Avgift till a-kassan höjs kraftigt - Sveriges Arkitekter
Share Embed Flag
Download ePaper

Avgift till a-kassan höjs kraftigt - Sveriges Arkitekter

Avgift till a-kassan höjs kraftigt - Sveriges Arkitekter Avgift till a-kassan höjs kraftigt - Sveriges Arkitekter

arkitekt.se
22.08.2013 Views

10 lINshus Fokus på ARkiTEkTuRFoTogRAFi AvgIfTEN TIll A-KAssAN höjs TREDubbLiNg EFTER åRsskiFTET loKAlT globAlT Ny TiD kRävER NyA RuM, MENAR FoA oktober 2006 ARKITEKTEN INTE ENs EN TummE Den gamla regeringen gjorde en ansats till att utveckla en stadspolitisk syn. En stadspolitisk skrivelse till riksdagen förbereddes. Typiskt nog fastnade denna skrivelse i departementsapparaten och nådde aldrig sitt mål, riksdagen. Det bidde alltså inte ens en tumme. LEDAREN siD 78 ElEfANT Ej häsT Först vill jag säga att Hammarby sjöstad är – och kommer länge att vara – det bästa bostadsområde med service som den svenska planeringsmodellen producerat. Ambitionen har inte varit att göra stad. Man får inte anklaga en elefant för att inte vara en häst. DEbATT spEciAL siD 58

10<br />

lINshus<br />

Fokus på ARkiTEkTuRFoTogRAFi<br />

AvgIfTEN TIll A-KAssAN <strong>höjs</strong><br />

TREDubbLiNg EFTER åRsskiFTET<br />

loKAlT globAlT<br />

Ny TiD kRävER NyA RuM, MENAR FoA<br />

oktober 2006<br />

ARKITEKTEN<br />

INTE ENs EN TummE<br />

Den gamla regeringen gjorde en ansats<br />

<strong>till</strong> att utveckla en stadspolitisk syn. En<br />

stadspolitisk skrivelse <strong>till</strong> riksdagen förbereddes.<br />

Typiskt nog fastnade denna<br />

skrivelse i departementsapparaten och<br />

nådde aldrig sitt mål, riksdagen. Det<br />

bidde alltså inte ens en tumme.<br />

LEDAREN siD 78<br />

ElEfANT Ej häsT<br />

Först vill jag säga att Hammarby<br />

sjöstad är – och kommer länge att vara<br />

– det bästa bostadsområde med service<br />

som den svenska planeringsmodellen<br />

producerat. Ambitionen har inte varit<br />

att göra stad. Man får inte anklaga en<br />

elefant för att inte vara en häst.<br />

DEbATT spEciAL siD 58

Arkitekten 10/06<br />

OMSLAGET: Alejandro Zaera Polo<br />

på Foreign Office Architects, FOA,<br />

ser globaliseringen som den största<br />

arkitektoniska utmaningen. Hans<br />

partner Farshid Moussavi föreläser på<br />

Arkitekturdagen.<br />

Foto: Tomas Lauri.<br />

Läs mer på sidan 17<br />

Arkitekten<br />

Medlemstidning för <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

ISSN 0347-058X Medlem i<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Adress<br />

Ansgariegatan 5<br />

Box 9225, 102 73 Stockholm<br />

Telefon 08-5055 7700<br />

Telefax 08-5055 7705<br />

E-post: kansli@arkitekt.se<br />

Webb: www.arkitekt.se<br />

redAktion<br />

08-5055 7700, arkitekten@arkitekt.se<br />

Per Lander (ansv utgivare) per.lander@arkitekt.se<br />

nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se<br />

kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se<br />

tomas Lauri tomas.lauri@arkitekt.se<br />

Annika Jensfelt annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

Bengt samuelsson bengt.samuelsson@arkitekt.se<br />

ina Flygare ina.flygare@arkitekt.se<br />

PUBLiCerinGsPoLiCy<br />

Åsikter som framförs i signerade artiklar står för<br />

författaren. Redaktionen tar inte ansvar för insänt ej<br />

beställt material. Allt redaktionellt material i Arkitekten<br />

publiceras på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se.<br />

Medarbetare som inte accepterar detta måste<br />

meddela förbehåll. I princip publiceras inget material<br />

med sådant förbehåll.<br />

AnnonsPriser 2006<br />

Fullständig annonsprislista finns på www.arkitekten.se.<br />

Produktannonser, exempel:<br />

1/1-sida sv/v 17.000 kr, 4-färg 24.000 kr<br />

Platsannonser, exempel:<br />

1/1-sida sv/v 11.200 kr, 4-färg 14.000 kr<br />

1/2-sida sv/v 7.500 kr, 4-färg 9.500 kr<br />

1/4-sida sv/v 5.000 kr, 4-färg 6.400 kr<br />

Sättning/originalframställning debiteras extra.<br />

Moms och reklamskatt <strong>till</strong>kommer ej.<br />

Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt på<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se. Annonsering<br />

enbart på webben kostar 3100 kr + moms.<br />

Mitt i turbulensen kring ministeravgångar lämnade regeringen<br />

sin första budget, där man <strong>kraftigt</strong> försämrar villkoren<br />

för arbetslösa. Det var väntat. Mer osäkert var hur den aviserade<br />

höjningen av avgifterna <strong>till</strong> a-<strong>kassan</strong> skulle utformas.<br />

Nu börjar det klarna. <strong>Avgift</strong>erna kommer att minst tredubblas.<br />

Obligatoriskt medlemskap ska det också bli, men<br />

inte redan nu, det ska först utredas.<br />

Straffskatt på medlemskap<br />

i a-kassa.<br />

Men de höjda avgifterna ska inte<br />

användas för att finansiera arbetslöshetsförsäkringen.<br />

Den är redan<br />

finansierad med nuvarande medlemsavgifter<br />

och arbetsgivaravgifter. De höjda avgifterna ska i<br />

stället användas för att sänka skatten på arbete. Det blir en<br />

ren straffskatt för dem som är medlemmar i en a-kassa. De<br />

får betala en del av skattesänkningen även för dem som inte<br />

är med i någon a-kassa.<br />

Särskilt dålig affär blir arbetslöshetsförsäkringen för akademikerna.<br />

Enligt akademikernas a-kassa AEA:s beräkningar<br />

kommer medlemmarna att betala mer i medlemsavgifter än<br />

man får ut i ersättning.<br />

Roligare att se fram emot är den årliga Arkitekturdagen,<br />

som i år lovar att bli något alldeles extra. En försmak av<br />

några av programpunkterna får du i det här numret av Arkitekten.<br />

På Arkitekturdagen presenteras också alla <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

arkitekturpriser. Vi har listan med nominerade.<br />

Så här i pristider kan det vara läge att fundera lite kring<br />

fotografins betydelse för arkitekturen. Läs vad Peder Alton<br />

skriver i detta ämne. Och se vilka bilder som åtta svenska<br />

arkitekturfotografer själva väljer, när de ska presentera var<br />

sin bild.<br />

AnnonsBokninG<br />

Margareta Karlsson, 08-50 55 77 00<br />

margareta.karlsson@arkitekt.se<br />

Eller på www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera<br />

PrenUmerAtion<br />

Helår 450 kr + moms<br />

UPPLAGA<br />

TS-upplaga 2005: 10.200<br />

tryCk<br />

Intellecta Tryckindustri, Solna 2006.<br />

UtGivninGsPLAn<br />

Annons- och<br />

Nummer manusstopp Utgivningsdatum<br />

11.2006 3/11 27/11<br />

12.2006 1/12 21/12<br />

1/2007 5/1 25/1<br />

2/2007 2/2 22/2<br />

3/2007 2/3 22/3<br />

4/2007 5/4 26/4

”Det är en klassisk rivstartsbudget,<br />

där man tar de jobbiga<br />

besluten först. Man river av<br />

plåstret snabbt.”<br />

Anna Ekström, ordförande i Saco och<br />

akademikernas a­kassa AEA nyheter sid 8<br />

Arkitekturfotografi<br />

Åtta fotografer kommenterar sina<br />

bilder. Peder Alton skriver om<br />

ämnet. Sid 39<br />

Arkitekt i hetluften<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

…är Annelie<br />

Enochsson (kd), en<br />

av få som kryssades<br />

in i riksdagen genom<br />

personval och<br />

nu sitter sin andra<br />

mandatperiod.<br />

Du satt tidigare i<br />

bostadsutskottet<br />

och nu i trafikutskottet.<br />

Vad tycker du om det?<br />

– Det känns bra eftersom trafikutskottet<br />

rymmer frågor om infrastruktur och<br />

samhällsplanering. Men jag är besviken<br />

över att bostadsutskottet läggs ner. Själv<br />

har jag motionerat för ett särskilt bostadsdepartement.<br />

Årets avtalsrörelse i full gång<br />

Strukturöversyn kan ge högre lön.<br />

Sid 4<br />

Erskinestipendiet<br />

Andrew Freear belönas för sitt arbete<br />

med Rural Studio i Alabama. Sid 22<br />

Vad tycker du om att benämningen<br />

samhällsbyggnad försvinner från miljödepartementet?<br />

– Det betyder i praktiken att de frågorna<br />

lättare försvinner. Jag kommer att tala<br />

för ett nytt departement för samhällsbyggnad<br />

och miljö. I den ordningen.<br />

Miljöbalken och PBL går hand i hand.<br />

Men det är också viktigt att professionen<br />

driver frågan om vikten av samhällsbyggnad.<br />

Varför tror du att förändringen görs?<br />

– Jag tror att det bygger på okunskap i den<br />

nya regeringen. Jag vill påverka genom att<br />

förmedla min kunskap. Nu när jag inte<br />

längre är i opposition hoppas jag få större<br />

inflytande.<br />

Mer i detta nuMMer<br />

8 nyheter: Branschnyheter<br />

efter maktskiftet.<br />

16 ”Städer är ställen för längtan<br />

och drömmar”. Arkitekten<br />

besöker FOA.<br />

26 Små coola bostäder när Jagvillhabostad.nu<br />

samarbetar<br />

med arkitekter.<br />

30 Sett, läst, hört:<br />

Zork gör stad som klarar<br />

klimathot. Business Arena,<br />

Program för Södra Älvstranden,<br />

Kengo Kuma.<br />

54 debatt: Dags för fler små<br />

byggföretag. Förvalta stad<br />

och natur. Arkitektens namn<br />

som reklam. Arkitekturakademin<br />

samtalar.<br />

75 information från <strong>Sveriges</strong><br />

arkitekter: Steg 1, 2<br />

och 3.<br />

78 Ledare: Vart tog samhällsbyggnadsfrågorna<br />

vägen?<br />

80 Sist<br />

Vilken fråga kring bostadsbyggande är<br />

viktigast för dig?<br />

– Att det byggs fler bra och billiga bostäder.<br />

Vi måste öka medvetenheten hos<br />

bostadsföretagen att det lönar sig att<br />

bygga billigare för att det efterfrågas.<br />

Kommunerna bör få möjlighet att anvisa<br />

mark med krav på en viss mängd billiga<br />

bostäder. Allmännyttan måste bli mer<br />

”nyttig för allmänheten” och ta ansvar för<br />

att bygga de billiga bostäderna.<br />

Vad betyder det i din roll som riksdagsledamot<br />

att du är arkitekt?<br />

– Min utbildning <strong>till</strong> arkitekt och min erfarenhet<br />

gör att jag har en förmåga att tänka<br />

i helheter. <strong>Arkitekter</strong> är ju inte bara esteter.<br />

Jag önskar att fler politiker var arkitekter.<br />

Nina Gunne

ARKITEKTEN oktober 2006

Löner i rörelse<br />

Text: Kerstin Persson Illustration: Gabriel Wentz<br />

Årets avtalsrörelse för arkitekter är i full gång. Lokala löneförhandlingar<br />

för 3.000 privatanställda arkitekter pågår runt om i landet.<br />

Arkitekten har talat med några förhandlare.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> bedömde, innan förhandlingarna,<br />

att årets utfall skulle bli omkring fyra<br />

procent plus cirka en procent i löneglidning,<br />

alltså totalt fem procent.<br />

– Ungefär en fjärdedel av klubbarna har<br />

rapporterat att förhandlingarna är klara. Hit<strong>till</strong>s<br />

ligger utfallet på i snitt 4,0 procent, säger<br />

chefsförhandlare Christer Fritzell på <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>.<br />

De nya lönerna gäller från 1 april i år. Årets<br />

lönerevision är den sista under den treåriga<br />

avtalsperiod som löper fram <strong>till</strong> sista mars<br />

nästa år.<br />

Enligt arkitektavtalet, som tecknats mellan<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> och arbetsgivarorganisationen<br />

Almega Tjänsteförbunden, är årets lokala<br />

pott 1,9 procent plus antingen en arbetstidsförkortning<br />

med en dag om året eller 0,5 procent.<br />

Hur potten fördelas är upp <strong>till</strong> varje arbetsplats,<br />

varje individ är alltså inte garanterad samma<br />

procentsats.<br />

Utöver potten kan en så kallad strukturöversyn<br />

leda <strong>till</strong> högre lön. Den innebär att klubbens<br />

förhandlingsdelegation och arbetsgivaren<br />

ser över hur hela arkitektgruppens lönestruktur<br />

ser ut, om det <strong>till</strong> exempel råder omotiverade<br />

löneskillnader mellan män och kvinnor, om<br />

löneläget är konkurrens<strong>kraftigt</strong> och ligger rätt<br />

i förhållande <strong>till</strong> den övriga marknaden, företagets<br />

åldersstruktur etcetera.<br />

Gudrun Rabenius är fackligt ombud på<br />

Landskapslaget i Stockholm. Hon har, <strong>till</strong>sammans<br />

med Lise Hellström, förhandlat för de<br />

nio landskapsarkitekter som är medlemmar i<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

– Vi drog igång förhandlingarna snabbt och<br />

blev klara i juni. Utfallet blev 3,6 procent och<br />

de som under förhandlingens gång var missnöjda<br />

valde då att komplettera med enskilda<br />

lönesamtal.<br />

Enligt Gudrun Rabenius är den flacka lönekurvan<br />

ett problem eftersom det leder <strong>till</strong> att<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

det inte finns så stor plats för någon lönekarriär<br />

i yrket.<br />

– Yngre har snart samma lön som de äldre.<br />

Lönen är inte, och kan tydligen inte ensamt<br />

vara, en morot i yrket. Det är många andra faktorer<br />

som också bidrar <strong>till</strong> karriär och arbetsglädje,<br />

<strong>till</strong> exempel möjlighet <strong>till</strong> utbildning och<br />

resor, säger Gudrun Rabenius.<br />

På Landskapslaget valde man att byta ut en<br />

del av lönepotten mot en arbetstidsförkortning<br />

och tog ut två halvdagar i samband med midsommar<br />

och allhelgonahelgen.<br />

Även Ingvar Svensson på Sweco FFNS<br />

<strong>Arkitekter</strong> i Malmö talar om den sammanpressade<br />

lönebilden mellan yngre och äldre som<br />

ett problem för arkitektkåren. På hans företag<br />

kvarstår förhandlingar för tretton medlemmar i<br />

den gemensamma klubben för <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>/Sif.<br />

Enligt arkitektavtalet bör löneförhandlingen<br />

delas upp i fem steg: strukturöversyn, lönesamtal<br />

mellan den anställde och arbetsgivaren,<br />

lokal förhandling, information om utfallet och<br />

utvärdering av processen.<br />

– Femstegsmodellen är ett bra diskussionsunderlag,<br />

tycker Linda Santesson på Södergruppen<br />

i Stockholm. Vi har <strong>till</strong>ämpat den några år och<br />

den har hjälpt oss att successivt rätta <strong>till</strong> felaktigheter.<br />

Den har även lett <strong>till</strong> att vi nu har en<br />

skriftlig lönepolicy som vi kan bocka av emot.<br />

Strukturförhandlingarna har just satt igång<br />

på Södergruppen när Arkitekten ringer. Linda<br />

Santesson konstaterar att man inte har några<br />

”snedsitsar” att ta hänsyn <strong>till</strong> i årets förhandling,<br />

som rör sex medlemmar. Totalt finns tolv<br />

arkitekter på kontoret, några förhandlar själva,<br />

tre är delägare,<br />

– Vårt löneläge ligger lite över medel, säger<br />

hon, men någon med specialkompetens ligger<br />

på den övre kvartilen om man jämför med<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s lönestatistik.<br />

<strong>Arkitekter</strong>na på GF-konsult i Göteborg ingår<br />

arkitektavtaLet<br />

Treårigt löneavtal för arkitekt- och<br />

konsultföretag, gäller <strong>till</strong> 31 mars<br />

2007.<br />

Löneförhandling i fem steg:<br />

1. strukturöversyn<br />

2. lönesamtal<br />

3. förhandling<br />

4. information om utfallet<br />

5. utvärdering av processen.<br />

Avtalets innehåll i år: Lokal pott 1,9<br />

procent + 0,5 procent eller arbetstidsförkortning<br />

+ strukturöversyn.<br />

Utfall hit<strong>till</strong>s 4,0 procent.<br />

>

i en gemensam Saco-klubb. Klubbordförande<br />

Gunnar Håkansson ser det som en<br />

styrka att kunna samordna det fackliga<br />

arbetet och att kunna ta del av de andra<br />

Saco-förbundens statistik.<br />

– Våra löner blev klara före semestern<br />

och utfallet blev 3,6 procent för medlemmarna<br />

i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>. Det är svårt<br />

att veta hur detta resultat står sig, men<br />

sannolikt är det varken jättebra eller<br />

jättedåligt. I årets löneförhandling har vi<br />

betonat vikten av lönesamtal samt försökt<br />

rätta <strong>till</strong> löneläget för personer som<br />

inte haft ”rätt lön”. Dessa fick ett högre<br />

lönepåslag än genomsnittet, det är jag<br />

nöjd med, säger Gunnar Håkansson, som<br />

förhandlat för 18 medlemmar i <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>.<br />

GF-konsult har en egen lönemodell<br />

med en femgradig ”betygsskala” där<br />

arbetsgivaren värderar hur mycket var<br />

och en gjort sig förtjänt av i löneökning.<br />

Facket och arbetsgivaren hade olika syn<br />

på hur extra semesterdagar ska värderas<br />

och de frågorna ska förhandlas särskilt.<br />

På WSP är förhandlingar för 23 medlemmar<br />

klara. För dem ligger utfallet på 4,77<br />

procent.<br />

– Vi har hit<strong>till</strong>s framförallt förhandlat<br />

för landskapsarkitekter och byggnadsarkitekter,<br />

säger Bengt Lindquist. De som<br />

återstår arbetar i huvudsak med plan- och<br />

planeringsfrågor.<br />

Catarina Holdar på Tyréns i Stockholm<br />

har förhandlat för 25 landskapsarkitekter<br />

som arbetar på Tyréns kontor runt<br />

om i landet. Utfallet blev 3,35 procent.<br />

– Vårt utfall brukar ligga på snittet. När<br />

det gäller lönestrukturen bland företagets<br />

landskapsarkitekter ligger vi lika med<br />

andra teknikkonsulter. Jämfört med andra<br />

arkitekter är bilden lite mer spridd. Tittar<br />

man på statistiken från <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

ligger vi lite under snittet när det gäller de<br />

yngre arkitekterna, säger hon. Vi förhandlar<br />

enligt femstegsmodellen. Det innebär<br />

att lönen för individen diskuteras med avdelningschefen<br />

direkt i lönesamtalet. Den<br />

fackliga förhandlingen är mer inriktad på<br />

struktur och nivåer i gruppen som helhet.<br />

Mondo <strong>Arkitekter</strong> har fem lokalkontor<br />

med en klubb i Stockholm samt en gemensam<br />

personalklubb för de övriga fyra<br />

kontoren. Löneförhandlingarna är samordnade<br />

och totalt har man förhandlat för<br />

15 arkitekter. Utfallet för arkitekterna blev<br />

ca 4,4 procent och 3,74 procent om man<br />

ser <strong>till</strong> all personal, berättar Claes-Göran<br />

Ahrén på Mondo i Falun.<br />

– Våra förhandlingar är ganska statistikbaserade.<br />

Vi diskuterar våra roller och hur<br />

vi ligger jämfört med förra årets statistik.<br />

Sen blir det individuella förhandlingar där<br />

ungefär hälften av medlemmarna vill ha<br />

stöd av klubben. Därefter kollar klubben<br />

resultatet generellt.<br />

Många arkitekter vet inte vad kollegorna<br />

på samma arbetsplats tjänar. Konsultbranschen<br />

är överlag mer ”hemlig” än<br />

<strong>till</strong> exempel ekonomer och jurister, säger<br />

Christer Fritzell på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Att en del arkitekter förhandlar helt<br />

individuellt, utan hjälp av facket, ändrar<br />

inte lönebilden, anser han.<br />

– Vi påstår att klubbarnas förhandlingsresultat<br />

är representativa. Det borde<br />

bildas fler klubbar i arkitektföretag med<br />

tio-tolv medlemmar, <strong>till</strong>ägger han.<br />

Fördelen med att ha en klubb som arbetar<br />

med lönebildningen är bland annat<br />

att de anställda kan få en helhetsbild av<br />

företagets lönestruktur. Om alla förhandlar<br />

enskilt är det bara företaget som har<br />

en överblick över lönestrukturen, ingen<br />

anställd kan påtala orimliga löneskillnader.<br />

– <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s förhandlare och<br />

jurister kommer gärna ut på arbetsplatsen<br />

och informerar om lagar och avtal<br />

och hjälper <strong>till</strong> att bilda klubb, <strong>till</strong>ägger<br />

Christer Fritzell.<br />

Under den kommande vintern startar<br />

nästa centrala förhandlingsomgång för<br />

att få <strong>till</strong> stånd ett nytt arkitektavtal från<br />

den 1 april nästa år. Regeringsskiftet har<br />

lett <strong>till</strong> viss osäkerhet om stabiliteten på<br />

arbetsmarknaden.<br />

– Det är långt ifrån självklart att det<br />

blir ännu ett treårsavtal, säger Christer<br />

Fritzell.<br />

Förhandlingarna för de offentliganställda<br />

arkitekterna pågår också. Vi<br />

räknar med att resultatet blir ca 3 procent<br />

för statsanställda och mellan 2,5 och 3<br />

procent för kommunanställda medlemmar,<br />

säger Christer Fritzell. n<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />

annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

Foto: Lars Lööv<br />

➤ Centern framåt i Saco<br />

De nya moderaterna var valets största vinnare också<br />

om man räknar Saco-medlemmarnas röster. Partiet<br />

fick 27 procent av akademikerrösterna mot 15 procent<br />

förra valet. Förlorarna är socialdemokraterna och<br />

folkpartiet som tappat röster <strong>till</strong> moderaterna. Miljöpartiet<br />

ökar stadigt.<br />

Den största nyheten i valstatistiken är att centerpartiet<br />

fick hela 12 procent av akademikerrösterna, det<br />

vill säga högre procent än hela befolkningens röster.<br />

Även feministiskt initiativ är större inom Saco än i<br />

hela befolkningen. Fi fick 2,5 procent av akademikerrösterna<br />

och ännu högre blir siffran om man räknar<br />

bara akademikerkvinnornas röster. Sverigedemokraterna<br />

däremot fick lägre stöd bland akademikerna än<br />

bland hela befolkningen.<br />

➤ Miljoner <strong>till</strong> stadsutveckling<br />

Forskningsrådet Formas ska 2007–2009 fördela tio<br />

miljoner kronor <strong>till</strong> forskning som handlar om hållbar<br />

stadsutveckling. Hållbar stadsutveckling hör <strong>till</strong> Formas<br />

så kallade strategiska satsningar, där Formas forskarråd<br />

eller regeringen anser att det finns ett särskilt<br />

behov. ”Med allt fler människor koncentrerade <strong>till</strong><br />

städer och stadsregioner blir en hållbar utveckling allt<br />

mer beroende av städernas organisering och formerna<br />

för stadslivet”, skriver Formas.<br />

Sista ansökningsdag är 11 december 2006 och<br />

Formas forskarråd fattar beslut i mars eller april 2006.<br />

Mer på www.formas.se.<br />

➤ Hälsingegårdar blir världsarv?<br />

Hälsingegårdarna kan bli <strong>Sveriges</strong> femtonde världsarv.<br />

Den 27 september lämnade Länsstyrelsen Gävleborg<br />

över världsarvsansökan <strong>till</strong> Riksantikvarieämbetet.<br />

Det är FN-organisationen Unesco som avgör vad<br />

som ska bli världsarv och beslutet kommer att fattas<br />

2008. Hit<strong>till</strong>s finns 830 objekt på världsarvslistan.<br />

Drottningholms slott blev <strong>Sveriges</strong> första, år 1991.<br />

– Tittar man på den nuvarande världsarvslistan, är<br />

det ytterst få bondemiljöer<br />

som skyddats, utan det<br />

är stora ståtliga slott som<br />

byggts och ägts av rika<br />

herremän eller byggnader<br />

som uppförts i rent militära<br />

syften, säger Ingalill<br />

Tengvall, projektledare för Kulturarv Hälsingegårdar<br />

<strong>till</strong> TT.<br />

Det finns över tusen hälsingegårdar, men det är<br />

bara ett femtontal som är aktuella för världsarvslistan.<br />

REGERINGENS BUDGETPROPOSITION 2007:<br />

<strong>Avgift</strong> <strong>till</strong> a-<strong>kassan</strong><br />

Regeringen aviserar i statsbudgeten<br />

en rad förändringar av arbetslöshetsförsäkringen<br />

redan från<br />

årsskiftet. Det handlar både om försämringar<br />

av försäkringsvillkoren<br />

och en tre-fyrdubbling av premien.<br />

– Det är en klassisk rivstartsbudget, där<br />

man tar de jobbiga besluten först. Man<br />

river av plåstret snabbt, kommenterar<br />

Sacos ordförande Anna Ekström.<br />

Högsta ersättning vid arbetslöshet<br />

sänks <strong>till</strong> 680 kronor per dag. Den förhöjda<br />

dagpenningen på 730 kronor de<br />

första hundra dagarna tas bort. Efter<br />

200 dagars arbetslöshet sänks kompensationsgraden<br />

från 80 <strong>till</strong> 70 procent.<br />

Ersättning kommer bara att lämnas<br />

under högst 300 dagar (för personer<br />

med försörjningsansvar för barn 450<br />

dagar). Man kommer inte som nu att<br />

Designpengar <strong>till</strong> KTH, LTH och<br />

LTH, Chalmers och KTH får delvis<br />

ersättning enligt den så kallade<br />

designprislappen för sina arkitektutbildningar.<br />

Det framgår i den nya<br />

regeringens budgetproposition.<br />

Men frågan är om det i realiteten<br />

innebär mer pengar <strong>till</strong> utbildningarna<br />

än idag.<br />

– Det är mycket glädjande, ett erkännande.<br />

Det visar att skolornas och<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s argumentation<br />

har varit framgångsrik, kommenterar<br />

Ulf Jansson, utbildningsansvarig på<br />

Chalmers beskedet att regeringen vill<br />

öka resurs<strong>till</strong>delningen för landets arkitektutbildningar.<br />

Strax före valet gick socialdemokraterna<br />

ut med ett pressmeddelande där<br />

man lovade sammanlagt 36,9 miljoner<br />

direkt <strong>till</strong> arkitektutbildningarna på<br />

KTH, LTH och Chalmers. Det skulle<br />

innebära att varje student får en så<br />

kallad designprislapp, motsvarande<br />

200.000 kronor per år, för ungefär en<br />

tredjedel av utbildningen.<br />

Förslaget om den ökade resurs<strong>till</strong>delningen<br />

finns med också i den nya<br />

kunna få en andra ersättningsperiod.<br />

– Att trappa ner ersättningen och begränsa<br />

tiden är något som Saco pläderat<br />

för länge, men problemet i regeringens<br />

förslag är att trappan börjar för långt<br />

ner, säger Anna Ekström.<br />

Arbetsvillkoret skärps också och<br />

studerandevillkoret tas bort helt. Den<br />

överhoppningsbara tiden för exempelvis<br />

studier begränsas <strong>till</strong> högst fem år.<br />

En annan förändring som genomförs<br />

är att avdragsrätten för avgift <strong>till</strong><br />

fackförening och a-kassa försvinner.<br />

Regeringen aviserar också en kraftig<br />

höjning av avgifterna <strong>till</strong> a-<strong>kassan</strong>.<br />

Målet är att dra in 10 miljarder kronor<br />

genom höjda avgifter. Samtidigt vill<br />

man differentiera avgifterna mellan<br />

olika a-kassor. Ju högre arbetslösheten<br />

är inom en bransch, desto högre avgift<br />

ska a-<strong>kassan</strong> ta ut. På så vis ska ar-<br />

regeringens budgetproposition. ”Utbildningen<br />

finansieras från riksdagen<br />

med samma ersättningsbelopp som<br />

teknisk utbildning, trots att en stor del<br />

av utbildningen är konstnärlig <strong>till</strong> sin<br />

karaktär”, konstaterar regeringen. Enligt<br />

budgetförslaget ska nu högskolorna<br />

ges möjlighet att räkna en del av sina<br />

arkitektstudenter <strong>till</strong> ”utbildningsområdet<br />

design” och få ersättning därefter.<br />

LTH får designprislapp för 184 helårsstudenter,<br />

KTH för 123 och Chalmers<br />

för 96 helårsstudenter.<br />

I pengar räknat motsvarar detta<br />

socialdemokraternas vallöfte, eller <strong>till</strong><br />

och med lite <strong>till</strong>. Men om det i realiteten<br />

innebär ökade resurser för arkitektutbildningarna<br />

är inte självklart. Högskolorna<br />

omfördelar redan idag sina<br />

pengar på ett sådant sätt att arkitektstudenterna<br />

för en del av sin utbildning<br />

får resurser i nivå med designprislappen.<br />

Ny<strong>till</strong>skotten av statliga medel fyller i<br />

värsta fall bara ett befintligt hål.<br />

– Vi har gett extra pengar <strong>till</strong> arkitektutbildningen<br />

i nivå med budgetförslaget<br />

under många år, så arkitektutbildningarna<br />

ska inte föreställa sig att<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

