kompromissen mellan länsstyrelsen och Kiruna kommun.<br />
Efter en lång strid med Kiruna<br />
kommun har länsstyrelsen i<br />
Norrbotten beslutat att inte<br />
häva detaljplanen för Gruvstadsparken.<br />
Kompromissen<br />
innebär att länsstyrelsen har<br />
backat från kravet på att 25<br />
byggnader ska sparas när staden<br />
fl yttar på grund av gruvdriften.<br />
Bland annat rivs byggnadsminnet<br />
järnvägsstationen. Kommunens<br />
motprestation är att sju<br />
istället för fem fl erbostadshus,<br />
så kallade bläckhorn, sparas och<br />
incidenterna. Utformning och<br />
skala påverkar hur man förhåller<br />
sig till grannar och omvärld.<br />
Att stärka bostadsområdenas<br />
identitet och minska segregation<br />
och trångboddhet är positivt.<br />
Tillsammans med bättre<br />
skolor och ett inkluderande<br />
näringsliv är bostadsfrågan jätteviktig<br />
för att skapa alternativ<br />
till utanförskap och en eventuell<br />
kriminell karriär.<br />
Hur ser du på kopplingen arkitektur<br />
och kriminalitet, som<br />
debatterades i Göteborgs-<br />
Posten förra året?<br />
– Arkitektur genererar inte<br />
kriminalitet. Det är mer komplicerat<br />
än så. Men att stadsplanering<br />
påverkar människors trygghet,<br />
hälsa och välfärd är självklart.<br />
Malmö prisas som bäst i klassen<br />
på stadsbyggnad. Samtidigt<br />
uppmärksammas våld<br />
”Vi ville rädda fler hus<br />
men vi har gjort bedömningen<br />
att det här<br />
är det rätta.”<br />
Björn Adolfsson, länsarkitekt<br />
ett kulturmiljöprogram tas fram.<br />
– Vi ville rädda fl er hus men<br />
vi har gjort bedömningen att det<br />
här är det rätta, sä<strong>ger</strong> länsarkitekt<br />
Björn Adolfsson.<br />
I detaljplanen ingår ytterligare<br />
två byggnadsminnen som kom-<br />
Christer Larsson.<br />
och otrygghet. Vad betyder<br />
det att det finns två så olika<br />
bilder?<br />
– Jag tycker att det är ett problem.<br />
Vi jobbar med ekonomisk,<br />
miljömässig och social hållbarhet<br />
och den sociala aspekten är<br />
oerhört mer komplex än de två<br />
andra. Vi arbetar stenhårt med<br />
den, men det tar längre tid att se<br />
resultat.<br />
– Glädjande i allt det här problematiska<br />
är att malmöborna<br />
visar att de inte accepterar det<br />
som sker. Vi upplever att de är<br />
väldigt intresserade av sin stad,<br />
och det betyder mycket.<br />
rebecka gordan<br />
Järnvägsstationen i Kiruna, ritad av<br />
Folke Zettervall, byggd 1915, kommer<br />
att rivas.<br />
munen ville häva. Av dessa fl yttas<br />
Hjalmar Lundbohm-gården. Om<br />
det mest kontroversiella, stadshuset,<br />
fi nns inget beslut. Länsstyrelsen<br />
hänvisar till sin egen utredning,<br />
gjord av arkitekt Lars Gezelius,<br />
som visar att huset delvis kan<br />
plockas ner och byggas upp igen.<br />
elisabet näslund<br />
foto: jennie sjöholm/norrbottens museum
Ny arkitektskola av Tham & Videgård. Fasadens gyllenröda cortenstål ansluter till det handslagna teglet i Erik Lallerstedts<br />
symbolbyggnad från 1917.<br />
Startklart för nya KTH<br />
En oval kompakt byggnad skapar en ny entré till KTH. Det formella<br />
beslutet är taget och nu börjar projekteringen för den<br />
nya arkitektskolan i Stockholm.<br />
Tham & Videgård Arkitekter<br />
vann en inbjuden tävling 2007<br />
om nya KTH Campus entré och<br />
ny arkitektskola. Sedan dess<br />
har projektet pågått i det tysta.<br />
Gestaltningen har utvecklats<br />
men grundidén är intakt.<br />
Skolbyggnaden ska förbindas<br />
under mark med en existerande<br />
byggnad och fastighetsägaren<br />
och byggherren Akademiska Hus<br />
har behövt längre tid än beräknat<br />
för att evakuera hyresgästerna.<br />
Det existerande huset ska<br />
byggas om till Campus entré,<br />
info- och servicecenter. Dessutom<br />
ska den angränsande marken,<br />
inklusive gator och gångstråk,<br />
förnyas.<br />
Inför projektstarten har Aka-<br />
demiska Hus handlat upp alla<br />
konsulter på nytt, inklusive arkitekten.<br />
Så Tham & Videgård<br />
fi ck ge sig in i anbudsleken vilket<br />
gick bra för kontorets del.<br />
An<strong>svar</strong>iga arkitekterna Bolle<br />
Tham och Martin Videgård fortsätter<br />
med projektet och ritar<br />
också ombyggnaden.<br />
Det är fortfarande oklart vad<br />
som händer med nuvarande<br />
arkitektskolan. Akademiska Hus<br />
förhandlar med försäkringsbolaget<br />
om en eventuell uppbyggnad<br />
av de byggnader som förstördes<br />
vid branden i maj ifjol.<br />
Och vad som sker efter fl ytten<br />
över Valhallavägen är en öppen<br />
fråga.<br />
elisabet näslund<br />
Nya Arkitekturskolan KTH<br />
Byggherren Akademiska<br />
Hus investerar 500 miljoner<br />
kronor i en ny skola och ett nytt<br />
entréhus om tillsammans 14.300 kvadratmeter.<br />
Skolan, ritad av Tham &<br />
Videgård Arkitekter, är ett ovalt fyravåningshus<br />
som rymmer ateljéer, ritsalar,<br />
kontor, grupprum och datasal.<br />
Byggstart beräknas till våren 2013<br />
och inflyttning inför höstterminen<br />
2015.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NYHETER / 15<br />
illustration: tham & videgård<br />
15 MILJONER<br />
TILL HÅLLBARHET<br />
Re<strong>ger</strong>ingens Delegation för<br />
Hållbara Städer har delat ut<br />
15 miljoner kronor i stöd till 27<br />
hållbara stadsbyggnadsprojekt.<br />
De som fått störst bit av kakan<br />
är NCC för projektet Svenskanpassning<br />
av certifieringssy stem<br />
för stadsdelar (1,5 miljoner kronor),<br />
Botkyrka kommun för projektet<br />
Alby stadsbyggnadsidé<br />
(1,2 miljoner kronor) samt Helsingborgs<br />
stad (H+) och Nordvästra<br />
Skånes Renhållnings AB<br />
för en förstudie om integrerad<br />
systemlösning inom Energi-<br />
VA-Avfall (1,02 miljoner kronor).<br />
Mer info om bidragen på<br />
www.hallbarastader.gov.se.<br />
KONSTFACK<br />
FÅR NY REKTOR<br />
Forskaren, kritikern och konstnären<br />
Maria Lantz blir troligen<br />
ny rektor på Konstfack<br />
den 1 juni. En enhällig styrelse<br />
har föreslagit henne och<br />
re<strong>ger</strong>ingen förväntas fatta sitt<br />
beslut under januari. Maria<br />
Lantz arbetar sedan tolv år på<br />
Kungliga Konsthögskolan och<br />
är verksam inom avdelningen<br />
Mejan Arc där hon an<strong>svar</strong>ar<br />
för projektutbildningen<br />
Konst+Arkitektur.<br />
FLER PÅ MUSEET<br />
50-årsjubilerande Arkitekturmuseet<br />
har ökat sina besökssiffror<br />
två år i rad. År 2011 var<br />
antalet besökare 137.084, en<br />
ökning med 36 procent från<br />
2010, upp<strong>ger</strong> museet.<br />
foto: håkan larsson
16 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
TRE FRÅGOR<br />
… till Margareta Källström,<br />
en av fyra nya arkitektledamöter<br />
i Konstakademien. De<br />
andra är Hans Murman, Mats<br />
Theselius och Erik Wikerstål.<br />
Vad betyder invalet för dig?<br />
– Jag känner mig hedrad<br />
och glad över att bli uppmärksammad<br />
för det jag<br />
gjort. Och jag ser fram emot<br />
att ha en plattform för att<br />
vara med och påverka, på<br />
liknande sätt som Mats<br />
Edblom och Jonas Bohlin<br />
gjort i frågan om Slussen.<br />
Det är en klar majoritet<br />
manliga ledamöter i akademien,<br />
hur ser du på det?<br />
– Det är egentligen konstigt<br />
eftersom kvinnliga<br />
konstnärer och arkitekter funnits<br />
länge. De har inte intagit<br />
de mest synliga platserna i<br />
byggandet men sedan minst<br />
tio år tillbaka sker en stor förändring<br />
där. Det kommer förstås<br />
att påverka sammansättningen<br />
i Konstakademien.<br />
Du har avslutat restaureringen<br />
av Stockholms gamla<br />
riksarkiv. Vad gör du nu?<br />
– Jag trappar ner på<br />
AIX genom att lämna över<br />
an<strong>svar</strong>et för kommande projekt<br />
på yngre medarbetare,<br />
blir mer rådgivare än an<strong>svar</strong>ig.<br />
Arbetslivet har varit<br />
intensivt. Nu finns plats för<br />
familjen. Och till exempel<br />
Konstakademien!<br />
annika jensfelt<br />
Dansk se<strong>ger</strong> i Lidköping<br />
Den allmänna tävlingen om en ny entré och ett polishus i Lidköping<br />
vanns av danska arkitekten Tue Traerup Madsen. 25<br />
bidrag kom in i tävlingen.<br />
Ett luftigt och poetiskt förslag,<br />
sä<strong>ger</strong> juryn om vinnarförslaget<br />
Himlen runt hörnet.<br />
Tävlingsuppgiften var att<br />
gestalta en entré till De la Gardie-staden,<br />
centrala Lidköping,<br />
inklusive en parkeringslösning<br />
och ett polishus.<br />
Juryn gillar vinnarförslagets<br />
baldakin som håller samman<br />
kvarteren och skapar en<br />
”ny och spännande plats i staden,<br />
en mötesplats”. Juryn talar<br />
också om baldakinen som en<br />
fl exibel lösning, att den <strong>ger</strong> möjlighet<br />
att fylla på med butiker<br />
eller andra lokaler om det skulle<br />
uppstå behov i framtiden. Både<br />
juryn och förslagsställaren talar<br />
också om polishusets öppna<br />
”Ett luftigt och<br />
poetiskt förslag.”<br />
Tävlingsjuryn<br />
och inbjudande gestaltning, att<br />
ett modernt polishus ska vara<br />
transparent snarare än massivt<br />
och slutet.<br />
Tue Traerup Madsen har haft<br />
tidigare framgångar i Sverige.<br />
Han fi ck hedersomnämnande i<br />
den nyligen avgjorda tävlingen<br />
om en ny saluhall i Kvillebäcken,<br />
Göteborg och han är en<br />
av arkitekterna bakom Trähus<br />
2001 i Västra hamnen, resultatet<br />
av en tävling i samband med<br />
Bo01.<br />
annika jensfelt<br />
Vinnande tävlingsförslag Himlen runt hörnet för ny<br />
entré och polishus i Lidköping, av Tue Traerup Madsen.<br />
Hela förslaget finns på www.arkitekt.se/tavlingar.<br />
Tävlingen i Lidköping<br />
Arran<strong>ger</strong>ades av Lidköpings<br />
kommun. De 25 tävlande<br />
kom från hela EU. <strong>På</strong> andra plats efter<br />
Tue Traerup Madsen kom förslaget<br />
Torgmöte av Lego Arkitektur. Delat<br />
tredjepris gick till förslagen Sting och<br />
Nya Norra Torngatan av Sweco Architects<br />
respektive BSK Arkitekter.<br />
Hedersomnämnande gick till förslaget<br />
Drive in Bike out av Link Arkitektur.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters representanter<br />
i juryn var Björn Edström, arkitekt,<br />
och Sabina Richter, landskapsarkitekt.
Två allmänna tävlingar<br />
inför mässan i Linköping<br />
Linköping ska hålla bomässa år 2016. Inför det ordnar kommunen<br />
i vår två allmänna arkitekttävlingar. Den ena handlar om en stadsplan<br />
för mässområdet Västra Valla, intill universitetet. Den andra<br />
tävlingsuppgiften är en lekfull utemiljö för barn intill Valla gård.<br />
Tävlingarna kommer att utlysas i mitten av mars och avslutas i<br />
början av juni.<br />
White vann i Skövde<br />
White Arkitekter, genom an<strong>svar</strong>iga arkitekten Karin Björning-<br />
Engström, vann den inbjudna tävlingen om en ny skola i Skövde.<br />
Det vinnande förslaget Oculus är enligt juryn en skola som har<br />
fokus på hur barnen upplever sin miljö. Övriga tävlande kontor<br />
var AIX och Liljewall Arkitekter.<br />
Vinnande tävlingsförslag för skola i Skövde av White Arkitekter.<br />
... och i Uppsala<br />
White Arkitekter vann även den inbjudna tävlingen om en ny<br />
utformning av Forumtorget i centrala Uppsala. Övriga tävlande<br />
var Nivå Landskapsarkitektur och Ghilardi +Hellsten, Nyréns<br />
Arkitektkontor samt Mandaworks, Hosper Sweden, Kreera Samhällsbyggnad.<br />
Se förslag och jurymotiveringar på www.arkitekt.se.<br />
Tävlingsförslag SOfFta, med en orange supersoffa, av landskapsarkitekterna<br />
Gustav Jarlöv, Sam Keshavarz och Jens Modin samt Viktoria Walldin, arkitekt Jonas<br />
Runber<strong>ger</strong> och Andreas Milsta.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NYHETER / 17
18 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Sex vinnare<br />
på fyra tomter<br />
Tävlingen Europan 11 är avgjord. 149 förslag kom in till de<br />
fyra svenska tomterna i Norrköping, Simrishamn, Nynäshamn<br />
och Malmö.<br />
Medan fl est antal tävlingsförslag,<br />
49 stycken, handlade om<br />
den spektakulärt havsnära tomten<br />
i Simrishamn, var det Norrköping,<br />
med 26 bidrag, som<br />
genererade det enligt juryn<br />
”mest provocerande och sofi stikerade”<br />
förslaget. Utmaningen i<br />
Norrköping var att utveckla ett<br />
socialt segre<strong>ger</strong>at och logistiskt<br />
avskuret miljonprogramsområde,<br />
Vrinnevi. Tomten utgjordes<br />
av befi ntliga bostäder på<br />
ett grönområde, åtskilda av en<br />
överdimensionerad bilväg.<br />
Vinnarförslaget Delta-X av<br />
arkitekterna Ebba Hallin och<br />
Pelle Backman handlar om ett<br />
system snarare än om form.<br />
– Vi har velat skapa ett samhälle<br />
där folk är mer delaktiga<br />
i att formge sin tillvaro. Vi har<br />
försökt att bana väg för en otyglad,<br />
småskalig tillväxt, sä<strong>ger</strong><br />
Pelle Backman.<br />
Ytan intill bostäderna är uppdelad<br />
i tre parkaxlar och remsor<br />
av sly, otuktad natur. Förslagets<br />
namn anspelar på ett fl oddelta,<br />
ett nätverk skapat genom<br />
att koppla samman alla befi ntliga<br />
vägar, stigar och informella<br />
stråk.<br />
– Övriga ytor får en bra form<br />
för hundratals nya små fastig-<br />
heter, från 40 kvadratmeter till<br />
2.000. Tanken är att alla typer av<br />
verksamheter ska vara tillåtna<br />
här, inom vissa gränser. Det<br />
kan handla om allt ifrån odling,<br />
scener och sport till småhus<br />
och fl erbostadshus, sä<strong>ger</strong> Pelle<br />
Backman.<br />
Ett viktigt ställningstagande<br />
har varit att inte försöka sminka<br />
upp de befi ntliga bostäderna<br />
utan istället ge dem ett nytt sammanhang,<br />
nya grannar.<br />
– Jag tror det här kan fun <strong>ger</strong>a<br />
extra bra i just Norrköping, där<br />
exploateringstrycket inte är så<br />
stort som i till exempel Stockholm.<br />
Förhoppningsvis kan det<br />
bli en modell att använda på<br />
fl era ställen, sä<strong>ger</strong> Pelle Backman.<br />
Om vinnarförslaget blir verklighet<br />
är ännu inte klart. Men<br />
Europan-juryn hejar på och<br />
applåderar Norrköpings kommun<br />
för att ha intresserat sig<br />
för projektet. ”Det hade kunnat<br />
förkastas som en utopi,<br />
men juryn tycker att det är viktigt<br />
att driva det mot förverkligande.<br />
Var skulle kompromissen<br />
mellan kontroll och laissezfair<br />
sluta?”, skriver juryn i sitt<br />
utlåtande.<br />
annika jensfelt<br />
Delat första pris i Simrishamn, Wear Out av<br />
Iria De la Pena och Miguel Huelga (ovan),<br />
samt Strädde av Anders Eriksson, Egil Blom,<br />
Hannes Haak och Daniel Lindberg (nedan).
Vinnare i Nynäshamn, förslaget Skärscape<br />
av Jan Derveaux, Franz Reschke, Rita Leal,<br />
Anna Vogels och Frederik Sprin<strong>ger</strong>.<br />
Delad andraplats i Malmö, Green Grid av Karin Kjellson, Malin Dahlhielm och Anna Edblom (tv) samt Greenish Village av<br />
Johan Ahlquist, Urban Skogmar och Carlos Martinez.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NYHETER / 19<br />
Vinnare i Norrköping, förslaget Delta X av Ebba<br />
Hallin och Pelle Backman. Enligt juryn det mest provokativa<br />
förslaget i den svenska Europan-tävlingen.<br />
Europan<br />
Europan är en internationell<br />
tävling för arkitekter under<br />
40 år. Tävlingen hålls vartannat år, och<br />
omgången som nu avgjorts kallas<br />
Europan 11. Europan är en av världens<br />
största arkitekttävlingar, med<br />
cirka 2.000 tävlande och 49 tävlingstomter<br />
i 17 europeiska länder. Samtliga<br />
belönade förslag och alla tomter i<br />
Europa finns att beskåda på www.<br />
europan.se respektive www.europaneurope.com.
20 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
För en ny stadstopologi<br />
I december träffades arkitekter, planerare och konstnärer<br />
från åtta olika länder i Stockholm. Under tre dagar utbytte de<br />
idéer om utvecklingen av framtidens städer.<br />
Träffen skedde inom ramen<br />
för Färgfabrikens projekt New<br />
Urban Topologies. Efter att deltagarna<br />
gjort en bussresa genom<br />
Stockholm, besökt stadsbyggnadskontoret,<br />
arkitekturskolan<br />
och fria konsthallar, samlades de<br />
på Färgfabriken för att diskutera<br />
sina intryck.<br />
Färgfabriken har ända sedan<br />
projektet Stockholm at Large<br />
2001 utvecklat den metod som<br />
konsthallen då la grunden till,<br />
senare kallad Färgfabriksmetoden,<br />
använd bland annat vid<br />
planeringen av Norra Stationsområdet.<br />
Människor från olika<br />
yrkeskategorier och med olika<br />
erfarenheter förs samman på en<br />
neutral plats, här en konsthall,<br />
för att utbyta tankar och idéer<br />
om hur städer kan utvecklas.<br />
Med projektet New Urban Topologies<br />
tar Färgfabriken med sig<br />
metoden ut på en internationell<br />
arena, denna gång i samarbete<br />
med Svenska Institutet.<br />
– Genom att sammanföra<br />
människor med olika bakgrund<br />
och erfarenhet hoppas vi tillsammans<br />
kunna formulera ett<br />
nytt språk, en ny topologi för<br />
städer, sä<strong>ger</strong> Thomas Lundh,<br />
projektledare för NUT.<br />
Han förklarar hur Färgfabriken<br />
och Svenska Institutet som<br />
neutrala aktörer kan föra samman<br />
personer från olika länder<br />
kring samma bord. Politiker<br />
träffar arkitekter, konstnärer<br />
och akademiker i ett nytt sammanhang.<br />
Redan har resorna gått till<br />
Chisinau i Moldavien och Vitrysslands<br />
huvudstad Minsk.<br />
Under hösten 2011 var det<br />
Skopje i Makedonien och Alexandria<br />
i Egypten. I varje stad<br />
planerar Färgfabriken, tillsammans<br />
med en lokal partner, ett<br />
seminarium, en utfl ykt och en<br />
workshop. Deltagarna blandas<br />
utifrån bakgrund och yrke, allt<br />
enligt Färgfabriksmetoden, för<br />
att bryta tidigare barriärer. Syftet<br />
är att skapa en demokratisk<br />
plattform för stadsutveckling. I<br />
botten lig<strong>ger</strong> huvudfrågan hur<br />
man hanterar framtida utmaningar<br />
i städerna genom att<br />
stärka kulturella värden.<br />
– Det här är ett demokratiprojekt<br />
i den mening att det<br />
får makthavare i länder som vi<br />
betraktar som mindre demokratiska<br />
än vårt eget, till exempel<br />
Vitryssland, att få kontakter som<br />
gör dem mer öppna och demokratiska.<br />
Redan nu kan vi se att<br />
man har börjat kommunicera<br />
mer mellan de olika grupperna<br />
i de länder vi besökt, sä<strong>ger</strong> Thomas<br />
Lundh.<br />
I Stockholm träffades deltagare<br />
från de olika länderna för<br />
första gången i samma rum för<br />
att diskutera hur projektet hittills<br />
fun<strong>ger</strong>at och hur det kan utveck-<br />
las. De berättade också för varandra<br />
om sina intryck från studiebesök<br />
och bussresan i Stockholm,<br />
som gick från Fjällgatan på<br />
Södermalm, via Gamla Enskede,<br />
Årsta torg och Bredäng till Hammarby<br />
sjöstad.<br />
Bra transporter, vackra fär<strong>ger</strong><br />
på byggnader som anpassar sig<br />
efter naturen, lyckliga, trygga<br />
människor och mycket vatten<br />
som påverkar människorna och<br />
livsstilen, var några synpunkter.<br />
Liksom att alla områden har god<br />
standard men att det saknas en<br />
mänsklig skala i vissa bostadsområden.<br />
Att de färdigplanerade<br />
förorterna inte <strong>ger</strong> utrymme för<br />
att skapa egna spontana platser<br />
och tillhörighet. Och att vi har<br />
överdimensionerade vägsystem<br />
med lite trafi k.<br />
Nästa steg inom New Urban<br />
Topologies blir att arbeta med<br />
de böcker som dokumenterar<br />
projektet. Nu diskuterades<br />
också en vandringsutställning,<br />
att starta en blogg och att lämna<br />
kvar spår i form av installationer<br />
i de städer man besöker.<br />
Under 2012 går New Urban<br />
Topologies vidare till städerna<br />
Amman i Jordanien, Mosdar i<br />
Bosnien och Beirut i Libanon.<br />
nina gunne<br />
New Urban Topologies<br />
New Urban Topologies<br />
finansieras av Svenska Institutet<br />
och Svenska Institutet Alexandria.<br />
<strong>På</strong> resorna deltar representanter<br />
från KTH, stadsbyggnadskontoret i<br />
Stockholm samt från Tillväxt, miljö<br />
och regionplanering.
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / NYHETER / 21<br />
Carl-Gustaf Hagander, tekniskt råd för Mark- och miljööverdomstolen, diskuterar Hammarby sjöstad med deltagare i New<br />
Urban Topologies. Från vänster: Ninette Fadel Nasr, stadsbyggnadskontoret i Beirut; Vera Sysoyeva, Belarusian National<br />
Technical University; Tahani Abou Emera, stadsbyggnadskontoret i Alexandria; Natheer Abu Obeid, Jordan University; Sameh<br />
El Halawany, Gudran for Art and Development i Alexandria och Raghda Butros, Hamzet Wazel Foundation i Amman.<br />
foto: färgfabriken
22 / NYHETER / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
WHITE ÄR<br />
FORTSATT STÖRST<br />
Svenska Teknik & Designföretagen<br />
har kommit med sin<br />
årliga branschöversikt. Där listas<br />
bland annat de 50 största<br />
arkitektgrupperna i landet.<br />
White är fortsatt störst med<br />
442 anställda och en omsättning<br />
på 503,2 miljoner kronor.<br />
Sweco Architects kommer<br />
därnäst med 345 anställda<br />
och en omsättning på 423,7<br />
miljoner. Trea är Tengbom,<br />
272 anställda och omsättning<br />
316,8. Fyra är Temagruppen<br />
med 142 anställda och omsättning<br />
148,7. Wingårdhs är<br />
femma med 121 anställda och<br />
en omsättning på 135,4 miljoner<br />
kronor.<br />
DIGITALT<br />
SKA BEVARAS<br />
Arkitekturmuseet har startat<br />
ett projekt, Projekt X, där man<br />
samlar in arkitektkontorens<br />
digitala material för att bevara<br />
det för framtiden.<br />
– Vi hoppas att så många<br />
som möjligt hör av sig till oss<br />
för ett samarbete, sä<strong>ger</strong> Eric<br />
De Groat, enhetschef på Arkitekturmuseet.<br />
NY VD PÅ<br />
MURMAN<br />
Inredningsarkitekt Wivian<br />
Eidsaunet är ny vd för Murman<br />
Arkitekter, med cirka 35<br />
anställda i Stockholm. Hon tar<br />
över efter Hans Murman, som<br />
grundade företaget 1985.<br />
Arkitekt Catherina Fored är <strong>Sveriges</strong> Arkitekters nya<br />
förbundsdirektör från och med den 1 januari. Företrädaren<br />
Staffan Carenholm har gått i pension.<br />
Catherina Fored<br />
tar plats på kansliet<br />
Nytt år innebär i år ny förbundsdirektör för <strong>Sveriges</strong> Arkitekter.<br />
Catherina Fored har avslutat sitt arbete som arbetschef<br />
på Folkhem för utmaningen att leda förbundet.<br />
Catherina Fored är utbildad på<br />
Chalmers och har jobbat både<br />
som projekterande arkitekt och<br />
som beställare. Hon anser bland<br />
annat att det behövs fl er arkitekter<br />
i olika positioner i samhäl-<br />
let och hon uppmanar arkitekter<br />
att prova på olika roller inom<br />
yrket.<br />
– Varför inte en arkitekt som<br />
högsta höns på Volvo? Eller som<br />
bostadsminister? Man behöver<br />
inte rita. Det är klart att man en<br />
gång ville bli Gert Wingårdh men<br />
alla kan inte bli Gert Wingårdh,<br />
sa hon i en intervju i Arkitekten<br />
i augusti förra året, då hon just<br />
blivit utnämnd som ny förbundsdirektör.<br />
annika jensfelt<br />
Läs Catherina Foreds första förbundsledare<br />
på sidan 76.<br />
foto: kasper dudzik
Ny skjutdörr med panorama design<br />
Grön teknik för den blå planeten<br />
Ren energi med sol och fönster<br />
Schücos nya skjutdörr ASS 77 PD med panorama design har Sverigepremiär på<br />
Nordbyggmässan i mars. Dörren har redan belönats med iF product design award<br />
2012 tack vare det maximala ljusinsläppet i kombination med passivhusstandard.<br />
Den öppnas utan handtag och har ett nytt dolt lås samt dold motorstyrning.<br />
Besök monter C09:31 på Nordbygg den 20-23 mars för att ta del av våra nyheter!
NY SERIE: MILJONPROGRAMMET, ARKITEKTEN OCH FRAMTIDEN
Omtvistad<br />
MILJON<br />
Minimala ingrepp eller total omvandling? Det enda<br />
som är säkert är att det finns mer än ett <strong>svar</strong>. I den<br />
första delen i vår serie om miljonprogrammets<br />
framtid utvecklar experterna sina argument.<br />
Text: Rebecka Gordan. Illustration: Gabriel Wentz.<br />
miljonprogrammet, vars utopiska storskaliga<br />
utgångspunkt blivit så starkt ifrågasatt,<br />
har i och med den stundande upprustningen<br />
målats upp som ett <strong>svar</strong> på en<br />
rad sociala och miljömässiga utmaningar<br />
samhället står inför. Förväntan<br />
lig<strong>ger</strong> i luften, en succéartad<br />
framtid tycks vänta. Men saken är<br />
inte så enkel – i själva verket går<br />
idéerna om hur renoveringen ska gå till helt tvärt isär.<br />
Och kanske är den trendiga retoriken om en enda jätteutmaning<br />
rent av farlig. Det menar i alla fall Erik Stenberg,<br />
arkitekt och prefekt på KTH Arkitekturskolan.<br />
– Många vill prata om miljonprogrammets framtid<br />
som en övergripande lösning. Det är ett stort problem.<br />
Det handlar om en mängd områden som alla<br />
har sin särprägel och sina komplexa behov.<br />
Erik Stenberg bor i Tensta och var en av initia-<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 25<br />
>>>
26 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
<strong>Miljonprogrammet</strong> i siffror<br />
Den statliga satsning<br />
som kallas<br />
miljonprogrammet (1965–74)<br />
gav upphov till vad som idag<br />
är en fjärdel av <strong>Sveriges</strong> hela<br />
bostadsbestånd. Två tredjedelar<br />
är lägenheter i flerbostadshus.<br />
Mellan 400.000 och<br />
650.000 av dessa behöver<br />
rustas upp till en kostnad<br />
någonstans mellan 50 och<br />
300 miljarder kronor. Att<br />
siffrorna skiljer sig så beror<br />
på om man räknar med normalt<br />
underhåll som stambyten<br />
eller tänker sig mer<br />
omfattande ombyggnader<br />
och energisparlösningar. En<br />
annan orsak till förvirring är<br />
att man ibland talar om de så<br />
kallade rekordåren, en term<br />
för det höga bostadsbyggandet<br />
åren 1960–1975.<br />
tivtagarna till TenstaBo 06. Han sä<strong>ger</strong> att politiker,<br />
bostadsbolag och byggherrar tidigare pratade om miljonprogrammet<br />
i termer av ett dåligt rykte som skulle<br />
suddas ut med kosmetik.<br />
– Nu är bilden mer nyanserad och verktygen bättre<br />
men jag skulle säga att lösningarna fortfarande har<br />
karaktär av storskalighet.<br />
på en husfasad i Tensta skyltar Svenska Bostäder<br />
med att de ska bygga om 5.200 lägenheter i stadsdelarna<br />
kring Järvafältet. Projektet är en del av Järvalyftet,<br />
Stockholms stads och andra aktörers satsning<br />
på social och ekonomisk utveckling i Akalla, Hjulsta,<br />
Husby, Kista, Rinkeby och Tensta.<br />
Erik Stenberg befarar att en så omfattande, långsam<br />
och dyr insats inte kommer dagens invånare till<br />
nytta, och att de i värsta fall tvingas fl ytta. Men Järvalyftets<br />
projektledare Magnus Andersson på Stockholms<br />
stadsledningskontor är inte orolig. En stor del<br />
av kostnaderna bärs av bolagen själva. Hyrorna sätts<br />
sen i förhandlingar mellan bolagen och hyresgästerna,<br />
vilket hittills fallit väl ut i Järva. Dessutom innehåller<br />
Järvalyftet satsningar som på sikt ska minska arbetslösheten<br />
och förbättra de boendes privatekonomi,<br />
som jobbtorg och lärlingsutbildningar. Järvalyftet<br />
drog igång år 2007. En konfl ikt inträffade tidigt mellan<br />
Svenska Bostäder och hyresgästerna, som motsatte sig<br />
det kommunala bostadsbolagets rivningsplaner.<br />
– Det gjorde att vi tappat en hel del tid, men vunnit<br />
en hel del i förankring. Svaret på fackeltågen blev dialogprocesser,<br />
sä<strong>ger</strong> Magnus Andersson.<br />
Han vill se en upprustning som går utanför normalt<br />
underhåll som stambyten och ommålning. Byggnaderna<br />
ska få olika uttryck, det ska se roligare ut. Receptet<br />
är fl era arkitektkontor där utformningen i detalj ska<br />
avgöras hus för hus i dialog med hyresgästerna.<br />
– Ska loftgångarna vara kvar? Ska vi bygga på<br />
våningar, bygga ihop hus? De boende kommer att ha<br />
stort infl ytande. Utmaningen blir att skapa variation<br />
utan att kasta ut barnet med badvattnet, sä<strong>ger</strong> han.<br />
”En del arkitekter tycker<br />
att det är spännande att<br />
bevara, men det tycker<br />
inte jag.”<br />
sveriges tre byggjättar Skanska, NCC och<br />
Peab blev stora bostadsproducenter i och med miljonprogrammet.<br />
Idag har de alla koncept för renoveringen.<br />
Skanska var först ut för snart tre år sedan<br />
med Miljonhemmet, en kunskapsbank för att exempelvis<br />
åtgärda betongskador, minska energianvändningen<br />
och initiera boendedialog. Madeleine Nobs är<br />
projektledare för satsningen. Hon vill upprusta kvartersvis,<br />
och tror också hon på större arkitektoniska<br />
omvandlingar.<br />
– Husen byggdes systematiskt, så de är enkla att<br />
bygga om. Man kan balkonisera, terrassera och jobba<br />
med olika fär<strong>ger</strong> och nya material. En del arkitekter<br />
tycker att det är spännande att bevara, men det tycker<br />
inte jag, sä<strong>ger</strong> Madeleine Nobs.<br />
Hon menar att de mer rejäla greppen är lönsamma<br />
marknadsmässigt. Visst fi nns en risk att hyrorna höjs,<br />
men annars blir det bara mindre invändiga åtaganden.<br />
Och det är inte nog för att göra områdena attraktiva<br />
för nya grupper som ungdomar, anser hon.<br />
malmös kommunägda bostadsbolag MKB står<br />
inte inför den alarmerande upprustningspuckel<br />
alla pratar om eftersom de ägnat sig åt kontinuerligt<br />
underhåll under lång tid. Susanne Rikardsson<br />
är MKB:s affärsutvecklingschef. Den arkitektoniska<br />
omdaning Magnus Andersson och Madeleine Nobs<br />
vill se har hon inte mycket till övers för.<br />
– Att bara kapa tak, skapa en show, vad får du för
estående effekt då? Vi tror att man kan renovera<br />
och modernisera utan att göra våld på arkitekturens<br />
ursprung. I Rosengård har vi gått tillbaka till våra<br />
betongbalkon<strong>ger</strong> och vita fronter vilket är fantastiskt<br />
vackert, sä<strong>ger</strong> Susanne Rikardsson.<br />
Hon får medhåll av bebyggelseantikvarien Maria<br />
Mellgren som tagit fram ett samlat kunskapsunderlag<br />
om Västmanlands moderna kulturarv åt kommunerna<br />
i länet.<br />
– Det handlar om att få syn på de värden som fi nns<br />
för att kunna ta tillvara på dem. Att inte göra förhastade<br />
åtgärder och välja en annan takform bara för att<br />
det ska se roligare ut. Det går att förbättra utan särskilt<br />
stora ingrepp, sä<strong>ger</strong> hon.<br />
I Västmanlands län har det rivits miljonprogramshus<br />
i både Hallstahammar och Köping. Så har det ofta<br />
varit på orter med stor utfl yttning. Andra kommuner i<br />
länet står inför renovering, och då är det viktigt att ha<br />
kunskapen innan man börjar, menar Maria Mellgren.<br />
KTH:s Erik Stenberg tycker också att vissa byggnader<br />
är väl värda att bevara för sin ursprungliga<br />
gestaltning. Men att skydda hela områden tycker han<br />
är orimligt.<br />
– Tensta kommer fortfarande vara Tensta även om<br />
man byg<strong>ger</strong> om. Man kan inte hävda att ett område är<br />
klart på tio år. Jag tror att strukturen är så pass stark<br />
att karaktärerna inte försvinner, och det gäller alla<br />
miljonprogramsområden i Sverige.<br />
att åsikterna går isär om husens eventuella<br />
ombyggnad står klart. Däremot tänker de intervjuade i<br />
samma banor kring utemiljöer, sammanlänkningar och<br />
förtätningar. Susanne Rikardsson förklarar att man i<br />
Malmö vill binda samman miljonprogramsområdena<br />
med andra stadsdelar genom stråk och ny bebyggelse.<br />
– Vi är lyckligt lottade, våra miljonprogram lig<strong>ger</strong><br />
mitt i stan. Vågar vi integrera dem kommer man inte<br />
att kunna se någon annan skillnad än den arkitektoniska<br />
särprägeln.<br />
MKB har bland annat byggt ihop befi ntliga bostä-<br />
”Att bara kapa tak, skapa<br />
en show, vad får du för<br />
bestående effekt då?”<br />
der med nya butikslängor mot gatan, så kallade bokaler.<br />
Strategin är stegvisa ingrepp, det kan vara belysning,<br />
bänkar eller profi lbyggnader. Urban akupunktur<br />
som ska skapa stadsliv och länka ihop Rosengård med<br />
Möllevångstorget.<br />
Magnus Andersson på Stockholms stadsledningskontor<br />
vill ha samma sorts grepp.<br />
– Drömscenariot är att stadsdelarna kring Järvafältet<br />
ska bli som vilka som helst, där ingen gör skillnad<br />
mellan Tensta och Traneberg. Då får man naturliga<br />
fl yttrörelser och en blandad befolkning.<br />
Storstädernas promenadstadsvisioner verkar självklara.<br />
Ihopkopplade stadsdelar ska bidra till nya fl yttmönster,<br />
integration och ett sjudande gatuliv. Men<br />
Erik Stenberg varnar för att kommunpolitikernas löften<br />
om sammanlänkning är tomma ord och att segregationen<br />
snarare gång på gång blir befäst.<br />
– Till exempel ska den planerade tvärbanan inte<br />
längre dras till Rinkeby. Det är en allvarlig utveckling.<br />
De här områdena var inte tänkta att bli enklaver i den<br />
grad de är, man har befäst isoleringen istället för att<br />
motverka den, sä<strong>ger</strong> han.<br />
en annan aspekt som numera nämns i samma<br />
andetag som miljonprogrammet är riksdagens<br />
klimatmål. År 2050 ska energianvändningen i bebyggelsen<br />
ha halverats. Stockholm stads kommunala<br />
bostadsbolag har i princip råd<br />
med såväl omvandling som energieffektivisering<br />
bland annat tack<br />
vare försäljningar i innersta-<br />
>>><br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 27
28 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
den. Andra fastighetsägare har det svårare, och för<br />
Susanne Rikardsson känns riksdagens krav som en<br />
svår utmaning.<br />
– MKB gör så mycket som möjligt, men det måste<br />
gå ihop i slutändan. Är det inte lönsamt att riva ner<br />
fasader och tilläggsisolera gör vi det inte, sä<strong>ger</strong> hon.<br />
Just sådana tyngre åtgärder är dessvärre vad som<br />
behövs, anser Arne Elmroth. Han är professor emeritus<br />
i byggnadsfysik vid LTH och rådgivare åt BeBo,<br />
Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva<br />
fl erbostadshus. För att nå målen måste nästan<br />
alla byggnader uppförda före 1975 anpassas med tillläggsisolering<br />
av byggnadsskalet, fönsterbyten och<br />
nya ventilationssystem med värmeåtervinning, menar<br />
han.<br />
– Det behövs en totalrenovering som helt klart<br />
kommer att påverka husens gestaltning. Så det blir<br />
en utmaning att klara bevarandekrav och samtidigt<br />
modernisera, sä<strong>ger</strong> Arne Elmroth.<br />
Han betonar att en viktig förutsättning är att byggnaderna<br />
ändå måste fasadrenoveras och få nya fönster<br />
före 2050. I samband med det är det därför både<br />
möjligt och lönsamt att göra energieffektiviseringsåtgärder.<br />
Samtidigt kan fi nansieringen vara mycket svår<br />
att ordna.<br />
– <strong>På</strong> BeBo har vi noterat ett antal rika Stockholmsbolag,<br />
annat är det med allmännyttan i avfolkningsbygder.<br />
Jag har ingen lösning på det här, kanske kan<br />
man få in privata investerare, kanske måste samhället<br />
gå in.<br />
risken är alltså att politiska energimål och attraktivitetsvisioner<br />
hamnar på de boendes hyresavier,<br />
och frågan är om invånarna har reell möjlighet att<br />
påverka den utstakade kursen. Tenstabon Erik Stenberg<br />
beskriver en ”dialogutmattning” där hyresgästerna<br />
gång på gång frågas om samma saker.<br />
– Man enga<strong>ger</strong>ar sig, läg<strong>ger</strong> tid på möten och enkäter.<br />
Jag vet att många börjar känna att de <strong>ger</strong> mer än<br />
de får tillbaka.<br />
Nej, att få till bra samråd och verkligt demokra-<br />
”Det behövs en totalrenovering<br />
som helt klart<br />
kommer att påverka<br />
husens gestaltning.”<br />
tiska processer är inget man gör i en handvändning.<br />
Samtidigt är de intervjuade eniga om att samverkan<br />
är en avgörande faktor, och att arkitekten här har en<br />
viktig roll. Bäst är om arkitekten kommer in redan<br />
vid inventeringen. Det för att kunna diskutera med<br />
kommun, byggherre, boende och andra experter som<br />
bebyggelseantikvarier och energikonsulter.<br />
– Annars är risken att man i ett senare skede<br />
tvingas gå tillbaka till ruta ett, och det är både kostsamt<br />
och tidskrävande, sä<strong>ger</strong> Maria Mellgren och får<br />
medhåll av Madeleine Nobs.<br />
Susanne Rikardsson tycker att kåren borde ta ett<br />
större an<strong>svar</strong> för att det de boende värdesätter blir<br />
utgångspunkt för den fysiska miljön. Hon hoppas<br />
också att arkitekterna ska värna om varje plats speciella<br />
förutsättningar.<br />
– Den dagen vi tror att vi hittat en grand plan för<br />
alla miljonprogram sitter vi där vi började igen, sä<strong>ger</strong><br />
hon.<br />
Erik Stenberg ser en roll för arkitekterna som förmedlare<br />
av kunskap, så att exempelvis miljonprogrammets<br />
på sina håll kloka byggsystem kan utnyttjas.<br />
Magnus Andersson sätter stor tilltro till kåren och<br />
hoppas på spännande estetik som utvecklar bostadsområdena.<br />
Även Arne Elmroth understryker kårens<br />
möjlighet att påverka:<br />
– Jag hoppas att fl er arkitekter ska enga<strong>ger</strong>a sig i<br />
vårt befi ntliga bostadsbestånd. Då tror jag att vi kan<br />
få till både snygga och kloka lösningar som alla kan<br />
acceptera.
KÄRLEK PÅ JOBBET<br />
Vi på Kinnarps Interior levererar alltid våra inredningslösningar<br />
personligen. Istället för plastemballage lindar vi in möblerna i<br />
filtar. Sådana små detaljer är kärlek på jobbet för oss. Det handlar<br />
om relationer och omtanke. Om vår miljö, våra kunder och<br />
deras kollegor och uppdragsgivare. Genom vårt stora sortiment<br />
av inredning för kontor och offentlig miljö kan vi skapa anpassade<br />
BETTER AT WORK<br />
Kinnarps Interior har en stark vision som genomsyrar allt vi gör. Vi vill ge<br />
människor ett bättre arbetsliv. Och för det krävs mer än bara möbler. Utifrån<br />
dina unika behov skapar vi långsiktiga, effektiva helhetslösningar som gör ditt<br />
arbete bättre och din verksamhet mer framgångsrik. www.kinnarpsinterior.se<br />
Möt oss på Möbelmässan<br />
i Stockholm 7–11 februari.<br />
Vårt monternr är A29:30.<br />
lösningar som människor kan trivas och växa i, både idag och<br />
i morgon. Och för underlätta vägen till hållbara miljöer fun<strong>ger</strong>ar<br />
vi som en långsiktig partner genom hela arbetsprocessen för<br />
arkitekter och andra som vi arbetar tillsammans med. Vårt<br />
mål är alltid MAKING LIFE BETTER AT WORK – genom kvalitet<br />
och omsorg i allt vi gör.<br />
Making life better at work
30 0 / ARK ARKITEKTEN RK RKITE ITE TE TEKTE KTE KTEN N N/ N /<br />
01 0 01 / JAN JANUARI A UAR UARI I 2012 2 22012<br />
012 01<br />
1
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 31<br />
Vill hitta verktyg för<br />
EMPATI<br />
Inredningsarkitekt<br />
Kristina Sahlqvist ser<br />
samband mellan neurovetenskap<br />
och arkitektur.<br />
Hon söker kunskap<br />
som kan hjälpa oss att<br />
skapa bättre rum för<br />
alla. Text: Annika<br />
Jensfelt. Foto: Magnus<br />
Gotander.