<strong>höjs</strong> <strong>kraftigt</strong><br />

betslöshetsföräkringen bli mer försäkringsmässig,<br />

är det tänkt. Höjningen<br />

begränsas <strong>till</strong> högst 300 kronor per<br />

månad. Arbetslösa slipper höjning.<br />

För AEA:s medlemmar får man<br />

räkna med en höjning från nuvarande<br />

90 kr <strong>till</strong> drygt 300 kr per månad, enligt<br />

preliminära beräkningar som AEA gjort.<br />

Redan idag har AEA en egenfinansieringsgrad<br />

på omkring 30 procent. Efter<br />

höjningen kommer AEA-kollektivet att<br />

betala mer i avgifter än man får ut i<br />

ersättning.<br />

– Det blir dyrt för våra medlemmar,<br />

som betalar mest och får ut minst,<br />

säger Anna Ekström.<br />

Regeringens förslag att göra arbetslöshetsförsäkringen<br />

obligatorisk för<br />

alla förvärvsarbetande genomförs inte<br />

redan <strong>till</strong> årsskiftet, utan är hänskjutet<br />

<strong>till</strong> en utredning. Annika Jensfelt<br />

Per Lander<br />

Chalmers<br />

de får mer pengar nu. Men vi är glada<br />

och tacksamma över att ha fått gehör<br />

för det vi gjort, för det hade varit svårt<br />

att fortsätta med ett underskott, säger<br />

Karin Lindskog på KTH:s rektor Anders<br />

Flodströms planeringskansli.<br />

Förslag om ökade resurser per student<br />

går i linje med den nya regeringens<br />

allmänna högskolepolitik att satsa på<br />

kvalitet framför kvantitet. Redan 2007<br />

ska ytterligare 120 miljoner frigöras för<br />

kvalitetssatsningar.<br />

– Vi säger nej <strong>till</strong> den gamla regeringens<br />

förslag att lägga pengarna på<br />

nya platser. Pengarna ska gå <strong>till</strong> ökad<br />

undervisningstid och bättre handledning,<br />

säger Ulf Nilsson (fp), före detta<br />

andre vice ordförande i utbildningsutskottet.<br />

Den nya regeringen satsar även på<br />

en femårig upptrappning av stödet <strong>till</strong><br />

forskning. Det ska landa på två miljarder<br />

över nuvarande nivå, en procent<br />

av BNP.<br />

– De pengarna ska gå direkt <strong>till</strong> fakulteterna<br />

för fler fasta forskartjänster,<br />

säger Ulf Nilsson.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Annika Jensfelt<br />

”Nya regeringen<br />

river<br />

av plåstret<br />

snabbt i<br />

början.”<br />

”Vi har<br />

gett extra<br />

pengar <strong>till</strong><br />

arkitektutbildningen<br />

i nivå med<br />

budgetförslagetunder<br />

många<br />

år, så arkitektutbildningarna<br />

ska inte<br />

föreställa<br />

sig att de får<br />

mer pengar<br />

nytt rum för riksdagen<br />

Regeringsförklaringen och budgetdebatten inramades av<br />

en nyrenoverad plenisal av White arkitekter.<br />

Den nya utformningen ska ge en tätare debattmiljö.<br />

Golvet i salens främre del har höjts och rymmer ett debattforum.<br />

Samtliga väggpaneler har bytts ut och golvet<br />

har fått en ny ullmatta. Alla möbler är nyritade.<br />

Tillgängligheten för rullstolsbundna har också förbättrats<br />

med en ny hiss och åhörarläktaren har gjorts om med<br />

en ny brandsäker hiss. Installationerna för ventilation, el<br />

och tele/data har också förnyats.<br />

Mer ur BudGet oCH reGerinGSförkLarinG<br />

• Inkomstaket i sjukförsäkringen<br />

sänks <strong>till</strong> 7,5 prisbasbelopp från 1<br />

januari 2007. Arbetsgivaren ska<br />

kunna kräva sjukintyg från första<br />

sjukdagen. Arbetsgivarnas medfinansiering<br />

efter andra sjukveckan<br />

avskaffas.<br />

• Arbetsgivare får en subvention<br />

motsvarande arbetsgivaravgiften<br />

när de anställer en person som varit<br />

arbetslös i mer än ett år.<br />

• Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet<br />

byter namn <strong>till</strong> Miljödepartementet.<br />

• Boverket får sitt anslag nedskuret<br />

2008 och 2009.<br />

• Byggkostnadsforum avvecklas från<br />

2008.<br />

• Den statliga bostadsbyggnadssubventionen,<br />

räntebidraget, ska<br />

upphöra.<br />

• Investeringsbidrag inrättas för<br />

särskilt äldreboende.<br />

Ny sittning för<br />

riksdagen av White<br />

arkitekter genom<br />

Håkan Langseth<br />

(ansvarig), Lars-Erik<br />

Karlsson, Michael<br />

Dunér och Kåre<br />

Lundberg (inredningsarkitekt).<br />

• Det särskilda stödet <strong>till</strong> studentlägenheter<br />

och små hyresrätter<br />

försvinner.<br />

• Regeringens bostadssamordnare<br />

försvinner.<br />

• Regeringens byggsamordnare och<br />

byggkommitté fortsätter men ska<br />

få <strong>till</strong>äggsdirektiv.<br />

• Rådet för arkitektur, form och<br />

design fortsätter ett år <strong>till</strong> enligt<br />

uppdraget.<br />

• En särskild föhandlingsman ska<br />

<strong>till</strong>sättas för infrastrukturfrågor i<br />

Stockholmsregionen, bland annat<br />

med anledning av Citybanan.<br />

• Statliga museer, däribland Arkitekturmuseet,<br />

får inte längre gratis entré.<br />

• Regeringsuppdraget att utreda ett<br />

nytt Nobelmuseum fortsätter med<br />

redovisning 31 januari 2007.<br />

• Inga besked om genomförandet av<br />

PBL-kommitténs förslag.<br />

Modell och foto: White arkitekter

nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />

annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

➤ asplundbidragen ställs ut<br />

Alla förslag som kommer in <strong>till</strong> tävlingen om nytt<br />

stadsbibliotek i Stockholm kommer att ställas ut på<br />

Bangårdsposten, Klarabergsposten 59–63 från den 24<br />

november.<br />

Preliminära öppettider är: fredag 11-18, lördag<br />

12–16, söndag 12–16.<br />

Förslagen kommer också att läggas ut på <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong>s hemsida.<br />

➤ aalto lever i Hedemora<br />

Miljö- och byggnadsnämnden i Hedemora vill att<br />

Alvar Aalto ska få ett eget torg i stan. De har föreslagit<br />

att ett nyanlagt torg i centrala stan ska döpas <strong>till</strong><br />

Aaltotorget. Det föreslås även att en staty av arkitekten<br />

ska pryda torget.<br />

Hedemora kommun har också ansökt om pengar<br />

från bland andra ESF-rådet för att utreda om det<br />

är möjligt att återuppföra den av Aalto ritade paviljongen<br />

som byggdes i Sveaparken 1946 i samband med<br />

stadens 500-årsjubileum och samma år som Aaltos<br />

möbler började <strong>till</strong>verkas i den nya Artekfabriken.<br />

Paviljongen var byggd för sommarbruk och revs efter<br />

utställningen men nu vill man återuppföra den i åretruntstandard.<br />

”Paviljongen fick vid tiden lysande recensioner och<br />

anses vara mycket intressant i Aaltos produktion.<br />

Avancerat ljusinsläpp, lekfulla former och en demonstrativ<br />

enkelhet i material präglar byggnaden”, skriver<br />

socialdemokraterna Kurt Kvarnström och Barbro<br />

Hietala Nordlund i en riksdagsmotion från förra året,<br />

som handlade om att skapa ett Aalto-center i södra<br />

Dalarna. Den motionen avslogs dock.<br />

➤ kirunasprickor motgranskas<br />

Boverket vill ha en motgranskning av LKABs prognoser<br />

för sprickzonerna i Kiruna, skriver tidningen<br />

Norrländska socialdemokraten.<br />

I Arkitekten har vi tidigare skrivit om att LKAB<br />

varslar om stora förändringar i staden på grund av<br />

sprickbildning i malmfältsområdet. Redan inom 20<br />

respektive 30 år ska <strong>till</strong> exempel stadshuset respektive<br />

kyrkan påverkas.<br />

”En oberoende samhällsgranskning har sitt berättigande<br />

dels med tanke på att LKAB är en partsintressent,<br />

dels mot bakgrund av att vi i Sverige ännu inte<br />

definierat vilken säkerhetsnivå vi ska lägga oss på med<br />

avsikt på säkerhet och hälsa för invånarna”, skriver<br />

Boverket i en rapport.<br />

”Slopad citytunnel<br />

Beskedet att den nya borgerliga<br />

regeringen vill stoppa Citytunneln<br />

innebär inte nya förutsättningar för<br />

Asplundtävlingen, enligt tävlingsledningen.<br />

– Citybanan är en jättefråga för Stockholmsregionens<br />

utveckling, men Asplundtävlingen<br />

fortsätter oförändrat,<br />

säger stadsarkitekt Per Kallstenius.<br />

I inbjudan <strong>till</strong> tävlingen om Asplundbiblioteket,<br />

undertecknad av<br />

dåvarande finansborgarrådet Annika<br />

Billström (s), är den nya Citytunneln,<br />

med en ny station vid Odenplan, en<br />

av de första förutsättningarna som<br />

anges.<br />

När en månad återstod av tävlingstiden<br />

lät den ny<strong>till</strong>trädande borgerliga<br />

regeringen meddela att Citytunneln,<br />

vars beräknade kostnad dragit iväg<br />

över 13 miljardstrecket, ska stoppas,<br />

<strong>till</strong> förmån för en billigare spårlösning<br />

och motorvägen Förbifart Stockholm.<br />

I regeringens budget anges man ska<br />

pröva en ytspårlösning, men Banverket<br />

ska samtidigt fortsätta visst arbete med<br />

tre frÅGor<br />

... <strong>till</strong> Bengt Ahlqvist, Ahlqvist och<br />

Almqvist arkitekter, som genom åren<br />

medverkat i alla utredningar om Citybanan<br />

och vid tiden<br />

för Alliansens utspel<br />

om slopande<br />

av tunneln var i full<br />

gång med att göra<br />

systemhandlingar<br />

för bland annat de<br />

nya stationerna.<br />

Hur påverkas ni<br />

Bengt Ahlqvist.<br />

av beskedet om<br />

att slopa Citytunneln?<br />

– Utspelet var oväntat. Vi är en ganska<br />

liten del av projektet men för oss<br />

är det ett stort jobb, cirka tio medarbetare<br />

är sysselsatta. Vi kommer att<br />

färdigställa systemhandlingarna som<br />

ska vara klara <strong>till</strong> årsskiftet.<br />

Vad tror du om fortsättningen?<br />

– Politikernas utspel tyder på at de<br />

kanske inte är så insatta. Alternativet<br />

tunneln. Om det slutar med att det inte<br />

blir någon tunnel, blir den nya stationen<br />

som anges i tävlingsprogrammet inte<br />

längre aktuell.<br />

– Många faktorer<br />

bidrar <strong>till</strong><br />

lokaliseringen av<br />

det nya biblioteket,<br />

Citybanan är<br />

bara en av många,<br />

kommenterar Per<br />

Kallstenius.<br />

Men finns det<br />

inte en risk att<br />

många tävlande<br />

har lagt stor vikt<br />

vid kopplingen <strong>till</strong><br />

en ny station vid Odenplan?<br />

”Många faktorer<br />

bidrar<br />

<strong>till</strong> lokaliseringen<br />

av det nya<br />

biblioteket,<br />

Citybanan<br />

är bara en<br />

av många.”<br />

– Nej, det tror jag inte. Även om<br />

de gjort det, är kopplingen <strong>till</strong> stationen<br />

en plusfaktor, en möjlig potential<br />

framöver. Juryn kommer att göra sin<br />

bedömning utifrån de förutsättningar<br />

som finns i programmet.<br />

Efter den nya regeringens utspel<br />

skickade tävlingsledningen ut ett <strong>till</strong>lägg<br />

<strong>till</strong> samtliga tävlingsdeltagare med<br />

är tyvärr inte av den art de hoppas.<br />

Ska man bygga ett tredje spår som<br />

skonar Riddarholmen måste man flytta<br />

T-banan och det är en jätteoperation.<br />

De mått som var godkända i början av<br />

90-talet när det alternativet utreddes<br />

gäller inte längre. Ett tredje spår var ett<br />

stort intrång på 90-talet och blir ett än<br />

större idag. Börjar man att utreda tredje<br />

spåret idag kan det vara byggt ungefär<br />

samtidigt som Citytunneln skulle varit<br />

byggd, inte tidigare.<br />

Hur stor är chansen att ni kommer<br />

att medverka även i ett tredje spåretprojekt?<br />

– Det får vi se. Tidigare engagemang<br />

i ett projekt kan vara både en merit och<br />

en belastning. Jag har hållit på med<br />

det här i 17 år, från att tredje spåret<br />

började att utredas 1989 <strong>till</strong> beslutet<br />

om Citytunneln 1998 och fram <strong>till</strong> nu.<br />

Jag har sett många möjliga och omöjliga<br />

förslag på vägen.<br />

Annika Jensfelt<br />

0 ARKITEKTEN oktober 2006

påverkar inte tävlingen”<br />

beskedet om att det första steget i tävlingen<br />

genomförs oförändrat.<br />

– Än så länge finns inga beslut som<br />

ändrar förutsättningarna. Men inför<br />

steg två i tävlingen kommer juryn att<br />

Den nya regeringens besked om att<br />

stoppa Citybanan kom oväntat för<br />

många. Men tittar man <strong>till</strong>baka är<br />

det tydligt att det funnits ett växande<br />

tvivel för projektet även bland<br />

de lokala borgerliga politikerna.<br />

I kommunstyrelsens beslut att godkänna<br />

genomförandeavtalet för Citybanan,<br />

daterat den 31 maj 2006, gör de dåvarande<br />

borgarråden Kristina Axén Olin,<br />

Sten Nordin, Mikael Söderlund (alla<br />

m) och Lotta Edholm (fp) ett särskilt<br />

uttalande, där man förespråkar att fler<br />

alternativ ska redovisas för ett bättre<br />

beslutsunderlag.<br />

– Vad som hände är att på upploppet<br />

kom kraftiga fördyringar, kostnaderna<br />

sköt i höjden. Och det kom<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

formulera nya direktiv för de fem som<br />

blir uttagna att gå vidare, säger Per<br />

Kallstenius.<br />

Inlämningstiden för steg ett i Asplundtävlingen<br />

gick ut den 27 oktober.<br />

Annika Jensfelt<br />

Citybanans tänkta dragning under tävlingstomten och den planerade nya stationen och gallerian<br />

vid Odenplan. Ur tävlingsprogrammet för Asplundtävlingen.<br />

Lokala politiker var inte helt med på tåget<br />

fram tekniska problem som tidigare<br />

inte påvisats, säger Sten Nordin (m),<br />

borgarråd i Stockholm under förra<br />

mandatperioden.<br />

Men ni godkände ändå genomförandeavtalet?<br />

– Från dåvarande regeringens sida<br />

fanns bara tunnelalternativet. Vi ville<br />

inte säga nej <strong>till</strong> investeringen. Men<br />

hade vi haft större inflytande skulle vi<br />

ha prövat andra lösningar.<br />

I sitt särskilda uttalande håller<br />

Nordin, Axén Olin, Söderlund och<br />

Edholm med om att Citybanan skulle<br />

kunna lösa de kapacitetsproblem som<br />

järnvägen har men påpekar att ”det<br />

kommer att dröja länge och utan<br />

fortsatt utbyggnad av Mälarbanan<br />

kommer tågstörningarna att fort-<br />

planta sig nordväst om Stockholm”<br />

och att ”satsningen på Citybanan<br />

inte får innebära att andra viktiga<br />

infrastruktursatsningar i regionen<br />

uteblir”.<br />

Vidare anklagar de den förra majoriteten<br />

för att inte ha haft någon<br />

ambition att komma fram <strong>till</strong> en<br />

gemensam uppfattning utan istället<br />

”partipolitiserat” frågan. ”Den politiska<br />

hanteringen av Citybanan har<br />

inte varit acceptabel. Trots att blocköverskridande<br />

referensgrupper funnits<br />

både i landstinget och stadshuset har<br />

den rödgröna majoriteten bortsett från<br />

de synpunkter oppositionen pekat på”,<br />

skriver de.<br />

Annika Jensfelt<br />

Den planerade<br />

Citytunneln under<br />

Stockholm.<br />

”Från dåvarande<br />

regeringens<br />

sida fanns<br />

bara tunnelalternativet.<br />

Vi ville inte<br />

säga nej<br />

<strong>till</strong> investeringen.<br />

Men<br />

hade vi haft<br />

större inflytande<br />

skulle<br />

vi ha prövat<br />

andra lösningar.”

nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />

annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

➤ Basta mot miljöskadliga varor<br />

Nu är byggdatabasen Basta i full drift, www.bastaonline.se.<br />

Den ska vara ett verktyg <strong>till</strong> hjälp för hela<br />

byggsektorn att undvika hälso- och miljöskadliga<br />

byggvaror.<br />

Basta-systemet är ett resultat av NCC:s Skanskas,<br />

JM:s och PEAB:s initiativ att samordna alla olika listor<br />

över oönskade ämnen och projektet har drivits av<br />

<strong>Sveriges</strong> Byggindustrier med stöd från EU:s Life-fond.<br />

IVL Svenska Miljöinstitutet tar nu över driften.<br />

Enfamiljshus i Nacka utanför Stockholm ritat av Mats Fahlander.<br />

➤ Svart rödfärgspristagare<br />

Ett svart örnäste på en bergknalle i Nacka, Villa<br />

Maria ritad av arkitekten Mats Fahlander får Rödfärgspriset<br />

2006. Falu Rödfärg delar ut priset <strong>till</strong><br />

nyskapande arkitektur där Falu Rödfärg eller annan<br />

slamfärg har framträdande roll. Mats Fahlander<br />

driver företaget Fahlander <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Den 1 januari 2007 bildas det nya<br />

förbundet <strong>Sveriges</strong> Ingenjörer, en<br />

sammanslagning av Civilingenjörsförbundet<br />

och Ingenjörsförbundet.<br />

Det innebär att civilingenjörer med<br />

femårig utbildning och högskoleingenjörer<br />

med treårig hamnar under<br />

samma tak.<br />

– Vi har valt att sätta som mål framför<br />

andra att homogenisera och samla alla i<br />

ett förbund. Då har vi fått acceptera att<br />

Konstfack tar strid<br />

för kandidaterna<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s invalsregler<br />

fick hård kritik vid förbundets årliga<br />

utbildningsforum. Personer med en<br />

treårig kandidatexamen kan inte bli<br />

medlemmar, vilket upprör inredningsarkitekterna<br />

på Konstfack.<br />

– Vi kommer att kämpa för att våra kandidater<br />

får den yrkesstatus som de är<br />

värda, sa David Öhman, projektledare<br />

på Konstfack.<br />

Efter regeringens nya högskoleförordning<br />

måste samtliga skolor från hös-<br />

ten 2007 anpassa sig<br />

<strong>till</strong> nivåindelningen<br />

kandidat, tre år, och<br />

master, två år. För<br />

Konstfacks del innebär<br />

det två separata<br />

utbildningar; en treårig<br />

som leder <strong>till</strong><br />

kandidatexamen<br />

i inredningsarkitektur<br />

och en tvåårig som leder <strong>till</strong><br />

masterexamen i inredningsarkitektur.<br />

Studenter som tagit kandidatexamen är<br />

inte som tidigare garanterade plats på<br />

masterprogrammet, utan måste söka<br />

igen, i konkurrens med andra, om de<br />

vill studera vidare.<br />

Konstfack gör gällande att den treåriga<br />

kandidatutbildningen är en fullgod,<br />

praktiskt inriktad yrkesutbildning.<br />

Därför är man upprörd över att <strong>Sveriges</strong><br />

det inte bara kommer att vara så kallade<br />

”fina ingenjörer” bland medlemmarna,<br />

säger Civilingenjörsförbundets direktör<br />

Richard Malmborg.<br />

Det nya förbundet får cirka 120.000<br />

medlemmar. Även personer med endast<br />

gymnasieutbildning kommer att<br />

vara med.<br />

– Våra regler kommer att vara att vi<br />

tar in civil- och högskoleingenjörer. Sedan<br />

har vi ett antal gymnasieingenjörer<br />

från utbildningar som fanns främst på<br />

”Det är en fullvärdig yrkesutbildning<br />

och vårt ansvar<br />

är att vara trovärdiga<br />

gentemot våra studenter.<br />

Om vi inte kan få stöd från<br />

branschorganisationen<br />

måste vi hitta andra vägar.”<br />

Långa och korta ingenjörer går samman<br />

Richard Malmborg.<br />

Foto: Tove Falk Olsson<br />

<strong>Arkitekter</strong> inte vill <strong>till</strong>åta kandidater att<br />

bli aktiva medlemmar.<br />

– Det är helt absurt, sa Karin Nyrén,<br />

professor i inredningsarkitektur vid<br />

Konstfack, vid forumet som hölls på<br />

Chalmers. Regeringen kräver av oss<br />

att studenterna ska söka igen <strong>till</strong> mastersnivån<br />

och vår fack- och branschorganisation<br />

vill inte möta detta utan<br />

då hellre utestänga studenter som gått<br />

tre år.<br />

En av de närvarande styrelseledamöterna,<br />

Leif Brodersen, <strong>till</strong>ika prodekan<br />

på KTH, poängterade<br />

att det kan<br />

vara olyckligt att<br />

ta bort incitament<br />

för att gå fem år<br />

när arkitekt- och<br />

landskapsarkitektutbildningarnaförutsätter<br />

att man<br />

behöver fem år för<br />

en fullgod arkitektutbildning. Men han<br />

tonade också ner motsättningen.<br />

– Vi kommer att få en ny kundkrets<br />

med nya examina. Enda sättet är att<br />

vara pragmatisk och ha lite is i magen,<br />

vänta och se. Det här är inget stort<br />

problem, sa han.<br />

Men David Öhman på Konstfack<br />

nöjde sig inte med det. Konstfack har<br />

gjort om sin utbildning för att studenterna<br />

ska vara redo för yrkeslivet efter<br />

1960- och 70-talet.<br />

Men den gruppen<br />

kommer att bli<br />

allt mindre, man<br />

utbildar inte så<br />

längre och vi ser<br />

dem inte som något<br />

problem, de är lika<br />

välkomna ändå, säger<br />

Richard Malmborg.<br />

”Vi har valt<br />

att sätta<br />

som mål<br />

framför andra<br />

att homogenisera<br />

och samla<br />

alla i ett<br />

förbund. ”<br />

Han upplever att fusionen har gått<br />

smidigt, utan några direkta konflikter.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

Foto: Olof Glemme<br />

Karin Nyrén och David Öhman tycker att en treårig kandidatexamen i inredningsarkitektur ska<br />

räcka för medlemskap i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

tre år. Man har lagt in mer rumsgestaltning<br />

på kandidatnivån, har fem<br />

veckors obligatorisk praktik i årskurs<br />

tre och har uppfyllt förre utbildningsministern<br />

Leif Pagrotskys önskemål<br />

genom att lägga in moment som ska<br />

förbereda studenterna för att <strong>till</strong> exempel<br />

starta eget.<br />

– Det är en fullvärdig yrkesutbildning<br />

och vårt ansvar är att vara trovärdiga<br />

gentemot våra studenter. Om vi inte<br />

kan få stöd från branschorganisationen<br />

måste vi hitta andra vägar, sa David<br />

Öhman och nämnde andra organisationer,<br />

som SIF.<br />

En av de närvarande Konstfackstudenterna,<br />

Johanna Adebäck, förklarade<br />

att oron bland studenterna<br />

främst handlar om att man inte vet<br />

– Vi har haft lika mycket debatt från<br />

båda förbunden – knappt någon alls,<br />

säger han.<br />

Sammanslagningen innebär också<br />

förnyelse på andra sätt. Bland annat<br />

har man <strong>till</strong>satt en samhällspolitisk<br />

direktör, Peter Larsson, tidigare förbundsdirektör<br />

för <strong>Sveriges</strong> Legitimerade<br />

Sjukgymnaster. Samhällspolitik<br />

har blivit ett viktigt område för facket,<br />

konstaterar ingenjörerna.<br />

– Jag är rädd för att många fackförbund<br />

är för stela och lägger allt annat åt<br />

sidan när det är dags för avtalsrörelse.<br />

Vi vill tydligare finnas med i debatterna<br />

om energi, miljö, <strong>till</strong>växt, innovationer,<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

hur antagningen <strong>till</strong> masterprogrammet<br />

ska gå <strong>till</strong>. Samtidigt har man, <strong>till</strong><br />

skillnad från studenterna på arkitekt-<br />

och landskapsarkitektutbildningarna,<br />

inget val. Man måste söka på nytt eller<br />

börja jobba efter årskurs tre.<br />

– De som vill men inte kommer in<br />

direkt på masterprogrammet har inget<br />

skyddsnät, sa hon.<br />

Invalsreglerna är en av de frågor<br />

som <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s stämma ska<br />

ta ställning <strong>till</strong> i november. Styrelseledamoten<br />

Kersti Sandin, professor i<br />

inredningsarkitektur vid HDK, deltog<br />

också vid utbildningsforumet och välkomnade<br />

diskussionen.<br />

– Vad bra, nu har vi startat en dialog<br />

med Konstfack, sa hon.<br />

Annika Jensfelt<br />

teknikens roll i samhället, ingenjörernas<br />

betydelse för <strong>till</strong>växt och så vidare,<br />

säger Richard Malmborg.<br />

Regeringsskiftet är ytterligare en<br />

anledning <strong>till</strong> förnyelse, anser Richard<br />

Malmborg.<br />

– Nu är det många fackförbund som<br />

gräver skyttegravar. Men jag tycker att<br />

det är viktigt att vi respekterar valutgången,<br />

det handlar om etik och moral<br />

att göra det. Vi har haft en statsmakt<br />

som hållit oss om ryggen men nu blir<br />

det lite andra bud. Då gäller det att gilla<br />

läget, anpassa sig och vara smart för att<br />

inte tappa medlemmar.<br />

Annika Jensfelt

nyHeter<br />

Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt<br />

annika.jensfelt@arkitekt.se<br />

➤ White expanderar danskt<br />

White arkitekter har gått samman med danska arkitektkontoret<br />

hs ark som har cirka 80 anställda på tre<br />

kontor i Danmark.<br />

– Konkurrensen har blivit internationell även på<br />

hemmaplan. För att vara ledande i Sverige måste vi<br />

vara ledande även i Europa och vägen dit går via Öresundsregionen,<br />

säger Anders Svensson, vd på White.<br />

Hs ark byter i och med samgåendet namn <strong>till</strong> hs<br />

white. I Sverige heter White fortfarande White.<br />

➤ Barajas Sterlingprisad<br />

Madrids internationella flygplats Barajas, ritat av Richard<br />

Rogers Partnership, har fått brittiska Ribas arkitekturpris,<br />

Sterlingpriset. Arkitektkontoret belönas<br />

med 20.000 pund, motsvarande cirka 275.000 kronor.<br />

➤ konstmuseum får pris<br />

Konstmuseet i Eskilstuna får <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> Södermanlands<br />

pris 2006, ”för att det är ett mycket fint<br />

exempel på omhändertagande av gammal fin industriarkitektur”.<br />

Ombyggnaden är ritad av AQ arkitekter genom<br />

Björn Norman.<br />

➤ Plakett <strong>till</strong> vaggerydbostäder<br />

Bostadsbebyggelsen på Gransäter 1 och 2 i Vaggeryd<br />

får <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> Jönköping-Kronobergs arkitekturpris<br />