32 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Ett intensivvårdsrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
ska byggas om. Forskarna vill<br />
skapa en miljö med sinnesstimulans och studera<br />
effekten på patienterna före, under och efter en<br />
hjärnoperation. Och så jämföra med patienterna i ett<br />
vanligt intensivvårdsrum. Vilka komponenter, vilka<br />
berikningar av rummet, gör att hjärnan återhämtar<br />
sig snabbare?<br />
Det är den sistnämnda frågan, fast mer allmänt hållen,<br />
som driver Kristina Sahlqvist. Det är den som fört<br />
henne till sjukhusets neuroavdelningar.<br />
– Jag var inte direkt intresserad av sjukhusmiljöer.<br />
Men jag tror att genom att lära oss vad som är en bra<br />
miljö för en person med en hjärnskada, kan vi skapa<br />
bättre miljöer för alla, sä<strong>ger</strong> hon.<br />
Vi träffas på HDK, Högskolan för design och konsthantverk<br />
i Göteborg. Där har Kristina Sahlqvist varit<br />
lärare och adjun<strong>ger</strong>ad professor på deltid i sammanlagt<br />
tio år. Och det var här hon själv utbildade sig till<br />
inredningsarkitekt i slutet av 1960-talet.<br />
sent i höstas kom ett pressmeddelande från<br />
Göteborgs universitet, som HDK tillhör: ”Arkitektur<br />
och design underlättar hjärnans återhämtning”,<br />
löd rubriken som följdes av en kort beskrivning av<br />
Kristina Sahlqvists tvärvetenskapliga forskning.<br />
Responsen har varit stor. Kanske har det att göra<br />
med Carema-skandalerna, funderar Kristina Sahlqvist,<br />
en ökad medvetenhet om och fokus på vårdmiljöer.<br />
Även utländska tidskrifter har hört av sig.<br />
Jag sä<strong>ger</strong> att det som väckte intresset hos mig var<br />
att det lät som att här fanns några konkreta, iscensatta<br />
exempel på arkitektoniska lösningar som<br />
bevisligen fun<strong>ger</strong>ar. En journalists sökande efter<br />
enkla, klara <strong>svar</strong>.<br />
Riktigt så enkelt är det inte. Flera av lösningarna<br />
fi nns än så länge bara på ritning, som ett koncept.<br />
Ombyggnaden av den rehabavdelning som beskrivs i<br />
Kristina Sahlqvists senaste rapport, som hon skrivit<br />
tillsammans med industridesignern Pamela Lindgren,<br />
blev aldrig en byggd testmiljö som det först var tänkt.<br />
Att pengarna inte fanns är en förklaring. Men också<br />
att forskningen helt enkelt gick vidare.<br />
– Forskningen blev viktigare än att bygga, sä<strong>ger</strong><br />
Kristina Sahlqvist.<br />
Projektet startade 2008 som ett uppdrag från<br />
Sahlgrenska sjukhusets avdelning 623, ett så kallat<br />
Design med Omtanke-projekt. Design med Omtanke<br />
”Det finns ett fysiskt rum<br />
och ett upplevt rum.<br />
Alla upplever olika, men<br />
det finns något fundamentalt<br />
som är viktigt<br />
för alla.”<br />
drivs sedan tio år av Västra Götalandsregionen med<br />
uppdrag att öka utbud och efterfrågan inom hållbar<br />
design för offentlig miljö. I sann Design med<br />
Omtanke-anda togs hela vårdavdelningens kompetens<br />
metodiskt till vara i arkitektarbetet. Med en<br />
enga<strong>ger</strong>ad verksamhetschef för neurosjukvården,<br />
Michael Nilsson, som också står som medförfattare<br />
till Kristina Sahlqvists och Pamela Lindgrens rapport.<br />
<strong>På</strong> Sahlgrenska har gjorts experimentella försök på<br />
råttor som visar att de som efter en stroke vistas i en<br />
bur som stimulerar sinnesintryck och fysisk aktivitet<br />
återhämtar sig snabbare än de som vistas i en vanlig<br />
bur.<br />
– Michael Nilsson vill omsätta forskningen i vårdmiljöer<br />
och på avdelning 623 bedrivs en omfattande<br />
forskning om rehabilitering, sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist.<br />
Hon pekar på ritningarna över avdelning 623:s tre<br />
plan. Förslaget till ombyggnad handlar mycket om att<br />
bryta dominansen av slutna korridorer och forma nya<br />
rum med utblickar mot natur och ljus.<br />
Förslaget handlar också om att stimulera till träning<br />
och underlätta socialt umgänge för patienter,<br />
anhöriga och personal. Köket och matsalen ska<br />
fun<strong>ger</strong>a både som samlingspunkt och för träning, i<br />
direkt anslutning till en befi ntlig trädgård. Planlösningarna<br />
är ett resultat av de workshops och intervjuer<br />
som Kristina Sahlqvist och Pamela Lindgren<br />
arbetat med på avdelningen. Men de byg<strong>ger</strong> också<br />
på redan etablerad kunskap som de tagit till sig. Att<br />
till exempel fönster med utsikt mot natur gör att<br />
sjukhuspatienter tillfrisknar snabbare än om de har >>>
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 33<br />
Kristina Sahlqvists och Pamela Lindgrens tvärvetenskapliga<br />
forskning har bland annat resulterat i ett bord<br />
för kommunikation och en redesignad stol. De har<br />
också gjort produkter med så kallade smarta textilier.<br />
foto: sarah cooper och nina gorfer studio seek
34 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Kristina Sahlqvist är adjun<strong>ger</strong>ad<br />
professor på HDK och delägare i<br />
företaget Design for Us.<br />
utsikt mot en tegelvägg fi nns forskning som visar<br />
(Robert Ulrich 2001). Och människors behov av att<br />
tillhöra ett sammanhang fi nns fastslaget (Antonovsky<br />
1991). De så kallade terapiträdgårdarnas positiva<br />
effekter har dokumenterats i forskning på SLU (Patrik<br />
Grahn 2008).<br />
samarbetet med psykolo<strong>ger</strong>, arbetsterapeut, sjukgymnast,<br />
vårdpersonal, patienter och anhöriga på<br />
avdelning 623 resulterade också i sju nya produkter.<br />
Och här fi nns mer än ritningar. Prototyperna har varit<br />
på möbelmässan i Milano och ställts ut på Röhsska i<br />
Göteborg.<br />
– Parallellt sökte vi pengar för att utveckla hjälpmedel<br />
och möbler till avdelningen. Det var ett sätt<br />
att kunna experimentera och arbeta i full skala, sä<strong>ger</strong><br />
Kristina Sahlqvist.<br />
Pengarna kom från Adlerbertska forskningsfonden<br />
vid Göteborgs universitet och bland produkterna fi nns<br />
ett stort, amöbaformat bord. Och en gungstol, som är<br />
en redesign av befi ntliga stolar på avdelning 623.<br />
Bordet heter Bord för kommunikation och är tänkt<br />
för ett stort kök, som en ”kommunikationsö”, i kontrast<br />
till avdelningens befi ntliga, vanliga rektangulära<br />
långbord.<br />
– Vi har observerat att samtal mellan människor<br />
uppstår lättare mellan dem som sitter vid hörn till<br />
skillnad från mellan dem som sitter på motstående<br />
sidor eller bredvid varandra, sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist.<br />
Stolen är ett experiment i hur befi ntliga inventarier<br />
på en sjukhusavdelning kan få nytt liv. Den är<br />
också en hyllning till Kristina Sahlqvists egen farmor,<br />
då den byg<strong>ger</strong> på ett kärt minne av samvaro, då<br />
hon som liten fl icka kunde ge sin gamla farmor välbefi<br />
nnande.<br />
– Jag var sex år och farmor bad mig ta hennes käpp<br />
och gunga hennes gungstol, berättar Kristina Sahlqvist.<br />
just nu, efter nyligen avslutad utställning på<br />
Röhsska, är prototyperna undanställda i ett förråd.<br />
Men Kristina Sahlqvist och Pamela Lindgren<br />
förhandlar om att bordet ska komma i produktion<br />
som den nya produkt det är. Många har efterfrågat<br />
det, sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist. Annorlunda är det<br />
med gungstolen. Där handlar det ju om att bygga om<br />
avdelningens befi ntliga konferensstolar, produce-
”I intensivvårdsrummet<br />
är patienten uppkopplad<br />
hela tiden, så många<br />
reaktioner går att mäta.”<br />
rade av Kinnarps, utformade av Sture Eng och Kjell<br />
Nord.<br />
– Det är planerat att de ska byggas om av de intagna<br />
på anstalten i Högsbo, ett processarbete där interner<br />
är medarbetare i ett socialt sammanhang utanför<br />
anstalten. Det är precis den typen av projekt de vill<br />
ha, sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist.<br />
Nu ägnar hon sin forskartid åt det nya intensivvårdsrummet.<br />
Det är hon och tio andra inblandade;<br />
en musiker, en musikvetare, en akustiker, en vårdvetare,<br />
en kognitionsvetare. Och så Pamela Lindgren<br />
som designer. Och så förstås representanter från sjukvården<br />
med neuro- och hjärnforskare, igen med<br />
Michael Nilsson i spetsen, jämte Johan Snygg, verksamhetsan<strong>svar</strong>ig<br />
för intensivvården på Sahlgrenska.<br />
När Kristina Sahlqvist talar om den lilla, begränsade<br />
enhet som intensivvårdsrummet utgör, får jag förklaringen<br />
till varför det för forskningen inte var någon<br />
förlust att avdelning 623 aldrig blev en byggd testmiljö.<br />
– Det går inte att mäta en sådan stor avdelning.<br />
Men i intensivvårdsrummet är patienten uppkopplad<br />
hela tiden, så många reaktioner går att mäta. Och<br />
vi kommer att kunna undersöka effekten av olika sinnesstimulans,<br />
berikningar i rummet, också en i taget,<br />
sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist.<br />
Det kommer att handla om utformning av alla olika<br />
larm som behövs i övervakningen av patienten, hur<br />
man skapar och förstärker dygnsrytm, igenkänning<br />
och så vidare, förklarar Kristina Sahlqvist.<br />
– Vi ska försöka utforma miljön så att den blir<br />
mind re skrämmande och stressande och mera tilltalande.<br />
Vi vill göra miljön rik och samtidigt lugnande.<br />
Att råka ut för stroke är i sig mycket stressande och<br />
fl era av de komplikationer som kan tillkomma, exempelvis<br />
förvirringstillstånd, är stressrelaterade, sä<strong>ger</strong><br />
Kristina Sahlqvist.<br />
Som exempel pekar hon på en slags eldosa med ett<br />
stort trassel av <strong>svar</strong>ta sladdar uppe i ett hörn i HDK:s<br />
fi k där vi sitter.<br />
– Hur rea<strong>ger</strong>ar patienten på det han eller hon ser<br />
och hur påverkar det återhämtningen?<br />
Än så länge pågår förstudier. Kristina Sahlqvists<br />
uppgift är att kartlägga vilka liknande projekt som<br />
fi nns ute i världen.<br />
– I USA har man kommit långt i att bygga bron mellan<br />
neurovetenskap och arkitektur. Det fi nns ett nytt<br />
program på arkitekt- och designskolan i San Diego,<br />
sä<strong>ger</strong> hon.<br />
För att få gehör på hemmaplan producerar Kristina<br />
Sahlqvist och den tvärvetenskapliga grupp hon tillhör<br />
papers, det vill säga artiklar i vetenskapliga tidskrifter.<br />
Och de jobbar ständigt med att få nya anslag. Nyligen<br />
avslog till exempel Vetenskapsrådet deras ansökan om<br />
medel för intensivvårdsrummet. Men Kristina Sahlqvist<br />
ser inte det som en dissning av ämnet i sig.<br />
– Det fi nns få medel för konstnärlig forskning och<br />
Vetenskapsrådet prioriterar kulturarvet i år. Att få<br />
anslag är lite som att söka in på Dramaten, man måste<br />
pröva fl era gån<strong>ger</strong>, hitta det språk som fun<strong>ger</strong>ar, sä<strong>ger</strong><br />
hon.<br />
drömmen är, som hon sä<strong>ger</strong>, att kunna formulera<br />
sig så bra att andra förstår att kunskapen har ett<br />
värde, att den kan vara till hjälp i strävan efter en hållbar<br />
utveckling. Själv är hon redan övertygad. Med en<br />
dotter som är hjärnskadad från födseln har hon på<br />
nära håll, under många år kunnat se vilka reaktioner<br />
olika miljöer kan skapa.<br />
– Det fi nns ett fysiskt rum och ett upplevt rum.<br />
Alla upplever olika, men det fi nns något fundamentalt<br />
som är viktigt för alla. Ljus, ljud, material och<br />
rumssamband har vi arkitekter lärt oss. Men så tillkommer<br />
det perceptuella, hur vi tar till oss, hur hjärnan<br />
rea<strong>ger</strong>ar. Mer kunskap om det kan vi dra nytta<br />
av. Ett slags verktyg för empati, sä<strong>ger</strong> Kristina Sahlqvist.<br />
Hon använder ordet triggad. Hon blir triggad av<br />
den där tanken att gör vi det bra för dem som är svaga<br />
blir det bättre för alla. Hon är samtidigt ödmjuk inför<br />
den kunskap hon tror att hon är på spåren.<br />
– I forskningen tvingas man att författa och dra<br />
slutsatser. Men sedan går forskningen vidare. Man<br />
kan aldrig slutgiltigt säga hur det är. Det är spännande<br />
att vara en del på vägen till ny kunskap, mer kan man<br />
inte räkna med.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 35<br />
<strong>Hjärnan</strong>s plasticitet<br />
Kristina Sahlqvists,<br />
Pamela Lindgrens<br />
och Michael Nilssons Rapport<br />
om konstnärliga utvecklingsprojekt,<br />
design och neuroforskning<br />
beskriver ett tvärvetenskapligt<br />
samarbete<br />
2008–2010. Forskningen<br />
byg<strong>ger</strong> bland annat på kunskapen<br />
om hjärnans plasticitet,<br />
de förändringsprocesser<br />
som ständigt pågår i hjärnan<br />
till följd av den mångfald av<br />
intryck som den utsätts för.<br />
Plasticiteten är en förutsättning<br />
för funktionsåterkomst<br />
efter skada eller sjukdom i<br />
hjärnan. Forskningen har visat<br />
att olika former av stimulering<br />
av våra sinnen, så kallad<br />
multimodal sinnesstimulans,<br />
aktiverar mekanismer som<br />
styr hjärnans plasticitet.
36 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Redaktör: Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />
Knep för smarta dialo<strong>ger</strong><br />
Klart lättare sagt än gjort. Men det går att göra bra. Det var<br />
kontentan av KTH Stadsbyggnadsakademins seminarium om<br />
medborgardialo<strong>ger</strong>.<br />
Blir det mer demokratiskt? Blir<br />
det effektivare, ett bättre resultat?<br />
Tre grundläggande frågor<br />
för den som arbetar med medborgardialog<br />
och stadsplanering.<br />
Svaret enligt Göran Cars är<br />
nja, i regel inte. ”Jag tror vi<br />
håller på med ganska mycket<br />
skräp”. Som professor vid Institutionen<br />
för samhällsplanering<br />
och miljö på KTH har han analyserat<br />
många dialogstrategier.<br />
Och han sä<strong>ger</strong> att samrådsmöten<br />
används för att vinna legitimitet<br />
för redan färdiga förslag.<br />
Dialogen kommer för sent, blir<br />
ett patos för demokrati utan riktig<br />
verkan. Han kallar den för<br />
skenmanöver.<br />
Är det verkligen så illa?<br />
Nej, det fi nns tre starka skäl<br />
som talar för dialogen som verktyg,<br />
förklarade Göran Cars: Delaktighet<br />
har ett demokratiskt<br />
värde i sig. Lokal kunskap <strong>ger</strong><br />
tjänstemän och politiker nya<br />
insikter. Och planeringsproces-<br />
sen går snabbare och smidigare<br />
om besluten är förankrade.<br />
Hur blir då medborgardialogen<br />
ett effektivt instrument i<br />
planeringen?<br />
Enligt kommunikatören<br />
Johannes Wikman på Upplands<br />
Väsby kommun är ledorden tydliga<br />
ramar, tillit och trovärdighet.<br />
Det gäller att hålla vad man<br />
lovar. Protester mot ett nybyggnadsprojekt<br />
fi ck kommunen att<br />
ändra metod. ”Vi började lyssna<br />
på vad invånarna tyckte istället<br />
för att berätta vad vi redan<br />
tänkt.” Nu har Upplands Väsby<br />
öppna nämndsammanträden,<br />
ett råd för medborgardialog och<br />
kontinuerliga barn- och ungdomsdiskussioner.<br />
”Vi måste<br />
söka upp, anpassa oss, inte bara<br />
bjuda in.” Målet är att få till<br />
samtal i ett tidigt skede, och har<br />
kommunen redan idéer ska de<br />
upp på bordet.<br />
Konstnären Katarina Fredrika<br />
på WWACE hade som uppdrag<br />
att underlätta för folk att tycka<br />
till under utställningen Våra<br />
drömmars Stockholm på Kulturhuset<br />
sommaren 2011. Hon sade<br />
att bra dialo<strong>ger</strong> handlar om att<br />
väcka människors känslor och<br />
ge dem tid att refl ektera. ”Både<br />
kropp, själ och ande måste få<br />
plats.”<br />
Sammantaget var de tre föreläsarna<br />
eniga om att bra dialo<strong>ger</strong><br />
kräver utrymme, tålamod och<br />
rätt tajming. Olika situationer<br />
behöver olika metoder. Och så<br />
är det centralt att dialogprocessen<br />
följs av handling.<br />
rebecka gordan<br />
Seminariet Medborgardialog<br />
i regi av konstnären,<br />
kommunikatören och professorn<br />
arran<strong>ger</strong>ades av KTH Stadsbyggnadsakademien<br />
den 5 december 2011.<br />
”Innovation är att ta en ny idé till marknaden eller<br />
ut i samhället. Det låter väl inte så komplicerat,<br />
men tyvärr är det inte hela sanningen. Innovation<br />
handlar inte enbart om att komma på en ny idé<br />
utan i första hand att förverkliga och föra ut denna<br />
nya idé i samhället. Det är det sista som är det mest knepiga. Att göra<br />
något som tidigare inte har gjorts innebär också att det inte finns fullständiga<br />
erfarenheter och kunskaper om hur detta ska göras. Av den<br />
anledningen måste en del ny kunskap skapas i innovationsprocessen.”<br />
PÅ<br />
OKÄND<br />
MARK<br />
Stationen där besökarna fick uppleva en helikopterflygning över Stockholm togs<br />
fram av konstnären Katarina Fredrika, WWACE, för SBK:s utställning på Kulturhuset,<br />
Våra drömmars Stockholm.<br />
Forskaren Tommy Larsson Se<strong>ger</strong>linds text i magasin Subtopia nr 4 publicerades som Månadens tanke på Arkus hemsida i januari.
BILDER<br />
UTAN TID<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / KOMMENTERAT / 37<br />
I Aitor Ortiz foton förs vi till nya<br />
platser. Och ser dem ur nya vinklar.<br />
Han skapar subjektiva bilder<br />
och tolkningar av platserna, snarare<br />
än att dokumentera det arkitektoniska.<br />
Men liksom i traditionell arkitekturfotografi<br />
saknas människor i<br />
Ortiz bilder. Byggnaderna uppfattas<br />
som obebodda, övergivna och utan<br />
tid. Som scenografi er för tankar om<br />
ett nytt skeende. <strong>På</strong> Fotografi ska i<br />
Stockholm till den 4 mars.<br />
foto: aitor ortiz
38 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Byggstenar röd tråd i textilforskning<br />
När arkitekter <strong>ger</strong> sig på textil nöjer de sig inte med med färdiga<br />
material. De <strong>ger</strong> sig på att designa materialet i sig.<br />
Grattis, Borås! <strong>Sveriges</strong> bäst<br />
bevarade arkitekturhemlighet<br />
heter Ambience och ä<strong>ger</strong> årligen<br />
rum på Textilhögskolan i<br />
er stad.<br />
Evenemanget är produkten<br />
av mötet mellan tekoindustri<br />
och teknofi li. Konferensen<br />
är en utvidgning av den boråsiska<br />
tankebubblan ”smarta textilier”.<br />
Det är en kombination<br />
av forskningsområde och plantskola<br />
som man hoppas ska frodas<br />
ur den gamla textilnäringens<br />
aska. För att tankesfären ska<br />
växa hämtas näring från omgivningen,<br />
i alla riktningar. Och för<br />
detta kommer världen till Sjuhärad.<br />
Detta är en sammankomst för<br />
textil- och tekniknördar, inget<br />
tvivel om det, men samlingsbegreppet<br />
textil är mer ett förhållningssätt<br />
än färdig metervara.<br />
Det låter tanken ledas in<br />
i moduler, i fi brer, i mjukt och<br />
komplext. Textil är ett sätt att<br />
omfamna formgivning i sin helhet.<br />
Att det stora fi nns i det lilla<br />
är underförstått i Borås.<br />
Textil materialteknik har<br />
utvecklats radikalt det senaste<br />
decenniet och här försöker<br />
man få grepp om hur det<br />
påverkar oss och vår omvärld.<br />
Ambience11 är en nyhetskavalkad<br />
för den som aldrig hört talas<br />
om att trådar kan känna, lysa,<br />
kommunicera, vävas av en dator<br />
eller stickas i tre dimensioner.<br />
Det ska erkännas, programmet<br />
innehåller meningslösa ty<strong>ger</strong><br />
fullproppade med sensorer och<br />
resonemang om interaktionsdesign<br />
med fl era decennier av<br />
gammalt damm över sig – också.<br />
Men de bleks bort av det som<br />
skiner starkast, evenemangets<br />
arkitekturfokus.<br />
Knepet är djärvhet. Här hoppas<br />
det bock över de svenska<br />
arkitektskolorna, som knappt<br />
syns till i talarprogrammet.<br />
Istället presenteras aktuell arkitekturforskning<br />
från amerikanska<br />
högsäten som Berkeley, Ivy<br />
League-universitetet Cornell,<br />
Pratt och Parsons i New York,<br />
europeiska institutioner som<br />
ETH i Zürich och Eindhovens<br />
designskola samt både Central<br />
Saint Martins och AA i London.<br />
Textilhögskolan samarbetar<br />
med lärosäten som Chalmers<br />
knappt har telefonnumret till.<br />
Standarden sätts därefter. I<br />
källaren på det lokala konferenscentret<br />
står den amerikanska<br />
östkustarkitekten Jenny E.<br />
Sabin och håller ett öppningsanförande<br />
som fullkomligt manglar<br />
ut insikt och kunskap. Hennes<br />
samarbeten med biolo<strong>ger</strong><br />
och matematiker är häpnadsväckande<br />
uppvisningar av ömsesidigt<br />
utbyte mellan designtänkande<br />
och vetenskap.<br />
De andra arkitekterna på<br />
Ambience går inte ner på cellnivå<br />
som Sabin. Men en röd tråd<br />
mellan dem är intresset för att<br />
ta sig an gestaltningens byggstenar,<br />
såväl som teknologin för att<br />
bearbeta dem. De nöjer sig inte<br />
med formgivning utan <strong>ger</strong> sig på<br />
att designa materialen i sig.<br />
Manuel Kretzer från ETH<br />
visar ett antal experimentprojekt<br />
som lyfter textildesignens<br />
modultänkande till arkitektonisk<br />
skala. Ta till exempel väggsystemet<br />
Shapeshift, sammansatt<br />
av kinetiska plastmembran<br />
som dras samman när de utsätts<br />
för hög spänning. <strong>På</strong> Textile<br />
Futures vid Central Saint Martins<br />
forskar Jane Scott på liknande<br />
fenomen, minus sladden<br />
i eluttaget. Genom metoder för<br />
3D-stickning bäddas faner in i<br />
en textil struktur. Förändringar<br />
i mikroklimat, såsom luftfuktighet,<br />
påverkar de två naturmaterialen<br />
olika och gör att strukturen<br />
anpassar sin form efter<br />
exempelvis vädret.<br />
Ett par andra forskningsprojekt<br />
tar sig an materialfrågan<br />
med utgångspunkt i de materiella<br />
manifestationer som datormodelleringen<br />
burit med sig.<br />
Det första är av Ronald Rael och<br />
Virginia San Fratello, baserade<br />
på Berkeley respektive San Jose<br />
State University, som vidareutvecklar<br />
så kallad rapid prototyping<br />
i sin forskning. Begreppet<br />
prototyp skvallrar om att dagens<br />
teknik ofta används till tester<br />
eller gjutformar.<br />
Rael och San Fratello jobbar<br />
mot att ersätta det med användbara<br />
och robusta föremål direkt<br />
från printern, bland annat<br />
genom experiment med fi berarmering<br />
och cellulosa som bindmaterial.<br />
De kritiserar – och utvecklar<br />
– datormodellering och dess<br />
förlängning i vår materiella<br />
värld, den typiska produkten av<br />
en 3D-skrivare: ett icke-objekt,<br />
beigefärgat och strukturellt<br />
hopplöst. Det gör också Paul<br />
Nicholas på CITA i Köpenhamn.<br />
Han frågar sig om vi kan bryta<br />
oss sig fria från CAD-världens<br />
homogena materialegenskaper.<br />
Hans metoder låter parametrisk<br />
design bestämma ett objekts<br />
inre materialstruktur, exempelvis<br />
densitet eller fi berriktning.<br />
I tillverkningsfasen kan sedan<br />
3D-skrivare eller CNC-robotar<br />
variera materialets sammansättning<br />
efter dessa behov. Form,<br />
konstruktion, material och<br />
intention blir delar av samma<br />
designekvation.<br />
Exemplen pekar ut en riktning<br />
där arkitektens uppgift är<br />
att ge gestalt åt arkitekturen och<br />
skapa dess beståndsdelar i en och<br />
samma gest. Sammanvävt, skull<br />
det kunna kallas. Tack, Borås!<br />
björn ehrlemark<br />
Ambience är en årlig sammankomst<br />
om vetenskap,<br />
konst och design som hölls i slutet av<br />
november förra året på Textilhögskolan<br />
i Borås. Konferensens ena tema<br />
Digital Architecture sammanställdes i<br />
samarbete med CITA, Kunstakademiets<br />
Arkitektskole i Köpenhamn.<br />
Programmet innehöll även en utställning<br />
på Textilmuseet kurerad av Clemens<br />
Thornquist.