2006. Bronsplakett får arkitekt Ing-Marie Gustafsson,<br />

BSV <strong>Arkitekter</strong> och Ingenjörer och byggherren<br />

Johan Gustafsson på PH Larssons Fastighets AB.<br />

➤ Prisad torso-film<br />

Fredrik Gerttens dokumentär ”Sossen, arkitekten och<br />

det skruvade huset” vann första pris i arkitekturklassen<br />

när den italienska kulturorganisationen DocFest<br />

delade ut utmärkelser. Filmen om hur Turning Torso<br />

byggdes i Malmö hade svensk premiär förra året.<br />

➤ rättelse<br />

I förra numret presenterade vi vinnaren i den inbjudna<br />

tävlingen om Stortorget i Gävle. Arkitektkontoret<br />

bakom vinnarförslaget heter Andersson Jönsson<br />

Landskapsarkitekter och inget annat.<br />

Årets nomineringar <strong>till</strong> Kasper Salin-priset, Guldstolen och Planpriset är<br />

klara. Vinnarna presenteras på Arkitekturdagen som <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

anordnar den 24 november. Då <strong>till</strong>kännages även vinnarna av Kritikerpriset<br />

och Sienapriset.<br />

Foto: Guy Wenborne Foto: Studio e AB<br />

Foto: Ulf Celander<br />

Foto: Claes Hall<br />

Nominerade<br />

GULDSTOLEN<br />

Brios huvudkontor<br />

Inredningsarkitekt: Erik Jarlöv,<br />

Helena Glantz och Karin Ask,<br />

Urban Design.<br />

Tandkliniken ett 4<br />

Inredningsarkitekt: Peter Hulting<br />

(ansvarig), Jesper Embring<br />

(handläggare) och Bengt Carlsson<br />

(medverkande), Meter<br />

Arkitektur.<br />

HSB Nordvästra Skåne,<br />

huvudkontor<br />

Inredningsarkitekt: Jens T H Arnfred,<br />

Tegnestuen Vandkunsten.<br />

Svenska ambassadresidenset<br />

i Santiago<br />

Inredningsarkitekt: Solweig<br />

Sörman, Solweig Sörman aritektkontor.<br />

Husets arkitekt: Josefina<br />

Nordmark, MAF arkitektkontor.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

Nominerade KASPER SALIN-PRISET<br />

Bonniers konsthall,<br />

Stockholm<br />

Arkitekt: Johan Celsing,<br />

Johan Celsing<br />

arkitektkontor.<br />

Byggherre: Bonnier<br />

cityfastigheter.<br />

Stadsbiblioteket,<br />

Halmstad<br />

Arkitekt: Kim Holst<br />

Jensen, schmidt<br />

hammer lassen.<br />

Byggherre: Halmstad<br />

kommun.<br />

Aranäs gymnasium,<br />

Kungsbacka<br />

Arkitekt: Jonas<br />

Edblad, Wingårdhs<br />

arkitektkontor.<br />

Byggherre: Kungsbacka<br />

kommun.<br />

Vävskedsgatan<br />

flerbostadshus,<br />

Göteborg<br />

Arkitekt: Johan<br />

Lundin, White<br />

arkitekter.<br />

Byggherre: KB<br />

Lunden (White<br />

arkitekter AB/F O<br />

Peterson & Söner<br />

Byggnads AB)<br />

Nominerade PLANPRISET<br />

Planering och förverkligande<br />

1av Par<strong>till</strong>e<br />

centrum med lokaler för<br />

handel som motverkar<br />

externhandel och möjliggjort<br />

en sammanhållen<br />

stadsmiljö i ett utsatt<br />

motorvägsläge. Ansvarig:<br />

stadsbyggnadschef<br />

arkitekt Olof Wiklund.<br />

Uppdragsgivare: Par<strong>till</strong>e<br />

kommun.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Foto: Zoltan Gavais/Scanpix<br />

Vindkraft i översiktsplan<br />

för 2Strömsunds<br />

kommun där planprocessen<br />

resulterat i nya<br />

och bättre lokaliseringar<br />

i en känslig fjällmiljö.<br />

Ansvarig: stadsarkitekt<br />

Anne Dahlgren. Uppdragsgivare:<br />

Strömsunds<br />

kommun.<br />

Foto: Ulf Celander Foto: Henrik Zeitler<br />

Stadsvision Sundsvall<br />

med ett 3förebildligt engagerande<br />

av medborgare,<br />

föreningar och företagare<br />

i framtagandet av ett tydligt<br />

styrdokument på kort<br />

tid. Ansvarig: arkitekt<br />

Anders Bolin, Sundsvalls<br />

stadsbyggnadskontor.<br />

Uppdragsgivare: Sundsvalls<br />

kommun.<br />

Bo 01 i Malmö med en<br />

upplevelserik 4stadsmiljö<br />

och en kraftfull satsning<br />

på att utveckla ett<br />

ekologiskt tänkande för<br />

staden där parker och<br />

vatten ges stort utrymme.<br />

Ansvarig: arkitekt Klas<br />

Tham, Arken arkitekter.<br />

Uppdragsgivare: Malmö<br />

stad.<br />

Vällingby centrum<br />

med en planering som,<br />

utifrån ABC-förortens<br />

historiska värde, metodiskt<br />

identifierat 5möjlig<br />

heter <strong>till</strong> nyexploatering<br />

och lett <strong>till</strong> förebildliga<br />

lösningar. Ansvariga:<br />

planarkitekt Maria<br />

Pettersson, Stockholms<br />

stadsbyggnadskontor<br />

och arkitekt Owe Swansson,<br />

White arkitekter.<br />

Uppdragsgivare: Svenska<br />

Bostäder.<br />

Foto: Adam Mørk

’Städer är ställen för<br />

längtan och drömmar’<br />

Globaliseringen är den största arkitektoniska utmaningen.<br />

Det menar FOA, Foreign Office Architects, som samtidigt<br />

framhåller behovet av nya lokala typologier.<br />

Text: Tomas Lauri<br />

Länge var FOA en mindre grupp samlad i ett<br />

hus i västra London. Idealisterna. Makarna<br />

Alejandro Zaera Polo och Farshid Moussavi och<br />

deras kompisar. De forskade och tävlade. Emellanåt<br />

fick de några mindre projekt genomförda.<br />

Men framgången med piren i Yokohamas<br />

hamn har förändrat mycket. Deras nya spatiösa<br />

hus ligger i östra London två kvarter från<br />

finanscity. De närmar sig 50 medarbetare och<br />

har kontor i flera länder. De tävlar i inbjudna<br />

tävlingar, de radar upp kontorsprojekt, bland<br />

annat i London, Barcelona och Amsterdam,<br />

de ritar bostäder i Madrid, handel i Istanbul,<br />

stadsplanering i Eduarda, en multibyggnad i<br />

Amertsfoort, skolor i London och ingår i designteamet<br />

för OS 2012.<br />

I entrén finns en känsla av att de inte riktigt<br />

hinner med. Det är obemannat och dunkelt.<br />

Modellerna står utspridda som hastigt lämnade<br />

minnen.<br />

Annorlunda är det några våningar upp,<br />

smart och elegant inrett: stålblanka skåp och<br />

bord, funktionella ljusa olivgröna sammetsdraperier.<br />

Kostymdelegationer och unga medarbetare<br />

passerar. Bråda dagar.<br />

FOA jobbar i vanlig ordning kopiöst mycket.<br />

Alejandro Zaera Polo vakade förra natten.<br />

Senaste natten har Farshid Moussavi fortsatt<br />

stafetten. Det är visning av ett OS-förslag på<br />

gång. Det måste bli perfekt. Alejandro, som<br />

tar emot, berättar att FOA:s prioritet idag är<br />

”riktiga projekt”. De arbetar med den ”verkliga<br />

världen”. Men för FOA innebär det inget brott<br />

mot deras teoretiska ambitioner. Ena foten är<br />

kvar i undervisning. Alejandro är rektor på<br />

Berlage institut, Farshid professor på Harvard.<br />

De använder sig fortfarande av närmast naturvetenskapliga<br />

metoder. Fakta och insikt före<br />

spontanitet och intuition. Eller som Alejandro<br />

frågar: ”Är det tycke och smak eller den bästa<br />

lösningen på problemet som avgör?”<br />

Med boken ”Phylogenius” (2003) summerade<br />

de sina tio första år. De beskrev sin arkitektoniska<br />

metod som en uppsättning gener som<br />

på olika platser med olika förutsättningar fick<br />

olika utfall. I deras kommande bok ser de över<br />

arkitekturens typologier. En av utgångspunkterna<br />

är att världen i grunden har förändrats.<br />

– Jag är djupt engagerad i globaliseringsfrågan.<br />

Det går inte att ignorera städernas speciella<br />

roll i utvecklingen, hur de bildar centra,<br />

menar han.<br />

Han jämför det Madrid han lämnade för<br />

tjugo år sedan med Madrid av idag, hur gatuvimlet<br />

har tätnat och blivit mångkulturellt.<br />

Likadant i alla städer.<br />

– London beräknas växa med tre miljoner<br />

människor de närmaste tio åren. Det är bara att<br />

inse att städer är ”ställen för längtan och drömmar”<br />

i en globaliserad värld.<br />

FOA menar att arkitekturen släpar efter<br />

utvecklingen. Arketyper är inte detsamma som<br />

typologier. Det krävs en uppsättning nya rum,<br />

eller typologier, anpassade för globaliseringens<br />

effekter.<br />

– Den gängse bilden av globaliseringen är<br />

att den bygger på rörelse, att nätet och bärbara<br />

datorer gör oss mindre knutna <strong>till</strong> platser. Det<br />

Alejandro Zaera Polo driver FOA <strong>till</strong>sammans<br />

med Farshid Moussavi.<br />

<br />

Motstående sida:<br />

Trinity, Östra London.<br />

Fotomontage.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 7<br />

>>><br />

<br />

<br />

<br />

Farshid Moussavi kommer <strong>till</strong> Arkitekturdagen<br />

den 24 november. Program<br />

och anmälan på www.arkitekt.se/arkitekturdagen/2006.

Teater och auditorium, Torrevieja, Spanien. Arkitekt: FOA genom Farshid Moussavi och Alejandro Zaera Polo. Medarbetare: Jorge Arribas, Marco Guarnieri, Clara Jorger,<br />

Sergio López Piñeiro, David Mah, Natalia Rodriguez, Daniel Valle, Nuria Vallespin, Lluis Viu Rebes. Lokal medarbetare: Antonio Marquerie, Torrevieja.<br />

typiska rummet är ett öppet rum fullt av flöden,<br />

en flygplats. Men det är bara en del av sanningen.<br />

– Jag är själv väldigt fascinerad av den holländske<br />

filosofen Peter Sloterdigk. Han vänder<br />

sig emot den typen av rum. Anledningen är att<br />

globaliseringen istället för platta homogena<br />

rum, pekar mot ett behov av virtuella paketeringar.<br />

Ett slags bubblor. I stället för att upplösa<br />

rummet definierar globaliseringen en ny typ av<br />

rum. Platser att samlas och mötas på.<br />

Nu är det inte arkitekturens sak att famna<br />

globaliseringen okritiskt. Att kunna se konsekvenser<br />

och lösa knutar är viktigare, enligt<br />

Alejandro.<br />

Det han säger går att hänföra <strong>till</strong> en ny offentlighetskultur,<br />

ett behov av gemensamma<br />

plattformer som inte drar isär individer och<br />

skapar en mängd kulturella sfärer som lätt leder<br />

<strong>till</strong> hårda konfrontationer.<br />

Han tar de kulturella kanon, som har debatterats<br />

i Sverige och Danmark, som utgångspunkt.<br />

Många ser dem som reaktionära, nationalistiska<br />

och främlingsfientliga. Men kanske<br />

missar de poängen.<br />

– För ett par år sedan hade vi en liknande<br />

debatt här i England, då en erkänd invandrarpolitiker<br />

från Karibien föreslog något liknande.<br />

I stället för att se krav på att stärka det engelska<br />

som något förlegat finns det skäl att ta det som<br />

ett behov av gemenskap. Språket är en sådan<br />

sak. Ett gemensamt rum. I en globaliserad värld<br />

har dessa rum en speciell plats.<br />

– Jag är rätt övertygad om att vi har behandlat<br />

invandrarproblemen fel länge. Att vi<br />

planerar städer på ett sätt som skapar getton.<br />

Det är precis det vi har gjort i våra välfärdssamhällen.<br />

Vi har ensidigt stärkt olikheter. Om<br />

vi inte skapar <strong>till</strong>räckligt med sätt att kommunicera,<br />

och inte skapar press på att uppsöka det<br />

gemensamma, leder det fram <strong>till</strong> ett samhälle av<br />

just getton.<br />

– Låt oss också tänka ut vad som är viktigt<br />

och avgörande för syntetisering. Vi har ett ansvar<br />

för de nya bubblorna, de nya typologierna.<br />

Alejandro radar upp olika områden som inte<br />

längre har ett språk. Ett är ”självklart” familjestrukturen.<br />

Alla mindre hushåll och alla som<br />

lever i flera hushåll samtidigt. Ännu har få<br />

><br />

foa<br />

Etablerades 1992 av Farshid<br />

Moussavi och Alejandro Zaera<br />

Polo efter jobberfarenhet på<br />

bland annat OMA.<br />

De fick sitt internationella<br />

genombrott med piren i Yokohamas<br />

hamn där landskap och<br />

hus integreras. Bland senare<br />

verk kan nämnas en stor park<br />

i Barcelona. För närvarande är<br />

de aktuella med bland annat<br />

OS 2012.<br />

I boken ”Phylogenesis” (2003)<br />

beskriver de sin arkitektur som<br />

en uppsättning av gener som<br />

anpassar sig efter olika platser<br />

och program.<br />

Farshid Moussavi är professor<br />

på Harvard, USA, och Alejandro<br />

Zaera Polo rektor på Berlage<br />

Institute i Rotterdam.<br />

Farshid Moussavi föreläser på<br />

Arkitekturdagen.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Foto: Kim Jong­oh<br />

Foto: Kim Jae­kyung<br />

Huvudkontor för Dulnyouk förlag i Paju Bookcity utanför Seoul, Sydkorea. Arkitekt:<br />

FOA genom Farshid Moussavi och Alejandro Zaera Polo. Medarbetare: Jorge<br />

Arribas, Natalia Rodriguez, Nuria Vallespin, Lluis Viu Rebes, Xavier Ortiz, Marco<br />

Guarnieri, Pablo Ros. Lokla medarbetare: Iroje architects Young Yoon Kim.<br />

Foto: Kim Jae­kyung

Parque de los auditorios, Barcelona, Spanien. Arkitekt: FOA genom Farshid Moussavi och Alejandro Zaera-Polo m.fl. Landskapsarkitekt: Teresa Galí, Barcelona.<br />

arkitekter adresserat problemet. Ett annat<br />

område som är angeläget att behandla är<br />

kontoren. De flesta undersökningar pekar<br />

mot allt mer rumsligt flexibla arbetsplatser.<br />

De framhåller också att kontoren<br />

närmar sig underhållningsindustrin.<br />

– De senaste analyserna av kontoren<br />

i London säger att 75 procent av tiden<br />

arbetar folk inte vid sina skrivbord.<br />

Utvecklingen går mot att ha ett antal<br />

arbetsstationer som går att boka vid olika<br />

tidpunkter, ungefär som mötesrum. De<br />

samlande platserna på ett kontor blir i<br />

stället allt viktigare. Det går att likna ett<br />

kontor vid en bar eller en restaurang eller<br />

någon annan nöjeslokal.<br />

FOA har länge varit intresserat av<br />

ytor. I deras tidigare projekt har det varit<br />

frågan om horisontella ytor. Inte sällan<br />

parker. Öppna, vidsträckta och samtidigt<br />

komplexa parker som sammanför landskap<br />

och byggnad. Yokohama-piren är ett<br />

exempel, liksom den stora kustparken i<br />

Barcelona.<br />

De mer traditionella huskroppar, som<br />

FOA arbetar med nu, innebär att ytorna,<br />

eller membranen som Alejandro kallar<br />

dem, blir vertikala.<br />

I ett modernistiskt perspektiv bildar<br />

dessa membran gränsen mellan ute och<br />

inne. Men en sådan gränssättning är inte<br />

aktuell. För FOA gäller den snarare skillnaden<br />

mellan det offentliga och privata.<br />

Membranen blir, förutom att de ska signalera<br />

och paketera en verksamhet, funktionellt<br />

porösa, transparenta. Det offentliga<br />

blir en del av byggnaden, beblandar sig<br />

med verksamheten.<br />

– Genom att kontoren går mot mötesbubblor<br />

blir det inte viktigt att stänga ute<br />

trottoaren. Den kan bjudas in. Kaféer och<br />

restauranger och andra liknande utrymmen<br />

blir ett sätt att agera för företag<br />

och organisationer. Det här är givetvis<br />

inte alltid lätt för dem att smälta. Flera<br />

dras med en självbild av makt och lyckta<br />

dörrar. Men fördelarna kan vara rent<br />

ekonomiska, som ett mindre behov av att<br />

övervaka vissa ytor.<br />

En kritik som FOA ofta hör är att arkitekturen<br />

skulle bli generell och identitetslös<br />

i globaliseringens fotspår. Ofta följer<br />

ett upplyftande av det lokala och traditionella<br />

med kritiken. Alejandro förstår inte<br />

den motsättningen. Nej, det globala är<br />

inte motsatsen <strong>till</strong> det lokala.<br />

FOA har länge hävdat att arkitekturen<br />

anpassar sig <strong>till</strong> en plats, en kultur, ett<br />

program. Om resultatet blir bra eller inte<br />

beror mycket på arkitektens integritet.<br />

Alejandro nämner Norman Foster och<br />

Herzog & de Meuron som arkitekter att<br />

beundra för deras förmåga av kontinuitet<br />

samtidigt som de lyckas inkorporera det<br />

lokala, olika platser, och ge dem nytt liv.<br />

Alejandro blir tyst och tar en andningspaus,<br />

rullar sin kaffemugg mellan handflatorna.<br />

– Globaliseringen ersätter inte behovet<br />

av variationer och olikheter, säger han<br />

sedan bestämt. Varje plats skapar sin bild<br />

av globaliseringen. Den ser aldrig helt lika<br />

ut i Stockholm och London beroende på<br />

olika traditioner och olika förutsättningar.<br />

Olika syn på rumslighet. En plats har<br />

alltid en kulturell identitet som avspeglar<br />

sig i arkitekturen. n<br />

20 ARKITEKTEN oktober 2006

Boka in den 24 november. Då är det dags för<br />

Arkitekturdagen 2006.<br />

Plats: Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm.<br />

Program<br />

9.45 Registrering<br />

10.15 Ocean North, Birger Sevaldson<br />

11.00 Cameron Sinclair, ”Design Like You Give<br />

a Damn”<br />

11.45 Vinnie Maas, MVRDV<br />

12.30 Lunch<br />

14.00 Ellen van Loon, OMA<br />

14.45 Erskine-stipendiaten Andrew Freear<br />

15.30 Kaffe<br />

16.00 Farshid Moussavi, Foreign Office Architects<br />

16.45 Thorbjörn Andersson om Alain de Bottons<br />

bok The Architecture of Happiness<br />

17.00 Samtal om dagens arkitektur<br />

17.30 Paus<br />

17.45 Prisutdelning<br />

18.45 Visning av utställningen med alla bidrag<br />

<strong>till</strong> tävlingen om <strong>till</strong>byggnad <strong>till</strong> Stadsbiblioteket<br />

i Stockholm<br />

19.45 Party<br />

<br />

<br />

<br />

Anmälan på www.arkitekt.se/arkitekturdagen<br />

En stor del av dagens arkitektur präglas av kontraster, det finns ingen<br />

tydlig trend för hur arkitekter uppfattar världen eller hur vi arbetar.<br />

Biennalen i Venedig för två år sedan var en total övning i form och i år<br />

handlar det om de akuta frågor som världens megastäder står inför. Vi<br />

har bjudit in arkitekter och designers med koll på hur världsproblemen<br />

kan lösas, å andra sidan de arkitekter som har total koll på yta. Vem<br />

berör och oroar mest? Arkitekturdagen 2006 pejlar läget.<br />

OMA<br />

för den Mies van der Roheprisade nederländska<br />

OMA har utvecklats <strong>till</strong> samtidens mest inflytelserika<br />

arkitektkontor. Ellen van Loon, ansvarig<br />

Berlinambassaden och aktuell med ett bostadskomplex<br />

i Köpenhamn, berättar om kontorets<br />

förmåga att vända upp och ner på arkitekturens<br />

hörnstenar i alla världens hörn.<br />

Sinclair<br />

en idag är att ge alla skydd. <strong>Arkitekter</strong> behövs<br />

Cameron Sinclair är som få arkitekter direkt involverad<br />

i humanitära frågor. ”Den största utmaning-<br />

mest i områden där få har råd med dem”, skriver<br />

han i boken ”Design Like You Give a Damn”.<br />

North<br />

lande organiska former. Birger Sevaldson ger<br />

Designkollektivet Ocean North, baserat i London,<br />

Helsingfors och Oslo, har utmärkt sig med svind-<br />

prov på hur man med datorns hjälp kan optimera<br />

sin design, från experimentella produkter <strong>till</strong> att<br />

skapa hus för mänskliga rättigheter.<br />

MVRDV<br />

”KM3” försökt att ställa världen <strong>till</strong> rätta. Om de<br />

MVRDV har skapat sig ett världsrykte genom sin<br />

pragmatiska hållning. Nu senast har de i boken<br />

globala problem med fattigdom, svält och brist<br />

på natur<strong>till</strong>gångar ska lösas, krävs drastiska arkitektoniska<br />

svar.<br />

de Botton<br />

Filosofen Alain de Botton har skrivit den upp-<br />

märksammade boken ”The Architecture of<br />

Happiness”, ett försvarstal för en arkitektur som<br />

vågar kommunicera och använda skönhet som<br />

ett vapen. Landskapsarkitekten och skribenten<br />

Thorbjörn Andersson reflekterar över boken.<br />

FOA<br />

seringen medför en ny rumslig ordning är en av<br />

FOA, Foreign Office Architects, integrerar<br />

landskap och hus på ett innovativt sätt. Globali-<br />

deras teser. Piren i Yokohama var deras genombrott.<br />

De är just nu aktuella med bland annat OS<br />

2012. Farshid Moussavi berättar om kontorets<br />

verksamhet.<br />

Med stöd från AP Fastigheter.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 2

I Ralph Erskines anda<br />

Engelsmannen Andrew Freear får årets Ralph Erskine-stipendium för sitt arbete<br />

för Rural Studio på Auburn University i Alabama. Studenterna ritar och bygger<br />

sina projekt i en av USAs fattigaste delstater. Återbruk av material och socialt<br />

byggande är två hörnstenar i Rural Studios verksamhet.<br />

Text: Nina Gunne Foto: Timothy Hursley<br />

Andrew Freear står på ett fält i Alabama<br />

en tidig morgon när jag får tag på<br />

honom för en intervju. Han har just fått<br />

bekräftat att han <strong>till</strong>delats Ralph Erskine-stipendiet<br />

för sitt arbete med Rural<br />

Studio.<br />

– Jag är både förvånad, hedrad och<br />

mycket glad. Ralph Erskine var en stor<br />

arkitekt. Det här ger vårt arbete ett<br />

erkännande i ett världssammanhang. Det<br />

visar att god arkitektur kan ges <strong>till</strong> alla i<br />

samhället, även <strong>till</strong> de fattiga.<br />

Han är glad för att en organisation så<br />

långt borta erkänner en arkitektur långt<br />

ifrån den amerikanska ”glassiga och högljudda”<br />

som ofta sprids genom tidskrifter.<br />

Andrew Freear tog år 2001 över Rural<br />

Studio i Newburn, Alabama, efter grundaren<br />

Samuel Mockbees bortgång. Studion<br />

är kopplad <strong>till</strong> Auburn University i Alabama.<br />

Studenterna arbetar med projekt som<br />

förbättrar livet för mindre privilegierade<br />

invånare i Hale County i Alabama. Resultatet<br />

av arbetet är en lång rad realiserade<br />

enfamiljshus, publika byggnader, lekplatser,<br />

kyrkor och parker. Ofta är de byggda<br />

av återanvänt byggmaterial.<br />

Idag driver Rural Studio tre program<br />

på Auburn University, för andra- respektive<br />

femteårsstudenter samt för studenter<br />

utifrån.<br />

Juryn för Erskinefonden fick denna<br />

gång – priset delas ut vart tredje år – ta<br />

sig över Atlanten för att hitta en pristagare<br />

i Ralph Erskines anda.<br />

– Kriterierna är tydliga, berättar Bengt<br />

Ahlqvist, juryns ordförande. Det ska<br />

<strong>till</strong>delas en person som verkar för god<br />

arkitektur eller planering för världens underprivilegierade.<br />

Dessutom ska projektet<br />

vara genomfört och byggt enligt ekologiskt<br />

uthålliga krav.<br />

Juryn har studerat flera av projekten<br />

från Rural Studio och Bengt Ahlqvist<br />

nämner bland annat brandstationen i<br />

Newburn som idag också fungerar som<br />

kommunhus och mötesplats för invånarna.<br />

Arkitektonisk kvalitet och social nytta<br />

bedöms lika och efter hårda kriterier,<br />

förklarar Bengt Ahlqvist. Det ska vara<br />

god arkitektur inriktad på de utsatta och<br />

mindre bemedlade.<br />

Juryn har bedömt resultatet av Rural<br />

Studios arbete som ekologiskt uthållig,<br />

ekonomisk och vacker arkitektur.<br />

– Under Samuel Mockbees tid var<br />

projekten mer organiska än idag, ofta av<br />

lera, halm och återvunna material, berättar<br />

Bengt Ahlqvist. Men vissa av byggnaderna<br />

visade sig inte tåla klimatet och<br />

tidens slitage.<br />

– Andrew Freear har utvecklat idéerna<br />

och både metoden och formspråket har<br />

blivit stramare. Byggnaderna är välstuderade<br />

och ekonomiskt planerade.<br />

Studenterna på Rural Studio bor och<br />

verkar i området och bygger själva sina<br />

projekt, allt ifrån enfamiljshus, så<br />

kallade ”charityhouses” för fattiga<br />

familjer, <strong>till</strong> offentliga byggnader och<br />

parker. Ibland fungerar de som projektledare<br />

när frivilliga från trakten deltar i<br />

Andrew Freear tog emot Erskinefondens<br />

stipendium i år för sitt arbete med Rural<br />

Studio på Auburn University i Alabama.<br />

Studenterna ritar och bygger själva projekt<br />

för underprivilegierade i delstaten.<br />

22 ARKITEKTEN oktober 2006

Brandstationen i Newburn var den första offentliga byggnad som uppfördes i staden som tidigare helt saknade både brandbil och station.<br />

Många av invånarna deltog i bygget, bland andra borgmästaren. Idag fungerar huset också som mötesplats, ett sorts ”stadshus”.<br />

bygget. De får också själva jobba med<br />

insamlingar av pengar, ett nödvändigt<br />

<strong>till</strong>skott <strong>till</strong> de fasta donationer som<br />

kommer från välgörenhetsorganisationer<br />

och fonder och genom anslag från<br />

universitetet.<br />

– Många av studenterna blir så engagerade<br />

att de stannar efter sin examen<br />

för att avsluta projekt, berättar Andrew<br />

Freear.<br />

Studenterna är unga och efter Rural<br />

Studio börjar många arbeta på mer<br />

konventionella arkitektkontor. Men idag,<br />

fjorton år efter att det första projektet<br />

startade på Rural Studio, har flera av de<br />

tidiga studenterna återgått <strong>till</strong> att arbeta<br />

i Rural Studios anda. Andrew Freear menar<br />

att de får med sig ett grundläggande<br />

sätt att se på arkitektur och en metod för<br />

att närma sig och lösa problem.<br />

– Ibland ringer studenter <strong>till</strong> mig, när<br />

de sitter vid sin dator, och frågar varför<br />

jag inte berättade för dem hur det egentligen<br />

är att arbeta som arkitekt. Jag svarar<br />

dem att man alltid själv kan ta ansvar för<br />

hur man vill arbeta och hur man vill leva<br />

sitt liv. Man behöver inte bara vara ”de<br />

rikas leksak”.<br />

Han ser hur intresset för arbetssättet<br />

växer. Men arkitektens roll och ansvar har<br />

förändrats mindre än han skulle önska.<br />

– Jag ser fortfarande en stor passivitet<br />

i yrket. Om inte arkitekterna tror på planering<br />

och arkitektur för framtiden – vem<br />

ska då göra det?<br />

Han tycker också att arkitekter arbetar<br />

alltför digitalt idag. På Rural Studio uppmuntras<br />

studenterna att hitta en balans<br />

mellan det ritade, hantverket och det<br />

byggda. Studenterna ska känna förhållandet<br />

mellan den linje de ritar och den<br />

materia det representerar.<br />

– De ska veta hur mycket stålet de ritar<br />

väger och hur det kommer <strong>till</strong> byggplatsen.<br />

Och de ska kunna resa byggnaden.<br />

Studenterna går själva ut på byggplatsen<br />

och tar ibland hjälp av frivilliga i området<br />

för att bygga.<br />

Ett av de mer uppmärksammade<br />

projekten är brandstationen i Newburn.<br />

Staden hade tidigare härjats av flera<br />

bränder vilket bland annat ledde <strong>till</strong> att<br />

försäkringarna höjdes. Under ett första<br />

möte, då det beslutades att nya brandbilar<br />

skulle köpas in, kom också diskussionen<br />

upp om ett hus för att rymma dem.<br />

Till en början byggdes ett enkelt skjul,<br />

men Rural Studio jobbade vidare med<br />

projektet och resultatet är en byggnad<br />

som fungerar både som brandstation och<br />

mötesplats.<br />

Brandstationen var den första offentliga<br />

byggnad som byggdes i Newburn<br />

på 100 år. Andrew Freear visade under<br />

möten bilder på hur staden sett ut då för<br />

100 år sedan, en tät stad med hus nära<br />

gata. Sedan dess hade staden blivit allt<br />

glesare. Det stärkte också valet att placera<br />

brandstationen centralt i staden så att den<br />

idag fungerar som ett sorts ”stadshus”.<br />

Många i Newburn, <strong>till</strong> och med borgmästaren,<br />

hjälpte <strong>till</strong> att resa byggnaden i trä,<br />

stål och korrugerad plast.<br />

Rural Studios projekt har dragit in<br />

pengar <strong>till</strong> området och vissa projekt >>><br />

ARKITEKTEN oktober 2006 2

Flertalet av Rural Studios projekt är enfamiljshus för privata familjer, så kallade charityhouses. Lucys hus<br />

byggdes av block av sammanpressade restprodukter från mattindustrier, stabiliserade med stål.<br />

lockar också turister från hela USA, vilket kan<br />

ge fler jobb och mer inkomster <strong>till</strong> den fattiga<br />

delstaten. Men framförallt ger det en ökad stolthet<br />

bland invånarna.<br />

Ett exempel är Perry Lake Park som startade<br />

2001 och har pågått i fem etapper. Parken hade<br />

vuxit igen och övergivits sedan 1970-talet och<br />

invånarna i Perry County hade inga egentliga<br />

gemensamma rekreationsytor. Första uppdraget<br />

var att renovera en del av parken.<br />

Uppdraget utvidgades <strong>till</strong> att innehålla också<br />

en paviljong och rastplatser som kunde fungera<br />

som klassrum, scen eller mötesplatser. Här<br />

byggdes också besökstoaletter och en bro för<br />

att kunna nå mer o<strong>till</strong>gängliga delar av parken.<br />

Där uppfördes ett fågelskådartorn på 35 meter,<br />

ett tidigare brandutkikstorn som köpts för 10<br />

dollar, monterats ner och fraktats flera mil för<br />

att återuppföras här.<br />

– Fågelskådning är stort i USA och det här<br />

projektet har lockat turister <strong>till</strong> Perry County.<br />

Idag är det en av toppattraktionerna här i Alabama,<br />

berättar Andrew Freear.<br />

Återbruk av material är en viktig del av Rural<br />

Studios tänkande och också nödvändigt för<br />

att hålla kostnader nere. När studion startade<br />

använde man bland annat gamla skyltar och<br />

bilglas och återbruket var en viktig del i uttrycket.<br />

Idag är uttrycket stramare och återbruk<br />

kan ta sig andra former.<br />

Det privata huset ”Christines´ house of dirt<br />

and newspaper” byggdes av block <strong>till</strong>verkade<br />

av återvunna tidningar och röd jord från Hale<br />

County. Ett torn, av afrikansk typ, fungerar<br />

både som skorsten och för naturlig ventilation.<br />

När the Antioch Baptist Church behövde<br />

rivas användes 75 procent av materialet för att<br />

bygga en ny kyrka. Det handlar också om att<br />

återbruka byggnader.<br />

– Det kan ofta vara billigare att riva men<br />

det har ett större kulturellt värde att behålla<br />

byggnaden på sin plats och renovera den.<br />

Gamla byggnader är en del av landskapet och<br />

har stor betydelse för de människor som bor<br />

här. Det finns ofta sorg förknippad med att<br />

riva byggnader och vi försöker att undvika det<br />

om det går.<br />

Sedan Rural Studio startade för fjorton år<br />

sedan av Samuel Mockbee har arbetet vuxit<br />

och etablerats och intresset för metoden växer.<br />

Besökarna är många och förtroendet hos invånarna<br />

har vuxit med åren.<br />

– De litar på oss och vi får allt större uppdrag.<br />

Samtidigt är invånarna våra största kritiker och<br />

vi måste lyssna på deras åsikter för att kunna<br />

fortsätta. Vi ber dem om att vara goda kunder,<br />

att ge input och kritik.<br />

Rural Studio har stannat kvar i Alabama.<br />

Det är också en av grundstenarna i verksamheten.<br />

Att som arkitekt vara en del av grannskapet.<br />

Att stanna kvar. n<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Andrew Freear kommer <strong>till</strong> Arkitekturdagen<br />

den 24 november. Program och<br />

anmälan på www.arkitekt.se/arkitekturdagen/2006.<br />

raLPH erSkineS<br />

nordiSka<br />

StiPendiefond<br />

Ralph Erskine <strong>till</strong>delades 1982 Wolf<br />

Foundation Prize of Arts. Prissumman<br />

avsatte han 1986 <strong>till</strong> en stipendiefond,<br />

numera stiftelse, som<br />

vart tredje år utdelar ett stipendium<br />

om 10.000 USD. <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

förvaltar fonden genom en fondstyrelse<br />

<strong>till</strong>satt av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />

stämma.<br />

Stipendiet ska utdelas <strong>till</strong> ”…en<br />

arkitekt eller annan person, företrädesvis<br />

i början av sin yrkesverksamhet,<br />

vars arbete och inriktning<br />

ska präglas av Ralph Erskines arkitektursyn”.<br />

Stipendiet ska användas<br />

”… för utbildning och forskning inom<br />

arkitektyrket”. Detta innebär att<br />

stipendiet utdelas för nyskapande<br />

inom hus- och samhällsbyggande<br />

i socialt, ekologiskt och estetiskt<br />

avseende med samtidigt beaktande<br />

av funktionella och ekonomiska aspekter<br />

samt att det byggda resultatet<br />

av stipendiats arbete främst ska ha<br />

kommit de mindre privilegierade i<br />

samhället <strong>till</strong>godo.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

ARKITEKTEN oktober 2006 2

Litet men coolt<br />

ungas bostadsdröm<br />

Påtryckargruppen Jagvillhabostad.nu kräver fler små billiga bostäder för unga vuxna.<br />

I samarbete med unga arkitekter vill de visa gubbarna i byggbranschen hur unga vill bo.<br />

Det första projektet är på gång i Huddinge. Det andra har just startat.<br />

Text: Kerstin Persson Foto: Jonte Wentzel<br />

Nätverket Jagvillhabostad.nu dyker numera<br />

upp i alla möjliga sammanhang där<br />

makthavare och byggfolk träffas. Under<br />

Almedalsveckan i Visby i augusti inbjöd<br />

de politiker och företrädare för olika<br />

intressen <strong>till</strong> sin soffa för att diskutera<br />

bostadspolitik.<br />

Nätverkets medlemmar är drivande,<br />

unga och har idéer.<br />

– Det ger goodwill att samarbeta med<br />

oss, säger Sofia Larsson, statsvetare och<br />

projektledare i Jagvillhabostad.nu. Möjligen<br />

låter hon lite ironisk.<br />

De manliga cheferna i byggbranschen<br />

har hit<strong>till</strong>s byggt för barnfamiljer och 55plussare,<br />

fortsätter hon.<br />

– De har ingen aning om hur dagens<br />

unga vill bo. Därför är de intresserade<br />

av vårt nätverk, vi är ju deras blivande<br />

kunder.<br />

Cool, häftig arkitektur, något som<br />

Ylva Westander, Sofia Larsson, Tobias Olsson från<br />

Jagvillhabostad.nu diskuterar framtida projekt med<br />

Inredningsarkitekt Katrin Greiling. Med ryggen mot<br />

kameran: Inredningsarkitekt Johannes Carlström och<br />

arkitekt Anna Roos.<br />

sticker ut, men som är litet och billigt är<br />

vad de sju tusen medlemmarna i nätverket<br />

önskar sig.<br />

En enkät bland medlemmarna, som<br />

alla är under 35 år, visar att de vill ha små<br />

lägenheter och hellre flera rum än öppna<br />

planlösningar. Låg hyra är viktigt. Liksom<br />

närhet <strong>till</strong> ett lokalt centrum. Man<br />

bor hellre utanför staden än centralt – om<br />

det ger lägre hyra. Hellre egen lägenhet<br />

än delad.<br />

Nätverket har just varit med och<br />

påverkat sitt första hus, det så kallade<br />

VillBo-huset på Klockarvägen vid pendeltågsstationen<br />

i Huddinge. Inflyttning sker<br />

i slutet av nästa år.<br />

– Mängden byggregler var en överraskning<br />

för oss, säger Sofia Larsson. Vi såg<br />

hur svårt det är att tänka nytt, både av<br />

vana och på grund av byggreglerna.<br />

Bakom huset står allmännyttiga Huge,<br />

som sökte en ung arkitekt. Efter parallellskisser<br />

valde man ett förslag av Lejla<br />

Cengic på Mondo <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Jagvillhabostad.nu satt med på alla<br />

möten där arkitekturen utvärderades och<br />

Lejla Cengic beskriver dem som oerhört<br />

drivande. Deras speciella krav var <strong>till</strong><br />

exempel att två personer, som inte är ett<br />

par, ska kunna dela sovrum i en tvåa med<br />

hjälp av avskiljbara väggar och därutöver<br />

kunna dela rum och kök. Lejla Cengic ritade<br />

ett hus med enkel volym och få hörn<br />

för att huset ska bli billigt att bygga.<br />

De minsta lägenheterna, på 33 kvm,<br />

har svårt att uppfylla länsstyrelsens krav<br />

(BBR) på minimilängd på köksutrustning<br />

och avskiljbarhet mellan sovdel och kök<br />

(vardagsrum).<br />

– Men efter flera omskisser och slimmade<br />

installationsschakt har vi fått <strong>till</strong><br />

det, tycker hon.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

Boende för unga på Klockarvägen i Huddinge. Ett hus med enkel volym och få hörn som gör det billigt att bygga. Husfasaden utnyttjas maximalt <strong>till</strong> lägenheter. Hiss och<br />

trappa ligger i husets kärna. På varje plan finns sex lägenheter, ettor och tvåor. Även de minsta lägenheterna är ljusa och har balkong. Färgglada balkonger ger fasaden<br />

ett eget uttryck. Arkitekt Lejla Cengic på Mondo.<br />

Lejla Cengic ritade enligt den gamla<br />

SIS-standarden. Men från 5 maj i år<br />

gäller en ny, som bland annat innehåller<br />

enklare regler för små lägenheter. Det är<br />

<strong>till</strong> exempel lättare att få igenom mindre<br />

kök.<br />

– Jag välkomnar lättnader. Hade vi<br />

ritat efter den nya standarden hade vi<br />

sluppit rita om våra kök i flera omgångar.<br />

Jagvillhabostad.nu är väldigt nöjda<br />

med Huddingeprojektet.<br />

– Det var spännande. Jag tror att vi<br />

<strong>till</strong>förde lite nya tankar, säger Sofia<br />

Larsson. Det gick att dra ned på kvadratmeterna,<br />

både i lägenheter och trapphus<br />

utan att det blev trist. Huge fick tänka<br />

om och införa kompisboende. Det var<br />

kul att se gubbarna tänka i nya banor!<br />

Det tycker även Henrik Örnblad i Huge,<br />

som är projektledare.<br />

– Ambitionen är att både bygga med<br />

kvalitet och <strong>till</strong> låg hyra. VillBo-huset<br />

är ett unikt projekt. Vi har byggt för<br />

kompisboende, det är mindre ettor än vi<br />

brukar ha samtidigt som vi naturligtvis<br />

måste följa alla regler.<br />

Hyran för 33 kvadratmeter blir 3.400<br />

kronor i månaden, tvåorna på 48 kvadratmeter<br />

ska kosta 4.200. Alla lägenheter<br />

får varsin liten, olikfärgad, balkong,<br />

arkitektens sätt att variera fasaden.<br />

Monteringen börjar i november (och<br />

huset handläggs fortfarande av länsstyrelsen<br />

i oktober när artikeln skrivs).<br />

Huge bygger totalt 171 lägenheter på<br />

Klockarvägen i Huddinge. VillBo-huset<br />

har 31 lägenheter och bara personer<br />

under 35 år får flytta in. Ett av de andra<br />

husen vänder sig <strong>till</strong> personer över 55 år.<br />

– Vi är nöjda med hyresnivåerna, men<br />

hade gärna sett ännu mindre lägenheter,<br />

säger Sofia Larsson i Jagvillhabostad.nu.<br />

Jagvillhabostad.nu startade som ett partipolitiskt<br />

obundet nätverk för fem år sedan av folk som tröttnat<br />

på bostadsbristen. Ett kansli på tre personer arbetar<br />

med opinionsbildning. Nätverket finansieras<br />

främst genom bidrag från Ungdomsstyrelsen men<br />

även från olika organisationer varje år.<br />

Nätverket har fyra krav:<br />

• Bygg fler bostäder.<br />

• Sälj inte ut – bygg ut allmännyttan<br />

• Inför inte marknadshyror<br />

• Inför kommunala eller regionala bostadsförmedlingar<br />

Nätverket vill utveckla en chatsida för byggbranschen<br />

och unga bostadssökande. Kanske med<br />

en arkitektdel. Byggkostnadsforum har fått en<br />

projektansökan.<br />

I Göteborg diskuterar nätverket en workshop med<br />

KAW <strong>Arkitekter</strong>.<br />

I Stockholm vill man ordna seminarium om Norra<br />

Stationsområdet <strong>till</strong>sammans med Färgfabriken<br />

– och kanske <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Mer info på www.jagvillhabostad.nu<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 27

Arkitekt Anna Roos, inredningsarkitekt Johannes Carlström och arkitekt Jens Almström från Nyréns diskuterar ett gemensamt projekt med Linn Matic och Ylva Westander<br />

från Jagvillhabostad.nu.<br />

Och det hade varit roligt med en arkitektur<br />

som sticker ut ännu mer!<br />

Chansen för detta ökar om arkitekten<br />

får vara med under processen, kommenterar<br />

Lejla Cengic.<br />

– Är arkitekten <strong>till</strong> exempel med och<br />

utformar byggelement kan man hitta ett<br />

sätt som kan vara både billigt och ge ett<br />

nytt och spännande arkitekturuttryck,<br />

påpekar hon.<br />

En erfarenhet som Jagvillhabostad.nu<br />

kan ta med sig in i nästa projekt, som redan<br />

har startat <strong>till</strong>sammans med ett gäng<br />

unga arkitekter och inredningsarkitekter i<br />

Stockholm.<br />

I våras kontaktade Pontus Pyk på Nyréns<br />

Jagvillhabostad.nu för att diskutera<br />

samarbete. Anledningen var att han hört<br />

Sofia Larsson tala i något sammanhang.<br />

Hon nappade och under hösten har samarbetet<br />

kommit igång.<br />

Tidningen Arkitekten är med en<br />

tisdagsmorgon i september när åtta unga<br />

träffas hos Nyréns på Södermalm. Det<br />

är dags för gruppens tredje möte om ett<br />

gemensamt projekt. Runt bordet sitter arkitekterna<br />

Jens Almström och Anna Roos,<br />

inredningsarkitekterna Katrin Greiling<br />

och Johannes Carlström och från Jagvillhabostad.nu<br />

deltar hela kansliet, det vill<br />

säga Sofia Larsson, Tobias Olsson och<br />

Linn Matic. Nätverksmedlemmen Ylva<br />

Westander är också med.<br />

– Vi vill ha ett coolt hus för unga under<br />

35. Ett hus som signalerar ungdom, man<br />

ska se direkt att det är något annorlunda,<br />

sammanfattar Sofia Larsson.<br />

Man pratar lite hit och dit om byggregler,<br />

potentiella byggare, önskemål och<br />

möjligheter.<br />

Diskussionen lyfter när deltagarna<br />

kommer in på sina visioner. Gruppen<br />

söker inspiration. Man skickar runt en<br />

kopia av Tomas Lauris artikel i Arkitekten<br />

0305 om de danska arkitekterna Juul<br />

og Frosts billiga, zinkplåtsklädda lådor<br />

för ungdomar i Ölby utanför Köpenhamn.<br />

Jagvillhabostad.nu har varit där och är<br />

entusiastiska.<br />

Det gäller framför allt att hitta någon<br />

som vill bygga gruppens tänkta hus.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

fakta oM ByGGreGLer<br />

Alla bostäder ska ha rum, eller möjlighet att avskilja rum,<br />

för samvaro, för vila och för matlagning/förvaring av<br />

livsmedel. Dessutom ska det finnas plats att äta, arbeta<br />

och förvara. Det ska finnas minst ett rum för personhygien.<br />

Alla bostäder som byggs ska vara <strong>till</strong>gängliga för<br />

en rullstolsburen person. Alla rum där man befinner sig<br />

mer än <strong>till</strong>fälligt ska ha fönster.<br />

För bostäder som är högst 55 m² gäller att utrymmet<br />

för samvaro kan kombineras med antingen sov- eller<br />

köksfunktionerna. Det innebär att även i de minsta<br />

lägenheterna ska det gå att få <strong>till</strong> två möblerbara och<br />

<strong>till</strong>gängliga rum, även om väggen inte måste finnas<br />

på plats från början..<br />

Som ett allmänt råd <strong>till</strong> hur funktionskraven ska uppfyllas<br />

hänvisar byggreglerna, (BBR, Boverkets Byggregler)<br />

<strong>till</strong> svensk standard 91 42 21. Måtten i standarden anger<br />

ett sätt att uppfylla kraven. Annan likvärdig lösning<br />

kan också uppfylla kraven, men inte om de innebär<br />

en lägre/sämre nivå än standardens.<br />

Byggherren ansvarar för att byggnaden uppfyller<br />

kraven. Länsstyrelsen avgör om kraven är uppfyllda<br />

innan statligt bidrag ges.<br />

I våras kom en ny standard, som bland annat innebär<br />

att köksbänkar får vara 2.40 istället för 2.80 meter i de<br />

minsta lägenheterna.<br />

I bostäder för unga och studerande kan en del funktioner,<br />

<strong>till</strong> exempel köket, minskas i de enskilda lägenheterna<br />

om det istället finns kompensation i gemensamma<br />

utrymmen.<br />

reGeLSaMLinG för ByGGande<br />

Sommaren 2006 utkom en ny BBR – lila. Förutom<br />

Boverkets byggregler innehåller den byggnadsverkslagen,<br />

(BVL) och byggnadsverksförordningen, (BVF) och<br />

utdrag ur plan- och bygglagen, (PBL) och plan- och<br />

byggförordningen, (PBF).<br />

Dessutom innehåller den läsanvisningar. Den går att<br />

ladda ned från Boverkets hemsida www.boverket.se<br />

Uppgiftslämnare: <strong>Arkitekter</strong>na Maria Heymowska,<br />

enhetschef, och Åsa Carlestam, handläggare, på länsstyrelsens<br />

i Stockholm bostadsenhet.<br />

– Det är för tidigt att börja rita redan nu, säger<br />

arkitekten Jens Almström. Vi har bra idéer<br />

och kunskap från er enkät. Vi borde börja med<br />

att ta fram ett gemensamt material, som vi kan<br />

presentera för en eventuell byggare. Vi behöver<br />

hitta någon som är med på att huset ska vara<br />

något extra.<br />

– Ikano Bostäder vill samarbeta med oss.<br />

HSB kanske? De har både bostadsrätter och<br />

hyresrätter. Jag tror vi hittar någon, säger Sofia<br />

Larsson.<br />

Fulla av <strong>till</strong>försikt bokar de in nästa möte<br />

om fjorton dar. n<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 2

sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

Foto: Nikolaj Alsterdal<br />

Utställningen Älvmageddon på Arkitekturmuseet<br />

av göteborgskontoret Zork<br />

visar fem visioner, eller låt oss kalla det<br />

optimistiska dystopier, som de gjort för<br />

att stimulera <strong>till</strong> diskussioner om stadens,<br />

och därmed världens, framtid. Zork<br />

reflekterar över möjliga framtidsscenarier<br />

och visar några helt konkreta lösningar på<br />

hur vi kan göra om några av de klimathot,<br />

som faktiskt de flesta klimatforskare nu<br />

är överens om existerar, blir verklighet.<br />

Zork möter hotet om katastrofen med<br />

fakta och humor. Så att vi inte ska titta<br />

bort? Staden som ställs på styltor för att<br />

undvika vattenmassor har fått sjumilastövlar<br />

på fötterna. En sorts Noaks Ark,<br />

en självförsörjande stad med bostäder,<br />

affärer, skolor med mera, omgiven av ett<br />

skal av ett slutet ekosystem, sänds ut att<br />

flyta på vattnet när det har tagit över jorden.<br />

En haj simmar hotfullt runt skalet.<br />

Håll koll på:<br />

Noaks Ark går under jord<br />

Älvmageddon<br />

Av arkitektkontoret Zork<br />

Utställning på Arkitekturmuseet Stockholm<br />

Till den 3 december<br />

I en självförsörjande stad, inklädd med natur, ett<br />

renande ekosystem, tvingas vi flyta iväg när vattnet<br />

svämmar över. Ett av Zorks dystopiska förslag.<br />

Eller ska vi gräva oss under<br />

marken när miljöförstöringen<br />

har gjort jorden obeboelig?<br />

Marken är grå och de människor<br />

som tar sig upp bär skyddsdräkter.<br />

Skrangliga hissar för<br />

oss ner i den underjordiska<br />

staden. Därinne rör sig människorna<br />

i trånga gångar, som<br />

i de kristnas underjordiska<br />

katakomber i Kappadokia i nuvarande<br />

Turkiet där de kristna<br />

gömde sig undan förföljelse.<br />

De lekfulla modellerna tar<br />

ämnet på allvar och förmedlar<br />

en skräckslagen syn på vår<br />

framtid. Och Zork delar den<br />

med många klimatforskare.<br />

Fakta presenteras vid varje<br />

förslag i form av urklipp från<br />

artiklar och utvalda uppgifter.<br />

Stiger vattennivån en meter i<br />

Bangladesh får vi 40 miljoner<br />

nya flyktingar. FN förutspår 50<br />

miljoner miljöflyktingar <strong>till</strong> år<br />

2010. I Sverige <strong>till</strong>förs kretsloppen<br />

varje år 30 miljoner ton miljö- och<br />

hälsofarliga ämnen. Om tio år är de flesta<br />

glaciärer i Alperna borta. Om hundra<br />

år är polarisarna försvunna. Växthuseffekten<br />

gör att Golfströmmen kan komma<br />

att stanna inom 200 år vilket ger istid i<br />

Skandinavien.<br />

Här finns också en vemodig ton, en<br />

sorg över mänsklighetens öde. ”Det var<br />

den gamla damen i lägenheten längst<br />

ner som hade märkt det först och tryckt<br />

på alarmknappen. Allt liv och rörelse<br />

på spångarna upphörde och alla stod<br />

som förstenade/…/Långsamt såg de sina<br />

gamla liv försvinna under vattenytan.”<br />

Utställningen kräver någon sorts insikt<br />

om att hoten är reella. I annat fall riskerar<br />

Zork att inte bli tagna på allvar. Den<br />

humoristiska tonen och lite slarviga och<br />

lekfulla modelltekniken andas Archigram<br />

men medan den brittiska arkitektgruppen<br />

Missa inte OMA, Cameron Sinclair, Ocean North, MVRDV,<br />

Alain de Botton och FOA. Den 24 november kommer de alla <strong>till</strong><br />

Arkitekturdagen som i år hålls på Nalen i Stockholm.<br />

Se www.arkitekt.se/arkitekturdagen/2006.<br />

Med både humor och vemod ackompanjerar Zork sina modeller med<br />

text om hur klimatförändringar hotar civilisationen. Stad på styltor<br />

har fått sjumilastövlar.<br />

på 60-talet vittnade om en optimistisk<br />

framtidssyn blir Zorks förslag en påminnelse<br />

om något vi inte vill kännas vid.<br />

Vi öppnar ögonen för de glada modellerna<br />

när vi blundar över mediernas<br />

uppgifter. Men det är förstås inte realistiskt.<br />

Förslagen visar snarare: Se, så här<br />

kan vi inte göra. För vi har ingen som<br />

helst förberedelse för en naturkatastrof<br />

av sådana här mått. Vi vet inte vad vi ska<br />

göra med de miljöflyktingar som kommer.<br />

Vi har inte förberett någon Noaks Ark,<br />

vi kan inte krypa ner i några skyddsrum.<br />

Det finns ingen stad på styltor att klättra<br />

upp i när vattnet kommer.<br />

Zork grundades 2004 av arkitekterna<br />

Anders Holmer och Kristina Dalberg. De<br />

vill med sin arkitektur uppmuntra <strong>till</strong><br />

visionär arkitektur och social debatt.<br />

Nina Gunne<br />

0 ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Bild: Zork

Alla tävlingsförslag kring <strong>till</strong>byggnaden av Asplunds Stadsbibliotek visas på<br />

den utställning som öppnar den 24 november på fd postterminalen på Klarabergsgatan<br />

i Stockholm. Åtminstone 1.000 bidrag väntas. Utställningen öppnar<br />

för allmänheten den 24 november. Därifrån kan man gå direkt <strong>till</strong> Nalen där<br />

Arkitekturdagen hålls samma dag.<br />

De vägrar upprepa sig<br />

el Croquis 129/130<br />

Tema, Herzog & de Meuron<br />

El Croquis har följt Herzog<br />

& de Meurons karriär tätt inpå<br />

från början. Det senaste numret<br />

behandlar den schweiziska duons<br />

bedrifter från 2002–2006. I den<br />

inledande intervjun med Jacques<br />

Herzog skymtar deras utveckling<br />

fram. Restriktionerna som<br />

kantade de första åren och som<br />

hindrade dem från att spela ut<br />

hela registret, jämfört med att de<br />

idag väljer bort 97 procent av de<br />

uppdrag de erbjuds <strong>till</strong> förmån för de mest utmanande.<br />

Det låter som en skillnad mellan natt och dag. Men<br />

är det knappast. Flera av de nya projekt som hävdar<br />

sig bäst kan beskrivas som traditionella Herzog & de<br />

Meuron-projekt, som de mäktiga arenabyggnaderna<br />

i Peking och i München, Prada-butiken i Tokyo, De<br />

young-museet i San Francisco, eller Laban danscenter<br />

i London. Det är ornamentik av bästa märke. Och en<br />

materialbehandling som spelar skjortan av arkitektvärlden.<br />

Om man ska tro på arkitekturfotografi erna.<br />

I de verk där de experimenterar formmässigt, söker<br />

annorlunda in- och utbuktningar, är de också ett<br />

arkitekturkontor på glid. Det är som om de fasader<br />

som var ornamentik slår över <strong>till</strong> dekorativa skal. Det<br />

färgar också av sig på inredningarna som decimeras<br />

<strong>till</strong> ytskikt. Vissa egenskaper har gått förlorade. Det<br />

är inte längre möjligt att göra projekt som vi en gång<br />

gjorde dem, förklarar Jacques Herzog. Tidens gång är<br />

tidens gång. Något fi nns inte där längre. Något annat<br />

har tagit dess plats.<br />

Lägger man alla de El Croquis om Herzog & de<br />

Meuron sida vid sida bildar de ett enastående kartotek<br />

över det senaste årtiondets arkitektur. Från första<br />

stund fi nns känslan av att de är på glid där. Den har<br />

alltid varit en del av Herzog & de Meurons arkitektur,<br />

inser jag. Rörelsen bort, en vägran att upprepa sig.<br />

Mer än andra egenskaper är det den som framstår som<br />

styrkan i deras verksamhet. Att de aldrig tvekar om att<br />

ifrågasätta sig själva. Att de alltid har varit redo att gå<br />

vidare. Inget annat europeiskt arkitektkontor har under<br />

samma period hållit en lika hög nivå i ett lika stort<br />

antal byggnader. Deras mästerverk är många.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Tomas Lauri<br />