Arkitekten Jenny E. Sabin och biologen Peter Lloyd Jones visualiserar hur blodkärl<br />
fun<strong>ger</strong>ar i projektet Branching Morphogenesis.<br />
Jane Scott kombinerar stickade strukturer med naturmaterial som krullar ihop sig<br />
vid förändringar i luftfuktighet och temperatur.<br />
Manuel Kretzer visade en prototyp av rörlig vägg sammansatt av elektroaktiva<br />
polymerer, framtagna för att göra rörliga proteser. En vägg av artificiella muskler.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / KOMMENTERAT / 39<br />
Investera i en framtida<br />
bristvara – tystnad<br />
I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha<br />
mer och mer ljud omkring oss. De betong element vi byg<strong>ger</strong> våra<br />
hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud<br />
som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med<br />
höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum<br />
av irriterande buller trän<strong>ger</strong> igenom från utsidan eller mellan<br />
våningsplanen och du får en sund och ljud isolerad miljö att bo<br />
eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.<br />
Smartare byggande
40 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Stadshuset med extra allt<br />
Utställningen Under Verket på Arkitekturmuseet beskriver<br />
Stockholms Stadshus som ett allkonstverk. Många fler än arkitekten<br />
Ragnar Östberg lyfts fram som upphovsmän bakom<br />
byggnadsverket.<br />
”Där vi har Nobelfesten du vet”,<br />
sä<strong>ger</strong> pappan till sin pojke och<br />
pekar på ett foto av Blå hallen.<br />
Under jullovet trängdes besökare<br />
i olika åldrar och nationaliteter<br />
på Arkitekturmuseets<br />
utställning Under Verket,<br />
om Stockholms stadshus.<br />
Med utställningen, som inleder<br />
museets 50-årsjubileum, kanske<br />
Arkitekturmuseet äntligen kan<br />
få den publika skjuts det så väl<br />
behöver.<br />
Och i det här fallet förtjänar.<br />
Under Verket är en praktfull<br />
och imponerande genomgång<br />
av Stadshusets tillblivelse, ett<br />
skickligt gestaltat fyrverkeri av<br />
skisser, möbler, mönster, foton,<br />
människor som hålls samman<br />
av utställningsan<strong>svar</strong>iga Karin<br />
Åberg Waern och scenografen<br />
Camilla Eds enkla men effektiva<br />
struktur och grafi ska profi<br />
l. Konsthistorikern Ann Katrin<br />
Pihl Atmer, aktuell med sitt hyllade<br />
bokverk om stadshuset,<br />
står som sakkunnig.<br />
En rad originalskisser och<br />
fotografi er från museets och<br />
stadshusets samlingar som tidigare<br />
aldrig visats får man del av<br />
här. Liksom en mängd personhistorier.<br />
Förutom Ragnar Öst-<br />
berg själv lyfts medarbetare som<br />
Gunnar Asplund och Melchior<br />
Wernstedt fram liksom konstnärer<br />
som Axel Törneman, möbeldesigners<br />
som Carl Malmsten<br />
och textildesignern Maja Sjöström.<br />
Besökarna får veta varför<br />
projektet kallas <strong>Sveriges</strong> sista<br />
stora bygghytta, hur arkitekterna<br />
lärde murarna mura och<br />
varför Blå hallen är tegelröd.<br />
Ingången till utställningen,<br />
med ett fotodraperi som<br />
föreställer borggården och<br />
människo silhuetter med pratbubblor,<br />
förfl yttar besökaren<br />
till förra sekelskiftet. Då som nu<br />
hade Stockholm växtvärk. Och<br />
en politisk reform ökade antalet<br />
ledamöter i stadsfullmäktige<br />
till 100 vilket gjorde det alltför<br />
trångt att mötas i dåvarande<br />
lokaler i Bondeska palatset. Men<br />
vart skulle man fl ytta? Skulle<br />
staden bygga ett rådhus eller ett<br />
stadshus eller en kombination?<br />
Stortexttavlor redogör (väl<br />
torrt ibland) om de krumbukter<br />
och fi nter som föregick<br />
byggstarten 1912. Då hade Ragnar<br />
Östberg jobbat med skisser<br />
för olika byggnader och tomter<br />
sedan 1893. Drygt tio år hade<br />
han kvar, också de fyllda av<br />
Innertak i Kommunfullmäktige i Stockholms stadshus.<br />
problem och konfl ikter, innan<br />
stadshuset invigdes 1923.<br />
Det är lätt att dra paralleller<br />
till vår tid vid läsningen om<br />
vinnande arkitekttävlingsförslag<br />
som läggs i malpåse, skenande<br />
kostnader och politiker<br />
som spelar ut arkitekter mot<br />
varandra. Skillnader fi nns också:<br />
Storstrejken 1909 gjorde att<br />
arbetena låg nere, Sverige hade<br />
ett världskrig in på knutarna.<br />
Och stadshuset hade sponsorer<br />
– Knut Wallenberg slantade<br />
upp en miljon kronor 1910 så att<br />
arbetena kunde påbörjas, prins<br />
Eugen skänkte en egenhändigt<br />
utförd muralmålning.<br />
En sista avdelning jämför<br />
Stockholms stadshus med ikon-<br />
byggnader i andra länder och<br />
diskuterar fenomenet. Ganska<br />
översiktligt anser nog yrkesmänniskor<br />
som är insatta i<br />
debatten men utställningen är<br />
gjord för både branschfolk och<br />
lekmän. Stockholm Waterfront<br />
fi nns med på ett hörn och på<br />
något sätt känns diskussionen<br />
om detta hus överfl ödig när man<br />
sett Under Verket. Ett underverk<br />
som Stadshuset tål väl konkurrensen<br />
från en uppstickare?<br />
elisabet näslund<br />
Utställningen Under Verket<br />
– Stockholms stadshus på<br />
Arkitekturmuseet pågår fram till den<br />
8 april.<br />
foto:åke e:son lindmann
hgschmitz.de<br />
Diskret design<br />
Gira E 22<br />
www.gira.com/e22<br />
Gira E 22<br />
Gira E 22 byg<strong>ger</strong> bara ut 3 mm från väggen. Finns i tre material:<br />
rostfritt, aluminium och termoplast (kritvit blank). Fler<br />
än 230 funktioner finns tillgängliga – från vanliga strömställare<br />
och porttelefonsystem till SmartaHus-system. Gira E 22<br />
har tilldelats iF award och red dot award 2007.<br />
Mer information: Tel 031-706 75 10, fax 031-706 00 45<br />
eller www.gira.se, www.gira.com<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 41<br />
Bilderna visar (från vänster till hö<strong>ger</strong>): Gira E 22 Rostfritt,<br />
Gira E 22 Aluminium, Gira E 22 Termoplast.<br />
Tvåfackskombination med strömställare och jordat uttag.<br />
Northern Light 7 - 11 februari, hall A, monter A25:50.<br />
201057_Anz_E22_3Materialien_188x114_S.indd 1 13.01.12 09:23
foto: the commission to preserve national monuments in bosnia hercegovina<br />
42 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Kulturarvet ut ur elfenbenstornet<br />
När kulturarvet blir konflikt, hur ska restaureringsexperter<br />
a<strong>ger</strong>a? Frågan ställdes på ett seminarium om bevarande i<br />
Stockholm.<br />
Seminariet Vårt kulturarv – för<br />
vem? var en bred uppställning<br />
svenska och internationella<br />
experter som i två dagar diskuterade<br />
kulturarvets roll i samhället.<br />
Den teoretiska nivån var<br />
hög, med bland annat en diskussion<br />
mellan restaureringsprofessorerna<br />
Jukka Jokilehto<br />
(Finland) och Navin Piplani<br />
(Indien/UK) kring materiellt<br />
kontra immateriellt kulturarv<br />
och en refl ekterande genomgång<br />
av Faro- och landskapskonventionen<br />
av fi l dr Cathrine<br />
Mellander.<br />
Seminariet bottnade ändå i de<br />
knäckfrågor som restaureraren<br />
ställs inför på projektplatsen.<br />
De problematiseras ytterligare<br />
i en snabbt föränderlig värld<br />
där delaktighet, demokrati och<br />
mänskliga rättigheter lyfts in<br />
i uppdraget och expertrollen<br />
utmanas. Det snabbt ökande<br />
antalet byggnader och miljöer<br />
som är värda att bevara ställer<br />
också kulturarvssektorn inför<br />
ibland långt ifrån enkla prioriteringar.<br />
Svenska arkitekten Tina Wik<br />
har verkat i Bosnien i sex år<br />
som projektledare för Kulturarv<br />
utan gränser. Hennes uppdrag<br />
och ämnet för hennes föreläsning<br />
på seminariet om kulturarv<br />
var att återuppföra krigsskadade<br />
monument samt att bygga<br />
upp en kulturarvsmyndighet i<br />
Bosnien.<br />
Över 15 år efter krigsslutet<br />
är det ännu förenat med fara<br />
att restaurera muslimska byggnader.<br />
När Ferhadijamoskén,<br />
med ritningar av den turkiske<br />
1500-talsarkitekten Sinan, i<br />
Banja Luka skulle återuppbyggas<br />
uppstod skärmytslingar<br />
som ledde till dödsfall vid den<br />
symboliska byggstarten. Och<br />
fortfarande patrullerar beväpnade<br />
vakter den återuppförda<br />
moskén.<br />
Att Bosnien är ett av de första<br />
länderna att ratifi cera Farokonventionen<br />
är därför naturligt,<br />
påpekade Tina Wik: Europarådets<br />
konvention som trädde<br />
i kraft i år nyanserar bilden<br />
av kulturarvet och vidgar det<br />
genom att föra in begrepp som<br />
mänskliga rättigheter, konfl ikter<br />
och hållbar utveckling.<br />
Under kriget var det inte nog<br />
att spränga moskéer, även byggmaterialet<br />
förstördes i görligaste<br />
mån. Återuppbyggnaden<br />
framstår därför i hög grad som<br />
en detektivjakt på byggsten och<br />
detaljer. Jakten slutade ändå<br />
ofta med att husen återuppfördes<br />
som rekonstruktioner utan<br />
den patina, deformationer, etcetera,<br />
som historien <strong>ger</strong>.<br />
I Unescos ramverk för restaurering,<br />
Venedigkonventionen<br />
från 1964, är rekonstruktioner<br />
bannlysta. Men om Tina Wiks<br />
grupp hade följt Venedigkonventionen<br />
skulle det avsiktligt<br />
förstörda muslimska kulturarvet<br />
inte gå att använda. De valde<br />
därför att rekonstruera byggnaderna.<br />
Här fun<strong>ger</strong>ar rekonstruktion<br />
som upprättelse: Muslimerna<br />
i Banja Luka kan åter<br />
besöka Ferhadijamoskén som<br />
ser ut som de minns den före<br />
krigsutbrottet 1991 – även om de<br />
måste göra det med beväpnad<br />
eskort.<br />
Det bosniska uppdraget<br />
väcker frågor om kulturarvets<br />
sprängkraft, det som Farokonventionen<br />
vill lyfta. I den<br />
Moskén i Stolac, Bosnien, var totalförstörd<br />
och materialet försvunnet.<br />
Restaureringsarkitekt Amra Hadzimuhamedovic<br />
fick därför göra en<br />
rekonstruktion av byggnaden.
svenska kontexten ser vi kulturarv<br />
per defi nition som något<br />
gott och diskussionen blir<br />
infekterad främst i fråga om vi<br />
har ”råd” att bevara byggnaden/miljön<br />
eller inte.<br />
Men om kulturarv är något<br />
kontroversiellt, något som orsakar<br />
konfl ikt mellan exempelvis<br />
två befolkningsgrupper, där<br />
den ena ser det som en identitetsbärare<br />
och den andra som<br />
monument över en fi ende. Vem<br />
har då tolkningsföreträde och<br />
beslutsrätt över vad som bevaras?<br />
Utan internationella organ<br />
får den starkare rätt.<br />
Tidsaspekten är också central.<br />
Man måste titta i kristallkulan<br />
och föreställa sig vad vi<br />
har idag som människor vill<br />
kunna se och ta på om 50 eller<br />
100 år och vad som går förlorat<br />
om vi nöjer oss med att dokumentera<br />
det.<br />
Uppsalahistorikern Peter<br />
Haldén problematiserade kulturarvsbegreppet<br />
från historikerns<br />
perspektiv i sin föreläsning<br />
om krig och kulturarv.<br />
Fram till början av 1800-talet<br />
fanns helt enkelt inte något<br />
sådant som kulturarvet i<br />
Europa. Vi levde i en gemensam<br />
europeisk kultursfär där<br />
inget ”folk” hade rätt till ”sitt”<br />
kulturarv. Därför var plundring<br />
i krig legitimt fram till Napoleonkrigen,<br />
då tyska och italienska<br />
intellektuella rea<strong>ger</strong>ade på<br />
den franska arméns rov i och<br />
med den framväxande nationalismen,<br />
och plundring förklarades<br />
olagligt vid Wienkongressen<br />
1814.<br />
Dagens krig är paradoxala.<br />
De utspelas främst mitt bland<br />
civilbefolkningen, inne i städer,<br />
vilket gör att kulturarvet kommer<br />
i vägen i striderna. Däremot<br />
gör vapnens stigande precisions-<br />
och förstörelseförmåga<br />
det lättare att skydda kulturarvet.<br />
Från och med Gulfkriget<br />
har det blivit viktigt för en<br />
utländsk makt att få med sig<br />
befolkningen mot den regim<br />
man vill få bort. Att bevara kulturarvet<br />
är ett sätt att bygga<br />
relationer med folket.<br />
Kan kulturarv fun<strong>ger</strong>a som<br />
försoning? Ja, men det tar tid,<br />
verkar <strong>svar</strong>et vara. Tina Wiks<br />
erfarenheter från Bosnien visar<br />
henne att en återuppbyggnad<br />
av exempelvis religiösa byggnader<br />
inte kan vänta tills försoning<br />
redan är uppnådd, den<br />
måste vara en del av försoningsprocessen.<br />
Peter Haldén pekar på krigskyrkogårdarna<br />
i Flandern, ett<br />
bistert kulturarv från första<br />
världskriget. De avskräckte inte<br />
från ett andra världskrig men<br />
blev så småningom – och här<br />
hade Kol- och stålunionen såväl<br />
som den amerikanska närvaron<br />
i Europa som skyddsmakt ett<br />
avgörande infl ytande – en symbol<br />
för fred och försoning.<br />
elisabet näslund<br />
Seminariet Vårt kulturarv<br />
– för vem? ägde rum på<br />
Skeppsholmen i Stockholm 14–15<br />
december i ett samarrangemang<br />
mellan Konsthögskolan, Riksantikvarieämbetet<br />
och Statens fastighetsverk<br />
(SFV). Som moderatorer fun<strong>ger</strong>ade<br />
arkitekt Anders Bodin vid SF<br />
och arkitekt Tina Wik, Konsthögskolan.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / KOMMENTERAT / 43<br />
Spännande projekt och<br />
inspirerande upplevelser<br />
Nordbygg presenterar:<br />
Materialverkstan<br />
Inspirerande möten med<br />
framtidens byggmaterial.<br />
Norra Djurgårdsstaden<br />
Stockholms Stads Exploateringskontor presenterar ett<br />
av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden<br />
– ett miljöprojekt i världsklass.<br />
Nya Ögon på: STÅL<br />
En tävling för landets arkitekturstuderande. Det vinnande<br />
bidraget presenteras i form av ett fullskaligt café.<br />
Hållbart byggande i världsklass<br />
Ett övergripande tema på Nordbygg.<br />
Träpriset 2012<br />
Ett pris för god svensk arkitektur i trä, instiftat av<br />
Svenskt Trä. Se de nominerade bidragen.<br />
Det finns mycket mer att upptäcka på Nordbygg.<br />
Välkommen!<br />
20–23 mars 2012<br />
Stockholmsmässan<br />
För fribiljett och info gå in på<br />
nordbygg.se ange kod 0542
44 / KRÖNIKA / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Krönikör: Thorbjörn Andersson, thorbjorn.andersson@sweco.se<br />
UPPHANDLING,<br />
NÅGON?<br />
Jag har länge varit ganska ointresserad av upphandling.<br />
Det är siffror och koeffi cienter och<br />
utvärderingsmallar och så får man ut ett värde<br />
på slutet som sä<strong>ger</strong> att du fi ck jobbet men du där dessvärre<br />
inte. Varför det blev så är ofta oklart. De där<br />
mallarna och koeffi cienterna verkar vara alltför fi ffi ga<br />
för sitt eget bästa. Tacka vet jag den gamla goda tiden<br />
när lägst pris fi ck jobbet, basta! Men nu har jag börjat<br />
intressera mig för upphandling igen därför det har<br />
blivit så parodiskt. Det är absurt som i en bröderna<br />
Marx-fi lm. Jag ska ge tre exempel:<br />
Exempel 1: Upphandling av projekt resecentrum,<br />
kund Falu kommun, år 2010. Efterfrågade referenser<br />
skulle vara från ”mellanstor svensk stad”. Upphandlingsjuristerna<br />
tyckte att samtliga anbudsgivare<br />
utom en haft en felaktig uppfattning om ”mellanstor”<br />
och sålunda valt referenser från städer som<br />
antingen var lite för stora eller lite för små. Så efter<br />
att ha diskvalifi cerat alla anbudsgivare utom en blev<br />
valet lätt.<br />
Exempel 2: Projekt Rådhusparken i Umeå. Kund:<br />
Umeå kommun. År: 2011. Antal anbudsgivare: 10.<br />
Antalet diskvalifi cerade: 6. Sex av tio diskades, således,<br />
på grunder där den ena var knasigare än den<br />
andra, exempelvis att ett inlämnat referensexempel<br />
sträckte sig över för många sidor, utöver de stipulerade<br />
en och en halv. Synd att anbudsgivaren inte<br />
använde en mindre font eller färre bilder, då hade de<br />
klarat sig.<br />
Exempel 3: Projekt ombyggnader av svenska<br />
beskickningar i utlandet. Kund: Utrikesdepartementet.<br />
År: 2010. Ett av kontoren som lämnat anbud<br />
hade inte märkt upp bildreferenserna med kontorets<br />
namn. Av detta skäl diskades anbudet. Att anbudslämnarens<br />
namn framgick på en massa andra ställen<br />
i anbudet, exempelvis omslagssidan, hjälpte föga.<br />
Rätt ska vara rätt, annars får vi EU på oss, höres upphandlingsjuristerna<br />
förskrämt viska. <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
jurist enga<strong>ger</strong>ades men beslutet gick inte att<br />
rubba.<br />
”Här sitter folk som köper in toalettpapper och arkitekttjänster<br />
med samma hårda hjärta och med huvudet under<br />
armen.”<br />
Hur kan det bli så här? Kunderna går ju miste om<br />
en massa värdefull kompetens om de sökande inte<br />
ens får vara med i leken? Kommunerna sä<strong>ger</strong> ju frivilligt<br />
nej tack till en massa värdefull kunskap genom att<br />
vända bort korten? Är det viktigare att leta efter möjliga<br />
grunder för diskvalifi cering än försöka förstå om<br />
anbudsgivaren kan göra ett bra jobb? Om alla utom en<br />
blir diskade, kan det möjligen vara något fel på upphandlingsunderlaget<br />
då? Hur tänker de egentligen på<br />
kommunernas nya kraftcentra, inköpsavdelningarna?<br />
Här sitter folk som köper in toalettpapper och arkitekttjänster<br />
med samma hårda hjärta och med huvudet<br />
under armen. Man letar efter fel snarare än försöker<br />
se möjligheter.<br />
I början blev jag upprörd över detta, sedan blev det<br />
bara parodiskt, därefter direkt löjeväckande. Driver<br />
någon med oss? Hallå, vi försöker göra ett bra jobb<br />
här. Kan inte ni också åtminstone försöka?<br />
Thorbjörn Andersson är landskapsarkitekt på Sweco.<br />
illustration: claes larsson
Besök oss på<br />
7:e-11:e feb 2012<br />
Monter A43:51<br />
GOLV MED DESIGN I<br />
NÄR DU VÄLJER<br />
AMTICO BEGRÄNSAS<br />
DIN VISION BARA AV<br />
FANTASIN.<br />
Innovativa produkter som kombineras för att skapa inspirerande golv för kommersiella<br />
utrymmen.<br />
Amticos produkter kan kombineras i flertalet fantastiska Signature layouts.<br />
Blanda helt olika produkter för att skapa en dramatisk effekt med Varied Block-layouten.<br />
Eller dra fördel av den inneboende skönheten i en enda produkt genom att lägga det<br />
med ådringens riktning åt olika håll för att skapa ett diskret mönster i en enda färg.<br />
För mer information om våra produkter, Signature layouts och för att beställa<br />
varuprover av Design Wood, gå till: www.amtico.com/cuttingedge-se<br />
FRAMKANT<br />
INOM DESIGN MOTSVARAS ÖNSKAN OM ATT VARA<br />
UTMÄRKANDE ENDAST AV BEHOVET OM EN FUNGERANDE YTA.<br />
AMTICO ÄR DEN SMARTA LÖSNINGEN SOM GÖR BÅDE OCH.