Lysande vandring i Alingsås<br />

Ljus i alingsås<br />

Till den 29 oktober<br />

Samarbete ligger i tiden, iallafall inom arkitektur, design och<br />

planering, och årets Future Design Days den 13–14 november har<br />

underskriften ”Share”. Till Stockholmsmässan kommer arkitekten<br />

Jean Marie Massaud, modedesigner Issey Miyake, designetnografen<br />

Kelly Goto med fl era.<br />

Blått ljus andas över en bakgård<br />

i Alingsås, blir långsamt<br />

starkare och svagare. Genom<br />

det blå skär rispor av vitt ljus<br />

och lyser upp detaljer i rummet<br />

mellan Sparbanken och konsthallen.<br />

Längs med den lilla ån<br />

skymtar en jolle, en cykel under<br />

vattnet, en stig på andra sidan<br />

vattnet, belyst av färger i en<br />

stämningsfull vandring runt<br />

staden. En ”lägereld” skymtar<br />

längst bort på en av huvudgatorna,<br />

gjort av tusentals LEDlampor<br />

som programmerats att<br />

”fl addra” som eldsfl ammor.<br />

Skymningen är skonsammare<br />

i Alingsås i höst än i många andra<br />

städer. För sjunde året i rad<br />

anordnades i slutet av september<br />

en ljusworkshop och sedan dess<br />

lyses fem platser upp av ljusinstallationer.<br />

Grupper av studenter,<br />

arkitekter och konstnärer<br />

har letts av några av världens<br />

stora ljusarkitekter, bland andra<br />

Keith Bradshaw, ljusarkitekten<br />

bakom bland annat Operan i<br />

Köpenhamn.<br />

Tills ljusutställningen stänger<br />

den 29 oktober väntas 50.000<br />

besökare komma <strong>till</strong> Alingsås<br />

för att gå ljusvandringen genom<br />

staden. Längs med Kungsgatan<br />

visar svenska belysningsföretag<br />

samtidigt sina produkter i en<br />

egen utställning.<br />

Arkitekten Michael F. Rohde och feng shui-konsulten Thomas Braedikow<br />

driver ljus- och arkitekturföretag i Berlin och var en av ledarna<br />

i ljusworkshopen i Alingsås inför utställningen Ljus i Alingsås. De<br />

skapar en konstgjord ”lägereld” vid scoutstugan vid järnvägen.<br />

Foto: Robert Persson<br />

Nina Gunne<br />

Mer om<br />

ljusarkitektur<br />

i nummer<br />

12.2006

sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

PPP och ägarlägenheter på fastighetsmässa<br />

Business arena, fastighetsmässa<br />

20–21 september<br />

Clarion Hotel, Stockholm<br />

Utvidgat samarbete mellan offentligt<br />

och privat i stadsplaneringen och nytt<br />

privatkapital på bostadsmarknaden genom<br />

ägarlägenheter var några av ämnena<br />

på fastighetsmässan Business Arena som<br />

hölls i Stockholm veckan efter valet.<br />

Vid ett av seminarierna fick fallet<br />

Birmingham stå modell för hur privata<br />

insatser genom kommunens medvetna<br />

strategier kan komma det allmänna <strong>till</strong><br />

godo. Den fysiska planeraren Mike Taylor<br />

berättade om hur Birmingham fram <strong>till</strong><br />

slutet av 1980-talet var en <strong>till</strong>verkningsindustristad,<br />

en 80 hektars stadskärna<br />

innanför en ring av åttafilig motorväg, ett<br />

ingenjörsverk i Los Angeles-anda. När<br />

industrikrisen kom insåg staden att något<br />

måste göras för att locka dit andra företag<br />

som kunde ersätta alla de jobb som försvunnit.<br />

Att bryta betongringen och göra<br />

staden mer gångvänlig var prio ett. Kommunens<br />

strategi var, enkelt sagt, att själva<br />

investera i ett stort konferenscenter, ett<br />

tvåmiljardersprojekt, för att få fart på de<br />

privata investeringarna. Genom politisk<br />

styrning av markanvändningen har man<br />

nu både offentliga gator, torg och en stor<br />

stadspark som alla <strong>till</strong>handahålls av den<br />

privata sektorn.<br />

– Vi har inte sålt ut det offentliga! Den<br />

privata sektorn bidrar <strong>till</strong> allmänhetens<br />

Fredrik Mattson tar över stafettpinnen<br />

Designduon David & Martin lämnar den 18 oktober<br />

över pinnen i Designstafetten #6 <strong>till</strong> arkitekten<br />

och möbelformgivaren Fredrik<br />

Mattson. I kulturdepartementets<br />

entré visar Fredrik Mattson<br />

fåtöljen Snooze (i samarbete<br />

med Stefan Borselius) och<br />

Innovation C,<br />

en möbel med<br />

många sittmöjligheter.<br />

Båda produceras<br />

genom<br />

Blå Station.<br />

Håll koll på:<br />

bästa! Det blir en win-winsituation, deklarerade<br />

Mike Taylor.<br />

Det svenska regeringsskiftet innebär<br />

en positivare inställning <strong>till</strong> PPP-projekten<br />

(Private/Public partnership), gissade<br />

den avgående NCC-vd:n Alf Göransson<br />

vid nästa seminarium, där det var dags<br />

att diskutera bostadsmarknaden. Anders<br />

Kupsu, vd för Skanskas bostadsutveckling<br />

i Norden, fortsatte med att hoppas<br />

på att regeringsskiftet i längden leder <strong>till</strong><br />

ett ökat inslag av sunt bondförnuft, att<br />

överpolitisering i form av att hyresrätt är<br />

vänster och bostadsrätt höger ersätts med<br />

en mer pragmatisk syn, där efterfrågan<br />

får styra vad som ska byggas.<br />

När det var dags att diskutera bostadsfinansiering<br />

var det allmännyttiga MKB:s<br />

vice vd Haqvin Svensson som poängterade<br />

att hyresrätter är en förädlad, exklusiv<br />

boendeform och att människor med<br />

låga inkomster borde äga istället. Ulrika<br />

Francke, vd för SBC var inne på samma<br />

linje. Avskaffa bostadsproduktionsstöd<br />

men utveckla enskilda bostadsbidrag för<br />

att hjälpa de ekonomiskt svaga att komma<br />

åt de billigaste bostäderna, det vill säga<br />

bostadsrätter från 1970-talet, menade hon.<br />

Per Åke Eriksson, vd för Fastighetsägarna<br />

i Sverige, konstaterade att statens<br />

finanser inte räcker för att rusta upp<br />

Färgfabriken tittar på hela Stockholms region i projektet<br />

Urban Turntable som fortsätter under hösten – nu med mer<br />

konkreta förslag. Den 24–26 oktober hålls workshop och<br />

den 2 november öppnar utställningen på samtidslaboratoriet<br />

i Liljeholmen.<br />

Den nya lagen om tredimensionell fastighetsbildning<br />

bäddar <strong>till</strong> exempel för möjligheten att spränga<br />

in ägarlägenheterna i ett flerbostadshus med hyres-<br />

eller bostadsrättslägenheter.<br />

miljonprogrammet och därför måste man<br />

locka in privat kapital. Ägarlägenheter, en<br />

boendeform som idag inte finns i Sverige,<br />

lyder ett svar på problemet, menade Per<br />

Åke Eriksson och fler med honom.<br />

– Det är lätt att hitta hyresrätt i andra<br />

länder. Ägarlägenheter lockar privat kapital,<br />

folk äger lägenheter som de hyr ut, sa<br />

Per Åke Eriksson.<br />

MKB:s Haqvin Svensson höll med<br />

om att det krävs förnyelse för att få in<br />

riskkapital. Han ser gärna ägarlägenheter<br />

insprängda i regelrätta hyreshusprojekt,<br />

inte minst för integrationens skull.<br />

– Våra hyresgäster drömmer om villa,<br />

de drömmer om eget ägande. Om vi säljer<br />

vissa lägenheter <strong>till</strong> dem som vill kan de<br />

bli förebilder för fler människor att ta<br />

kontroll över sina egna liv, sa han.<br />

Annika Jensfelt<br />

Konstfack i Shanghai<br />

Konstfack ställer ut fyra magisterarbeten på<br />

International Students’ Exhibition of Shanghai<br />

Biennale 2006. Biennalen pågår <strong>till</strong> 5 november<br />

och temat är Hyper Design. Konstfack har nu<br />

också fått erbjudande om att arrangera ett Stockholms<br />

torg vid världsutställningen i Shanghai,<br />

Expo 2010. Temat för utställningen – som pågår<br />

i sex månader och beräknas dra <strong>till</strong> sig 70 miljoner<br />

besökare – är hållbar utveckling av städer,<br />

med fokus på människa och natur i harmoni, ett<br />

område där Sverige ligger långt framme.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

Snabbsnack på japanskt vis blir det när Svensk Form ordnar ”Pecha-<br />

Kucha” den 15 november. Varje deltagare har 20 sekunder och 20 bilder<br />

på sig att förmedla sitt budskap. Det går bra att både sjunga, dansa och<br />

tala. Svensk Form, Skeppsholmen, Stockholm klockan 18.<br />

Livsstilsguide för arkitekters ökade ansvar<br />

the architecture of<br />

happiness<br />

Alain de Botton<br />

hamishhamilton<br />

I hemlandet<br />

Storbritannien<br />

har fi losofen Alain<br />

de Botton fått stort<br />

utrymme som<br />

arkitekturtänkare.<br />

Hans ”Architecture<br />

of happiness” har varit en försäljnings-<br />

försäljnings-<br />

succé. Han har följt upp den med TV-program<br />

om arkitektur, där han på ett ibland<br />

devot sätt försöker upprätta arkitekturen.<br />

För upprättelse är vad det är frågan om.<br />

Arkitekturen är en alldeles för genomgripande<br />

del av vardagen för att bara vara en<br />

angelägenhet för en sluten krets. Den är<br />

inget som får pågå i marginalen, enligt de<br />

Botton. Snart kommer boken på svenska<br />

(Brombergs förlag) och TV planerar att<br />

köpa in hans serie för BBC.<br />

De Bottons är, även om han i sina<br />

eleganta meningar gör sitt bästa för att<br />

Innehåll<br />

SAMMANFATTNING – DEL 2 ..................................... sid 5<br />

Fem lag i dialog gav ny plan<br />

DEL 2 – FÖRSLAG, KONSEKVENSER<br />

Göteborgs stadsbyggnadskontor<br />

har 6. nu presenterat HELHETEN en första plan över<br />

Södra Älvstranden.<br />

Det kan bli bad i Göta Älv, fl er<br />

skärgårdsbåtar, fl er offentliga mötes-<br />

7. ROSENLUND – STORA BOMMEN<br />

platser, bostäder i blandad bebyggelse<br />

längs Skeppsbron och ny spårväg.<br />

Planen är en syntetisering av Dialog<br />

Älvstranden som påbörjades den 15<br />

februari 2005. I Göteborgs-Posten och<br />

8. STORA BOMMEN<br />

på stadsbyggnadskontorets hemsida<br />

kunde Göteborgs invånare fi ck lämna<br />

synpunkter och idéér kring Älvstrandens<br />

framtida utveckling.<br />

9. STORA BOMMEN – LILLA BOMMEN<br />

Fem lag fi ck sedan ta hand om<br />

materialet och samtidigt titta på de<br />

tidigare planer som funnits. Stadsbyggnadskontoret<br />

har sedan använt<br />

lagens 10. förslag GENOMFÖRANDE för att ta fram ett första<br />

program, underlag för detaljplanen<br />

som görs under 2007.<br />

– Lagens förslag har varit rätt<br />

spretiga och det har varit svårt att<br />

sammansmälta dem, berättar arkitekt<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

MÅLBILD ..................................................................... sid 5<br />

6.1 Orientering ........................................................ sid 6<br />

6.2 Allmän karaktär/identitet ................................... sid 8<br />

6.3 Övergripande struktur ....................................... sid 9<br />

6.4 Huvudsaklig mark- och vattenanvändning ........ sid 12<br />

7.1 Orientering ........................................................ sid 14<br />

7.2 Allmän karaktär/identitet ................................... sid 15<br />

7.3 Struktur allmänna platser .................................. sid 15<br />

7.4 Bebyggelsestruktur ........................................... sid 15<br />

7.5 Trafi kstruktur ..................................................... sid 16<br />

7.6 Parkering .......................................................... sid 16<br />

8.1 Orientering ........................................................ sid 17<br />

8.2 Trafi knod ........................................................... sid 17<br />

8.3 Informationspunkt, mötesplats .......................... sid 17<br />

8.4 Stora Hamnkanalen .......................................... sid 17<br />

9.1 Orientering ........................................................ sid 18<br />

9.2 Allmän karaktär/identitet ................................... sid 18<br />

9.3 Struktur allmänna platser .................................. sid 18<br />

9.4 Bebyggelsestruktur ........................................... sid 19<br />

9.5 Trafi kstruktur ..................................................... sid 19<br />

9.6 Parkering ........................................................... sid 19<br />

10.1 Älvstrandsmodellen ........................................... sid 20<br />

10.2 Etapper ............................................................. sid 20<br />

10.3 Behovsbedöming MKB ..................................... sid 20<br />

10.4 Temporära åtgärder .......................................... sid 21<br />

11. FORTSATT ARBETE ........................................ sid 21<br />

12. LITTERATUR .................................................... sid 21<br />

4<br />

undvika direkta konfrontationer, tydlig<br />

med vad som är dåligt inom arkitektur.<br />

Den stora boven är Le Corbusier. De<br />

Botton lägger ett löjets skimmer över<br />

honom. Villa Savoye var illa byggd och<br />

inte alls anpassad efter beställarfamiljen,<br />

inte heller hans arbetarbostäder fungerade<br />

och hans planer för Paris innerstad<br />

var teknokratiska. Le Corbusier förefaller<br />

vara endimensionell, en visionär utan<br />

markkontakt.<br />

Alain de Bottons mission är kommunikation<br />

och psykologi. Om det har han<br />

åtskilligt att säga. Det är arkitekturens<br />

roll i informationssamhället han tecknar.<br />

Den är bärare av budskap. ”Det vi måste<br />

fråga oss är hur en vacker byggnad kan se<br />

ut”, slår han fast redan inledningsvis.<br />

Han är ingen motståndare <strong>till</strong> samtida<br />

och modern arkitektur. Så länge den<br />

förhöjer livskänslan, är han där och hyllar<br />

den. Han <strong>till</strong>bakavisar att en speciell<br />

Program för detaljplaner<br />

Södra Älvstranden<br />

stil eller att objektiv skönhet fi nns, men<br />

erkänner att vissa fakta ändå delas av den<br />

lyckliga arkitekturen. Elegans, samman-<br />

Läsanvisning Del 2<br />

Del 2 - Förslag, Konsekvenser bygger på tidigare<br />

planering och de parallella stadsanalyser som<br />

genomförts under hösten 2005. Varje avsnitt<br />

Lennart Widén inleds med på utvärderingsgruppens Göteborgs stadsrekommendabyggnadskontor.tioner särskilt Lagen markerade. resonerar Utvärderingsgruppens olika<br />

rapport i sin helhet fi nns som särskild bilaga.<br />

och är olika i sakinnehåll. Men det<br />

Programmet skall ses som ett diskussionsunder-<br />

fi nns också likheter mellan dem.<br />

lag.<br />

I den plan som nu presenteras syns<br />

Efter samrådet revideras programmet och förs<br />

exempelvis <strong>till</strong> kommunfullmäktige Lag ”Barn och för godkännande. Ungdoms” Pro-<br />

förslag <strong>till</strong> grammet ett bad blir ej i juridiskt Göta bindande, Älv. Lag men utgör en<br />

vägledande inriktning för det fortsatta planarbe-<br />

White vill tet. lämna Packhusplatsen öppen,<br />

omgiven av de gamla Redarpalatsen,<br />

ett förslag Bilagor: som SBK också tar <strong>till</strong><br />

sig. 1. Samrådsredogörelse, steg 1<br />

2. Utvärdering av parallella stadsanalyser<br />

Flera lag 3. Utvärdering har föreslagit processen, dels CTH 2006 bostäder<br />

3. Parkerings-PM, del 1, P-bolaget 2003<br />

längs Skeppsbron, dels fl er mötesplat-<br />

4. Parkerings-PM, del 2, P-bolaget 2003<br />

ser och parker 5. Geotekniskt med PM, stor WSP <strong>till</strong>gänglighet<br />

2003<br />

6. PM Buller och vibrationer, WSP 2006<br />

för allmänheten.<br />

7. MKB Götatunneln, Vägverket 1997<br />

– Lagen har fått oss att vidga våra<br />

vyer, säger Programmet Lennart har Widén. framställts av Jag Stadsbyggnads- tror<br />

kontoret. Arbetet har bedrivits i två intressent-<br />

att alla lag ska känna igen sina idéer i<br />

planen.<br />

på Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveck-<br />

Nu lämnas ling AB och den Länsstyrelsen <strong>till</strong> byggnadsnämn-<br />

har medverkat.<br />

den för beslut om samråd.<br />

Bilder och illustrationer där ej annat anges:<br />

Läs mer Stadsbyggnadskontoret.<br />

om de olika lagen och de-<br />

Flygbilder: Flygare Palmnäs<br />

ras förslag på www.alvstaden.se.<br />

Kom och lyssna eller bli medlem i det nybildade <strong>Arkitekter</strong> Utan Gränser, när<br />

lokalförening Stockholm träffas den 9 november kl 18. Ett första möte för att<br />

diskutera hur och med vad föreningen ska jobba. Plats <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>, Wirwachs<br />

Malmgård, Ansgariegatan 5, Stockholm. www.arkitekterutangranser.se<br />

grupper (fastighetsägare och verksamma inom<br />

området) samt en arbetsgrupp. Referensgrupper<br />

© STADSBYGGNADSKONTORET Nina 2006 Gunne<br />

Lundbyvass<br />

hang, självkännedom och balans är några<br />

av de egenskaper han framhåller i kapitlet<br />

”Arkitekturens dygder”. Centralt för arkitekturen<br />

är förhållandet mellan ordning<br />

och variation, poängterar han. Det är att<br />

viktigt att arkitekturen är en del av en<br />

ordning och att den inom den varieras.<br />

De radhus som W 8:s stadsplan har lagt<br />

grunden <strong>till</strong> i Amsterdam är ett lyckat exempel<br />

på hur dessa två sidor kombineras.<br />

”Architecture of Happiness” är på sätt<br />

och vis en livsstilsguide med uppsåt att<br />

förändra sättet vi ser på vår omgivning.<br />

Men för arkitekter är den mer en guide i<br />

ansvar. De Bottons grundtes är att skönheten<br />

är något som går att förklara och<br />

försvara. <strong>Arkitekter</strong>na kan inte stänga in<br />

sig i ett kollegialt skåp. De borde koncentrera<br />

sig på vad arkitekturen berättar för<br />

omgivningen. Då skulle fokus vara på de<br />

värden som vi alla vill leva efter snarare<br />

än bara på hur vi vill att saker ska se ut.<br />

Ett tankeväckande budskap.<br />

Tomas Lauri<br />

Alain de Botton är en av föreläsarna på Arkitekturdagen<br />

den 24 november.<br />

Heurlins plats<br />

Järntorget<br />

Göta älv<br />

Stora Bommen<br />

Stenpiren<br />

Skeppsbron<br />

Esperantoplatsen<br />

Rosenlund<br />

Frihamnspiren<br />

St. Badhusgatan<br />

Packhusplatsen<br />

Otterhällan<br />

Kvarnberget<br />

Smedjegatan<br />

St. Hamnkanalen<br />

Lilla Torget<br />

Magasinsgatan<br />

Operan<br />

S:t Eriksgatan<br />

Kronhusgatan<br />

Postgatan<br />

N. Hamngatan<br />

S. Hamngatan<br />

V. Hamngatan<br />

Programområdet Vit linje = Programområdets i Göteborg, gräns Södra Älvstranden<br />

Lilla Bommen<br />

Torggatan<br />

Ö. Hamngatan

sett, LÄst, HÖrt<br />

Redaktör: Nina Gunne<br />

nina.gunne@arkitekt.se<br />

Foto: Kerstin Ragab Palestinsk<br />

<strong>Arkitekter</strong> förvaltar livet mellan husen<br />

I september arrangerade Center for<br />

public space research i Köpenhamn konferensen<br />

Public Spaces – Public Life. Konferensen<br />

sammanföll med att Jan Gehl gick<br />

i pension från posten som centrets ledare.<br />

Med boken Livet mellan husen har Gehl<br />

påverkat arkitektstudenter över hela världen<br />

under flera decennier. Boken bygger<br />

på de studier av stadsliv som påbörjades i<br />

Köpenhamn redan på 60-talet. Staden har<br />

dragit lärdom av kunskaperna och kan<br />

därför visa upp ett blomstrande stadsliv.<br />

Livet i staden var det nav som konferensen<br />

kretsade runt, men det begrepp som<br />

kanske användes flitigast var management.<br />

Management handlar om genomförandet:<br />

en bra planeringsprocess, en bra byggprocess<br />

och en bra förvaltningsprocess.<br />

Köpenhamns handlingsplan för stadsrummet<br />

ger konkreta exempel på management<br />

som metod för stadsförnyelse. Planen<br />

bygger på tre teman: En beslutsprocess<br />

där dialogen med politiker, invånare<br />

och byggherrar ska stärkas; Strategi med<br />

Bejublad som en uppburen författare<br />

blev den palestinska arkitekten Suad<br />

Amiry på höstens bok- och biblioteksmässa<br />

i Göteborg och senare på Kulturhuset i<br />

Stockholm. Trots att hon bara publicerat<br />

ett enda skönlitterärt verk.<br />

Hennes bok Sharon och min svärmor<br />

Suad Amiry, arkitekt, författare och grundare av<br />

Riwaq, som värnar om Palestinas byggda kulturarv.<br />

Med svenskt bistånd betalar Riwaq en arbetslös<br />

befolkning som bygger med lokala material.<br />

Håll koll på:<br />

hela staden i fokus, inte bara de<br />

centrala delarna; Kvalitet. Mer<br />

stadsrum för pengarna är målet<br />

för kvalitetsarbetet. Det innebär<br />

inte hög kvalitet överallt, utan<br />

framförallt rätt kvalitet. Man<br />

arbetar med konceptet ”enkelt<br />

och billigt” för att göra små förändringar<br />

som kan ge stor effekt.<br />

Man betonar kopplingen mellan<br />

investering och framtida drift för<br />

att få hållbarhet i byggandet.<br />

Jag funderar på varför inte<br />

arkitekturdebatten handlar mer om hur<br />

arkitektur skapas när människor tar den i<br />

bruk. Särskilt svårbegripligt är det när det<br />

gäller landskapsarkitekturen eftersom kåren<br />

ofta finns på plats när människor tar<br />

gator, torg och offentliga parker i anspråk.<br />

Landskapsarkitekter arbetar som förvaltare<br />

och intervenerar i miljöerna genom<br />

<strong>till</strong>ägg och förändringar. De prioriterar<br />

skötsel och arrangerar events. Men hela<br />

processen där människors upplevelse av<br />

arkitekt på bokmässan<br />

är en dråplig och skarpsinnig berättelse<br />

om livet utom- och inomhus under Israels<br />

belägring av Ramallah. Den yttre belägringen<br />

stod soldaterna för. Den inre hennes<br />

90-åriga svärmor.<br />

En ny bok är på gång. Den handlar om<br />

väninnor i klimakteriet. Politiken finns<br />

mellan raderna.<br />

Hinner du ta hand om Riwaq, undrade<br />

jag när vi träffas efter hennes föreläsningar,<br />

där hon som en god, gammaldags<br />

berättare trollband oss med sina historier.<br />

Jo, nio månader om året arbetar hon i<br />

Ramallah för Riwaq, Centre for Architectural<br />

Conservation. Tre månader bor<br />

hon i Neapel och skriver åt sin italienska<br />

förläggare.<br />

Suad Amiry har också medverkat i<br />

flera böcker om palestinsk arkitektur.<br />

I femton år har Riwaq dokumenterat<br />

och renoverat många vackra gamla hus<br />

i palestinska städer. Men de hårt kringskurna<br />

möjligheterna att röra sig i Palestina<br />

försvårar arbetet. Det är <strong>till</strong> exempel<br />

svårt att importera kraftiga träbjälkar <strong>till</strong><br />

de gamla stadshusen. Suad och hennes<br />

Konstfack har samarbetat med Psykologiska institutionen<br />

vid Stockholms universitet. Resultatet av projektet visas på<br />

utställningen Visuella världar 2 <strong>till</strong> den 17 november. Konstfack,<br />

Tellusgången 2, Telefonplan.<br />

Slottsträdgården i Malmö är en plats där besökare<br />

<strong>till</strong>åts att sätta och ta med sig intryck.<br />

Foto: Tim Delshammar<br />

miljöer formas genom ett samspel mellan<br />

brukare, miljö och de som förvaltar och<br />

utvecklar miljöerna faller på ett beklagligt<br />

sätt vid sidan om debatten. Tyvärr ges<br />

den inte heller särskilt mycket utrymme<br />

på landskapsarkitektprogrammet.<br />

Tim Delshammar<br />

Landskapsarkitekt , lärare och forskare vid SLU Alnarp<br />

kollegor på Riwaq ger inte upp.<br />

– Separationsmuren hindrar palestinier<br />

från att arbeta i Israel. Bönder kan inte<br />

nå drygt en miljon olivträd på palestinsk<br />

mark. Folk svälter. Vi ser <strong>till</strong> att skapa<br />

arbete och inkomst på en mycket fattig<br />

landsbygd.<br />

Riwaq anställer folk lokalt för att återställa<br />

förfallna offentliga hus. Istället för<br />

de fula betonghus som uppförs i största<br />

hast ser Riwaq <strong>till</strong> att byggnaderna får en<br />

arkitektur i sten och kalk som stämmer<br />

med omgivningen. Här kommer Sverige<br />

in i bilden.<br />

Riwaqs största bidragsgivare sen 1995<br />

är det svenska biståndsorganet Sida.<br />

50.000 byggnader i flera hundra palestinska<br />

byar och städer är nu registrerade och<br />

inventerade med pengar från Sida.<br />

Agneta Danielsson är Riwaqs handläggare<br />

på Sida i Stockholm. Hon är mycket<br />

nöjd med att Riwaq skapar sysselsättning<br />

på landsbygden.<br />

Minst tre år <strong>till</strong> är Riwaq garanterat<br />

ekonomiskt stöd från Sverige.<br />

Kerstin Påvall Ragab<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

Design- och konstruktionsdagen den 20 november riktar sig <strong>till</strong><br />

arkitekter, ingenjörer och konsulter inom byggbranschen. Visionära och<br />

högaktuella föredrag om arkitektur & teknik i förening för nya utmaningar.<br />

Mingel och enkel förtäring. Plats Chalmers kårhus, Runan, kl 13. Anmälan:<br />

lisbeth.trygg@chalmers.se. www.konstruktionscentrum.chalmers.se<br />

KRöNIKA DAN HALLEMAR<br />

Mer magi i<br />

landskapsarkitektur<br />

Jag läser om ett nytt projekt som Statens Konstråd<br />

producerat. Det är en gård på en gymnasieskola i Motala.<br />

Förslagsställarna landskapsarkitekten Håkan Johnsson<br />

och konstnären Backa Karin Ivarsdotter förklarar: ”Idén<br />

bakom denna utsmyckning är att fånga den magi som vi<br />

både upplevde under den tid vi gick på gymnasiet.”<br />

Det är fantastisk läsning. Magi. Gymnasiet.<br />

Det får mig att fundera på om just det här lite sentimentala<br />

tonfallet hade varit möjligt i ett rent landskapsarkitekturprojekt.<br />

Eller är det konstnären i projektet som släppt<br />

det fritt?<br />

Det talas inte sällan om magi och poesi i trädgårdssammanhang.<br />

På ett sätt som blivit nästan slentrianmässigt<br />

pratar man pioner eller rosmarin med mjuk röst och metaforer.<br />

Det är <strong>till</strong>åtet. Det är också intressant att fundera<br />

över vad som är <strong>till</strong>åtet inom ramen för ett yrke.<br />

Var går gränserna?<br />

”Känslan vi vill få fram är en magisk plats”, skriver<br />

Johnsson och Ivarsdotter avslutningsvis. Magister Magi.<br />

Varför inte. Men varför så sällan? Landskapsarkitektur är<br />

en duktig konstform. Det finns några envisa som försöker<br />

ta sig ur det jordnära. Som Monika Gora. Och hon får<br />

också berättigad uppmärksamhet i medierna. Vore inte det<br />

här ett exempel att följa. Mer magi i språket och <strong>till</strong>talet<br />

ger mer uppmärksamhet.<br />

Det blir lite roligare också.<br />

Men när kåren belönar sig själv är det inte magin som<br />

segrar. Sienapriset som nu ska delas ut har de senaste<br />

åren gått <strong>till</strong> kompetenta men lite präktiga kompositioner<br />

i stadsmiljö. Förra året förbisåg man <strong>till</strong> exempel Jonas<br />

Berglunds Bureplats i Sundsvall, en plats som Berglund<br />

själv kallat ”wagneriansk”. Bara den förklaringen borde<br />

förlänat honom priset.<br />

Ett utflyktsmål, om juryn vill ha inspiration, kan vara<br />

Bengt Schibbyes, Hans Petterssons och Mats Olofgörs tio<br />

år gamla jordskulptur i Söderhamn, döpt <strong>till</strong> ”Alirs öga”<br />

vid en lokal tävling. 150.000 kubikmeter massa från bygget<br />

av Ostkustbanan format som en, ja croissant. Men framför<br />

allt något helt eget. Det är så pass ovanligt att ett steg tio<br />

år <strong>till</strong>baka i tiden inte är en konstighet.<br />

Slutsatsen bör bli att Sienapriset utan tvekan<br />

går <strong>till</strong> Stapelbäddsparken i Malmö. Här finns<br />

lekfullheten, mångfalden, det oväntade. Men<br />

här syns också att andra, som det heter, kompetenser,<br />

har höjt landskapsarkitekturen från det<br />

vardagliga.<br />

Dan Hallemar är journalist och landskapsarkitekt<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

Foto: Nikolaj Alsterdal<br />

En skör mur mellan arkitektur och natur<br />

arkitekturmuseet<br />

kengo kuma<br />

arkitektur 1994–2004<br />

26 september – 26 november<br />

Text Kristiina Kyander<br />

Ett hus byggt av ett enda pappersark dominerar halva<br />

salen. Mönstret är gjort med skarpa regelbundna snitt,<br />

seigai, och ger ett fladdrande skuggspel innanför. Kengo<br />

Kumas lilla portabla tepaviljong visas för första gången,<br />

på Arkitekturmuseet. Den ryms i sin hopvikta skepnad<br />

behändigt i ett kuvert av formatet 630x920, att fällas<br />

upp var helst man vill ha sin teceremoni. Rispappret<br />

återfinns i andra byggnader, i olika funktioner. På en<br />

bild syns mönstret upprepat, fast den här gången i sten.<br />

– Gränsen mellan arkitekturen och naturen är den<br />

tunna hinnan av rispapper. Vi borde <strong>till</strong>baka dit, säger<br />

Kengo Kuma. Han är i Stockholm för att föreläsa om<br />

sin trossats att arkitekturens mål är att utplåna sig själv,<br />

under rubriken Anti Object.<br />

Spännvidden är rejäl, från det lilla jordhuset i Shomonosaki<br />

för en Buddhafigur från 1100-talet <strong>till</strong> storskaliga<br />

affärshus i Tokyo och Osaka. Orsaken <strong>till</strong> att<br />

huvuddelen av verken finns i provinsen är den japanska<br />

ekonomins kollaps på 90-talet. Bristen på stora beställningar<br />

i Tokyo vände Kuma <strong>till</strong> sin fördel. De betydligt<br />

småskaligare uppdragen blev ett experimentfält för<br />

avancerade möten mellan högteknologi och tradition, att<br />

praktiskt pröva tankar som överbryggar det traditionella<br />

och det globala.<br />

Kiro-San-observatoriet från 1993 är en bra bit på väg<br />

Kengo Kumas undersökning av byggnadsmaterial som för mänskligheten<br />

närmare naturen omfattar ofta rispappret. Den portabla tepaviljongen<br />

i papper får plats i ett kuvert.<br />

Foto: Daici Ano<br />

Att bemästra stenens egenskaper <strong>till</strong> en transparent, lätt mur ser Kengo Kuma som en utmaning.<br />