46 / TIPS / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Redaktör: Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />
ANSHELM SAMLAT<br />
Unika modeller, teckningar,<br />
skisser av arkitekten Klas Anshelm,<br />
samt privata föremål<br />
visas på utställningen Klas<br />
Ans helm, samlade ting till<br />
den 4 mars. Utställningen gör<br />
också nedslag i tre byggnader<br />
som var och en får representera<br />
1950-, 60- och 70-talen:<br />
Lunds Konsthall, Lunds stadshall,<br />
och Malmö Konsthall.<br />
POLITISK KONST<br />
Verk av den kinesiske konstnären<br />
Ai Wewei visas för första<br />
gången i Sverige i en<br />
utställning på Magasin 3 i<br />
Stockholm 3 februari–10 juni.<br />
Utställningen visar främst<br />
monumentala installationer<br />
och politiskt arbete. I ett läserum<br />
kan besökaren ta del av<br />
Ai Weweis ansträngningar för<br />
sociala förändringar i Kina.<br />
FINSK HAPPENING<br />
Den finska design och gastronomihappeningen<br />
HelYes!<br />
kommer till Sverige i samband<br />
med Stockholm Furniture Fair<br />
7–11 februari. Bakom projektet<br />
står ett designkollektiv av<br />
finska designer, konstnärer,<br />
koreografer och matkreatörer.<br />
SAMTAL OM<br />
ARKITEKTUR<br />
En samtalsserie startar på<br />
Chalmers arkitektur under<br />
våren. Varje samtal fokuserar<br />
på en byggnad, ett byggnadskomplex<br />
eller stadsrum som<br />
representerar olika arkitektoniska<br />
värden. Den 2 februari<br />
inleder Wiktor Kowalski.<br />
TEXTILT X 3<br />
<strong>På</strong> Design Hall, en mobil<br />
utställningsplattform vid<br />
Telefonplan, visas tre utställningar<br />
om textil 3 februari–15<br />
april. En designhistorisk om<br />
industridesigner Ralph Lysell<br />
samt två samtida: Talking<br />
Textiles och Story Vases. Se<br />
www.trendtablet.com/4155talking-textiles.<br />
3<br />
ARKITEKTER SKRIVER<br />
Kort sagt – 33 kolumner om det<br />
tänkta och det byggda handlar<br />
om glappet mellan just dessa<br />
begrepp. Arkitekt och professor<br />
Örjan Wikforss har under en lång<br />
och skiftande karriär haft rika möjligheter<br />
att studera och fundera<br />
över varför det som tänks och ritas<br />
ofta inte stämmer överens med<br />
det byggda resultatet. Slutsatsen<br />
är självklart inte en utan många.<br />
Dessa har han sedan 2006 diskuterat<br />
i krönikor i tidskriften Fastighetsnytt.<br />
Ett urval är nu samlade<br />
i bokform där tonen är lätt men<br />
innehållet tyngre. Örjan Wikforss<br />
problematiserar till exempel konsten<br />
att tala och att lyssna – ”problemlösning<br />
är kommunikation”.<br />
Förlag: Arkitekturanalys sthlm.<br />
elisabet näslund<br />
HELSINGFORS: WORLD DESIGN<br />
CAPITAL 2012<br />
Helsingfors har utnämnts till<br />
världens designhuvudstad 2012<br />
och bjuder på ett späckat arkitektur-<br />
och designprogram med<br />
över 250 olika byggnadsprojekt,<br />
utställningar, möten och events<br />
under året.<br />
Ett projekt är Hel Underground,<br />
ett konstverk som kartläg<strong>ger</strong><br />
Helsingfors underjordiska<br />
utrymmen och lyfter upp<br />
iakttagelserna ovanför ytan.<br />
Low2No är stadsdelsutvecklingsprojektet<br />
som ska sänka<br />
koldioxidförbrukningen till noll.<br />
I stadsdelen Ärtholmen byggs<br />
en bastu samt vinterbad-, bad-<br />
och hälsocentral, nära Helsingfors<br />
centrum men i yttre skär-<br />
Sven Thiberg Texter 1968–2011<br />
är 32 texter utvalda bland fyra<br />
hundra stycken som Sven Thiberg<br />
skrivit under perioden. 1968<br />
gjorde han ett försök att ge en<br />
anti-vision till dåtidens konventionella<br />
bostadsutformning och industrialisering.<br />
1987 rapporterar han<br />
från Chiles Arkitekturbiennal – som<br />
hölls i en laddad politisk kontext.<br />
En av de senaste texterna är ett<br />
inlägg i debatten om tävlingen för<br />
tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek<br />
där han tog ställning för<br />
det vinnande förslaget. I en egen<br />
analys i efterordet konstaterar Thiberg<br />
att han i sina texter ofta kritiserat<br />
arkitekters dåliga yrkesetik<br />
och brist på insikt i samhällsproblem.<br />
nina gunne<br />
Designhuvudstad Helsingfors<br />
Odlingslotter i Helsingfors kommer att göras tillgängliga för självhushållning.<br />
gårdens landskap. Avanto Arkkitehdit<br />
är arkitekter.<br />
I utställningen City Sets – Discover<br />
the Design granskas den<br />
mångfacetterade staden.<br />
Utnämningen World Design<br />
Arkitekturens poesi är den<br />
fjärde bok arkitekten Gösta<br />
Uddén skriver under sitt yrkesliv<br />
45 miniessäer delas i fyra teman.<br />
I delen för Sinnenas arkitektur<br />
reflekterar han bland annat<br />
kring Pantheon i Rom och kring<br />
Falling Water. I Historiens arkitektur<br />
berättar han om katedralen<br />
i Chartres. I delen för materialens<br />
arkitektur beskrivs tung<br />
sten i valv och kupoler, kallt stål i<br />
Chrystal Palace och glas i Kulturhuset<br />
i Stockholm och varmt trä<br />
Ise Schrine i Japan. I Tidens arkitektur<br />
skriver han om Hvitfeldtska<br />
Läroverket i Göteborg. ”I denna<br />
skola slet jag under åtta år skorna<br />
mot trappornas tålmodiga kalksten”.<br />
Från Prinfo Linderoths.<br />
nina gunne<br />
Capital (WDC) utses vartannat<br />
år av organisationen Icsid<br />
och fokuserar på designens allmänna<br />
påverkan på stadsmiljö,<br />
ekonomi och invånare.<br />
Se www.wdc2012helsinki.<br />
foto: valtteri Hirvonen
Hedersgäst gör intim lounge<br />
MÄSSA: STOCKHOLM<br />
FURNITURE FAIR<br />
7–11 februari, Stockholmsmässan,<br />
Älvsjö, Stockholm.<br />
I år är den franska industri- och<br />
produktdesignern Inga Sempé<br />
Guest of Honour på Stockholm<br />
Furniture Fair, 7–11 februari<br />
2012. Hon har fått uppdraget<br />
att formge Stockholmsmässans<br />
entrétorg.<br />
Inga Sempé har velat skapa<br />
en rum för en lugn stund under<br />
mässbesöket, ett rum av trivsel<br />
och intimitet. Transparenta<br />
textilier kommer att hänga från<br />
taket och skapa en yta som är<br />
både öppen och stängd. Dessutom<br />
byggs plattformar på olika<br />
nivåer för att simulera ett privat<br />
hem. Soffor kring träbord ska ge<br />
vila åt trötta besökare.<br />
Inga Sempé fokuserar i sitt<br />
arbete på design av möbler,<br />
belysning, olika föremål och tex-<br />
tilier. Hon arbetade vid ett par<br />
designstudior innan hon startade<br />
sin egen studio i Paris år<br />
2000. Under 2000 och 2001<br />
var hon också Franska akademins<br />
stipendiat vid Villa Medici<br />
i Rom. Under den tiden började<br />
hon samarbeta med italienska<br />
företag som Cappellini och<br />
Edra, som blev hennes första<br />
tillverkare. Sedan 2006 har Inga<br />
Sempé samarbetat med fl era<br />
svenska företag; David Design,<br />
Almedahls, Wästberg, Gärsnäs<br />
och Svenskt Tenn.<br />
2003 tilldelades hon utmärkelsen<br />
” Grand Prix de la Création<br />
en design de la Ville de<br />
Paris” och hon hade en utställning<br />
samma år vid Musée des<br />
Arts décoratifs i Paris.<br />
Idag arbetar Inga Sempé<br />
bland andra med Ligne Roset,<br />
Moustache, Domestic, Luceplan,<br />
David Design, Hjelle,<br />
Almedahls och Artecnica.<br />
nina gunne<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / TIPS / 47<br />
Inga Sempé formgav soffan Canapé Ruché for Ligne Roset 2010.<br />
foto: sofia sanchez och mauro mongiello
48 / TIPS / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Redaktör: Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />
ISARKITEKTUR<br />
Arkitekter bjuds in att delta<br />
workshop kring isarkitektur<br />
inom Pärnu Ice Festival, Estland<br />
den 6–10 februari. Under<br />
festivalen hålls också föreläsningar<br />
och andra aktiviteter.<br />
Läs mer på www.icefest.ee.<br />
THESELIUS<br />
HOS SCHILDT<br />
Inredningsarkitekt Mats Theselius<br />
visar verk i butik Sebastian<br />
Schildt+ den 7–25 februari.<br />
Utställningen visar Theselius<br />
bredd och nya verk. <strong>På</strong><br />
Nybrogatan 25, Stockholm.<br />
HÅLLBAR<br />
RENOVERING<br />
En konferens om hållbar renovering<br />
av byggnader ä<strong>ger</strong> rum<br />
16–17 februari i Karlsruhe<br />
i Tyskland. Deltagarna ska<br />
bland annat diskutera klimatfrågor<br />
och hur byggindustrin<br />
kan bidra till att sänka koldioxidutsläpp.<br />
http://etech<strong>ger</strong>many.com.<br />
AFFÄRSARENA<br />
Business Arena anordnas i<br />
Malmö och Göteborg i slutet<br />
av mars. Konjunkturen,<br />
investeringsfilosofi och politik<br />
är ämnen på programmet.<br />
I Malmö den 20 mars<br />
och i Göteborg den 27 mars.<br />
http://www.businessarena.nu.<br />
FASTIGHETSMÄSSA<br />
Den 8–9 februari är det dags<br />
för Easyfair fastighetsmässa<br />
Öresund 2012, för alla inom<br />
fastighets-, el- och säkerhetsbranschen.<br />
Seminarier, debatter<br />
och andra aktiviteter hålls<br />
för publiken. Se www.easy-<br />
Fairs.com/fastighestoresund.<br />
LÄRA OM MILJÖ<br />
En hemsida för lärare, arkitekter<br />
och andra som intresserar<br />
sig för undervisning om närmiljö<br />
har öppnat. Hemsidan<br />
innehåller en blogg, lektionstips,<br />
boktips och länkar.www.<br />
arkitekturpedagogen.se.<br />
Mötesplatsdesign på möbelmässan<br />
MÄSSA: STOCKHOLM<br />
FURNITURE FAIR<br />
Stockholmsmässan, Älvsjö, Stockholm.<br />
7–11 februari.<br />
<strong>På</strong> årets möbelmässa i Stockholm<br />
anordnas en rad seminarier<br />
och andra evenemang som<br />
vänder sig till fackfolk.<br />
För första gången möts framtidens<br />
möbel- och belysningsformgivare<br />
och modedesigner<br />
i Greenhouse, mässans hall<br />
för fristående formgivare och<br />
designskolor. Tema för 2012 är<br />
Fabrics and Transparence och<br />
för tredje året i rad formges hallen<br />
av designer Jens Fa<strong>ger</strong>.<br />
Hello! – Anatomy of organizations<br />
är en kombinerad utställning<br />
och talkshow om den<br />
moderna arbetsplatsen. Temat<br />
är organisationen och hur den<br />
formar – och kommer att forma<br />
– de framtida arbetsplatserna.<br />
Installationen breder ut sig på<br />
en 180 kvm stor yta och rymmer<br />
också en scen där debatter över<br />
branschgränser ska föras.<br />
Utställningen har formgivits<br />
av Monica Förster som har tagit<br />
människokroppen som förebild i<br />
sin design. Hon byg<strong>ger</strong> en ”stad”<br />
där de olika huskropparna är<br />
som organ, förbundna med varandra<br />
i ett kretslopp som krop-<br />
UTSTÄLLNINGAR OCH<br />
FÖRELÄSNINGAR: C/O KTH<br />
ARKITEKTURSKOLA<br />
Under våren startar c/o KTH<br />
Arkitekturskolan, skolans satsning<br />
på att vara en del av den<br />
samtida diskussionen om arkitektur.<br />
Första ämne blir miljonprogrammet<br />
som från en<br />
mängd perspektiv och på ett<br />
fl ertal platser kommer att<br />
pens blodådror och nerver. Var<br />
och en av kropparna är tittskåp<br />
inredda med möbler, belysning<br />
och textilier från utställare på<br />
mässan.<br />
Uppdraget att formge Designbaren<br />
och VIP-loungen gick<br />
detta år till Lina Nordqvist som<br />
byg<strong>ger</strong> sin design på grundformerna<br />
cirkeln och kvadraten.<br />
Inredningsarkitekt Fredrik<br />
Färg skapar ett textilt fantasilandskap<br />
i baren och utställningen<br />
Beyond Couture. Hans<br />
design inspireras av modevärldens<br />
extrema sätt att visa textilier.<br />
Baren visar ett tiotal textila<br />
producenters textilier. Flertalet<br />
av objekten är unikt skapade<br />
speciellt för utställningen.<br />
Skolan öppnar dörrarna<br />
Lina Nordquist form<strong>ger</strong> Designbaren på Stockholm Furniture Fair 2012.<br />
avhandlas under våren.<br />
Den 25 januari öppnar den<br />
första i en serie utställningar<br />
som ska lyfta fram de olika arkitekturverksamheter<br />
lärarna<br />
på skolan driver, aktuella projekt<br />
och frågeställningar. intentionen<br />
är att att visa relationen<br />
mellan praktisk verksamhet och<br />
akademiskt arbete.<br />
Arkitekturskolan arran<strong>ger</strong>ar<br />
ytterligare utåtriktade evenemang,<br />
delvis i samarbete med<br />
I seminarieprogrammet<br />
märks Martin Rörby från Stockholms<br />
skönhetsråd som ska<br />
föreläsa om hur arkitektur och<br />
konst kan integreras till en totalupplevelse.<br />
Arkitekten David<br />
Helldéns och konstnären Olle<br />
Baertling samarbete i första<br />
Hötorgshuset lyfts fram.<br />
Johan Linton, arkitekt, berättar<br />
vid ett annat seminarium om<br />
Le Corbusier och då särskilt om<br />
kökets och matplatsens betydelse<br />
i arkitektens bostäder.<br />
Biomimicry, hur naturen kan<br />
visa vägen till designlösningar,<br />
är ämnet för ytterligare en föreläsning<br />
som hålls av Majen<br />
Bülow från Sustainability Mana<strong>ger</strong><br />
EMEAI i Danmark.<br />
andra institutioner såsom Arkitekturmuseet.<br />
Närmast kommer Bjarke Ingels<br />
från det danska kontoret BIG<br />
att föreläsa om sin syn på arkitektur<br />
med fokus på hedonisk<br />
hållbarhet och dess roll i den<br />
urbana utvecklingen. <strong>På</strong> KTH<br />
Campus den 15 februari, Alfvénsalen.<br />
Se program och datum på<br />
www.erch.kth.se.
KONSTAKADEMIEN<br />
utlyser<br />
stipendier för bildkonstnärer och<br />
arkitekter 2012<br />
Ansökan skall vara Konstakademien tillhanda senast<br />
13/2 2012.<br />
Upplysningar och ansökningsblankett:<br />
www.konstakademien.se, tel:08-23 29 45<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
cool<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 49<br />
Eleganta utanpå liggande armaturer med minimala<br />
byggmått är ovanliga. Men nu finns Ifö Cool (endast Ø<br />
120 mm) tillverkad i skånska Bromölla av kvalitetsporslin<br />
med högblank glasyr i vitt, grått eller <strong>svar</strong>t.<br />
kompaktlysrör<br />
6-13W, IP23,<br />
alt 6-9W, IP44,<br />
Tel 0456-265 00 / www.ifoelectric.com<br />
Northern Light Fair • Monter A18:50 • Stockholms mässan 7-11 feb 2012<br />
<br />
<br />
Design: Håkan Svennesson
7-11 Februari<br />
2012<br />
Nyheter. Det är vad Stockholm Furniture & Light Fair 2012<br />
bjuder på. Nya trender, nya möbler, nya lampor, nya<br />
material, ny kunskap, nya affärer, nya kontakter, nya<br />
miljö- och tekniklösningar samt en massa annat.<br />
750 utställare (varav 80 % från Skandinavien)<br />
avtäcker sina senaste nyheter. Det vill du<br />
verkligen inte missa.<br />
Vi ses på världens största mötesplats för<br />
skandinavisk möbel- och ljusdesign<br />
7-11 februari 2012 – välkommen till<br />
Stockholmsmässan under<br />
Stockholm Design Week.<br />
stockholmdesignweek.com northernlightfair.com stockholmfurniturefair.com
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 51<br />
Underbart är kort. Basketarenan i Olympic Park i London är ritad<br />
och byggd för att stå enbart under de olympiska spelen. Vår serie<br />
inför sommar-OS 2012 fortsätter. Text: Elisabet Näslund.<br />
Wilkinson Eyre ritade<br />
ARENA FÖR DUNK<br />
wilkinson eyre architects, ett av Storbritanniens<br />
ledande arkitektkontor, fi ck uppdraget att<br />
rita basketarenan 2007 tillsammans med sportspecialisten<br />
KSS Architects och teknikkonsulten Sinclair<br />
Knight Merz i ett konsortium. I arenan skulle<br />
inte bara alla basketmatcher under de olympiska och<br />
paralympiska spelen äga rum utan även handbollsfi -<br />
nalen och rullstolsrugby. Den ska också härbär<strong>ger</strong>a<br />
idrottsmännen under inlednings- och avslutningsceremonierna.<br />
Konsortiets förutsättningar var att designa en helt<br />
och hållet temporär olympisk arena som höll hög<br />
arkitektonisk kvalitet samtidigt som den var lätt att<br />
resa och återvinningsbar efter att den hade plockats<br />
ner. Byggnaden har också höga krav på anpassningsbarhet<br />
och fl exibilitet – den ska omvandlas från bas-<br />
ketarena till handbollsdito på mindre än ett dygn och<br />
de 12.000 sittplatserna ska minskas till 10.000 mellan<br />
de olympiska och paralympiska spelen.<br />
Vill man vara elak kan man säga att konsortiet har<br />
skapat en 35 meter hög och 115 meter lång vit låda.<br />
Men intrycket är ett helt annat. Fasadens återvinningsbara<br />
pvc-plast är sträckt över en 1.000 ton tung<br />
– eller snarare lätt – stålram där balkarna placerats så<br />
att arenan påminner om en intrikat stärkt smokingskjorta.<br />
Taket, i samma konstruktion och material,<br />
buktar uppåt. Inomhus är sittplatserna givetvis <strong>svar</strong>ta<br />
och orange som en basketboll. Mellan dem lyser gångarna<br />
gula.<br />
Bygget av basketarenan höll både budget och tid –<br />
den är en av de byggnader på OS-området som gick<br />
fortast att bygga.<br />
Basketball Arena<br />
Arena för basket,<br />
handboll och rullstolsrugby.<br />
Arkitekt: Wilkinson<br />
Eyre i samarbete med<br />
KSS Architects. Huvudkonsult:<br />
Sinclair Knight Merz.<br />
Kostnad: 42 miljoner pund.<br />
Byggtid: oktober 2009<br />
(grund)–juni 2011. Storlek:<br />
11.500 kvm.<br />
foto: dave tully
52 / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Anledningen till att basketarenan ska plockas ner<br />
är att Olympic Delivery Authority, ODA, bedömer att<br />
den inte får någon användning efter OS – de vill inte<br />
ha några ”vita elefanter” i Olympic Park. Men också<br />
att en tillfällig byggnad blir billigare vilket får konsekvenser<br />
för vilka länder som kan anordna OS:<br />
– Det är vettigt på många sätt, särskilt om du vill<br />
låta andra städer än de rikaste i världen arran<strong>ger</strong>a OS.<br />
Och för att göra det måste du få ner kostnaderna, sade<br />
ODA:s chef Dennis Hone i The Guardian.<br />
Han hoppas att Wilkinson Eyres arena, som är en<br />
av de största temporära OS-byggnaderna någonsin,<br />
kan bli ett gott exempel på hur en OS-arrangör kan<br />
minska byggkostnaderna.<br />
Vad händer med basketarenan efter OS? De olika<br />
byggentreprenörerna ä<strong>ger</strong> sina respektive delar och<br />
an<strong>svar</strong>ar för att de nermonteras, fraktas bort och återanvänds<br />
eller återvinns – två tredjedelar av material<br />
och konstruktion kan återanvändas. Starka röster höjs<br />
för att byggnaden ska återuppstå. Så kanske fi nner du<br />
Wilkinson Eyres basketarena på en idrottsplats nära<br />
dig om ett år.<br />
Nästa arena i vår serie stod klar i maj 2011 och har<br />
redan prövats som idrottsplats, både i cupsammanhang<br />
och vid en internationell turnering i december<br />
som var det första paralympiska testet inför London-OS.<br />
ODA backar om<br />
Olympic Stadium<br />
Efter fl era turer var det klart att Olympic Delivery<br />
Authority, ODA, skulle hyra ut Olympic Stadium till<br />
fotbollslaget West Ham, vilket Arkitekten rapporterade<br />
i nr 12.11. Men turerna fortsätter: nu har ODA<br />
åter tagit upp processen med att handla upp en hyresgäst<br />
till stadion efter OS 2012. Olympic Stadium ska<br />
bli ny nationalarena för friidrott och härbär<strong>ger</strong>a VM<br />
i friidrott 2017. Förhoppningen är att Olympic Stadium<br />
ska användas för en bred palett av arrangemang,<br />
sportsliga, kulturella och kommersiella, och ODA tvekar<br />
om en fotbollsklubb klarar ett sådant åtagande. En<br />
vinnare ska koras i maj.<br />
foto: anthony palmer
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 53<br />
Arenan där 300 basketbollar kommer att<br />
användas under olympiska spelen i sommar.
ill: foster + partners<br />
54 / DEBATT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 Debattredaktör: Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
CITERAT<br />
Thames Hub är en infrastrukturlösning<br />
för London som inbegriper en<br />
flygplats, en ringled och en höghastighetsjärnväg<br />
där tidvattnet <strong>ger</strong><br />
energi. Foster + Partners har tagit<br />
fram förslaget på eget bevåg.<br />
”I have a deep feeling of<br />
relief that some people are<br />
still having this sort of vision<br />
at a time when the next generation<br />
is told how hard life<br />
will be.”<br />
Arkitekt Hanif Kara om Thames<br />
Hub, i Architect’s Journal.<br />
”Stockholm kan i framtiden<br />
välja vilken sida av Berlinmuren<br />
man vill vara på.”<br />
Finlands kulturminister Paavo<br />
Arenmäki citerad i Movium<br />
magasin från debatt om graffiti.<br />
Han exemplifierade med Berlinmuren:<br />
på västsidan var den<br />
en demokratisk vägg för alla att<br />
måla på, på östra sidan var den<br />
steril och grå.<br />
”Vi har jättemånga som vill<br />
köpa våra hus och mycket att<br />
göra på kalkylavdelningen.<br />
Sedan när kunden går till banken<br />
blir det tyvärr nej där.”<br />
Martin Lah<strong>ger</strong>, fackordförande<br />
på LB-Hus, intervjuad av Linda<br />
Nohrstedt i Byggvärlden.<br />
”Stockholms stadsbygg<br />
är ett korthus som de<br />
Förlamande arbetsmiljö, rörig organisation, kränkningar av<br />
personal, otydligt ledarskap. Stockholms stadsbyggnadskontors<br />
problem har utvecklats till en allvarlig identitets- och förtroendekris,<br />
skriver Emelie Eriksson, fil dr och sektionschef på<br />
stadsbyggnadskontoret fram till sista februari.<br />
Mitt intresse för stadsbyggande<br />
började i långa samtal med arkitekten<br />
och forne stadsbyggnadsdirektören<br />
Torsten Westman.<br />
Han kunde lätt lägga ut texten<br />
om ideologi, politik och estetik<br />
som för honom var en självklar<br />
del av stadsbyggandet.<br />
Westman var tongivande<br />
under efterkrigstidens planering<br />
i Stockholm. Under hans<br />
första tid åtnjöt tjänstemännen<br />
politikens och allmänhetens<br />
oreserverade förtroende.<br />
Stadsbyggnadsideologin gick<br />
dessutom hand i hand med politiken.<br />
Efter Almstriden 1971 fi ck<br />
Torsten Westman uppleva hur<br />
allt detta förändrades. Förtroendet<br />
rubbades och det stod klart<br />
att planeringen skulle få en helt<br />
ny form. Expertväldet var slut<br />
och med det även förtroendet<br />
för arkitektkåren. Politiken blev<br />
påmind om dess an<strong>svar</strong> inför väl-<br />
jarna i ett demokratiskt samhälle<br />
och gick efterhand alltmer in i<br />
sakfrågor, samtidigt som samhället<br />
i sin helhet kom att präglas av<br />
ett ifrågasättande klimat.<br />
Trots sin övertygelse om planeringens<br />
mål i efterkrigstidens<br />
Stockholm, eller kanske just på<br />
grund av sina erfarenheter, har<br />
Torsten Westman under senare<br />
tid pekat på betydelsen av kontinuerliga<br />
diskussioner och en<br />
kritisk granskning av vad som<br />
planeras och byggs. Han har<br />
gång på gång ställt frågan: Vilket<br />
an<strong>svar</strong> har kåren i relation till<br />
styrande politiker i ett demokratiskt<br />
samhälle?<br />
När jag sökte mig till stadsbyggnadskontoret<br />
2005 var<br />
jag helt klar över att dialogen<br />
och debatten var basen för ett<br />
meningsfullt stadsbyggande,<br />
men att det också förutsätter<br />
en ömsesidig respekt för olika<br />
an<strong>svar</strong>sområden. Endast genom<br />
dialog och öppen debatt kan vi<br />
nå ett gott resultat. Idag har vi<br />
en lagstiftning som <strong>ger</strong> oss en<br />
planprocess som förutsätter<br />
öppenhet, men det hjälper föga<br />
om an<strong>svar</strong>iga planerare inte vill,<br />
får eller vågar debattera hur vårt<br />
framtida Stockholm ska se ut.<br />
Som sektionschef på stadsbyggnadskontoretsplanavdelning<br />
bevittnade jag återkommande<br />
kränkningar av de anställdas<br />
självklara rätt att medverka<br />
i den offentliga debatten, att<br />
enga<strong>ger</strong>a sig i sina projekt och<br />
att tydliggöra sitt an<strong>svar</strong>.<br />
Det har utvecklats till en allvarlig<br />
identitets- och förtroendekris<br />
inom stadsbyggnadskontoret.<br />
Ska kontoret enbart förvalta<br />
processer eller ska kontoret även<br />
driva viktiga stadsbyggnadsidéer<br />
för Stockholm? An<strong>svar</strong>sfrågan<br />
hän<strong>ger</strong> i luften och bollas mellan<br />
planarkitekt/projektledare,<br />
sektionschef, avdelningschef,<br />
stadsarkitekt och direktör. Förvirring<br />
uppstår såväl externt som<br />
internt. Vems ord gäller och vem<br />
kan man lita på?<br />
Många planarkitekter har<br />
sagt till mig att de inte vet vilket<br />
mandat de har att bedriva sitt
nadskontor<br />
anställda flyr”<br />
”Värre är att de heller<br />
inte vet vilka repressalier<br />
som väntar den<br />
som a<strong>ger</strong>ar. Det skapar<br />
en förlamande arbetsmiljö,<br />
som dessutom<br />
har en organisation<br />
med en motsägelsefull<br />
maktstruktur. ”<br />
arbete, vilket stöd de kan få och<br />
från vem. Värre är att de heller<br />
inte vet vilka repressalier som<br />
väntar den som a<strong>ger</strong>ar. Det skapar<br />
en förlamande arbetsmiljö,<br />
som dessutom har en organisation<br />
med en motsägelsefull<br />
maktstruktur.<br />
Stadsarkitekten tillhör staben<br />
och har varken någon formell<br />
plats eller roll i planprocessen,<br />
avdelningschefen för planavdelningen<br />
signerar planhandlingar<br />
men saknar arkitektkompetens.<br />
De fyra plansektionerna<br />
är varken geografi skt eller funktionellt<br />
defi nierade, samtidigt<br />
som respektive sektionschef<br />
har ett geografi skt an<strong>svar</strong>sområde.<br />
Detta förhållande återfi<br />
nns även på handläggarnivå.<br />
Den geografi ska an<strong>svar</strong>sstrukturen<br />
är tänkt för tidiga skeden i<br />
planprocessen när de första viktiga<br />
förhandsbedömningarna<br />
görs. Organisationen är så rörig<br />
att den knappt låter sig beskrivas<br />
och utgör en obehaglig källa<br />
till konfl ikter såväl internt som<br />
externt.<br />
Som sektionschef arbetade<br />
jag med många planarkitek-<br />
ter som uppvisar stort engagemang<br />
och an<strong>svar</strong>skänsla,<br />
men som inte får möjlighet att<br />
utveckla sin yrkesroll och kompetens.<br />
Med pressade tidplaner,<br />
kvantitativa mål snarare<br />
än kvalitativa, ökad byråkratisk<br />
hantering, obefi ntlig tid för<br />
refl ektion och diskussion, otydligt<br />
ledarskap, rörig organisation<br />
och skandalöst dåliga löner<br />
blir stadsbyggnadskontoret ett<br />
korthus som de anställda fl yr.<br />
Visst kan man acceptera en<br />
lägre lön, sä<strong>ger</strong> man, för de fantastiska<br />
arbetsuppgifter som<br />
bjuds på kontoret. Men när det<br />
inte längre efterfrågas engagemang<br />
och kompetens mister<br />
kontoret sin attraktivitet som<br />
arbetsplats. Bara på ledningsnivå<br />
har inte mindre än fem<br />
chefer sagt upp sig det senaste<br />
halvåret.<br />
Stockholm ska ha ”<strong>Sveriges</strong><br />
vassaste stadsbyggnadskontor”,<br />
det är stadsbyggnadsdirektören<br />
Susanne Lindhs återkommande<br />
fras. Och det är inte<br />
helt fel tänkt med tanke på att<br />
stadsbyggnadskontoret i Stockholm<br />
historiskt sett är stadsplaneringens<br />
flaggskepp, både<br />
nationellt och internationellt.<br />
Men detta är dessvärre bara<br />
retorik.<br />
I praktiken styrs kontoret av<br />
direktörens hårda men osynliga<br />
hand, vilket jag själv har upplevt<br />
på nära håll. Planarkitekter<br />
som står på sig när byggherrar<br />
eller exploateringskontoret<br />
klagar får inte nödvändigt stöd.<br />
I fl era fall har jag fått order<br />
om att byta ut eller isolera planarkitekten<br />
– detta ska dock<br />
ske diskret, det vill säga utan<br />
att prata med den anställda.<br />
Följden kan ni själva tänka er –<br />
svåra personliga lidanden, konfl<br />
ikter som frodas och otrygghet<br />
som sprider sig om när och<br />
vem som står på tur. Alltmedan<br />
Susanne Lindh står helt ”ovetande”<br />
om beslutet och om vad<br />
hon har satt igång.<br />
Jag har inte accepterat direktörens<br />
tuffa villkor för mitt<br />
ledarskap, men det tog tid innan<br />
jag genomskådade hur den osynliga<br />
handen styr. Den välkända<br />
metoden att söndra och härska<br />
smular effektivt sönder arbetsglädje,<br />
relationer, förtroenden<br />
och kontorets kraft.<br />
När det stod klart för mig hur<br />
det lig<strong>ger</strong> till, har jag kontaktat<br />
direktören för att protestera<br />
mot metoderna och har också<br />
fått rätt i att jag utnyttjats mot<br />
medarbetarna. Jag hoppades<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / DEBATT / 55<br />
Stockholms stadsbyggnadskontor<br />
är<br />
en viktig arbetsplats,<br />
därför ska<br />
vi också tåla intern och extern<br />
debatt. Vi hanterar tunga plan-<br />
och byggprocesser med stora<br />
volymer och har ett an<strong>svar</strong> att<br />
driva och utveckla stadsbyggnadsidéer<br />
för Stockholm. Det<br />
planhistoriska arvet är centralt<br />
för oss.<br />
Vi är emellertid inne i ett<br />
på en förändring mot ett bättre<br />
arbetsklimat och mer ärlig och<br />
rak kommunikation, men det<br />
visade sig snart att detta uteblev.<br />
Istället har jag själv fått<br />
uppleva det mina kollegor fått<br />
erfara; isolering, förtal och ett<br />
diskret fråntagande av arbetsuppgifter.<br />
Många medarbetare har visat<br />
mig sitt stöd och varm solidaritet,<br />
dock endast i korridorerna<br />
eftersom de är rädda. Men klimatet<br />
innebär inte bara personliga<br />
lidanden, utan har också<br />
bärighet på Stockholms framtida<br />
utveckling. Situationen<br />
måste förändras – inte bara för<br />
stadsbyggnadskontorets anställdas<br />
skull utan ytterst för stockholmarnas<br />
och Stockholms<br />
byggda resultats skull.<br />
emelie eriksson<br />
”Vi är mitt i ett<br />
förändringsarbete”<br />
Stadsbyggnadsdirektör<br />
Susanne Lindh <strong>svar</strong>ar på<br />
Emelie Erikssons inlägg.<br />
Replik:<br />
Stockholms<br />
SBK<br />
omfattade förändringsarbete<br />
för att bland annat öka tydligheten<br />
i organisationen och i våra<br />
processer, internt och externt.<br />
Flera avdelningar har omorganiserats<br />
och nya chefer har<br />
rekryterats. Stadsarkitekten har<br />
en tydligare roll i organisationen<br />
nu än tidigare. Planavdelningen<br />
har nyligen fått en ny<br />
chef som tillsammans med sina<br />
sektionschefer och medarbetare<br />
utvecklar avdelningen vidare. I<br />
all omställning förändras roller<br />
och uppgifter vilket kan uppfattas<br />
negativt av enskilda medarbetare.<br />
susanne lindh
foto: cecilia larsson<br />
56 / DEBATT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
CITERAT<br />
”Alla projekt som faktiskt<br />
byggs är en bra start för vilket<br />
kontor som helst.”<br />
Janne Teräsvirta, partner i finska<br />
arkitektkontoret ALA, intervjuad<br />
av Daniel Golling i Form.<br />
”Vi uppmanar er politiker att<br />
stanna upp och tänka till, låt<br />
inte samråd vara tom formalia,<br />
ta fram olika förslag i projekt<br />
i arkitekttävlingar, ta in<br />
medierna mycket tidigt.”<br />
Daniel Gustafsson i Nätverk<br />
Kristianstad, i debattartikel i<br />
Kristianstadsbladet.<br />
”Det är faktiskt inte bara tråkigt<br />
när planerna överklagas.<br />
Det gör att man får tänka om<br />
och ofta hittar man bättre lösningar<br />
än från början.”<br />
Arkitekt Margareta Källström,<br />
AIX, nyvald ledamot i Konstakademien.<br />
Intervjuad av Jan Falk i<br />
Dagens Nyheter.<br />
Bostads- och<br />
socialminister<br />
Stefan Attefall.<br />
”Bäst vore<br />
att tillsätta<br />
en partsammansatt,parlamentarisk<br />
utredning<br />
som kan hitta<br />
en långsiktig<br />
social bostads-<br />
politik. Vågar du det, Stefan<br />
Attefall?”<br />
Umeås byggnadsnämnds<br />
ordförande Åsa Ögren (S), i<br />
debattartikel i Byggindustrin.<br />
”Göteborgs signum: en<br />
Rätt skötta kan de tre stora utmaningarna för Göteborg –<br />
400-årsjubileet, Centrala Älvstaden och den integrerade staden<br />
– ge ett vänligt, öppet och sjudande stadsliv. Det skriver<br />
Akke Zimdal, arkitekt verksam i Göteborg.<br />
Göteborg står inför en spännande<br />
framtid. Här är tre utmaningar<br />
vi ska ta tag i:<br />
Göteborg 400 år: Ett förslag<br />
till jubileet kan vara att vid Lilla<br />
Bommen bygga ett torg som<br />
pendang till Götaplatsen i andra<br />
änden av huvudstråket.<br />
Stadsbyggnadskontoret, Trafi<br />
kkontoret och Fastighetskontoret<br />
kan äntligen fl ytta ihop<br />
i en ny byggnad och bilda ett<br />
effektivt exploateringskontor,<br />
som skulle ligga ungefär där den<br />
lilla utställningsbyggnaden Älvrummet<br />
är nu och bilda torgets<br />
östra sida. I gatuplanet kan man<br />
ha Älvrummets stora göteborgsmodell<br />
och en hörsal för bildvisningar<br />
och föredrag om Göteborg.<br />
Väl tillgängligt för allmänheten.<br />
<strong>På</strong> den västra sidan av torget<br />
kan man bygga en utställningsbyggnad<br />
på 3.000 kvm i två plan<br />
med konsthall på 2.000 kvm<br />
(samma storlek som Malmö<br />
Konsthall) och en utställningsyta<br />
där Chalmers, universitetet,<br />
hamnen, industrier och företag,<br />
med fl era, kan exponera<br />
sig. Detta blir en naturlig startpunkt<br />
för bofasta, besökande<br />
och turister där man lätt kan få<br />
en uppfattning om vad Göteborg<br />
står för idag och i framtiden.<br />
Härifrån kan Paddan och alla<br />
turistbussar och båtar utgå.<br />
Centrala Älvstaden: Nästa<br />
utmaning vi har framför oss är<br />
planerande och byggande av<br />
Centrala Älvstaden som är det<br />
största projektet i norra Europa.<br />
Stort som ett nytt Halmstad mitt<br />
i centrum.<br />
Tidigare exempel på nybyggnad<br />
som Norra Älvstranden<br />
visar prydliga stadsdelar, men<br />
med mina ögon sett tomma på<br />
gatuliv. Var är alla människor?<br />
Norra Älvstranden är för mig ett<br />
välritat område, men riktat till<br />
en köpstark grupp människor<br />
och därför segre<strong>ger</strong>at.<br />
En bidragande orsak kan vara<br />
att planeringen gjorts enligt<br />
Älvstrandsmodellen som går<br />
ut på att ta fram exploatörer<br />
som samarbetspartners med<br />
stor ekonomisk uthållighet och<br />
betalningsvilja. Det tar lång tid<br />
att exploatera ett område efter<br />
denna modell. Planeringsprocessen<br />
sträcker sig över fl era<br />
konjunkturcykler vilket kostar<br />
pengar. Det visar sig slutligen på<br />
hyresnivån, som leder till segregation.<br />
En medelstor eller liten aktör<br />
som byggare eller fastighetsägare<br />
mäktar inte med att delta.<br />
Älvstrandsmodellen riktar sig till<br />
de största aktörerna.<br />
Tittar vi på exempelvis på<br />
Gullbergsvass som snart ska planeras<br />
och bebyggas kan man<br />
tänka sig ett annat upplägg. Här<br />
kan man hämta inspiration från<br />
New York och Barcelona.<br />
Greenwich Village eller Little<br />
Italy på Manhattan är uppbyggda<br />
med rektangulära kvarter<br />
och enkla hus i olika storlekar<br />
och höjder med butiker,<br />
kaféer och restauran<strong>ger</strong> i gatuplanet.<br />
Många ägare delar på ett<br />
kvarter. Fulsnyggt och trivsamt.
Alla gator kantas av träd.<br />
I Barcelona fi nns en stadsdel<br />
med rutnätsmönster där alla<br />
kvarteren är avfasade i 45 grader<br />
i hörnen. <strong>På</strong> det viset bildas<br />
små torg vid gatukorsningarna,<br />
plazitas.<br />
Gullbergsvass är inte New<br />
York eller Barcelona men kunde<br />
vara en göteborgstillämpning av<br />
de fina värden som finns i dessa<br />
städer.<br />
Den nya stadsdelen kan byggas<br />
upp av ett antal rektangulära<br />
kvarter med byggnader valfritt<br />
mellan tre och sex våningar.<br />
Små, mellanstora och stora fastighetsägare<br />
skulle dela på ett<br />
kvarter. Varje kvarter kan bestå<br />
av fl era hus fördelade på hyresrätter<br />
och bostadsrätter blandat<br />
med kontor. Butiksytor vid gatukorsningarna.<br />
Träd på alla gator.<br />
Samtliga hus har tak med gräs,<br />
träd och buskar där de boende<br />
kunde vistas för rekreation.<br />
En generös park med stora<br />
fria gräsytor för lek och spel<br />
som buffert mot järnvägsspåren.<br />
En stor damm där man kan<br />
hyra roddbåtar på sommaren<br />
och åka skridskor på vintern.<br />
Restaurang à la Villa Belparc i<br />
Slottsskogen. En huvudgata som<br />
är gång- och cykelgata från den<br />
nya Götaplatsen vid Lilla Bom-<br />
men via centralstationen till<br />
Skansen Lejonet som en huvudpulsåder<br />
i området. En pulserande<br />
gata som Haga Nygata.<br />
Rockklubbar, kaféer, restauran<strong>ger</strong><br />
och jazzklubbar. Scener<br />
för mänskligt liv. En universitetsfi<br />
lial i ett campus vid Skansen<br />
Lejonet. Gasklockan rivs och här<br />
byggs en stor cylinder med några<br />
hundra studentbostäder.<br />
En integrerad stad: Det fi nns<br />
möjlighet att minska byggkostnaderna<br />
så att boende- och<br />
lokalhyrorna blir lägre, bland<br />
annat genom att planera lägenheterna<br />
yteffektivare och att<br />
handla upp med delade entre-<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / DEBATT / 57<br />
öppen stad som sjuder av liv”<br />
Så här tänker sig artikelförfattaren hur en gata och en plazita kan se ut<br />
i Centrala Älvstaden, om planerarna låter sig inspireras av Barcelona.<br />
prenader. Staden ä<strong>ger</strong> marken<br />
– man behöver inte ta ut sista<br />
kronan av markvärdet. Sänkta<br />
markkostnader och därmed<br />
lägre hyresnivåer <strong>ger</strong> stora vinster<br />
för staden på sikt. En dramatisk<br />
hyressänkning när vi<br />
byg<strong>ger</strong> nytt är nyckeln till en<br />
integrerad, dynamisk och spännande<br />
stad där alla är välkomna.<br />
En stads signum består knappast<br />
av byggnader på höjden<br />
utan snarare av befolkade stadsrum.<br />
Detta kan vara Göteborgs signum,<br />
den vänliga, öppna staden<br />
som sjuder av liv.<br />
akke zimdal sar/msa<br />
illustration: akke zimdal
58 / DEBATT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
”<strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
behöver nya stadgar”<br />
Organisationens stadgar har idag, tio år efter starten, inte<br />
mycket att göra med <strong>Sveriges</strong> Arkitekters verksamhet. Det<br />
skriver arkitekt Lars Estlander, ordförande för <strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
Blekinge och Kalmar län.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter är en sammanslagning<br />
från år 2002 av de<br />
yrkesideella organisationerna<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters Riksförbund,<br />
SAR, <strong>Sveriges</strong> Inredningsarkitekters<br />
Riksförbund,<br />
SIR, Landskapsarkitekternas<br />
Riksförbund, LAR, Fysiska Planerares<br />
Riksförbund, FPR samt<br />
den fackliga organisationen<br />
ArkitektFörbundet. Som många<br />
sammanslagningar av den här<br />
sorten var det mer engagemang<br />
och starka viljor som var vägledande<br />
än eftertanke.<br />
Argumenten för och emot var<br />
många, men huvudmotivet var<br />
att stärka arkitektkårens ställning.<br />
Med målsättningen att<br />
genomdriva en sammanslagning<br />
trots stora motsättningar var<br />
möjligheterna till mer ingående<br />
diskussioner begränsade. Det<br />
var förmodligen också svårt att<br />
bedöma effekter och konsekvenser<br />
av besluten.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters stadgar<br />
är därför till stor del ett hopklipp<br />
av de olika föregångarnas<br />
stadgar, som inte har särskilt<br />
mycket att göra med organisationens<br />
nuvarande verksamhet,<br />
och som därför efter tio år är i<br />
stort och akut behov av översyn.<br />
Främst saknas reglering av<br />
organisationens olika huvuduppgifter<br />
som yrkesideell organisation,<br />
facklig organisation,<br />
och numera även branschorganisation<br />
för mindre företag. Hur<br />
dessa roller skulle organiseras<br />
och utövas sinsemellan fanns<br />
aldrig reglerat i de enskilda<br />
organisationernas stadgar, eftersom<br />
det var deras egna respektive<br />
huvuduppgifter som inte<br />
behövdes organiseras och regleras<br />
separat.<br />
Framför allt har <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekter tappat bort den<br />
yrkesideella rollen om arkitektur,<br />
planering och samhällsdebatt,<br />
som tidigare varit starkt<br />
förankrad bland medlemmarna<br />
i organisationernas lokalföreningar<br />
genom remisser och årliga<br />
konferenser, och som var arkitektkårens<br />
främsta varumärke<br />
och samhällsbidrag.<br />
Idag innebär <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
stadgar att lokalföreningarna<br />
är reducerade till<br />
endast valkooperationer för att<br />
utse ombud till <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
stämma (§9.4). Utöver<br />
detta fi nns inget reglerat samarbete<br />
mellan lokalföreningarna<br />
och <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
styrelse. Något sådant samarbete<br />
förekommer som regel inte<br />
heller.<br />
Lokalföreningarna får inte del<br />
av styrelsens protokoll och det<br />
förekommer inga möten mellan<br />
styrelsen och lokalföreningarna.<br />
Däremot kallar <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekters kansli till årliga ordförandekonferenser<br />
där någon<br />
från styrelsen brukar delta.<br />
Enligt stadgarna har styrelsen<br />
inte någon skyldighet att samråda<br />
med lokalföreningarna.<br />
Detta sker inte heller. Enda<br />
undantag har varit det bostads-<br />
politiska uttalande som skickades<br />
ut i all hast inför Arkitekturdagen<br />
2011. Naturligtvis bättre<br />
än inget, men därutöver har<br />
inga frågor remitterats till lokalföreningarna.<br />
Styrelsen saknar därför annat<br />
än formell förankring i medlemsorganisationen,<br />
vilket gör den<br />
svag och initiativlös. Det är i första<br />
hand inte en personfråga<br />
utan en organisationsfråga.<br />
Även den fackliga verksamheten<br />
saknar gemensamt forum.<br />
Inga fackliga konferenser har<br />
hållits i <strong>Sveriges</strong> Arkitekter, varken<br />
gemensamma eller för respektive<br />
kollektivområde. Det<br />
har heller inte funnits någon<br />
reglering av styrelsens respektive<br />
kansliets roller. Enligt uppgift<br />
har styrelsen nu tagit fram<br />
en sådan instruktion inför tillsättandet<br />
av ny förbundsdirektör.<br />
Mot bakgrund av den mycket<br />
oklara rollfördelning mellan<br />
styrelsen och kansliet som rått<br />
inom organisationen fi nns det<br />
all anledning att pröva om inte<br />
detta bör regleras i stadgarna.<br />
Det är inte heller reglerat hur<br />
nomineringar till styrelsen och<br />
olika ledningsorgan ska gå till,<br />
mer än till vad som ska nomineras,<br />
för vilket det fi nns en<br />
instruktion.<br />
Däremot framgår inte hur<br />
nomineringstiden för valberedningens<br />
arbete ska utlysas, vilka<br />
som har rätt att nominera och<br />
hur nomineringar bör redovisas<br />
i valberedningens förslag. Idag<br />
kommer förmodligen huvuddelen<br />
av alla nomineringar från<br />
ledningsorganen själva och<br />
direkt från kansliet, vilket inte<br />
heller stärker styrelsens ställning<br />
i organisationen.<br />
Styrelsen har i uppdrag från<br />
stämman 2010 att göra en översyn<br />
av organisationen. Innebörden<br />
är dock inte närmare preciserad.<br />
I grunden är det dock<br />
medlemsorganisationen och<br />
medlemmarna själva som avgör<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters framtid.<br />
Ska det bli någon grundligare<br />
översyn av organisation och<br />
stadgar krävs därför att medlemmar<br />
och lokalföreningar<br />
enga<strong>ger</strong>ar sig och tar ställning<br />
till hur organisationen ska fun<strong>ger</strong>a<br />
i framtiden.<br />
Ska det kunna fattas några<br />
väsentliga beslut om organisationens<br />
framtida inriktning på<br />
stämman till hösten måste dessa<br />
frågor upp till diskussion redan<br />
på ordförandekonferensen nu i<br />
vår, som underlag för styrelsens<br />
arbete inför stämman, och så att<br />
stämman kan fatta beslut om<br />
hur en översyn av stadgarna bör<br />
inriktas.<br />
I så fall kan vi fastställa nya<br />
och bättre stadgar för <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekter på stämman år 2014!<br />
lars estlander sar/msa<br />
”Framför allt har <strong>Sveriges</strong> Arkitekter tappat<br />
bort den yrkesideella rollen om arkitektur,<br />
planering och samhällsdebatt, som tidigare<br />
varit starkt förankrad bland medlemmarna i<br />
organisationernas lokalföreningar.”