Lotushuset är det senaste materialexperimentet med utgångspunkten i sten.<br />

i hans strävan att ”radera” arkitekturen, i bokstavlig<br />

bemärkelse. Det beställda monumentet sprängdes in<br />

i berget, med naturen och utsikten över vattnet orörd.<br />

Istället för en byggnad skapas dess motsats; den tomma<br />

rymden, begreppet som Kuma sedan dess alltid återkommer<br />

<strong>till</strong> i olika uttryck.<br />

– Ingenting påminner om en byggnad. Det skapar huvudbry<br />

för arkitekturmagasinen när de ska fotografera,<br />

skämtar Kengo Kuma. Inte ens taxichauffören hittar dit.<br />

– Formen är en sekundär fråga, det avgörande är förhållandet<br />

<strong>till</strong> naturen.<br />

Gästhuset Vatten/Glas i Atami vid S<strong>till</strong>a havet, ritat<br />

bara några månader efter observatoriet i berget, ser ut<br />

att flyta på vatten. I ett sanslöst vattenlandskap är alla<br />

gränser mellan materia och natur på väg att upplösas,<br />

samtidigt som de är starka. Vattnet förbinder trädgården<br />

med de olika delarna av villan. Överraskande<br />

förklarar Kengo Kuma att verket är en hyllning <strong>till</strong><br />

Bruno Taut, vars teorier fördjupade hans egen insikt<br />

om japansk tradition. Under sin tvååriga exil undan<br />

nazisterna på 30-talet ritade Taut två villor, en av dem i<br />

Atami på tomten in<strong>till</strong> Kumos vattenskapelse. Istället för<br />

att intressera sig för formen i klassisk japansk arkitektur,<br />

vilket de samtida japanska modernisterna gjorde,<br />

fördjupade han sig i mötet mellan trädgården och huset.<br />

Däcket runt Tauts hus är Kumas inspiration <strong>till</strong> det tvärt<br />

avskurna vattenfundamentet <strong>till</strong> glaspaviljongen, upplyser<br />

han. Och Bruno Tauts för tiden ovanliga medvetenhet<br />

om miljön fascinerar.<br />

–Det 21:sta århundradets filosofi handlar om naturen<br />

De filmade sekvenserna ger bäst rättvisa åt Kumas<br />

svårfotograferade arkitektur. Väggar ser ut att andas,<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

Foto: Luigi Alini<br />

Bambun är ett levande material vars egenskaper förändras över tiden, och används för sina konstruktiva och symboliska värden. Huset anammar samma<br />

förhållande <strong>till</strong> terrängen som Kinesiska muren där Kumas bambuhus ingår i en grupp bostadshus ritade av asiatiska arkitekter.<br />

oavsett om de är i trä, sten eller papper. Skuggor och<br />

mönster, reflektioner av vattenglitter återspeglas av<br />

transparenta eller genombrutna material. Ett betonghus<br />

ger känslan av att kvävas, anser Kuma.<br />

En vandring genom museet byggt för återfunna målningar<br />

av Hiroshige Ando (1797–1858), ger stundtals en<br />

känsla av ljusspelet i en nordisk lada. Lager på lagertekniken<br />

arbetar med skärmar, träraster, transparens<br />

med solitt cederträ i väggar och det enorma sadeltaket.<br />

Den efterliknar Hiroshiges metod att beskriva rum med<br />

överlappande transparenta lager, helt i kontrast mot<br />

centralperspektivet. Allt eftersom hörs musiken i bakgrunden<br />

<strong>till</strong> filmen tydligare. I sin föreläsning förklarar<br />

Kuma begreppet ma som en rymd som omsluter tomheten,<br />

samma tomma rymd som är det fundamentala i<br />

musiken.<br />

De kompakta träinstallationerna i den meditativt<br />

svagt belysta utställningen inbjuder <strong>till</strong> att känna och<br />

leka. De utdragbara lådorna i var och en av de finsnickrade<br />

träskapelserna berättar om ett verk. Hantverket<br />

ger prov på detaljnivån i byggnaderna. En av dem visar<br />

The Great Wall, det enda verket utanför Japan, som<br />

ingår i gruppen bostadshus ritade av elva asiatiska<br />

arkitekter. Bambuns egenskaper drivs <strong>till</strong> sin spets, i<br />

zenbuddhistisk anda. I bambun ser Kuma symbolen för<br />

det kulturella och biologiska utbytet mellan Japan och<br />

Kina. Husets idé tolkar den Kinesiska murens sätt att<br />

följa landskapet.<br />

Plastic House, i tät Tokyoskala, tänjer på plastens<br />

experimentella möjligheter och har takterrass för teceremonier.<br />

Väggarna intar olika grad av genomlysning<br />

över dygnets timmar, på kvällen är hela huset en lykta<br />

med milt ljus. Ett besläktat materialexperiment, att på<br />

ett halsbrytande sätt minimera fasadskivorna i onyx<br />

<strong>till</strong> 4 mm, förvandlar Louis Vuittons affärshus i Osaka<br />

<strong>till</strong> en alabasterlampa i mörkret. Genomfört tack vare<br />

japanska flickors enorma förtjusning i handväskor, påpekar<br />

Kengo Kuma.<br />

– Att skapa en skör mur är en utmaning. n<br />

Den centrala delen av utställningen på Arkitekturmuseet är formgiven<br />

av Kengo Kuma.<br />

Utställningen har tidigare visats i Italien. Kommissarie och utställningsproducent<br />

är Luigi Alini, Syrakusas Universitet.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 7

ARKITEKTEN oktober 2006

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Åtta<br />

arkitekturfotografer<br />

Fotografin har stor betydelse<br />

för hur vi uppfattar arkitekturen.<br />

Men innebär det att det finns<br />

arkitektur som fungerar bättre<br />

eller sämre på bild?<br />

Arkitekten bad åtta svenska<br />

arkitekturfotografer välja ut<br />

varsin egen bild.

Radhus, Gåshaga, Lidingö, White arkitekter.<br />

natasja Jovic: Se det ingen annan ser<br />

På vilket sätt representerar bilden dig som<br />

fotograf?<br />

– Jag gillar symmetriska bilder med bra proportioner.<br />

Men det är sällan jag plåtar något så här<br />

likformigt, kliniskt, inget bryter av och stör.<br />

Arkitekturen blir grafisk, <strong>till</strong> ett mönster. När<br />

jag fotograferar är det första jag gör att vänta<br />

ut rätt ljus. Det kan ta flera dagar. Det andra<br />

är att hitta en vinkel som gör byggnaden eller<br />

rummet intressant. Det tredje är att komponera<br />

själva bilden. Det handlar mycket om att<br />

få kameran att registrera det ögat ser, att inte<br />

förvränga något. Framförallt proportionerna är<br />

viktiga.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar respektive<br />

inte fungerar på bild?<br />

– För att en arkitekturfotograf ska göra sig<br />

gällande måste denne se det ingen annan ser.<br />

Samtidigt är arkitekturfotografi inte den mest<br />

innovativa fotogenren. Arkitekturen måste vara<br />

igenkännlig. Det gör den <strong>till</strong> en ren genre, klassisk.<br />

Det är mycket upp <strong>till</strong> fotografen att vara<br />

unik.<br />

0 ARKITEKTEN oktober 2006

Camilla Wirseen: Hus lika med ansikten<br />

På vilket sätt representerar bilden dig som<br />

fotograf?<br />

– Det är ingen bild som är producerad för att<br />

göra reklam för en viss arkitekt eller ett visst<br />

hus. Jag vänder mig också emot de kliniska och<br />

rena avbildningarna som ofta förekommer idag.<br />

Jag ser det som om jag tar porträtt av hus, som<br />

om husen var ansikten, och att en personlighet<br />

kommer fram. Fotografin handlar så klart om<br />

ljus. Det här är en bild där hela fasaden speglar<br />

ljuset. Det ger en stark känsla av materialitet.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Sandås pensionat i Bromarf, det första finländska masonithuset från tidigt 1900-tal. Numera rivet.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar respektive<br />

inte fungerar på bild?<br />

– Fotografin har svårt att fånga rumsligheter.<br />

Den objektifierar. Det kan tyckas konstigt idag<br />

att det mesta vi känner <strong>till</strong> om arkitekturen<br />

ändå är genom bilder. Att ge fotografierna av<br />

arkitekturen ett uttryck, att porträttera byggnader,<br />

är ett sätt att verkligen fånga upplevelsen<br />

av olika rum.

Fjällstuga, Hemsödal, Norge, div.A.<br />

Michael Perlmutter: ett speciellt utsnitt<br />

På vilket sätt representerar bilden dig som<br />

fotograf?<br />

– Jag tycker att den sammanfattar arkitekturen<br />

på ett bra sätt. Kvällsbilder har den förmågan<br />

att de kan visa både in- och utsida. Sedan är det<br />

bildvinkeln. Den är ett mellanting mellan en<br />

front och ett perspektiv. Men också ett speciellt<br />

utsnitt. Hade jag flyttat linsen lite hade ett<br />

garage kommit med, eller hjulspåren i nysnön.<br />

Linjerna fungerar <strong>till</strong>sammans, harmonierar.<br />

– Bra arkitekturbilder ska ge en förhöjd närvarokänsla<br />

åt arkitekturen. Jag ägnar mycket<br />

tid åt att få <strong>till</strong> rätt vinklar, se <strong>till</strong> att linjer blir<br />

parallella etcetera. Jag talar om att komponera<br />

en bild. Jag arbetar också mycket med bilderna<br />

efteråt i datorn för att få <strong>till</strong> kontrast och skuggor.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar<br />

bättre respektive sämre på fotografi?<br />

– Jag är också arkitekt. Arkitektur för mig är<br />

något mer än en visuell avbildning. Den är ljud,<br />

texturer, lukter och annat sådant. Det här har<br />

fotografin svårt att registrera. Att förväxla arkitekturen<br />

med fotografierna av den är dumt. Ta<br />

Ronchamp eller Falling waters – inget fotografi<br />

kan göra vidden av sådana verk rättvisa. Men<br />

bilder har en stor betydelse som förmedlare av<br />

arkitekturen. Man kan vända på saken. Det är<br />

möjligt att göra fantastiska bilder av medioker<br />

arkitektur. Då blir fotografin riktigt missledande.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

fabio Galli: ett ögonblick av närvaro<br />

På vilket sätt representerar bilden<br />

dig som fotograf?<br />

– Jag har valt bilden för att den är lite annorlunda.<br />

Den talar om något unikt. Ett<br />

ögonblick av arkitekturen. Fönsterputsaren<br />

ger bilden en referens, en skala, lite<br />

humoristiskt, absurt, nästan surrealistiskt.<br />

Det är inte så att jag vill visa arkitekturen<br />

i en kontext, eller ett sammanhang, inte<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Bonniers Konsthall, Stockholm, Johan Celsing arkitekter.<br />

så, utan mer att arkitekturen har många<br />

sidor. Det här är en sida, ett ögonblick.<br />

Det ögonblickliga gör byggnaden närvarande.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar<br />

respektive inte fungerar på bild?<br />

– Arkitekturfotografin har många möjligheter,<br />

men redaktörer och arkitekter gör<br />

det <strong>till</strong> en smal genre, underställd deras<br />

krav. De lämnar inte så mycket plats åt<br />

fotografen och fotografin. Deras krav är<br />

nästan alltid att fotografin ska registrera<br />

eller försköna verkligheten. Det går sällan<br />

att uppfatta arkitekturen genom fotografierna,<br />

som nästan alltid ljuger. Arkitekturen<br />

måste upplevas på plats.

Köpenhamns nya opera, Henning Larsen Tegnestue.<br />

ulf Celander: osäkrat intryck<br />

På vilket sätt representerar bilden dig som<br />

fotograf?<br />

– Det beror på hur man ser det. Den är inte<br />

representativ för de bilder som publiceras av<br />

mig, men emellanåt brukar jag <strong>till</strong> jobben lägga<br />

<strong>till</strong> en eller flera fotografier som går utanför beställarens<br />

förväntningar. Att leka med skärpan,<br />

sneda linjer, kontrast, färger kan framförallt<br />

<strong>till</strong>föra estetiska kvalitéer men också få betraktaren<br />

att se byggnadens volymer och ytor på<br />

ett nytt sätt. Inom annan fotografi <strong>till</strong> exempel<br />

konst-, mode- och reklamfotografi är man mer<br />

benägen att leka med fotografins egna uttryck.<br />

Att ge fotografen friare händer att tolka och<br />

visualisera. Jag tror att det kommer också inom<br />

arkitekturfotografin.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar<br />

bättre än en annan på bild?<br />

– Starka arkitektoniska uttryck ger som regel<br />

mer spännande bilder men de flesta projekt<br />

brukar ha kvalitéer som blir intressanta med<br />

kreativa bildvinklar, beskärning, ljus och så<br />

vidare. Jag brukar höra efter vad arkitekten är<br />

nöjd med och inte. Särskilt den senare frågan<br />

brukar förvåna. Lite märkligt kanske, eftersom<br />

arkitekter nästan alltid tvingats <strong>till</strong> kompromisser.<br />

Önskan är att arkitekturen ska visas i så<br />

bra dager som möjligt, helst bättre än verkligheten.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

Max Plunger: en s<strong>till</strong>sam dokumentation<br />

På vilket sätt representerar bilden<br />

dig som fotograf?<br />

– Jag har valt den av nostalgiska skäl. Jag<br />

tog den för 20 år sedan. På många sätt<br />

står den för en fotografi jag vill komma<br />

<strong>till</strong>baka <strong>till</strong>. Kanske är den inte helt representativ<br />

för mitt fotografi idag.<br />

– Bilden är tagen med storformat på<br />

distans. Den har en stringent komposition.<br />

Är svart-vit. Ljuset faller vackert. För mig<br />

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Arbetarbostäder, Kotka, Finland, Alvar Aalto.<br />

representerar den det klassiska arkitekturfotografiet<br />

där fotografen s<strong>till</strong>samt<br />

dokumenterar de rum, den grammatik<br />

som själva arkitekturen svarar för. Fotografen<br />

skapar inte nya rum på bekostnad<br />

av arkitekturen. Idag föredrar tidningar<br />

och tidskrifter ofta en överraskande bild<br />

framför en representativ. Man vill ha ett<br />

säljande omslag som syns i tidningshyllan.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar<br />

respektive inte fungerar på bild?<br />

– Fotografi handlar om ljus. Också arkitektur.<br />

Är ljuset platt, blir också bilden<br />

platt. Framför allt gör det att många<br />

inredningar och norrsidor av hus är svåra<br />

att fotografera.

En trappa i utrikesdepartementet, Brasilia, Oscar Niemeyer.<br />

Åke e:son Lindman: Med arkitektens ögon<br />

På vilket sätt representerar bilden<br />

dig som fotograf?<br />

– Min utgångspunkt för arkitekturfotografi<br />

är den klassiska moderna arkitekturen.<br />

Niemeyer är en sådan. Carlo Scarpa är en<br />

annan. Rena linjer, ljus och skugga. Jag<br />

går sällan utöver motivet. Jag försöker se<br />

det som en arkitekt ser det. Därmed inte<br />

sagt att jag anstränger mig för att vara<br />

opersonlig, bara att jag är noga med att<br />

inte ställa mig och fotografins villkor i<br />

vägen för byggnader och rum.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar<br />

respektive inte fungerar på bild?<br />

– Det finns naturligtvis en del arkitektur<br />

som är lättare att fotografera än andra.<br />

Dels beror det på personligt tycke och<br />

smak, dels har det mer objektivt med<br />

proportioner, storlek och stil att göra.<br />

Men generellt är det svårt att säga att en<br />

viss arkitektur fungerar bättre än en annan.<br />

Oftast går det att hitta en vinkel, en<br />

ingång, ett sätt att upptäcka en byggnad.<br />

Det är utmaningen. Det är roligt när jag<br />

ser att de bildvinklar jag väljer blir en<br />

utgångspunkt för hur man uppfattar en<br />

byggnad.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

En replokal i Köpenhamns nya opera, Henning Larsen Tegnestue.<br />

Johan fowelin: viktigt med sammanhang<br />

På vilket sätt representerar bilden dig som<br />

fotograf?<br />

– Jag strävar efter att sätta in arkitekturen i ett<br />

sammanhang. Jag försöker inte som den klassiska<br />

moderna arkitekturfotografin renodla en<br />

form. Jag backar ett steg, fångar motiven översiktligt,<br />

inga detaljstudier. Jag försöker berätta<br />

historier, ge en närvaro av människor. Ibland<br />

styr jag upp bilderna, arrangerar dem lite. I den<br />

här kan man bland annat se ett par skor. De är<br />

mina. Men <strong>till</strong> skillnad mot konstfotografin är<br />

jag noga med att arkitekturen kommer <strong>till</strong> sin<br />

rätt. Att det är en intressant och lyckad gestaltning<br />

av den.<br />

Finns det en arkitektur som fungerar respektive<br />

inte fungerar på bild?<br />

– Fotografin har svårt att fånga rumsligheter.<br />

Den objektifierar. Det kan tyckas konstigt idag<br />

att det mesta vi känner <strong>till</strong> om arkitekturen<br />

ändå är genom bilder. En bild kan inte förmedla<br />

den viktigaste upplevelsen av arkitekten, som<br />

rumsligheten är.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 7

Gästskribent: Peder Alton<br />

Fotografen<br />

förskönar<br />

Fotografin gör<br />

helt enkelt vardagen<br />

vackrare<br />

än den är. Men<br />

tro därför inte<br />

att den moderna<br />

arkitekturen är<br />

ritad för att bli<br />

fotograferad,<br />

skriver Peder<br />

Alton om den<br />

samtida arkitekturfotografin.<br />

Ezra Stoller, Seagram Building, New York,<br />

Mies van der Rohe. Det brukar räcka för att<br />

tydliggöra det sena 1900-talets arkitekturfotografi.<br />

Det är inte lika lätt att karaktärisera den<br />

franska sekelskiftesfotografen Eugène Atgets<br />

mörka kopior av det rivningsfärdiga och fattiga<br />

Paris under slutet av 1800-talet. Stoller och<br />

Atget är som hund och katt, den ene idealiserar<br />

och lyfter arkitekturen långt ovanför vardagen,<br />

den andre driver en kil rätt in i den och visar<br />

upp det gamla Paris som ett surrealistiskt, svårtolkat<br />

och nött objekt.<br />

Jag ser ingen anledning att välja. Med åren<br />

har jag lärt mig älska de stora böckerna om<br />

Rem Koolhaas, Álvaro Siza och alla övriga<br />

internationella storheter, men inte för glansen<br />

i bilderna och de gälla färgerna utan för det<br />

arkitektoniska alternativ de erbjuder <strong>till</strong> den<br />

befintliga staden. Detta är en form av utopi som<br />

går att leva med, ungefär på samma sätt som<br />

att se en bra fictionfilm om någon framtida stad<br />

eller kultur.<br />

Men realistisk avbildning? Knappast. Inte<br />

ens de tunga bokvolymerna om Sizas byggnader<br />

i Porto har så värst mycket med verkligheten<br />

att göra. Den stora monografin utgiven på<br />

Phaidons förlag 1999 innehåller de flesta av<br />

hans byggnader och visar dem i den sedvanliga<br />

knivskarpa utstyrseln. Vasst, koloristiskt skarpt,<br />

grafiskt manierat, kontrastrikt.<br />

När jag själv strövat i byggnaderna med kamera<br />

har jag sett något helt annat: en arkitektur<br />

ofta i svårt förfall, puts som flagnar, grova<br />

vattenskador, smutsiga omgivningar med illa<br />

<strong>till</strong>tygade trappor och ramper.<br />

Bara Sizas kommunala bad i Leca da Palmeira<br />

har motsvarat arkitekturbildernas utseende.<br />

Kanske för att de från början är låsta <strong>till</strong> ett<br />

vardagsbruk som inte ens fotografin rår på.<br />

Susan Sontag har någonstans skrivit att fotografin<br />

kan utgöra en garanti för att något hänt<br />

men den är chanslös inför arkitektoniskt förfall.<br />

Den gör helt enkelt vardagen alltid vackrare<br />

än vad den är. Arkitekturfotografin är inget<br />

undantag.<br />

Under de senaste arkitekturbiennalerna i<br />

Venedig har den nya arkitekturfotografin givits<br />

stor plats. 2004 (den nionde biennalen) visades<br />

en rad utställningar med samtidens bästa fotografer.<br />

Några är välkända, Andreas Gursky,<br />

Thomas Ruff, men de flesta var, åtminstone<br />

för en svensk publik, sällan visade och förekommer<br />

så vitt jag vet bara i stora manifestationer<br />

på de internationella konstmuseerna.<br />

Deras hantering av fotografin är också mycket<br />

dyrbar: meterstora kopior limmade bakom<br />

glasskivor med en precision som gör åtminstone<br />

mig mållös. Detta är så vackert som ett<br />

fotografi kan bli. Transparent, självlysande,<br />

spegelblankt.<br />

Det måste vara så här många upplevde de<br />

första fotografierna vid mitten av 1800-talet, de<br />

som var framställda av Louis Jacques Mandé<br />

Daguerre och som kallades ”daguerrotypier”,<br />

en positiv, unik bild etsad direkt på en tunn<br />

kopparplåt och som skiftade karaktär efter hur<br />

ljuset föll och hur man vred på den.<br />

På venedigbiennalen hänger de stora glasbilderna<br />

på väggen och går naturlgtvis inte att<br />

varken vinkla eller vrida. Men de lyfter fram<br />

sina motiv som en glittrande, blänkande skatt.<br />

Utställningarna 2004 kretsade runt temat ”metamorph”,<br />

en sammanblandning av metamorfos<br />

och amorf, som ganska väl motsvarar den<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

ichard Bryant: Vitra Museum, Weil am Rhein, Tyskland. Arkitekt Frank O. Gehry<br />

ARKITEKTEN oktober 2006

fotografi som utvecklats under de senaste åren,<br />

oberoende av arkitekturbiennalens teman.<br />

Alltså: en amorf fotografi av en lika amorf<br />

arkitektur. En av de intressantaste utställningskuratorerna<br />

2004 var Nanni Baltzer som i flera<br />

katalogtexter diskuterar den nya arkitekturfotografin.<br />

Hennes påstående är enkelt. De nya<br />

fotograferna fokuserar främst på det föränderliga<br />

och ”atmosfäriska” i ny arkitektur. De<br />

historiska exemplen hämtar hon från den amerikanska,<br />

tidiga dokumentärfotografen Alfred<br />

Stieglitz märkliga serie från 1920-talet av olika<br />

molnformationer, ”Equivalents”, och från tidigt<br />

tyskt och engelskt romantiskt måleri, främst<br />

John Constable och Caspar David Friedrich.<br />

”The cloudy translucence, like that of jade ...”,<br />

lyder <strong>till</strong> exempel en av texternas underrubriker.<br />

Jag måste erkänna att jag hade lite svårt att<br />

följa hennes resonemang, men den bild hon gav<br />

av det skifte som nu sker inom arkitekturfotografin<br />

övertygade.<br />

Utvecklingen går från en objektfixerad<br />

hyperestetisk avbildning (av Stollers karaktär)<br />

med tydliga fasader, avläsbara i starkt ljus, mot<br />

en upplöst, alltmer flyktig, atmosfärisk fotografi<br />

där byggnader byter utseende efter väder och<br />

vind. Några av de främsta namnen är Kay Fingerle,<br />

Inigo Manglano-Ovalle, Luisa Lambri och<br />

många fler. Men de bilder jag minns starkast<br />

är René Burris interiörbild från Le Corbusiers<br />

kapell i Ronchamp med ett intensivt ljus och<br />

Kazuyo Sejima + Ryue Nishizawas egen bild av<br />

ett privathus med vita väggar och upplöst fasad.<br />

Men även det omvända fanns med i biennalutställningen<br />

(”In Praise of Shadows”). Ett huvudnummer<br />

var ett berömt fotografi av Herzog &<br />

de Meurons Bibliothek Eberswalde med fasaden<br />

täckt av Thomas Ruffs bilder ur konst- och fotohistorien<br />

(screenat direkt på betongen och glasrutorna).<br />

Det är en av de mest befriande byggnader<br />

som ritats under senare år och ett sofistikerat<br />

svar på den vita modernismen, naturligtvis också<br />

på Adolf Loos krav på en dekorlös fasad.<br />

Vad händer med den mer traditionella bokillustrationen,<br />

är den utkonkurrerad och satt ur<br />

spel? Knappast. Men bruket har vidgats.<br />

Arkitekturfotografi har förvandlats <strong>till</strong> en<br />

säregen konstart tätt in<strong>till</strong> arkitekturen. Den<br />

livnär sig på de stora kontoren men seglar<br />

också fritt för sig själv och leker med den nya<br />

arkitekturen i samhällsdebatten som ett motiv<br />

bland många, just en alternativ värld som<br />

ännu knappt är byggd men som väntar på sitt<br />

genomslag.<br />

Det är också så nya arkitekturbilder, ofta en<br />

form av digitala kollage, används inom monografier,<br />

också av en alltför manipulerbar dagspress.<br />

I arkitekturmonografierna är det ofta<br />

svårt att avgöra om de byggnader som visas är<br />

byggda eller inte. Och i dagspressen: en strategisk<br />

fiktion i syfte att påverka opinionen.<br />

Det går inte att bortse från arkitekturfotografins<br />

spekulativa ambitioner. De framträder<br />

redan under 1930-talet i Julius Schulmans bilder<br />

av Richard Neutras vita västkustvillor och<br />

senare efter kriget av de berömda Case Study<br />

Houses – en legendarisk samling villor runt<br />

Los Angeles. Och det återkommer naturligtvis<br />

i dagens påkostade arkitekturutgivningar där<br />

bilden spelar en avgörande roll.<br />

Ritar nya arkitekter för kameran direkt? Frågan<br />

är knappast ny. Och svaret kan väl egentligen<br />

kvitta. I realiteten är det helt andra faktorer<br />

som styr en byggnads utseende.<br />

Det är faktiskt omöjligt att avgöra vad som<br />

fungerar på bild.<br />

Fotografins estetik har sina egna lagar, inte<br />

ens de byggnader jag sett under de senaste åren<br />

av Rem Koolhaas OMA är givna fotografiska<br />

succéer.<br />

Hans Casa da Musica i Porto, Portugal,<br />

borde ha blivit en läckerbit på bild men var<br />

nästan omöjlig att fotografera, även för de mest<br />

drivna arkitekturfotograferna.<br />

Det finns något med diagonaler, yta och djup,<br />

som är avgörande, men det är bara en del av<br />

hemligheten. En av de skickligaste arkitekturfotograferna<br />

i dag är Richard Bryant. I en bild<br />

av Vitra Museum i södra Tyskland visar han<br />

hur det ska gå <strong>till</strong>. Från en låg punkt har han<br />

vänt kameran uppåt mot en av Frank Gehrys<br />

genombrutna huskroppar (Vitramuseet) och<br />

fått fram något som liknar ett norrsken, en<br />

0 ARKITEKTEN oktober 2006

ARKITEKTEN oktober 2006<br />

kay fingerle: Tugendhat III [Mies van der Rohe], 2001. Visad på Venedigbiennalen 2004.