GRID - LARS VEJEN<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / 59<br />
ETT NYTT PERSPEKTIV<br />
PÅ FASADSKIVOR<br />
VIVIX ® fasadskiva by Formica Group visar att<br />
företaget är ledande när det gäller formgivning och<br />
konstruktion av högtryckslaminat för ventilerad fasad<br />
som passar utmärkt både för nyproduktion och<br />
renovering av befintliga fastigheter.<br />
VIVIX-skivorna är tåliga, slitstarka och användbara<br />
för flera slags konstruktioner, från enkla träreglar till<br />
profilsystem av metall.<br />
VIVIX skivorna är beständiga mot UV-ljus och<br />
väderpåverkan och är i princip underhållsfria.<br />
Med ett stort utbud av fär<strong>ger</strong> och mönster är<br />
de idealiska för alla slags byggnader.<br />
För mer information besök formica.com eller kontakta våra säljare.<br />
info.sverige@formica.com Tel: 0046 42 38 48 00<br />
Naturliga mötesplatser.<br />
Stockholm Furniture Fair, 7-11 februari 2012. Monter A20:51.<br />
www.hags.se
foto: åke e:son lindman<br />
60 / DEBATT / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
CITERAT<br />
”Att samordna en utställning<br />
utifrån en spännande<br />
byggnad är så mycket mer<br />
intressant än att arbeta utifrån<br />
en neutral box som inte<br />
uttrycker några känslor.”<br />
Arkitekt Barbara Holzer, an<strong>svar</strong>ig<br />
för utställningen i Dresdens<br />
militärmuseum som ritats om av<br />
Daniel Libeskind. Intervjuad av<br />
Josephine Öhrn i Rum.<br />
”If you believe that new<br />
social structures find their<br />
home in new spatial relations,<br />
and if you believe that social<br />
justice goes hand in hand with<br />
spatial justice, then there is a<br />
place for architects to play in<br />
this new world, acting as spatial<br />
agents for others.”<br />
Jeremy Till, lärare i arkitektur<br />
vid University of Westminster, i<br />
Architectural Review.<br />
Skogssauna, an<strong>svar</strong>ig arkitekt<br />
Bengt Carlsson, Meter Arkitektur.<br />
”Jag associerade till mitt<br />
första besök på Akropolis.<br />
Parthenontemplets perifera<br />
placering i relation till<br />
hur man når Akropolis lockar<br />
besökaren till rörelse och<br />
upptäcktsfärd – det man brukar<br />
beteckna som en ’gestaltsökanderumsuppfattningsmodell’.”<br />
Arkitekt Helle Juul om Skogssauna<br />
Tomtebo, i Arkitektur.<br />
Tyck till! Branschen behöver<br />
en levande debatt. Kontakta<br />
debattredaktör Elisabet Näslund,<br />
tel 08-50 55 77 34, e-post<br />
elisabet.naslund@arkitekt.se. Vi<br />
förbehåller oss rätten att korta<br />
och redi<strong>ger</strong>a texten.<br />
”Jag vill peka på möteszonen mellan<br />
Arkitekt Tomas Lewan be<strong>svar</strong>ar<br />
Alexander Ståhles och<br />
Nancy Mattssons respektive<br />
inlägg i Arkitekten 12.12.<br />
Replik:<br />
Stadsbyggnad<br />
”Hur ska stadens<br />
planarkitekter och<br />
politiker veta att<br />
översiktsplanens<br />
mål att koppla ihop stadens<br />
delar uppfylls i de olika lösningar<br />
(medel) som presenterats<br />
i [Årsta-]tävlingen?” Frågan<br />
ställs av stadsmiljöanalysföretaget<br />
Spacescapes delägare och<br />
vd, landskapsarkitekten Alexander<br />
Ståhle.<br />
Jag tror att citatet rymmer<br />
nyckelfrågan i mitt och Ståhles<br />
meningsutbyte. Ja, hur gjorde<br />
man innan Spacescape fanns<br />
och kunde ge <strong>svar</strong>en? Och tävlingsförslagen<br />
– byg<strong>ger</strong> inte<br />
dessa just på analyser av samband<br />
och sammankopplingar?<br />
Ibland medverkar stadsanalyskonsulter<br />
i tävlingar, men oftast<br />
inte.<br />
Vad jag vill peka på är möteszonen<br />
mellan å ena sidan kreativt<br />
arkitektarbete och å den<br />
andra stadsrumsanalyser. Arkitekter<br />
kan göra bäggedera.<br />
Spacescape har en återkommande<br />
roll i Stockholms stadsbyggnadskontors<br />
(SBK) utredningar.<br />
Jag pekar i mitt inlägg<br />
i Arkitekten 11.12 på exempel<br />
där kostsamma omtag uppstått.<br />
Turerna i de två projekt<br />
jag tar upp, Årstafältets planläggning<br />
och Slussen, motiverar<br />
en debatt. Alexander Ståhle <strong>ger</strong><br />
vissa <strong>svar</strong> rörande Årstafältet<br />
men sä<strong>ger</strong> inget om Slussen.<br />
I utredningen om Slussen<br />
medverkade Spacescape vid två<br />
strategiskt viktiga tillfällen. Dels<br />
hade man en roll i beslutet att<br />
välja bort alternativet ”Nybyggt<br />
bevarande” när det politiska<br />
beslutet togs.<br />
Dels var Spacescape en av<br />
förespråkarna för det av politikerna<br />
önskade men av SBK:s<br />
tjänstemän förkastade utredningsförslaget<br />
som Foster +<br />
Partners och Berg Arkitektkontor<br />
ritat – det som ännu fi nns i<br />
bakgrunden för stadens föreliggande<br />
planförslag.<br />
Spacescape gör analyser men<br />
i Slussenutredningen gjorde<br />
man även skisser, om så på eget<br />
initiativ. I både Årstafältsutredningen<br />
och Slussen har den vinnande<br />
arkitekten dessutom lämnat<br />
processen vilket är negativt.<br />
Kvar är bland annat Spacescape<br />
– delvis oklart i vilken roll.<br />
Eftersom de två projekten<br />
är av stort allmänintresse vill<br />
jag peka på några oklarheter i<br />
Alexander Ståhles <strong>svar</strong> på mitt<br />
inlägg.<br />
Alexander Ståhle hävdar<br />
att ”Spacescape kommer från<br />
stadsbyggnadsforskningen på<br />
KTH”. Jag menar att Spacescapes<br />
huvudprodukt är analyser<br />
enligt Space Syntax, ett brittiskt<br />
analysinstrument som man kan<br />
erhålla mot franchiseavtal. Det<br />
gör skillnad om det är Ståhles<br />
anspråk på särskilt kunnande<br />
eller en på marknaden attraktiv<br />
(men alltså inhyrd) produkt som<br />
gett Spacescape en så tydlig roll<br />
i SBK:s utredningar, och jag hävdar<br />
att det är det sistnämnda.<br />
Jag tror det är bra med tydliga<br />
roller och det är viktigt att<br />
olika aktörer gör vad de är bra<br />
på och anlitade för. I exemplet<br />
Slussen kan man dessutom ifrå-<br />
gasätta om det är rimligt att analysera<br />
en trafikanläggning med<br />
stadsrumsliga mätmetoder.<br />
I sitt inlägg diskuterar Alexander<br />
Ståhle sin syn på modernismen<br />
och den ”ny-urbanistiska<br />
våg” som gett KTH-forskningen<br />
energi och legitimitet.<br />
Indirekt är det en kommentar<br />
till mitt påstående att Space<br />
Syntax främst hade betydelse<br />
för att analysera modernismens<br />
misslyckanden.<br />
Att det finns en generation<br />
förortsprojekt från åttiotalet<br />
som till formen har kvartersstadens<br />
karaktär men som i en<br />
större kontext ännu är kvar i<br />
modernismens grannskapstänkande<br />
i enklaver är inte fullt så<br />
sensationell som Ståhle försöker
arkitektarbete och stadsrumsanalyser”<br />
göra gällande. Exemplet Skarpnäck<br />
som han tar upp är ju därvidlag<br />
enkelt avläsbart.<br />
Planläggningen av Hammarby<br />
sjöstad visar bättre var<br />
fältet arkitektur och planering<br />
i dagsläget befi nner sig och vad<br />
som kan uppnås med konventionella<br />
planeringsverktyg. Därmed<br />
inte sagt att stadsplanering<br />
som område inte förändras<br />
och att nya analysverktyg inte<br />
behövs. Men i den situation som<br />
sista tiden utvecklat sig i Stockholm<br />
– där relativt nytillsatta<br />
politiker tillsammans med konsultarvoderade”stadsanalytiker”<br />
tycks fatta besluten verkar<br />
inte allt stå rätt till.<br />
Slutligen diskuterar Alexander<br />
Ståhle och Nancy Mattsson<br />
på ett i mitt tycke uppförstorat<br />
sätt frågor om olika kompetenser<br />
inom området arkitektur och<br />
planering som jag berörde. De<br />
använder uttryck om ”inkompetensförklarande”<br />
och ”desavouering”.<br />
Jag kan bara konstatera att<br />
jag känner mig fullständigt främmande<br />
för både deras ordval och<br />
slutsatser. Jag har enbart goda<br />
erfarenheter av att samarbeta<br />
med planeringsarkitekter.<br />
Men även om exempelvis<br />
utbildningen vid BTH närmat<br />
sig de reguljära A-utbildningarna<br />
är inriktningarna fortfarande<br />
inbördes olika. Alltså<br />
fi nns det skillnader i specialisering.<br />
Att reflektera kring hur kompetensområdena<br />
möts och sam-<br />
Stockholms stads bearbetade förslag i tävlingen Nya Årstafältet.<br />
Dispositionen med flera stadsfronter kännetecknade inte tävlingens<br />
vinnande förslag Arkipelag men förekom bland de övriga förslagen.<br />
verkar bör då snarare vara konstruktivt<br />
än upprörande.<br />
Tilläggas kan att Nancy<br />
Mattsson i sitt inlägg beskriver<br />
Spacescapes tjänster som<br />
”stadsbildsanalyser” vilket tyder<br />
på att hon är knapphändigt<br />
insatt i de frågor jag diskuterar.<br />
Även tolkningen att jag skulle<br />
ha invändningar mot ”teoriöverbyggnad”<br />
i allmänhet för att<br />
snabba på planprocesserna är<br />
Nancy Mattssons egen. Jag har<br />
pekat på att det uppstått omtag<br />
och att dessa, främst i fallet<br />
Slussen, framstår som onödiga.<br />
Att planering i dag är ett lagarbete<br />
och har stor komplexitet är<br />
självklart. Samtidigt menar jag<br />
att förslagen i exempelvis tävlingen<br />
om Årstafältet i ett eller<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 / DEBATT / 61<br />
fl era fall är av väldigt hög kvalitet<br />
och fun<strong>ger</strong>at som en bra grund<br />
för det fortsatta planarbetet.<br />
Även här fi nns hög komplexitet,<br />
delvis av konstnärlig karaktär.<br />
Projekten är också på den övergripande<br />
stadsplaneringsnivå<br />
där Ståhle i sitt inlägg påstår att<br />
traditionellt arkitektarbete inte<br />
har giltiga metoder.<br />
I tävlingsskedet ställs inte<br />
krav på hur processen ser ut –<br />
enkel eller komplicerad. Det är i<br />
stället förslagens kvaliteter som<br />
räknas. Det är därför det är viktigt<br />
med tävlingar i våra planprocesser.<br />
De tillåter olika lösningar<br />
att få komma till utan<br />
begränsande eller förutfattade<br />
uppfattningar.<br />
tomas lewan sar/msa
76 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / 0? LEDARE / MÅNAD / ARKITEKTEN 200? / 01 / JANUARI 2012<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
Swedish Association<br />
of Architects<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter är intresseorganisation<br />
för <strong>Sveriges</strong><br />
arkitekter, inredningsarkitekter,<br />
landskapsarkitekter och<br />
plane ringsarkitekter med över<br />
11.000 medlemmar.<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
Storgatan 41<br />
Box 5027, SE-102 41<br />
Stockholm, Sweden<br />
Tel +46(0)8 505 577 00<br />
Fax +46(0)8 505 577 05<br />
kansli@arkitekt.se<br />
www.arkitekt.se<br />
Ordförande:<br />
Laila Strunke,<br />
laila.strunke@telia.com<br />
Förbundsdirektör:<br />
Catherina Fored,<br />
catherina.fored@arkitekt.se<br />
Låt oss ta plats i<br />
kreativitetens origo!<br />
CATHERINA<br />
FORED<br />
”det är viktigt att det fi nns<br />
människor som kan stå i skärningspunkten<br />
mellan humaniora<br />
och naturvetenskap” sade<br />
Polaroids grundare Edvin Land<br />
enligt den senaste biografi n om<br />
Steve Jobs, som själv tog det perspektivet<br />
som en ledstjärna. Vi<br />
arkitekter bör alltid sträva efter<br />
att stå i den skärningspunkten. Dels därför att där<br />
föds innovation och utveckling, dels för att vi har<br />
skolats att stå där. I kreativitetens origo. En plats av<br />
födelse, fantasi, spänning, utmaning, men också idérikedom<br />
och skapande. Ögats och handens kvinnor och<br />
män, tränade och skolade för uppgiften, har en naturlig<br />
hemvist, just där. Med våra redskap, de redskap<br />
som används av kulturutövare och kulturskapare.<br />
Måleri, skulptur, musik, dans, fotografi , teater och<br />
arkitektur. Verktygen som skapar rytm, proportioner,<br />
känslor och engagemang är innovationens grundförutsättning.<br />
Stora värden formas i byggandet av samhällen<br />
och hus, i gestaltningen av landskap och i rummens<br />
inredning. Alltför ofta i vår tid premieras kortsiktighet<br />
fast vi vet att det som åstadkoms påverkar människor<br />
i decennier. Föredömena fi nns kvar, men<br />
också misstagen. Stadsplaners konsekvenser består<br />
i generationer, oavsett om man har ett ekonomiskt,<br />
estetiskt, emotionellt eller samhälleligt perspektiv.<br />
Parker, det vill säga träd, vattendrag, planteringar,<br />
hela strukturer visas i sin fulla prakt först för våra<br />
barn, barnbarn och deras barn. Inredning kan vara<br />
en kortsiktig njutning och påverkan men kvaliteterna<br />
som skapas när arkitekter i samspel ”ritar igenom”<br />
ett hus får besökare att häpna och förundras årtionde<br />
efter årtionde.<br />
Men. Det som inte gjordes bra kostar enorma summor<br />
att reparera, väcker otrivsel och kanske vanvårdas<br />
eftersom det byggda inte är värt att vårda. Våra<br />
misslyckanden och de sociala konsekvenser dessa får<br />
plågar oss årtionde efter årtionde. Människor ska aldrig<br />
behöva drabbas av arkitektur.<br />
Insikten om att inget varar för evigt, att förändring<br />
är regel, inte undantag, borde få oss att skapa hållbara<br />
strukturer över tid. Att bygga in mått av föränderlighet.<br />
Se människan genom att se lika mycket bakåt som<br />
framåt. Låta perspektiven rymma mycket mera än nutid.<br />
Och vi vet att allt tar tid. Rum tar tid! En formulering<br />
från kulturpersonligheten, kritikern och skribenten<br />
Rolf Wohlin. Kräver eftertänksamhet, omsorg,<br />
idogt arbete. Om inte inspirationen och transpirationen<br />
ges utrymme faller det som byggs platt.<br />
”Stor konst följer inte den rådande smaken utan<br />
vidgar den” sä<strong>ger</strong> Steve Jobs i biografi n. Tanken att ge<br />
beställaren det den inte visste att den ville ha, borde<br />
för oss arkitekter vara en ledstjärna. Att i kommunikationen<br />
med andra i samhällsbyggnadsprocessen<br />
hävda vår kompetens och bli förstådda. Att vara<br />
trygga i vår position i skärningspunkten. Vara trygga i<br />
att vi på så vis skapar värden för beställaren, för samhället<br />
och för individen som varje dag lever i, kopplar<br />
av i, arbetar, passerar eller bara vistas i de miljöer vi<br />
medverkar till. Allt medan vi kraftfullt hävdar att hållbarhet<br />
inte enbart är naturvetenskap utan minst lika<br />
mycket humaniora.<br />
Termen ”liveable” ses allt oftare som ett hållbarhetsmått,<br />
men frågan är om inte ”sociable” vore mera<br />
relevant eller kanske helst: ”liveable for us sociable”?<br />
I grunden handlar det om var barnen kommer<br />
in. Vad spelar det för roll om vi kan minska koldioxidutsläpp,<br />
sopor och miljögifter om samhällsbygget<br />
föder mänsklig misär och olycka? Då blir det ändå<br />
inte mycket till samhälle. Vinstmaximering läg<strong>ger</strong><br />
slagskugga över samhällsbyggandet och kväver förutsättningarna<br />
för skapandet. Först när arkitekten tilllåts<br />
skapa under rimliga, men nödvändiga, vinstkrav<br />
kan ett samhälle byggas av nytt, oanat slag.<br />
Företag har historiskt mejslat in sina företagsnamn<br />
i stenbyggnader. Långt efter det att företaget försvunnit,<br />
fusionerats eller lagts ner så fi nns byggnaden
”Och när vi står där i skärningspunkten<br />
är det vår uppgift och skyldighet att<br />
hävda vår kompetens och vår unika<br />
förmåga att se, forma och rita.<br />
kvar. Arkitekturen består medan företag förgår.<br />
Däri lig<strong>ger</strong> ett av arkitektens an<strong>svar</strong>. Varumärken<br />
kan förstärkas av arkitektur. Ges en legitimitet av<br />
oss arkitekter. Vi kan medverka till att sista raden<br />
lyser av icke-rött, och bör så göra, men till vilket<br />
pris? När vi vet att byggnaden står kvar, att kvarteret<br />
ska bebos, att parken ska avnjutas, att stolen vi<br />
sitter på ska åldras värdigt långt efter den senaste<br />
kvartalsrapporten. Arkitektur har ett väldigt sent<br />
”bästföredatum”.<br />
Och när vi står där i skärningspunkten är det<br />
vår uppgift och skyldighet att hävda vår kompetens<br />
och vår unika förmåga att se, forma och<br />
rita. Till del är det en fråga om kommunikation.<br />
Att berätta, förmedla, argumentera. Att lyssna,<br />
ta in, bearbeta och förstå beställare, makthavare,<br />
beslutsfattare och brukare. Men också våga<br />
ta ledningen. Riskera att sätta oss i positioner<br />
som beställare, makthavare och beslutsfattare.<br />
För också där behövs vår kompetens förvärvad i<br />
utbildning och praktik.<br />
Varför ska en samhällsbyggnadschef tillåtas att<br />
inte vara arkitekt? Varför är det viktigt att rekrytera<br />
en chef utan dokumenterad kunskap om<br />
innehåll och kvalitet? När retirerade samhället,<br />
och vi, och satte större värde på byråkratisk kompetens,<br />
hanteringsfrågor och förment ledarskap,<br />
istället för att belöna djupare insikter som <strong>ger</strong><br />
möjlighet att koncentrera på mer än leveranssnabbhet<br />
och volym? Vad tjänar samhället på att<br />
bortse från den kompetens som kan bedöma att<br />
rätt saker görs på rätt sätt till rätt kvalitet?<br />
Det behövs personer som vet vad och hur man<br />
gör när man befi nner sig i skärningspunkten mellan<br />
humaniora och naturvetenskap. Genom att<br />
stärka arkitektens och arkitekturens ställning kan<br />
vi skapa en större frihet för människor.<br />
Att vi ska få ett större utrymme är inte bara en<br />
fråga om gruppegennytta, utan i allt väsentligt om<br />
att värna framtiden.<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 ARKITEKTEN / SVERIGES / 0? ARKITEKTER / MÅNAD 200? INFORMERAR / VINJETT / 77<br />
INBJUDAN TILL SAMTAL<br />
Jag vill mötas. I vår tidning kan<br />
du diskutera vår position. Du<br />
kan bli vän med mig på Facebook<br />
och offentligt kommentera.<br />
Och i mejl till mig,<br />
catherina.fored@arkitekt.se, nå<br />
mig direkt. Vid ett personligt<br />
möte kan vi utbyta tankar. Ring<br />
eller SMSa 072 544 77 11.<br />
Dörren står öppen.<br />
catherina fored<br />
förbundsdirektör<br />
FRÅGA<br />
OMBUDSMANNEN<br />
KAN ARBETS-<br />
GIVAREN VÄGRA<br />
GODKÄNNA<br />
FÖRÄLDRA-<br />
LEDIGHET?<br />
Fråga: Jag har en son som<br />
är ett år och nu vill jag ta ut<br />
föräldraledighet under tre<br />
veckor. Men min arbetsgivare<br />
vägrar godkänna<br />
ledigheten. Kan arbetsgivaren<br />
göra så? Jag var ute<br />
i god tid och informerade<br />
min arbetsgivare om önskad<br />
ledighet för mer än två<br />
månader sedan.<br />
Svar: Nej, arbetsgivaren<br />
kan inte vägra din föräldraledighet.<br />
Enligt föräldraledighetslagen<br />
har en<br />
förälder rätt att vara helt<br />
ledig för att vårda sitt barn<br />
under 18 månader från<br />
barnets födelse. Man har<br />
även rätt att gå ner till 75<br />
procents arbetstid till dess<br />
barnet fyller åtta år.<br />
Villkoret är att den<br />
anställde begär ledigheten<br />
minst två månader innan<br />
den börjar, eller om så inte<br />
kan ske så snart som möjligt.<br />
Man kan till exempel<br />
e-posta eller skriva ett brev<br />
där man an<strong>ger</strong> vilken tid<br />
man vill vara föräldraledig.<br />
Spara en kopia för säkerhets<br />
skull!<br />
Det finns också ett förbud<br />
mot missgynnande i<br />
föräldraledighetslagen, där<br />
det direkt i lagtexten står<br />
att en arbetsgivare inte får<br />
säga upp eller avskeda en<br />
anställd av skäl som har<br />
samband med föräldraledigheten.<br />
Arbetsgivaren<br />
får inte ”straffa” någon på<br />
något sätt för att föräldraledighet<br />
tas ut.<br />
ulrika paulsson
78 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / INFORMERAR 0? / MÅNAD 200? / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
Stiftelsen Ernst Hawermans stipendiefond<br />
Arkitekt Greps minnes- och understödsfond<br />
SÖK 2012 ÅRS HAWERMANS-STIPENDIER<br />
”Fonden har till ändamål att främja arkitekt studerandes vid svensk teknisk<br />
högskola studier och forskning inom arkitektur och stadsbyggnad utom<br />
Sverige. Endast personer födda i Sverige och som är svenska med borgare<br />
skall komma ifråga vid valet av stipendiater.” Sökande ska studera vid CTH,<br />
KTH eller LTH.<br />
Personbevis utvisande nationalitet och<br />
födelseort ska bifogas ansökan. I ansökan ska<br />
utlandsvistelsens syfte och upplägg redovisas,<br />
liksom uppskattade kostnader. Sökande ska<br />
vara aktivt studerande och ska styrka detta<br />
genom utdrag ur Ladok vt 2012 eller med<br />
annat mot<strong>svar</strong>ande intyg.<br />
Ansökan ska vara <strong>Sveriges</strong> Arkitekters kansli<br />
tillhanda senast den 15 mars 2012.<br />
Arkitekt Greps Minnesfond<br />
Stiftelsens ändamål ska vara att ”främja<br />
barns eller ungdoms vård och fostran eller<br />
utbildning”. Med barn eller ungdom här ovan<br />
avses här företrädesvis barn eller ungdom<br />
efter sjukhusarkitekter, men om någon sådan<br />
berättigad icke finns eller om de äro få, så böra<br />
medlen gå till barn eller ungdom efter medlemmar<br />
i <strong>Sveriges</strong> Arkitekter med medlems kvalifikationer<br />
enligt SAR:s stadgar gällande år 2000. Som<br />
ungdom räknas person till och med 25 år.<br />
Observera att pengar även kan ges till utbildning.<br />
Ansökningsblankett finns på <strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
hemsida www.arkitekt.se/stipendier.<br />
Ansökan skickas till Hawermans stipendie fond,<br />
c/o <strong>Sveriges</strong> Arkitekter, Box 5027, 102 41<br />
Stockholm.<br />
Upplysningar om fonden kan fås av Rolf<br />
Carlquist tel: 08-505 577 00.<br />
<strong>På</strong> www.arkitekt.se/stipendier kan du läsa stipendiaternas<br />
reserapporter.<br />
SÖK PENGAR FRÅN GREPSKA FONDERNA!<br />
Grepska fonderna <strong>ger</strong> ekonomiskt stöd till arkitekter och arkitekters familjer.<br />
Minnesfonden <strong>ger</strong> pengar till barn och ungdomar. Understödsfonden hjälper gamla,<br />
sjuka eller funktionshindrade.<br />
Arkitekt Greps Understödsfond<br />
Stiftelsens ändamål ska vara att”främja vård av<br />
behövande ålderstigna, sjuka eller lytta”. Med<br />
”vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta”<br />
avses här föredträdesvis sådana som tillhör<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekter eller har tillhört <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekters Riksförbund samt sådan medlems<br />
anhöriga eller närstående. För medlemmar eller<br />
tidigare medlemmar i <strong>Sveriges</strong> Arkitekter gäller<br />
att de under sin medlemstid i <strong>Sveriges</strong> Arkitekter<br />
skall ha uppfyllt medlemskvalifi kationerna enligt<br />
SAR:s stadgar gällande år 2000.<br />
Ansökan om stöd från fonderna måste vara <strong>Sveriges</strong> Arkitekters kansli, box 5027, 102 41 Stockholm,<br />
tillhanda senast den 2 april 2012. I ansökan ska behovet motiveras och lämpliga handlingar som<br />
stödjer den sökandes behov biläggas. Denna information finns även på www.arkitekt.se
Planakademin<br />
till domstol<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters akademi för<br />
fysisk planering besökte Mark-<br />
och miljööverdomstolen på Riddarholmen<br />
i Stockholm vid sitt<br />
sista möte för 2011. Akademimedlemmen<br />
Carl-Gustaf Hagander,<br />
som är tekniskt råd på domstolen,<br />
berättade om dess verksamhet<br />
och erfarenheter.<br />
Mark- och miljööverdomstolen<br />
startade 2 maj 2011 när nya<br />
PBL trädde i kraft, men den hör<br />
till Svea Hovrätt som är landets<br />
äldsta domstol. Hittills har man<br />
haft lite mer än 100 ärenden. I<br />
ett ärende beslutar två domare<br />
som är jurister och ett tekniskt<br />
råd som alltså är sakkunnigt<br />
som Carl-Gustaf.<br />
Den genomsnittliga genomströmningstiden<br />
för alla ärenden<br />
är så kort som 1,13 månader<br />
men då ska man veta att många<br />
av dem inte har fått prövningstillstånd<br />
då de varken uppfyllt<br />
kriterierna för granskningsdispens<br />
eller varit intressanta ur<br />
vägledningssynpunkt.<br />
Carl-Gustaf påpekade att det<br />
är i nya PBL som vägledning<br />
behövs. Och det kommer att ta<br />
tid att få fram en rättspraxis då<br />
det krävs fl era liknande fall för<br />
att ha en praxis. Det är när ärendet<br />
startat i kommunen – när<br />
ett planuppdrag ges eller någon<br />
lämnar in en bygglovansökan –<br />
som styr om det är gamla eller<br />
nya PBL som ska tillämpas. Hittills<br />
har domstolen bara haft ett<br />
ärende enligt nya PBL.<br />
Riddarholmen har utvecklats<br />
från 1200-talets klosterö, via<br />
stormaktstidens adelspalats och<br />
kunglig evakuering till dagens<br />
domstols- och ämbetsmannaö.<br />
Hela historien fi nns beskriven<br />
med kartor i ett förvaltningsprogram<br />
hos Fastighetsverket som<br />
ä<strong>ger</strong> det mesta på Riddarholmen.<br />
Nu pågår bygge för citybanan<br />
vid Riddarholmen vilket<br />
stör lite, men SFV har tankar om<br />
att förbättra för besökare som<br />
vill uppleva Riddarholmens kulturmiljö.<br />
Efter mötet besökte planakademin<br />
Gamla Riksarkivet som<br />
numera är Barnpalatset. Byggnaden<br />
är intressant då den har<br />
haft mycket av den ursprungliga<br />
utformningen kvar i mer än<br />
100 år. Det fi nns ett fi k som har<br />
öppet på vardagar för lunchgäster<br />
utan att man behöver betala<br />
entré vilket kan vara ett sätt för<br />
den barnlöse att se lite av huset.<br />
Det är Fastighetsverket som<br />
ä<strong>ger</strong> huset.<br />
lotta lehmann<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 ARKITEKTEN / SVERIGES / 0? ARKITEKTER / MÅNAD 200? INFORMERAR / VINJETT / 79<br />
STUDENTSPALTEN<br />
Från Warszawa till Oslo<br />
Vi i presidiet 2011 vill tacka för oss och<br />
för ett fantastiskt år. Ett år som har gått<br />
snabbt och några ord för att sammanfatta<br />
är på sin plats. Det år som för oss<br />
började på ett årsmöte i ett storslaget<br />
Warszawa och som nu ska avslutas på ett årsmöte i arkitektoniskt<br />
intressanta Oslo har varit innehållsrikt och utvecklande.<br />
För ArkitektStudenterna som organisation men<br />
naturligtvis också för oss som individer som haft förtroendet<br />
att leda organisationen.<br />
Nyckelordet är perspektiv. Perspektiv på arkitekturen och<br />
våra utbildningar. Grunden för ArkitektStudenterna utgörs<br />
av alla de som möts, som pratar och byter idéer, som anordnar<br />
projekt och har kul ihop. Det behöver inte vara svårare<br />
än så. Från året som gått med ArkitektStudenterna bär vi<br />
med oss mycket, bland annat följande:<br />
Äran att ha fått jobba i denna organisation tillsammans<br />
med en fantastisk styrelse. En styrelse som varit otroligt drivande,<br />
energirik och an<strong>svar</strong>sfull. En styrelse som både varit<br />
enga<strong>ger</strong>ad och enga<strong>ger</strong>ande.<br />
Stödet från <strong>Sveriges</strong> Arkitekter som varit stort och uppmuntrande.<br />
Det är fantastiskt att ha en moderorganisation<br />
som ser värdet i en stark studentorganisation. Utan detta<br />
skulle vi aldrig kunna åstadkomma så mycket och ge så<br />
mycket till våra medlemmar.<br />
Mål med mening som vi jobbat intensivt med som resulterat<br />
i ett Mål- och visionsdokument. Vi har undersökt<br />
ramarna för organisationen, hur vi ska kunna fortsätta<br />
utvecklas och defi nierat vår existens.<br />
Det öppna brevet till arkitekturskolornas ledning, vilket var<br />
startskottet för ett uppmärksammande av problemen kring<br />
ohälsa bland studenter. Debatten om utbildningen och arbetsmiljön<br />
behöver vara levande och vi hoppas att det fortsatt<br />
läggs stor vikt vid detta ute på skolorna kommande år.<br />
Arkitekturfrågorna och samhällsdebatten som vi diskuterade<br />
och följde i bland annat Almedalen och som återigen<br />
kopplar till ordet perspektiv. Att arkitekter fortsätter bredda<br />
vyer och möta verkligheten är viktigt.<br />
Vykorten på Arkitekturdagen som uppmanade arkitekter av<br />
alla slag att skriva en hälsning tillbaka till den de var som arkitektstudent.<br />
För att hjälpa oss att reda ut några frågetecken<br />
om hur det framtida livet som arkitekt kan komma att se ut.<br />
Projekt och workshops minns vi också, vilka kommer bli<br />
nya sidor i vår nya Projektbok som formar ett inspirerande<br />
arkiv tillgängligt för alla.<br />
Tack för ett helgott år och tack för det stora förtroendet<br />
att få leda denna fantastiska organisation.<br />
pontus ljungberg, ordförande<br />
johanna good, vice ordförande<br />
jacob everhed, kassör<br />
amanda stehn, sekreterare
80 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / INFORMERAR 0? / MÅNAD 200? / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
123<br />
Professionaliseringsprogrammet<br />
är ett led i<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters medlemsservice.Programmet<br />
<strong>ger</strong> medlemmarna<br />
tillgång till en återkommandekompetensutveckling<br />
i tre steg. Syftet är<br />
att stärka medlemmarna<br />
i deras yrkesroller och<br />
uppmuntra till ett ökat<br />
an<strong>svar</strong>stagande.<br />
Programmet omfattar tre<br />
steg och vänder sig till<br />
alla medlemskategorier i<br />
både offentlig och privat<br />
sektor. De olika stegen<br />
mot<strong>svar</strong>ar olika nivåer av<br />
erfarenhet och an<strong>svar</strong> –<br />
läs våra kursbekrivningar<br />
och välj det steg som passar<br />
just dig!<br />
Diplomerade<br />
STEG 1<br />
24 medlemmar diplomerades den<br />
16 december 2011 efter att ha<br />
genomgått Steg 1 i <strong>Sveriges</strong><br />
Arkitekters professionaliseringsprogram.<br />
Henrik Laurino,<br />
SAR/MSA,<br />
Fojab arkitekter<br />
Kina Bergdahl,<br />
L MSA,<br />
Sydväst arkitektur och<br />
landskap<br />
Martin Valind,<br />
A MSA,<br />
Plan- och<br />
Byggnadskonst i Lund<br />
Rafael Palomo,<br />
SAR/MSA,<br />
Metro Arkitekter<br />
Ida Mared,<br />
A MSA,<br />
Sydark Konstruera<br />
Lina Gustafsson<br />
Moberg, A MSA,<br />
Arkitektkontoret<br />
Rydstern & Liljedahl<br />
Mattias Johansson,<br />
I MSA,<br />
Fojab arkitekter<br />
Sara Lundquist,<br />
A MSA,<br />
Staffan Holfelt<br />
Arkitekter<br />
Anna Schlyter, Schlyter Cecilia Kassmyr,<br />
SAR/MSA,<br />
SAR/MSA,<br />
Fojab arkitekter<br />
Gestalt Arkitektur<br />
Johan Bignert,<br />
A MSA,<br />
Kamikaze Arkitekter<br />
Linda Wanhatalo<br />
Bengtsson, A MSA,<br />
Anders Törnqvist<br />
Arkitektkontor<br />
Merethe Sörensen,<br />
SIR/MSA,<br />
Abako arkitektkontor<br />
Jonas Linderholm,<br />
A MSA,<br />
Sydväst arkitektur och<br />
landskap<br />
Magnus Tellhed,<br />
SAR/MSA,<br />
Fojab arkitekter<br />
Niklas Sonestad,<br />
SAR/MSA,<br />
Fojab arkitekter<br />
Elin Adolfsson,<br />
A MSA,<br />
Sjögren Arkitekter<br />
Karin Lantz,<br />
SAR/MSA,<br />
Staffan Holfelt<br />
Arkitekter<br />
Malin Bosrup,<br />
SAR/MSA,<br />
Plan- och<br />
Byggnadskonst i Lund<br />
Oskar Edforss,<br />
SAR/MSA,<br />
Sjögren Arkitekter<br />
Göran Lundqvist,<br />
SAR/MSA,<br />
Sandellsandberg<br />
Karl Johan Holmberg,<br />
SAR/MSA,<br />
Henrik Jais-Nielsen &<br />
Mats White Arkitekter<br />
Mari-Liis Männik,<br />
A MSA,<br />
Eslövs kommun<br />
Peter Elfstrand,<br />
A MSA,<br />
Sjögren Arkitekter
Lär dig<br />
argumentera<br />
för din<br />
arkitektur!<br />
När vi samlade deltagarna vid höstens omgång av Steg 1 i Malmö<br />
den 16 december för en avslutande diskussion om hur arkitekten<br />
kan få mer makt över byggandet gavs en bred provkarta på både<br />
styrkor, svagheter, hot och möjligheter.<br />
Att programmet syftar till att ge deltagarna redskap för att stärka<br />
arkitektens yrkesroll fi ck stort genomslag genom att det framförallt<br />
var alla möjligheter som diskuterades. Hoten i form av en ingenjörs-<br />
och entreprenörsdominerad kultur med kostnadsfokus och gör det<br />
själv-mentalitet var snabbt avklarade. Det kanske till och med är en<br />
möjlighet? Varför kan inte arkitekter tänka affärer och bygga i egen<br />
regi? Vad hindrar oss att bli entreprenörer? Vi har ju en mycket bredare<br />
förståelse för den produkt som ska skapas, inte bara tekniskt<br />
och ekonomiskt utan även socialt och kulturellt. Vi är både påhittiga,<br />
diplomatiska och drivs av ett stort engagemang och intresse för<br />
den produkt som ska utvecklas – arkitektur.<br />
Det som står emot detta är vår outvecklade argumentation för<br />
våra lösningar och förslag och vår oförmåga att se sambanden med<br />
de ekonomiska faktorerna. Både de intäktsmöjligheter och de kostnader<br />
som våra förslag leder till. Att tycka synd om sig själv är inte<br />
heller någon bra grund för att ställa krav på ekonomiskt rimliga<br />
uppdragsvillkor. Och den som inte vågar stå upp för sin egen affär<br />
blir inte bemött med respekt av andra som är måna om sina affärer.<br />
Är det kanske rentav dags att arkitekter börjar visa större intresse<br />
för de andra aktörerna i byggandet och höjer det team som krävs för<br />
att åstadkomma byggnadskonst och inte bara framhåller sin egen<br />
insats?<br />
Med det större fokus på samarbetsformen som partneringtänkandet<br />
<strong>ger</strong> har en ny arena börjat växa fram där även arkitekterna kan<br />
a<strong>ger</strong>a. Men för att delta i partnering måste arkitekten både kunna<br />
bygga goda samarbetsrelationer med andra aktörer och stå upp<br />
för sin affär liksom argumentera för det ekonomiska värdet av sin<br />
kunskap och sina arkitektoniska lösningar. Att gå Steg 1 <strong>ger</strong> en god<br />
grund för att sätta igång med det. Vi gratulerar höstens diplomerade<br />
i Malmö till att de nu skaffat sig en inblick i de möjligheter som ges<br />
på den svenska marknaden att stärka arkitektrollen!<br />
ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012 ARKITEKTEN / SVERIGES / 0? ARKITEKTER / MÅNAD 200? INFORMERAR / VINJETT / 81<br />
Steg 1: Yrkesrollen<br />
123´12<br />
Förmedlar en helhetssyn på samhällsbyggandets<br />
process utifrån arkitektens<br />
yrkesroll och infl ytande i förhållande till<br />
de andra aktörerna.<br />
Vårens Steg 1 pågår. Nästa startar 30<br />
augusti 2012.<br />
Mer information på<br />
www.arkitekt.se/steg1<br />
Steg 2: Affärsrollen<br />
123´12<br />
Fokuserar på affärerna i samhällsbyggandet<br />
och hur arkitekterna kan stärka sin<br />
affärsmässighet genom ökat processtänkande.<br />
Vårens Steg 2 pågår. Nästa startar 6<br />
september 2012.<br />
Mer information på<br />
www.arkitekt.se/steg2<br />
Steg 3: Ledarrollen<br />
123´11<br />
Stärker individens självkännedom som<br />
grund för att ta ledande roller i arkitektföretag,<br />
i offentlig eller annan verksamhet<br />
där arkitekter arbetar.<br />
<strong>På</strong>går. Nästa Steg 3 startar 20 september<br />
2012.<br />
Mer information på<br />
www.arkitekt.se/steg3<br />
123<br />
<strong>Sveriges</strong> Arkitekters<br />
program för<br />
professionalisering<br />
pehr mikael sällström
82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
NY I SKOLVÄRLDEN<br />
MÖT EN ARKITEKT PÅ NYTT JOBB:<br />
ULF HELGESSON PÅ ARKITEKTGRUPPEN I<br />
MALMÖ.<br />
ulf helgesson hann jobba med försäkringsfrågor<br />
och plugga matematik och arbetsmiljölära i<br />
ett tiotal år innan han växlade om till arkitekt yrket.<br />
Utexaminerad från Lunds Arkitektskola sedan 17<br />
år tillbaka har han bland annat hunnit jobba på och<br />
vara delägare i Helgesson, Jonsson & Mörnhed arkitektkontor<br />
AB i nio år. Sedan den första september<br />
är han anställd på Arkitektgruppen i Malmö AB. Den<br />
nya arkitektuppgiften är framför allt att rita skolor.<br />
Han tar också med sig tidigare uppdrag – kontor,<br />
bostäder och hotell.<br />
Vad gjorde dig nyfiken på tjänsten?<br />
– Mitt förra kontor började upplösas när en av delägarna<br />
gick i pension och jag började se mig om efter<br />
nya utmaningar. Jag hade då arbetat länge i en liten<br />
arbetsgrupp, som varierade mellan fyra och sex personer,<br />
där vi tog mindre uppdrag, mest bostäder. Därför<br />
ville jag söka mig till ett större kontor och sammanhang,<br />
få möjlighet att jobba med ännu större uppdrag<br />
och utvecklas med det.<br />
Varför fick du jobbet tror du?<br />
– Det är alltid svårt att säga själv, men jag har lång<br />
erfarenhet av olika typer av arkitektuppdrag, delvis<br />
andra erfarenheter än de som fanns på Arkitektgruppen.<br />
Alla bra lag byg<strong>ger</strong> på att man har olika<br />
kompetens och samspelar. Jag kan ta an<strong>svar</strong> och<br />
driva projekt och kunde direkt kliva in som an<strong>svar</strong>ig<br />
och handläggande arkitekt. Dessutom tror jag att jag<br />
passade in i arbetsgruppen också på ett personligt<br />
plan. Övergången gick smidigt, det blev inte så lång<br />
introducering.<br />
Vad har varit roligast hittills?<br />
– Det fi nns en bred och djup kompetens här beroende<br />
på att det är en stor arbetsgrupp. Det är kul och<br />
utvecklande att ha många nya kollegor med kun-<br />
Bakgrund<br />
Arkitektgruppen i<br />
Malmö AB annonserade<br />
i Arkitektens juninummer<br />
efter en arkitekt med projekteringsvana<br />
och erfarenhet av<br />
att ta an<strong>svar</strong> för projekt. 25<br />
personer sökte tjänsten. Ulf<br />
Helgesson tillträdde den 1<br />
september. Han är född 1957,<br />
har arkitektutbildning på LTH<br />
och 17 års tidigare yrkeserfarenhet<br />
som arkitekt.<br />
NÄSTA NUMMER AV ARKITEKTEN<br />
skap och idéer. Att rita skolor är också en helt ny och<br />
utvecklande arbetsuppgift för mig. Jag har verkligen<br />
fått en kick av att börja här.<br />
Vilken är din största utmaning just nu?<br />
– Det är de nya arkitektuppgifter jag får, att lära<br />
mig mer om skolvärlden. Arkitektgruppen har ramavtal<br />
med Malmö, Trelleborg, Sjöbo och Kävlinge<br />
kommun och får många uppdrag att rita nya eller tillbyggnader<br />
till skolor. Jag har också tagit med mig<br />
fl era kunder och uppdrag så jag har en bra mix av<br />
arbetsuppgifter idag.<br />
nina gunne<br />
Kommer den tjugoandra februari. Då blir det ett tema som uppvärmning inför den 8 mars. Och vi fortsätter<br />
vår påbörjade granskning av vad som är på gång i våra miljonprogramsområden. Några spännande<br />
nya avhandlingar ska vi också ha hunnit titta på. Och så fortsätter vår serie om OS-byggnader. Därutöver<br />
blir det förstås mer av de senaste nyheterna, evenemangen och debatterna!
82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 01 / JANUARI 2012<br />
NY I SKOLVÄRLDEN<br />
MÖT EN ARKITEKT PÅ NYTT JOBB:<br />
ULF HELGESSON PÅ ARKITEKTGRUPPEN I<br />
MALMÖ.<br />
ulf helgesson hann jobba med försäkringsfrågor<br />
och plugga matematik och arbetsmiljölära i<br />
ett tiotal år innan han växlade om till arkitekt yrket.<br />
Utexaminerad från Lunds Arkitektskola sedan 17<br />
år tillbaka har han bland annat hunnit jobba på och<br />
vara delägare i Helgesson, Jonsson & Mörnhed arkitektkontor<br />
AB i nio år. Sedan den första september<br />
är han anställd på Arkitektgruppen i Malmö AB. Den<br />
nya arkitektuppgiften är framför allt att rita skolor.<br />
Han tar också med sig tidigare uppdrag – kontor,<br />
bostäder och hotell.<br />
Vad gjorde dig nyfiken på tjänsten?<br />
– Mitt förra kontor började upplösas när en av delägarna<br />
gick i pension och jag började se mig om efter<br />
nya utmaningar. Jag hade då arbetat länge i en liten<br />
arbetsgrupp, som varierade mellan fyra och sex personer,<br />
där vi tog mindre uppdrag, mest bostäder. Därför<br />
ville jag söka mig till ett större kontor och sammanhang,<br />
få möjlighet att jobba med ännu större uppdrag<br />
och utvecklas med det.<br />
Varför fick du jobbet tror du?<br />
– Det är alltid svårt att säga själv, men jag har lång<br />
erfarenhet av olika typer av arkitektuppdrag, delvis<br />
andra erfarenheter än de som fanns på Arkitektgruppen.<br />
Alla bra lag byg<strong>ger</strong> på att man har olika<br />
kompetens och samspelar. Jag kan ta an<strong>svar</strong> och<br />
driva projekt och kunde direkt kliva in som an<strong>svar</strong>ig<br />
och handläggande arkitekt. Dessutom tror jag att jag<br />
passade in i arbetsgruppen också på ett personligt<br />
plan. Övergången gick smidigt, det blev inte så lång<br />
introducering.<br />
Vad har varit roligast hittills?<br />
– Det fi nns en bred och djup kompetens här beroende<br />
på att det är en stor arbetsgrupp. Det är kul och<br />
utvecklande att ha många nya kollegor med kun-<br />
Bakgrund<br />
Arkitektgruppen i<br />
Malmö AB annonserade<br />
i Arkitektens juninummer<br />
efter en arkitekt med projekteringsvana<br />
och erfarenhet av<br />
att ta an<strong>svar</strong> för projekt. 25<br />
personer sökte tjänsten. Ulf<br />
Helgesson tillträdde den 1<br />
september. Han är född 1957,<br />
har arkitektutbildning på LTH<br />
och 17 års tidigare yrkeserfarenhet<br />
som arkitekt.<br />
NÄSTA NUMMER AV ARKITEKTEN<br />
skap och idéer. Att rita skolor är också en helt ny och<br />
utvecklande arbetsuppgift för mig. Jag har verkligen<br />
fått en kick av att börja här.<br />
Vilken är din största utmaning just nu?<br />
– Det är de nya arkitektuppgifter jag får, att lära<br />
mig mer om skolvärlden. Arkitektgruppen har ramavtal<br />
med Malmö, Trelleborg, Sjöbo och Kävlinge<br />
kommun och får många uppdrag att rita nya eller tillbyggnader<br />
till skolor. Jag har också tagit med mig<br />
fl era kunder och uppdrag så jag har en bra mix av<br />
arbetsuppgifter idag.<br />
nina gunne<br />
Kommer den tjugoandra februari. Då blir det ett tema som uppvärmning inför den 8 mars. Och vi fortsätter<br />
vår påbörjade granskning av vad som är på gång i våra miljonprogramsområden. Några spännande<br />
nya avhandlingar ska vi också ha hunnit titta på. Och så fortsätter vår serie om OS-byggnader. Därutöver<br />
blir det förstås mer av de senaste nyheterna, evenemangen och debatterna!
POSTTIDNING<br />
ARKITEKTEN<br />
Box 5027<br />
SE-102 41<br />
Stockholm 2 0 0 7 8 1 7 3<br />
ideas materialized<br />
CENTRUM VARIO CONFERENCE TABLE PLEKTRUM BARSTOOL DESIGN SANDIN & BÜLOW MATERIA AB 0140 - 38 56 00 WWW.MATERIA.SE