ljusflamma som sträcker sig upp genom byggnaden<br />

men motsägs av en myckat prosaisk ruta i<br />

botten med några parkerade bilar.<br />

Att bygga för att göra den här typen av bilder<br />

möjliga är naturligtvis dömt att misslyckas.<br />

För två år sedan visade Arkitekturmuseet utställningen<br />

”Revision: mama ritar om historien”<br />

som bland mycket annat innehöll en diskussion<br />

om arkitekturfotografins objektivitet – eller<br />

snarare brist på objektivitet.<br />

”Olika fotografer betonar olika sidor av samma<br />

yttre verklighet”, hette det i katalogförordet<br />

och exemplifierades med bilder av Hötorget och<br />

Hötorgshusen.<br />

Det blev en märklig tidsodyssé. Från Sune<br />

Sundahls strikta och lätt socialistiskt, utopiska<br />

hötorgsskrapor ”på march mot framtiden”, över<br />

Åke E:son Lindmans ”effektfulla komposition<br />

... av monolitiska byggnadsformer” <strong>till</strong> Michael<br />

Perlmutters (ansvarig för analysen) ”sofistikerade<br />

samspel mellan nytt och gammalt”.<br />

En i det stora hela träffande snabbanalys av<br />

de senaste årens arkitektoniska och arkitekturfotografiska<br />

utveckling på den svenska och<br />

internationella arenan.<br />

Exemplen kan också hämtas på närmare håll.<br />

Byggförlaget ger sedan 2002 ut en imponerande<br />

serie om ”Svenska slott”, som är tänkt att avslutas<br />

2008/10 med ett praktverk om Tessinarnas<br />

Stockholmsslott. De första fyra böckerna är<br />

illustrerade av tre av den svenska arkitekturfotografins<br />

främsta namn.<br />

Max Plunger har fotograferat Kina slott.<br />

Det är den mest återhållna av de tre slottsskildringarna.<br />

Den roströda byggnaden vilar i<br />

en kaskad av tunn vårgrönska med en förfinad<br />

kontrast mellan skuggpartier och ljus. Det<br />

här är en mycket naturalistisk fotografi där de<br />

enskilda byggnaderna och parken får tala för<br />

sig själva och där skillnaden mellan arkitektur<br />

och natur nästan är utsuddad. Samtidigt finns<br />

något undanglidande i Plungers bilder som är<br />

svårt att sätta fingret på, en subtil ton som får<br />

mig att tänka på någon film av Bo Widerberg,<br />

ett autentiskt <strong>till</strong>tal som jag inte kan se hos<br />

någon annan svensk arkitekturfotograf. Husen<br />

står verkligen ute (om natten) och är en del av<br />

marken och jorden.<br />

I Åke E:son Lindmans fotografi från Drottningholms<br />

slott går det faktiskt att ana något<br />

av den upplösning och ”atmosfäriska” fotografi<br />

som gick att se 2004 i Venedig. E:son Lindman<br />

markerar rörelsen, diagonalerna i rummen och<br />

blandar olika ljus. Slottets monumentala trapphus<br />

är överdådigt fotograferat, som en parisbild<br />

från 1800-talet av Edouard Baldus eller Charles<br />

Marville (Baldus bildserie av ”det nya Louvre”<br />

är en historia i sig).<br />

Den tredje boken (om Rosersbergs slott) är<br />

fotograferad av Lennat Durehed. Han är den<br />

mest klassiska av de tre och arbetar med ett<br />

mycket återhållet formspråk. Det här är Stoller,<br />

Bryant och Schulman på en gång, översatt <strong>till</strong><br />

svenskt 1600- och 1700-tal. Mästerligt och utan<br />

några yviga maner.<br />

Men nog vore det intressant att se vad som<br />

händer om en yngre generation arkitekturfotografer<br />

tar sig an den svenska arkitekturhistorien.<br />

Skulle den vila lika tryggt på marken som i<br />

Max Plungers, Åke E:son Lindmans och Lennart<br />

Dureheds bilder? n<br />

Peder Alton är utbildad fotograf hos Christer Strömholm<br />

och arkitekturkritiker i Dagens Nyheter. Saana – kazuyo Sejima + ryue nishizawa:<br />

House in Plum Grove, Tokyo,<br />

2002. Visad på Venedigbiennalen 2004.<br />

2 ARKITEKTEN oktober 2006

ARKITEKTEN oktober 2006

DEBATT<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

”Arkitekturmuseet skulle behöva en rejäl genomgång<br />

av sin fortsatta utställningsverksamhet.<br />

Stockholm står inför flera nya och omvälvande<br />

arkitektursatsningar men <strong>Sveriges</strong> arkitekturmuseum<br />

finns bara med i periferin. Och den breda<br />

publiken har inte en chans att hänga med i de<br />

internationella svängarna.”<br />

Peder Alton i DN 8 oktober 2006.<br />

”Min erfarenhet från många års arbetslivsforskning<br />

är att chefer ofta är överdrivet positiva och<br />

gör alldeles för optimistiska kalkyler när de planerar<br />

stora, viktiga projekt. Resultatet blir att tid<br />

och pengar sällan räcker och att både enskilda<br />

individer och verksamheten drabbas negativt.”<br />

Psykolog Carl Åborg debatterar i Psykologtidningen 11/2006.<br />

”Det krävs en större medvetenhet om designens<br />

funktion och betydelse i det offentliga rummet.<br />

Upphandling av allt från busskurer, bänkar på<br />

hållplatser, <strong>till</strong> papperskorgar och lyktstolpar<br />

utförs framför allt på kommunal och regional<br />

nivå. Här vill folkpartiet föra över statliga medel<br />

<strong>till</strong> kommuner och landsting, vilket ger ökade<br />

möjligheter att stödja designen.”<br />

Lennart Kollmats, folkpartiet, i Form 4/06. Frågeställare Karin Ahlberg.<br />

”Det är viktigt att vi har en lagstiftning som värnar<br />

upphovsrätten och skyddar mot plagiat. Det ska<br />

inte vara de ekonomiska musklerna som <strong>till</strong> slut<br />

avgör i segdragna processer. Rättssystemet ska<br />

vara enkelt och tydligt för alla.”<br />

Gunilla Tjernberg, Kristdemokraterna, i Form 4/06.<br />

Frågeställare Karin Ahlberg.<br />

”Alltså kolonialism i staden på mikronivå. Folk<br />

tvingas bort, kanske inte genom pistolhot men<br />

för att de helt enkelt inte har råd.”<br />

Professor Eric Clark vid Lunds universitet om gentrifiering, det vill<br />

säga att ett bostadsområde genomgår en klassresa. Tidskriften Mana,<br />

2-3 2006, tema boendesegregation. (Obunden tidskrift som utges av<br />

iransk-svenska solidaritetsförbundet, Malmö.)<br />

”Kaliforniens åtal mot bilindustrin är en klockren<br />

bild av världen anno 2006. Det är en värld i<br />

förändring. Det är en värld där man inte kan vara<br />

säker på att det som gäller idag också gäller i<br />

morgon.”<br />

Jan Åman, chef för Färgfabriken i Stockholm, skriver om att<br />

delstaten Kalifornien stämt bilindustrin och jämför med de första<br />

stämningarna mot tobaksindustrin och påminner om att rökförbudet<br />

nu sprids över hela världen. Krönika i Dagens Industri 23 sept 2006.<br />

Dags för fler små<br />

byggföretag<br />

Ervin Schömer vill att kommunerna<br />

ska släppa fram fler små byggföretag i<br />

bostadsproduktionen.<br />

Arkitekturen följer alltid det<br />

politiska klimatet. Den står ofta på<br />

makthavarnas sida, de som har den<br />

ekonomiska styrkan att investera.<br />

<strong>Arkitekter</strong>na bockar och följer maktens<br />

önskemål.<br />

Makten favoriserar sina partners.<br />

Små bolag och små människor är<br />

konsumenter och får kanske bedriva<br />

servicenäring. Men de har ingen<br />

chans att få markanvisning. Kommunernas<br />

fastighetskontor och<br />

fastighetsförvaltningar har inget<br />

intresse av att sälja planlagd, byggbar<br />

mark <strong>till</strong> hundra små enskilda<br />

byggbolag som <strong>till</strong>sammans vill<br />

bygga, säg 1.000 lägenheter. Det<br />

är enklare att låta ett enda stort<br />

bolag bygga. De stora bestämmer<br />

över samhället och vi får områden<br />

som Tensta med flera.<br />

Men man kan bygga på ett annat<br />

sätt än vi gör i dagens Sverige. Men<br />

det är viktigt att stadsarkitektkontoren<br />

får finnas kvar och kan<br />

styra mot eftertraktade miljöer, utan<br />

påtryckningar från obehöriga. Kommunerna<br />

borde medverka <strong>till</strong> att vi<br />

får byggbara tomter med planer för<br />

små byggbolag och enskilda personer<br />

som vill uppföra stadsradhus i<br />

högst två våningar, mindre, två- <strong>till</strong><br />

fyravånings fristående hyres- och bostadsrättshus<br />

samt andelshus. Samt<br />

enfamiljshus, gärna i grupp. Områdena<br />

ska planeras för en bra yttre<br />

miljö med parker, gång-, cykelvägar,<br />

vägar med blandtrafik, lokalgator<br />

och så vidare. Mindre arbetsplatser<br />

kan integreras i sådana områden.<br />

I Schweiz har även småfolket rätt<br />

att bygga flerfamiljshus på fyra–nio<br />

lägenheter i två <strong>till</strong> fyra våningar<br />

inom planlagda områden. Ägaren<br />

bor ofta i fastigheten och sköter om<br />

den. Det blir hyres- eller andelshus<br />

där den sociala kontrollen fungerar.<br />

I Sverige undviker samhället att ge<br />

byggrätter <strong>till</strong> privata små ägare, det<br />

är dumt! Vi ska naturligtvis även i<br />

fortsättningen ha stora byggbolag<br />

som producerar hus, men även mindre<br />

byggbolag måste få möjlighet att<br />

bygga. Jag har ett tiotal kunder som<br />

undrar varför de inte kan få byggbar<br />

mark för två <strong>till</strong> tio lägenheter – så<br />

som man kan få utomlands.<br />

Vi har gott om orörd mark, men<br />

exploateringskostnaderna är höga.<br />

Våra grannar i Danmark har utrett<br />

och bevisat att i låg och tät bebyggelse<br />

kan man åstadkomma hög exploatering,<br />

cirka netto e=0.25–0.35.<br />

Det motsvarar ungefär våra trevåningshusområden.<br />

Varför bygger<br />

vi inte så, gärna med småbyggare,<br />

som kan uppföra tio, kanske tjugo<br />

lägenheter inom området?<br />

Men jag är tveksam <strong>till</strong> att Borneo-<br />

Spoorenburgområdet i Amsterdam<br />

skulle vara ett föredöme, som<br />

Ola Andersson anser i en artikel i<br />

Arkitektens aprilnummer. De husen<br />

är åtta meter höga, sex–sju meter<br />

breda i tre våningar. Första planet<br />

kan innehålla verksamheter, övre<br />

planen bostäder. Det är krångligt<br />

med trappor och hiss <strong>till</strong> andra<br />

planet, <strong>till</strong> bostaden. Jag har sett 4,5<br />

meter breda enfamiljshus i Holland,<br />

i fem våningar. Helt tokigt! Tänk<br />

på föräldrarna som ska springa efter<br />

sina barn i trapporna!<br />

Våra gedigna två–tre, fyravåningshus<br />

med tvåspännare eller punkthus<br />

med tre-femspännare med hiss<br />

garanterar en bra bostad. De ger<br />

arkitekterna möjlighet att rita fina<br />

bostäder, fyra <strong>till</strong> tio lägenheter per<br />

trapphus. Ett byggobjekt som kan<br />

genomföras av ett litet byggföretag<br />

och sedan förvaltas av denne eller av<br />

en enskild ägare. Små byggare finns<br />

nästan inte i dagens Sverige. Det är<br />

dags att ändra på det! <strong>Arkitekter</strong><br />

kan vara med och trycka på!<br />

Ervin Schömer<br />

Arkitekt SAR/MSA<br />

54 ARKITEKTEN oktober 2006

Förvalta stad och natur<br />

Analysera förhållandet mellan planerare och förvaltare, det är förvaltarna som möter<br />

brukarna, inte planerarna. Det föreslår Tim Delshammar, högskoleadjunkt på SLU Alnarp.<br />

Hanna Erixons text, i Arkitekten 0608,<br />

ger upphov <strong>till</strong> många tankar. En första<br />

är att hon har rätt: Motsättningen mellan<br />

stad och natur i planeringsprocessen lägger<br />

lock på alla försök <strong>till</strong> en konstruktiv dialog<br />

om utvecklingen av staden. Om naturvänner<br />

i planeringen inte tror sig kunna nå<br />

framgång med mindre än att exploatörerna<br />

förlorar saknas förutsättningar för dialog.<br />

En andra är att man kan vrida på perspektivet.<br />

Hanna Erixon ser motsättningen<br />

mellan naturvänner och exploatörer i<br />

planeringsprocessen. Jag ser en planeringsprocess<br />

som följs av ett förvaltningsskede.<br />

Här finns alltså planerare och förvaltare.<br />

En del skulle vilja se båda dessa grupper<br />

som en: samhällsplanerare. Men då missar<br />

man att de arbetar under olika förutsättning<br />

och med olika typer av uppgifter och<br />

redskap. Planerare landar i markanvisning<br />

med restriktioner för markanvändningen.<br />

Förvaltare, oavsett om de är parkförvaltare,<br />

bostadsförvaltare, kyrkogårdsförvaltare el-<br />

ler naturmarksförvaltare, kan lägga <strong>till</strong> eller<br />

dra ifrån inom ramen för de restriktioner<br />

som markanvisningen innebär. Ett områdes<br />

värden blir inte mer än vad dess förvaltare<br />

förmår åstadkomma. Det finns undersökningar<br />

som riktar sig <strong>till</strong> så kallade ickeanvändare<br />

av parker. Det visar att grupper<br />

av människor undviker att använda parker<br />

om de uppfattas som nedskräpade eller illa<br />

skötta.<br />

Förvaltarna är de som i första hand<br />

möter brukarna, inte planerarna. Genom<br />

sitt sätt att agera kan de stärka såväl människors<br />

utnyttjande av naturmiljöer som<br />

deras emotionella engagemang för dessa.<br />

Det är i förvaltningsfasen man kan koppla<br />

människors användning av naturen <strong>till</strong><br />

naturskyddet. Människor kan engageras<br />

direkt i arbetet genom att delta i skötseln<br />

av naturområden. Det finns gott om exempel<br />

på det både när det gäller den urbana<br />

naturen och den rurala. Människors<br />

kunskaper om sina egna preferenser kan<br />

användas för att lyfta fram de värden som<br />

är mest skyddsvärda. Detta är en löpande<br />

process som måste omprövas regelbundet,<br />

inget som kan regleras i plan.<br />

Ett förslag som kan komplettera Hanna<br />

Erixons är därför att börja analysera förhållandet<br />

mellan planerare och förvaltare.<br />

Kanske ska planerare undvika att reglera<br />

stadsutvecklingen genom restriktioner i<br />

planer. Kanske ska förvaltare på allvar se<br />

sin uppgift som en kreativ utmaning. Det<br />

ska naturligtvis inte förnekas att alltför lite<br />

av den urbana utemiljön idag förvaltas med<br />

brukares utbyte i sikte. Tidsbrist och snäv<br />

ekonomi gör att man många gånger gör<br />

detsamma idag som man gjorde igår, men<br />

lite billigare, lite mindre omsorgsfullt.<br />

Kanske ska planerare och förvaltare ta<br />

upp diskussionen om var beslut ska fattas<br />

och vem som har bäst förutsättningar för<br />

att skapa en god miljö.<br />

Tim Delshammar<br />

Landskapsarkitekt MSA<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 55

DEBATT<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

”Besöksnäringen kommer mer och mer i kommunen<br />

och en storälg skulle bli ett verkligt dragplåster.<br />

Vi har redan mycket tyskar här och det vet ju<br />

alla att tyskar är tokiga i älgar.”<br />

Mikael Reinholdsson näringslivsutvecklare i Arvidsjaur om snickaren<br />

Thorbjörn Holmlunds förslag/dröm om att bygga ett 1.000 kvm stort<br />

hus i form av en älg med konsertsal, restauranger och konferenslokaler<br />

bland annat. Intervjuad av Leif Aspelin i SvD 26 september 2006.<br />

”Det är stor skillnad på att inreda en bungalow i<br />

Palm Beach och en lägenhet i London.”<br />

Den svenske inredningsarkitekten Lars Bolander ,”the Swede<br />

Sensation”, inreder just nu en liten grekisk by, men ägnar sig mer<br />

och mer åt sina inrednings- och antikbutiker i New York, Palm Beach<br />

och Miami. Intervjuad av Björn Anders Olsson i Dagens Industri 30<br />

september 2006.<br />

”De slutsatser och beslut den snabbt framväxande<br />

kunskapen och insikten om klimatförändringarnas<br />

konsekvenser kan få i våra liv och samhällen<br />

är politiska. Debatten måste ägas av alla, inte<br />

bara av experterna.”<br />

Carl Bennet, styrelseordförande Getinge AB, Bo Ekman,<br />

styrelseordförande Tällberg Foundation, Birgitta Johansson-Hedberg,<br />

vd och koncernchef för Lantmännen, skriver om valets glömda fråga,<br />

den globala uppvärmningens konsekvenser, på Brännpunkt, Svenska<br />

Dagbladet 26 september 2006.<br />

”En frisk närvarande personal håller produktiviteten<br />

på en hög nivå. Varenda krona man satsar på<br />

arbetsmiljö tjänar man igen fem gånger.”<br />

Hälsoforskare Alan Dilani intervjuas i Råd och Rön 7/2006<br />

”Det skulle i stort sett innebära att vi inte kan<br />

ha några fönster, men det kunderna vill ha är<br />

ljus och stora fönster. Vi är måna om att bygga<br />

energisnålt, men det måste vara andra tidsplaner.<br />

Vad tror du skulle hända om bilindustrin plötsligt<br />

hade ett år på sig att halvera oljeförbrukningen?”<br />

Mikael Olsson, koncernchef i småhusföretaget Prevesta (Myresjöhus och<br />

Smålandsvillan) om propositionen om halverad elförbrukning i nya hus<br />

från juli nästa år. Intervjuad av Maria Sundén i SvD 11 oktober 2006.<br />

”Det finns en konflikt mellan gröna tak och<br />

modern arkitektur. Många tycker det är vackert<br />

med ett grönt tak, men det finns också de som<br />

gör allt för att slippa se det. Det finns arkitekter<br />

som ritar hustak med djupare ram runt takkanten<br />

så att den uppstickande växtligheten inte ska<br />

synas. Det är kanske rädda för att folk ska säga<br />

’Titta vilken vacker blomma!’ istället för ’titta<br />

vilket vackert hus!’. Ett grönt tak får ju inte stjäla<br />

showen för arkitekten.”<br />

Stephan Brenneisen, ordförande i den schweiziska organisationen för<br />

gröna tak, intervjuad av Anna-Klara Aspegren i Vår Bostad 10 oktober<br />

2006.<br />

Arkitektens namn<br />

som reklam och<br />

konsumentupplysning<br />

Vi agerar på en marknad och får inte vara blyga.<br />

Det skriver Tage Hertzell, som fortsätter sin kamp<br />

för namnangivelse och mot Anonyma <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Efter besök i Kiruna och Karlstad<br />

i somras hade jag anledning att i<br />

Arkitekten 08/06 aktualisera frågan<br />

om namngivning av arkitektens<br />

namn när objekt presenteras eller<br />

uppmärksammas på annat sätt. I<br />

Kiruna gällde det Gustaf Wickmans<br />

kyrka som genom omröstning år<br />

2001, anordnad av tyckomhus.nu,<br />

utsetts <strong>till</strong> <strong>Sveriges</strong> mest omtyckta<br />

byggnad. I Karlstad hade Nyréns<br />

bibliotek <strong>till</strong>delats lokalföreningens<br />

pris. Inte i något av de båda fallen<br />

fanns uppgift om arkitekt.<br />

Mitt inlägg kommenterades i<br />

Arkitekten 09/06 av Louise Nyström<br />

med flera bakom omröstningen<br />

som antydde att jag menar ”att<br />

arkitektens namn alltid ska anges”.<br />

Jag har tydligen öppnat för en av<br />

dem efterfrågad debatt. Därför<br />

känner jag mig föranledd att med<br />

några synpunkter sortera relevanta<br />

aspekter och hoppas att detta ska<br />

locka fram ytterligare åsikter ifall<br />

frågan uppfattas som ett problem,<br />

eller kanske en möjlighet värd att<br />

diskutera.<br />

Redan i kommentaren från<br />

nämnda representanter för tyckomhus.nu<br />

finns ett försvar för att<br />

arkitekternas namn för de i flera<br />

avseenden utmärkta husen inte<br />

presenterades. Motiveringen var,<br />

liksom när det gäller Kasper Salinpriset,<br />

som tydligen fungerar som<br />

vägledande, att det är huset som får<br />

priset och då finns det inget skäl<br />

för att arkitektens namn ska anges.<br />

Allmänheten blir inte medveten om<br />

att det varit en arkitekt inblandad<br />

överhuvud taget. (I fortsättningen<br />

använder jag det mera generella<br />

begreppet verket.)<br />

Det är kanske inopportunt att<br />

ifrågasätta denna norm men det<br />

finns ändå anledning att fråga sig<br />

om den är självklar. För ett halvsekel<br />

sedan låg ett sådant synsätt<br />

helt i tiden: verket skulle tala och<br />

”verkmästaren” skulle vara dold.<br />

<strong>Arkitekter</strong> fick inte göra någon som<br />

helst reklam för sin verksamhet.<br />

För att kringgå detta fanns det exempel<br />

på fingerade platsannonser!<br />

Tydlig namnangivelse. Bengt Lindroos har angivit arkitektens namn på den fejkade betongdörren,<br />

hans första betongskämt. Finns på kv Drottningen på Södermalm i Stockholm. Kasper<br />

Salinpriset 1986.<br />

56 ARKITEKTEN oktober 2006

Man fick heller inte ange specialitet;<br />

alla arkitekter ansågs kunna<br />

allt. Den mentaliteten motsägs inte<br />

av principen för plaketterna men<br />

det är väl knappast inställningen<br />

hos dagens arkitekter, eller?<br />

Det är klart att verket med sin<br />

plakett på bröstet inte upplever<br />

samma glädje som dess arkitekt<br />

känner. Men det är nog så att<br />

de som har ansvaret för verkets<br />

fortlevnad är motiverade att hålla<br />

det i gott skick och det kan ju vara<br />

<strong>till</strong> glädje för båda. Väsentligare<br />

är problemets pejling mot frågan<br />

om konsumentupplysning: hur<br />

ska konsumenten agera för att få<br />

mera för investeringen, <strong>till</strong> sin egen<br />

fördel och, altruistiskt, för miljön?<br />

Han ska anlita en arkitekt, och en<br />

duktig sådan, borde vara det naturliga<br />

svaret.<br />

I den andra änden av relationen<br />

konsument – ”producent” torde<br />

uppmärksamheten vara <strong>till</strong> heder<br />

och glädje för upphovsmannen så<br />

länge han själv lever, därefter för<br />

själva namnet eller för det fortlevande<br />

kontoret. Det är väl ingen<br />

tvekan om att det kan inspirera<br />

<strong>till</strong> större engagemang och därmed<br />

bättre arkitektur.<br />

Man kan se på fotografernas<br />

framgångsrika princip för marknadsföring:<br />

fotografen kommer ofta<br />

i första hand. Frågan om ”alltid” när<br />

det gäller arkitektens namn faller på<br />

sin egen orimlighet. Tänk ett hus<br />

som är det enda som visas på bilden<br />

för att där har förövats ett brott.<br />

Det vore givetvis löjligt att i det<br />

fallet hävda en regel att arkitekten<br />

alltid ska anges. I det fallet bjuder<br />

vi gärna in fotografen. Skälet för<br />

att arkitekten ska nämnas bör, som<br />

exempel, vara att verkets utseende<br />

motiverar bilden, att det har ett<br />

arkitektoniskt värde, nyhetsvärde eller<br />

kanske rentav ett marknadsvärde.<br />

Detta gäller givetvis också i hög<br />

grad planritningar, kanske <strong>till</strong> och<br />

med i bostadsannonser.<br />

När det är fråga om avbildningar<br />

finns det försvar för att båda<br />

anges, arkitekten och fotografen;<br />

de är båda ansvariga för bildens<br />

innehåll och kvalitet. När det gäller<br />

hus med plakett så behövs ingen<br />

fotograf, där står vi inför verkligheten.<br />

Detta resulterar i den väsentliga<br />

frågan huruvida några andra har<br />

medverkat <strong>till</strong> både verklighet och<br />

bild. Det kan vara motiverat att<br />

byggherren anges eller den som håller<br />

verket i visat skick. Kanske också<br />

den som byggt verket, men bara under<br />

förutsättning att byggaren inte<br />

har följt ritningarna. Det måste vara<br />

andra än här angivna motiv som<br />

skulle tala emot detta konstaterande.<br />

Det vore intressant att höra vilka.<br />

Men varför framhäver entreprenören<br />

gärna sig själv och ofta glömmer<br />

arkitekten? Givetvis därför att<br />

firman vill visa vad den har gjort<br />

och för att få fler jobb. Arkitekten<br />

kan ha samma motiv men onekligen<br />

med mera tungt vägande<br />

argument. Vi agerar på en marknad<br />

där vi inte får vara så blyga!<br />

Om vi skulle kunna vara överens<br />

om att angivande av upphovsman<br />

är korrekt från principiell synpunkt<br />

och <strong>till</strong> fördel för marknadsföring<br />

av god arkitektur så finns det en hel<br />

del praktiska frågor att behandla<br />

och också relationsfrågor. Det kan<br />

gälla arkitektens egen aktivitet vid<br />

offentliggörande av projekt, <strong>till</strong><br />

exempel läsbara namn på ritningar,<br />

byggplatsskyltar, kontakter med<br />

journalister och fastighetsmäklare.<br />

Och vad mera? Vad skulle andra<br />

medverkande säga om en skylt med<br />

arkitektens namn på den färdiga<br />

byggnaden?<br />

Vilka andra möjligheter finns om<br />

man inte vill vara med i Anonyma<br />

<strong>Arkitekter</strong>?<br />

Vad tycker du?<br />

Debattera i Arkitekten!<br />

Tage Hertzell<br />

Arkitekt SAR/MSA<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 57

DEBATT SPECIAL<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Tel 08-5055 7734<br />

Akademisamtal<br />

är en arbetsform som akademierna inom <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> valt för<br />

att utveckla en fri, reflekterande och kritisk diskussion. Ofta inbjuds<br />

gäster <strong>till</strong> samtalen. Syftet är snarare att identifiera viktiga frågeställningar<br />

än att formulera enkla svar.<br />

Den 23 februari 2006 höll Arkitekturakademin ett samtal om Hammarby<br />

Sjöstad och Järla Sjö. Den 6 april höll delar av Planakademin<br />

och delar av Arkitekturakademin ett gemensamt samtal om processen<br />

bakom Hammarby Sjöstad.<br />

Nedan återges några repliker ur samtalen. Läs hela den redigerade<br />

utskriften av samtalen på www.arkitekt.se/akademi/arkitektur.<br />

Rolf Wohlin: Jag såg inget stadsliv i Hammarby Sjöstad. Jag<br />

tycker inte vi var i någon stad. Stockholms planarkitekt Jan<br />

Inghe talade någon gång om att ”bygga en stad”. Jag tycker det<br />

är en missuppfattning. Man kan inte bygga en stad. Lika lite<br />

som att bygga ett korallrev eller plantera en skog. Man kan bara<br />

sätta träd och riskera att åstadkomma monokulturer. Det vi sett<br />

i dag är för glest för att vara stad – det är bostadsreservat för<br />

högstandardboende. Men Järla Sjö var fascinerande att se. Det<br />

verkar vara mer korallrev än Hammarby Sjöstad.<br />

RW är författare, fotograf och debattör från Stockholm<br />

Anders Landström: I Hammarby Sjöstad har arkitekter och<br />

byggherrar haft en dirigent som skapat en symfoni där helheten<br />

är bättre än delarna. Där finns en balans mellan det enskilda<br />

och det gemensamma, mellan arkitekturen och stadsplanen.<br />

AL är arkitekt SAR/MSA och var juryledamot i Kasper Salin-juryn 2005<br />

Lars Marcus: När arkitekter talar om bildspråk betonar de<br />

det kommunikativa. Men medan andra konstarter refererar <strong>till</strong><br />

verkligheten, så konstruerar arkitekturen den. Arkitekturen<br />

refererar också, men referensen <strong>till</strong> <strong>till</strong> exempel äldre städer sker<br />

ofta rent bildmässigt. Man talar ibland om representerande respektive<br />

performativ konst. Arkitekturen är performativ. Den gör<br />

något, den ger upphov <strong>till</strong> ett stadsliv. En förnyelse av arkitekturen<br />

måste innebära att man förändrar dess performativitet; hur<br />

den påverkar människors handlande.<br />

LM är arkitekt SAR/MSA och forskare vid KTH<br />

Ylva Sohlman: Stadsliv och urbanitet är olika saker. I mina<br />

ögon är Hammarby Sjöstad inte urbant. Många flyttar dit på<br />

grund av naturvärdena, Hammarbybacken, promenaderna och<br />

vattnet. Stadens kant har just de kvaliteterna som många söker<br />

– alla vill inte <strong>till</strong> det mest urbana vid Sergels torg.<br />

YS är arkitekt SAR/MSA och var juryledamot i Kasper Salin-juryn 2005<br />

Mats Egelius: Önskan om kvartersstad formulerades också<br />

av politiker. Redan i Norra Hammarbyhamnen talades om att<br />

”förlänga Södermalm” och ”innerstaden ska flytta ut”. Vi var en<br />

generation arkitekter som bejakade kvarter, gård, gata och torg<br />

som stadens byggstenar. I Hammarby Sjöstad blev det livliga<br />

diskussioner om hur man ”bryter upp kvarter” för att få utblickar<br />

mot vatten, kontakt mot Söder osv. Ibland talades det om att<br />

ha både innerstadens och förortens kvaliteter – både tydlig form<br />

och ljus/luft.<br />

ME är arkitekt SAR/MSA och delägare i WHITE AB i Stockholm<br />

Jerker Söderlind: Först vill jag säga att Hammarby Sjöstad<br />

är – och kommer länge att vara – det bästa bostadsområde<br />

med service som den svenska planeringsmodellen producerat.<br />

Ambitionen har inte varit att göra stad. Man får inte anklaga<br />

en elefant för att inte vara en häst. Strax innan politikerna gav<br />

planen bakläxa som tråkig, för mycket förort och för gles höll<br />

jag en föredragning för några av dem. Kanske är jag därför lite<br />

medansvarig för projektets utveckling. En gradvis utveckling<br />

mot ”staden” kan ses i delarna från Sickla udde <strong>till</strong> Hammarby<br />

gård. I tredje delen har man faktiskt en kaj och inte en vassrugg<br />

längs vattnet.<br />

Utan planering, utan medvetna beslut, finns i stadsbyggandet<br />

en tendens att bygga monokulturer. Marknadskrafterna drar<br />

mot monokulturer. Det är alltså inte så att vi får en varierad<br />

stad om bara politikerna låter bli att lägga sig i. Politikerna kan<br />

styra mer! Hade vi haft starkare politiker så hade vi fått mer<br />

småverksamheter, konstnärsateljéer och så vidare.<br />

JS är arkitekt SAR/MSA, författare och forskare vid KTH<br />

Thomas Hellquist: Vad säger ni om relationen hem, bostad och<br />

stad? Bostaden formas av arkitekten som en ram som ska <strong>till</strong>åta<br />

olika brukare att inreda olika hem. Hemmet formas av brukaren<br />

och ingår i den identitetsskapande processen – som i vår tid<br />

drivs nästan <strong>till</strong> besatthet. Via hemmet ska individen definiera<br />

sin identitet, skapa bilden av sig själv. Hur påverkas stadsbyg-<br />

58 ARKITEKTEN oktober 2006<br />

Foto: Per Lander

Järla Sjö, föremål för akademisamtal. Arkitekt: Småstaden arkitekter. Ansvariga arkitekter, projektering Bengt Smideman, gestaltning Vernon Gracie och mark Håkan Jersenius.<br />

gandet av all denna betoning på identitet? Tanken på staden<br />

som scen för alla sorters liv – är den gammalmodig? Måsta vi<br />

acceptera skräddarsydda stadsdelar?<br />

TH är arkitekt SAR/MSA och gästprofessor i Arkitektur och gestaltning vid BTH<br />

Erland Ullstad: Om vi ritar en karta över staden där båda bor<br />

gör du en karta och jag en annan. Bostaden är viktig för den<br />

personliga kartan. Det måste man acceptera. Men även city är<br />

viktigt. Och viktigast är att det inte finns barriärer mellan stadsdelarna.<br />

Där låg felet med grannskapstanken och miljonprogrammet.<br />

Staden måste vara en öppen och kontinuerlig historia.<br />

EU är arkitekt SAR/MSA, professor i stadsbyggnad vid Växjö universitet samt ledamot<br />

av Rådet för arkitektur, form och design<br />

Katarina Dahlgren: Enligt en del franska filosofer ska man<br />

inte underskatta leken. Låtsaslekar, att spela livets teater: att<br />

föreställa sig hur mitt liv ska utspela sig och se ut på den här<br />

spelplanen. I en broschyr om Hammarby Sjöstad står det: ”Det<br />

är en stadsdel för människor som tänker självständigt. De som<br />

flyttar hit söker något nytt och något annorlunda. De vill ha<br />

impulser och intryck och kunna forma sitt liv efter eget huvud.”<br />

Problemet är att man inte får några impulser av de här nybyggda<br />

miljöerna. Allt är utlagt. Allt är färdigt.<br />

Byggandet tycks gå allt mer åt det hållet. Stadsdelar blir en<br />

scen som man passar in i eller inte. Och på ett sätt är det spännande:<br />

”det här livet vill jag leva!”. Men det förutsätter att man<br />

vet i förväg vilken livsstil man vill ha.<br />

KD är journalist verksam i Stockholm<br />

Christer Malmström: En ändring som började på 1930-talet<br />

och etablerades ordentligt på 1950-talet är att man inte får, som<br />

på Strandvägen, lägga stora bostadspalats längst fram med den<br />

finaste utsikten. Sedan dess strävar vi efter att det ska vara lika<br />

fint för alla; sjöutsikt åt alla. På 1950- och 60-talen löstes det<br />

genom att huskropparna placerades egalitärt – alla bostäder fick<br />

ungefär samma kvaliteter. Men så vill vi inte göra nu. Det blir<br />

för glest och ointressant. Vad ska vi då göra? Stadsplanering<br />

blir mycket svårare. Vi har ett politiskt/moraliskt tänkande som<br />

säger att alla ska behandlas lika fast det inte går ihop med den<br />

artikulerade stadsstruktur vi önskar. Det är en konflikt som vi<br />

inte riktigt talar om idag.<br />

CM är arkitekt SAR/MSA, professor vid CTH samt ledamot av<br />

Rådet för arkitektur, form och design<br />

Peter Lindroos: Stockholms malmar byggdes på så sätt att det<br />

allmänna investerade i utläggandet av ett rutformat gatunät.<br />

Sedan bebyggdes rutorna efter hand av enskilda exploatörer.<br />

Hammarby Sjöstad liknar mer ett projekt – och svagheten är att<br />

det i så hög grad är ett barn av sin tid. När vi om tjugo år tycker<br />

att nyfunkis är skit, så finns där en homogen struktur som inte<br />

innehåller hela stadens historia utan bara sin egen tids. Och i en<br />

sådan stad kan det bli svårare att byta ut delar än på malmarna.<br />

PL är arkitekt FPR/MSA och verksam i SWEC0 FFNS i Göteborg<br />

Lars Fränne: I Hammarby Sjöstad ska en samfällighet på över<br />

2.000 lägenheter byggas. Man kan inte bara säga ”bygg så här”.<br />

Man måste få alla byggherrarna med sig. I stort har vi lyckats.<br />

Men någon som Jan Inghe måste driva diskussionen, bevaka<br />

kvaliteten. Det väcker frågan om utbildningen av arkitekter<br />

– särskilt planarkitekter. Det handlar om ett speciellt kunnande<br />

bland annat i att föra en dialog och driva en diskussion.<br />

LF är projektchef för Hammarby Sjöstad<br />

Carl Gustav Hagander: Idag är det svårt att hitta arkitekter för<br />

den offentliga positionen, som ju kräver något annat än att rita<br />

hus. Det är ett kreativt arbete också att vara moderator, projektledare,<br />

handledare. Ibland tror man att en samhällsplanerare från<br />

universitetet kan vara processledare. Det kan fungera på ett sätt,<br />

men inte på andra. Som offentliganställd planarkitekt måste man<br />

kunna ta pennan. Jag hoppas på den yngre generationen.<br />

CGH är arkitekt SAR/MSA och verksam vid Länsstyrelsen i Stockholm<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 59

SverigeS <strong>Arkitekter</strong>S profeSSionAliSeringSprogrAm – Steg 1 oCH 2<br />

Sedan starten har nu 160 medlemmar genomfört steg 1 och 40 har genomfört steg 2. Omdömena<br />

som programmet får är genomgående positiva och fl era företag väljer att återkommande<br />

skicka sina medarbetare <strong>till</strong> programmet. Intresset från Malmö och Göteborg är nu också<br />

stort. Därför väljer vi att hålla vårens program på dessa orter.<br />

Stärk ditt infl ytande i processen<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> tar som professionens<br />

intresseorganisation ett långsiktigt ansvar<br />

för att stödja sina medlemmars kontinuerliga<br />

yrkesutveckling.<br />

Professionaliseringsprogrammet vänder<br />

<br />

Steg 1<br />

i Göteborg<br />

YRKESROLLEN<br />

Steg 1 vänder sig främst <strong>till</strong> yngre medlem i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> som är<br />

på väg in i eller har arbetat några år i rollen som handläggande arkitekt.<br />

Steg 1 omfattar totalt 80 timmar varav 40 timmar föreläsningar och<br />

debatter. Härutöver ingår krav på sex inlämnade arbetsuppgifter samt<br />

inläsning av obligatorisk litteratur i anslutning <strong>till</strong> respektive kursmoment.<br />

Steg 1 i Göteborg (pris 14.700:- exkl moms)<br />

1–2 februari Profession och regelverk<br />

8–9 mars Byggherren och samhället<br />

29–30 mars Arkitekten och byggandet<br />

26–27 april Programarbete och a ärsmässighet<br />

25 maj Slutseminarium<br />

sig <strong>till</strong> arkitekter som inriktat sig på byggnader,<br />

inredningar, landskap, stadsbyggnad<br />

eller samhällsplanering och är medlemmar i<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

Steg 3 hålls i Stockholm.<br />

Steg 2<br />

i Malmö<br />

PROCESS<br />

Steg 2 vänder sig <strong>till</strong> arkitekter med längre erfarenhet som är på väg<br />

in i en mer ansvarstagande roll och som har eller är på väg att få eget<br />

uppdragsansvar.<br />

Steg 2 omfattar totalt 140 timmar varav 70 timmar är schemalagda.<br />

Härutöver ska deltagarna läsa in den obligatoriska kurslitteraturen och<br />

skriva en rapport om hur de kan <strong>till</strong>ämpa något av kursens redskap i sin<br />

verksamhet.<br />

Steg 2 i Malmö (pris 17.400:- exkl moms)<br />

25–26 januari Processutveckling<br />

15–16 mars Kommunikation<br />

19–20 april Försäljning<br />

10–11 maj A ärsmässighet<br />

31 maj–1 juni Fastighetsutveckling<br />

15 juni Handledning<br />

10 augusti Rapport<br />

24 augusti Slutseminarium<br />

SVERIGES<br />

ARKITEKTER<br />

INFORMERAR<br />

Anmälan på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats<br />

www.arkitekt.se/steg1 respektive<br />

www.arkitekt.se/steg2. Deltagarantalet är<br />

begränsat. Plats bereds i den ordning anmälan<br />

inkommer.<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 75

SVERIGES<br />

ARKITEKTER<br />

INFORMERAR<br />

Steg 3<br />

i Stockholm<br />

LEDARSKAP<br />

Inriktning<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> startar i<br />

april 2007 den första kursen<br />

i vår ledarskapsutbildning,<br />

som är det tredje, och översta<br />

steget i vår professionaliseringstrappa.<br />

Steg 1 vänder sig <strong>till</strong><br />

yngre arkitekter med några års<br />

erfarenheter och är inriktat på<br />

yrkesrollen. Steg 2 vänder sig <strong>till</strong><br />

arkitekter i eller på väg in i mer<br />

ansvarstagande roller och har<br />

en inriktning mot de processer<br />

man som arkitekt är del i.<br />

Steg 3, som nu lanseras, är<br />

en kvalifi cerad ledarskapsutbildning.Ledarskapsprogrammet<br />

vänder sig <strong>till</strong> chefer eller<br />

blivande chefer i arkitekt- eller<br />

konsultföretag, i offentlig<br />

verksamhet eller i ledarroller i<br />

annan verksamhet, t ex inom<br />

byggherresfären eller i andra<br />

företag och organisationer.<br />

Utbildningen är ett program<br />

i ledarskap med fokus på:<br />

• personlig utveckling<br />

• ledarutveckling i företaget<br />

eller organisationen<br />

Ledarskapsprogrammet är inte<br />

sektors- eller branschinriktat<br />

utan har en inriktning mot<br />

ledarskapsfrågor, oberoende av<br />

verksamhetssektor eller bransch.<br />

Programmet vänder sig dock<br />

bara <strong>till</strong> arkitekter, varför<br />

ledarskapsfrågor i arkitetledd<br />

eller arkitektnära verksamhet<br />

SverigeS <strong>Arkitekter</strong>S profeSSionAliSeringSprogrAm – Steg 3<br />

naturligen går som en röd tråd<br />

genom hela programmet.<br />

Personlig utveckling –<br />

nyttan för dig<br />

Den bärande tanken är att medvetna<br />

ledare med god självkännedom<br />

på ett konstruktivt sätt<br />

utvecklar sitt ledarskap. Din<br />

erfarenhet, personliga framtoning<br />

och stil och din förmåga<br />

att kommunicera påverkar dina<br />

medarbetare. Vi belyser hur just<br />

du kan bidra <strong>till</strong> god utveckling<br />

och god kultur i din organisation.<br />

Nästan all framgång och alla<br />

problem i en organisation beror<br />

på de människor som fi nns i<br />

den. I en ledares uppgift ingår<br />

att se och utveckla de processer<br />

som leder <strong>till</strong> framgång, t ex ge<br />

förutsättningar för medarbetarna<br />

att växa i sin uppgift och<br />

sitt ansvar.<br />

Ledarutveckling – Nyttan<br />

för ditt företag eller organisation<br />

Företagandets uppgift är att<br />

skapa värden i affärer och<br />

relationer. Överfört <strong>till</strong> offentlig<br />

verksamhet handlar det om att<br />

utveckla samhällsuppdraget och<br />

relationerna, internt och <strong>till</strong> det<br />

omgivande samhället och dess<br />

aktörer.<br />

På sikt kan ett företag eller<br />

en organisation inte överleva om<br />

man inte är framgångsrik i de<br />

värdeskapande processerna.<br />

I ett allt snabbare tempo förändras<br />

emellertid innehållet i och<br />

förutsättningarna för relationer<br />

<strong>till</strong> kunder, leverantörer, medarbetare,<br />

ägare och samhälle.<br />

Vi tror på ett värdeskapande<br />

affärsmannaskap som förmår att<br />

uppfatta, tolka och agera utifrån<br />

dessa förändringar.<br />

Preliminärt program<br />

Det program som här presenteras<br />

är ett preliminärt program.<br />

Redan i Arkitektens novembernummer<br />

kommer det defi nitiva<br />

och fullständiga programmet<br />

presenteras. Flertalet medverkande<br />

och föreläsare är redan<br />

kontrakterade, men vi avvaktar<br />

med föreläsarnamnen in<strong>till</strong> dess<br />

att allt är klart, vilket det kommer<br />

att vara redan nästa månad.<br />

Att vi redan nu presenterar<br />

det preliminära programmet har<br />

att göra med att vi vill ge intresserade<br />

deltagare god tid på sig<br />

att överväga och planera in den<br />

satsning det innebär att ta steget<br />

in i ledarskapsprogrammet.<br />

Programmet startar i april<br />

2007 och löper under trekvarts<br />

år med kursavslutning och diplomering<br />

i december 2007.<br />

Deltagande och anmälan<br />

Maximalt antal deltagare är 25.<br />

Plats reserveras vartefter anmälan<br />

görs. Man kan redan nu<br />

göra en intresseanmälan (inte<br />

bindande) som en bekräftelse<br />

på intresse för deltagande i programmet.<br />

Glädjande nog fi nns<br />

redan en rad intresseanmälningar,<br />

trots att programmets<br />

innehåll och inriktning tidigare<br />

inte alls offentliggjorts.<br />

Deltagande i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>sprofessionaliseringsprogram<br />

förutsätter medlemskap<br />

i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>. Vår<br />

professionaliseringssatsning<br />

är ett led i vår medlemsservice<br />

och vi prissätter därför också<br />

kurserna i programmet utifrån<br />

en självkostnadsprincip.<br />

Intresseanmälan kan göras<br />

på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats,www.arkitekt.se/professionaliseringsprogrammet.<br />

Som indikation för kursavgiften<br />

kan intervallet 30.000<br />

– 35.000 kr anges. Moms<br />

<strong>till</strong>kommer, likaså övernattningskostnader<br />

och eventuella<br />

resekostnader. Som jämförelse<br />

kan nämnas att prisnivån för<br />

ledarskapskurser på marknaden<br />

av jämförbar kvalitet ligger i<br />

intervallet 60.000–80.000 kr<br />

exkl moms och <strong>till</strong>kommande<br />

kostnader.<br />

Frågor om programmet besvaras<br />

av Pehr Mikael Sällström<br />

och Annika Borgman-Mejhert<br />

(efter 1 november), på telefon<br />

08-50 55 77 00.<br />

76 ARKITEKTEN oktober 2006

SverigeS <strong>Arkitekter</strong>S profeSSionAliSeringSprogrAm – Steg 3<br />

PROGRAM<br />

2007<br />

Programmet är upplagt<br />

i sju tvådagarsseminarier<br />

med övernattning.<br />

Under och<br />

mellan seminarierna<br />

arbetar varje deltagare<br />

med sin egen<br />

plan för utveckling.<br />

Vid seminarie<strong>till</strong>fällena<br />

får varje deltagare<br />

<strong>till</strong>fälle att få coachning/handledning.<br />

Organisation och<br />

kreativitet<br />

Torsdagen den 13 september<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Ledarskap och utveck-<br />

ling av organisationen,<br />

företaget<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Ledarskap i uppdrag och<br />

projekt. Att mobilisera<br />

och prioritera insatser<br />

18.00 Middag<br />

19.00 Träning i ledarskap i pro-<br />

jekt och uppdrag<br />

Fredag den 14 september<br />

8.30 Reflektion på gårdagen<br />

9.00 Förändringsbenägenhet<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Kreativitet och nytänkande<br />

15.00 Uppföljning, erfarenhets-<br />

utbyte mellan seminarie-<br />

deltagarna<br />

17.00 Avslutning<br />

Motivation för<br />

ledarskap<br />

Torsdagen den 12 april<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Välkommen<br />

10.15 Presentation och utgångspunkter<br />

för programmet<br />

Så här kommer vi att<br />

arbeta!<br />

Presentation av deltagare<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Livet och ledarskapet.<br />

16.00 Etik och moral<br />

18.00 Middag<br />

19.00 Gruppsamtal och redovisning<br />

Fredagen den 13 april<br />

8.30 Reflektion på gårdagen<br />

9.00 Vi arbetar med självin-<br />

sikt och självförtroende<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Globalisering och inte-<br />

gration och genuspers-<br />

pektiv i ledarskapet<br />

15.00 Vi genomför tester inför<br />

nästa seminarium och<br />

går igenom plan för egen<br />

utveckling<br />

17.00 Avslutning<br />

Ekonomi och företagsledning<br />

Torsdagen den 11 oktober<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Ledarskap och lönsamma<br />

företag och organisationer<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Grundläggande företags-<br />

ekonomi<br />

15.00 Finansiell analys och<br />

strategi<br />

18.00 Middag<br />

19.00 Jämförelse mellan några<br />

företag. Gruppuppgift<br />

Fredagen den 12 oktober<br />

8.30 Kapital och kapitalför-<br />

sörjning<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Datorbaserat övningsspel.<br />

Gruppuppgift och redo-<br />

visning.<br />

16.00 Uppföljning, erfarenhets-<br />

utbyte<br />

17.00 Avslutning<br />

Ledarskap och<br />

personlig utveckling<br />

Torsdagen den 24 maj<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Ledarskap och personlig<br />

utveckling. Resultat av<br />

tester. Gruppträning<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 forts<br />

18.00 Middag<br />

19.00 Gruppövningar och redo-<br />

visning<br />

Fredagen den 25 maj<br />

8.30 Reflektion på gårdagen<br />

9.00 Drivkrafter, roller och<br />

resultat<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Hur skapar jag glädje<br />

och lust<br />

15.00 Teamarbete<br />

17.00 Avslutning<br />

Omvärldsanalys och<br />

erfarenhetsåterföring<br />

Torsdagen den 8 november<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Ledarskap och omvärlds-<br />

analys<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Ständigt lärande. Fram-<br />

gångsrecept<br />

15.00 Förberedelser inför nästa<br />

seminarium, handledning<br />

18.00 Middag<br />

19.00 forts förberedelser<br />

Fredagen den 9 november<br />

8.30 Förstå marknadens<br />

förändringar<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Presentationsteknik<br />

17.00 Avslutning<br />

Kommunikation och<br />

det egna ledarskapet<br />

Torsdagen den 14 juni<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Personlig utveckling<br />

Våga leda!<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Forts<br />

15.00 Kommunikation<br />

18.00 Middag<br />

19.00 Träning i kommunikation<br />

Genomgång av testresul-<br />

tat sker med var och en<br />

av deltagarna. Resultat<br />

av test och egna tankar.<br />

Råd och tips<br />

Fredagen den 15 juni<br />

8.30 Reflektion på gårdagen<br />

9.00 Konfliktlösning och<br />

svåra samtal<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 Att ge feedback<br />

15.00 Seminariedeltagarna<br />

redovisar sina egna<br />

utvecklingsplaner, erfaren-<br />

hetsutbyte.<br />

17.00 Avslutning<br />

Avslutningsseminarium<br />

Torsdagen den 6 december<br />

9.30 Morgonkaffe<br />

10.00 Återsamling<br />

10.30 Avslutningsseminarium<br />

med erfarenhetsutbyte<br />

och egna projekt<br />

Lära av varandra. Delta-<br />

garna presenterar sina<br />

projekt under hela dagen<br />

12.00 Lunch<br />

13.00 forts projekt<br />

19.00 Avslutningsmiddag<br />

Fredag den 7 december<br />

9.00 Gästföreläsning<br />

12.00 Avslutning och diplomutdelning<br />

13.00 Lunch<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 77

SverigeS<br />

<strong>Arkitekter</strong><br />

LeDAre<br />

Att det inte finns någon större<br />

ambition att sätta upp utvecklingen<br />

av våra samhällen och städer på<br />

den politiska dagordningen får vi<br />

sannolikt också lära oss att leva med.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> är<br />

intresseorganisation för <strong>Sveriges</strong><br />

arkitekter, inredningsarkitekter,<br />

landskapsarkitekter och fysiska<br />

planerare med 9.500 medlemmar.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

Wirwachs Malmgård<br />

Ansgariegatan 5<br />

Box 9225,SE-102 73<br />

Stockholm,Sweden<br />

Te l +46(0)8 5055 7700<br />

Fax +46(0)8 5055 7705<br />

kansli@arkitekt.se<br />

www.arkitekt.se<br />

Ordförande:<br />

Klas Brunnberg,<br />

klas.brunnberg@fojab.se<br />

vice ordförande<br />

Laila Strunke,<br />

laila.strunke@telia.com<br />

Förbundsdirektör:<br />

Staffan Carenholm,<br />

staffan.carenholm@arkitekt.se<br />

vart tog samhällsbyggnadsfrågorna<br />

vägen?<br />

I den regeringsförklaring den nya<br />

regeringen lämnade <strong>till</strong> riksdagen för<br />

några veckor sedan finns i princip inga<br />

deklarationer om samhällsbyggande och<br />

bostadspolitik. Endast två saker sägs:<br />

• För att bryta boendesegregationen<br />

bör<br />

bostadsrättsombildning<br />

i storstädernas<br />

förorter underlättas<br />

och hyresboendet<br />

utvecklas.<br />

• Ett investeringsstöd kommer att införas<br />

för att öka platserna i särskilt boende<br />

för äldre.<br />

I övrigt kommenteras inte samhällsbyggnadsfrågorna<br />

på något särskilt sätt och<br />

inte framträder heller några andra ställningstaganden<br />

gällande bostadsbyggande<br />

och bostadspolitik.<br />

Det hit<strong>till</strong>svarande miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet<br />

byter namn<br />

<strong>till</strong> miljödepartementet. Ordet samhällsbyggnad<br />

utmönstras alltså, vilket väl inte<br />

får ses som en lapsus. Till det nya miljödepartementet,<br />

med Andreas Carlgren<br />

som chef, kommer bostadsfrågorna att<br />

höra, men knappast alltså samhällsbyggnadsfrågor<br />

i vidare bemärkelse. Även om<br />

energifrågorna lyfts bort från det nya<br />

departementet finns det anledning att tro<br />

att vi får större fokus på allmänna miljöfrågor<br />

än på byggande och boende.<br />

Man kan på goda grunder fråga sig<br />

om samhällsbyggande framgent kommer<br />

att ses som ett politikområde.<br />

Nu kanske skillnaden i förhållande <strong>till</strong><br />

den gamla regeringens politik ändå inte<br />

blir så stor. När, sent omsider, det sammanlagda<br />

miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet<br />

skapades av den förra regeringen<br />

fanns det förhoppningar om att<br />

samhällsbyggnadsfrågorna skulle lyftas<br />

fram som ett viktigt politikområde. Av<br />

det blev nu inte särskilt mycket. Försöken<br />

att etablera en helhetssyn på samhällsbyggandet<br />

blev tämligen trevande och<br />

man får konstatera att olika och snäva<br />

sektorsmål, inte minst inom miljöområdet,<br />

aktivt har förhindrat framväxten av<br />

en samhällsbyggnadspolitik som kan stå<br />

över alla dessa detaljmål som alltid finner<br />

vältaliga förespråkare, men som allt<br />

som oftast förhindrar en helhetssyn på<br />

samhällsbyggandet.<br />

Den gamla regeringen gjorde en ansats<br />

<strong>till</strong> att utveckla en stadspolitisk syn.<br />

En stadspolitisk skrivelse <strong>till</strong> riksdagen<br />

förbereddes. Typiskt nog fastnade denna<br />

skrivelse i departementsapparaten och<br />

nådde aldrig sitt mål, riksdagen. Det<br />

bidde alltså inte ens en tumme.<br />

Frågor om samhällsbyggande, bygg-<br />

78 ARKITEKTEN oktober 2006

sektorn, bostäder och bostadspolitik lyste<br />

på ett påtagligt sätt med sin frånvaro i den<br />

nyligen avslutade valrörelsen. Sannolikt<br />

går vi också in i en period där vare sig<br />

regeringen eller oppositionen kommer att<br />

ägna dessa frågor någon större uppmärksamhet.<br />

Att bostadspolitik i stort saknats sedan<br />

många år <strong>till</strong>baka har vi vant oss vid. Att<br />

det inte finns någon större ambition att<br />

sätta upp utvecklingen av våra samhällen<br />

och städer på den politiska dagordningen<br />

får vi sannolikt också lära oss att leva<br />

med.<br />

Det politiska vakuum som har rått, och<br />

som sannolikt kommer att fortsätta att<br />

råda i dessa frågor gör det nödvändigt för<br />

andra, inte minst <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>, att<br />

försöka lyfta dessa viktiga framtidsfrågor<br />

<strong>till</strong> en politisk nivå. <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

ska, enligt sina stadgar, värna arkitekturens<br />

och planeringens samhällsbetydelse.<br />

Kanske är det dags att börja göra praktisk<br />

politik av detta uppdrag. I uppdraget ligger<br />

rimligen att peka på det goda samhälle<br />

som är och kan bli resultatet av samhällelig<br />

satsning på arkitektur och planering.<br />

Staffan Carenholm<br />

förbundsdirektör<br />

StuDent­<br />

SpALten<br />

Mångfald i spåren av Bologna<br />

Vi befinner oss mitt uppe i en förändring som är väldigt<br />

spännande. Bologna kan komma att ha stora konsekvenser för<br />

såväl utbildningarna som professionen.<br />

Det kan lätt verka som att omställningen handlar om att<br />

implementera en europeisk stad i utbildningsväsendet, när det<br />

egentligen är en process som utgår ifrån en ambition att gemensamt<br />

utveckla Europas högre utbildningar. Hur processen<br />

utvecklar sig, vilka vägval som görs, är väldigt mycket upp <strong>till</strong><br />

utbildningarna och professionerna som berörs. Det är därför<br />

viktigt att hela tiden ha med frågan: Vad vill vi?<br />

Den övergripande konsekvensen av Bolognaprocessen är<br />

att det finns en reell möjlighet <strong>till</strong> förändring. Hur definierar<br />

vi en arkitekt? Vilken kunskapsbas ska yrkesrollen vila<br />

på? Vilka förutsättningar behöver ämnesområdet för att<br />

utvecklas? Hur kan arbetslivet och karriärvägar komma att<br />

förändras?<br />

På utbildningsforum den 25 september diskuterade representanter<br />

från alla åtta arkitektskolor Bolognaprocessens<br />

konsekvenser. Den mest brinnande frågan var hur förbundet<br />

ser på arkitekter med kandidatexamen i inredningsarkitektur<br />

som väljer att inte ta en master. Ska en ny yrkestitel inrättas<br />

för denna kategori arkitekter och finns det plats inom förbundet<br />

för dem? Frågeställningar som dessa har inga självklara<br />

svar och innebär flera olika vägval.<br />

Inom några år kommer vi förhoppningsvis även få alltfler<br />

som studerar arkitektur på mastersnivå men i botten är ingenjörer,<br />

designers, samhällsplanerare, eller kulturgeografer. Hur<br />

kommer utbildningarna och <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> öppna sig för<br />

dessa kompetenser?<br />

Kan vi värna om arkitektkompetensen utan att protektionistisk<br />

sluta oss?<br />

Själv är jag klar med tredje året och har börjat praktisera.<br />

Två tydliga erfarenheter från min praktik är att kontor<br />

faktiskt har stor användning av arkitekter med endast tre års<br />

utbildning samt att det finns många duktiga projekterande ingenjörer<br />

som efter en mastersutbildning skulle kunna <strong>till</strong>föra<br />

mycket som arkitekter. Jag ser fram emot en utveckling som<br />

tack vare Bolognaprocessen och <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> skapar en<br />

ännu mer dynamisk arkitektkår, där utbildning och praktik<br />

varvas i längre och kortare intervaller. En arkitektkår med en<br />

bred mångfald av utbildningsvägar och erfarenheter, men med<br />

en gemensam hög kompetens som arkitekter.<br />

Edvin Bylander<br />

Ordförande ArkitektStudenterna<br />

ARKITEKTEN oktober 2006 79

sist<br />

Bara några dagar efter maktskiftet i<br />

Stockholm börjar saker hända.<br />

I Högalidsparken på Södermalm står<br />

plötsligt en förgylld parksoffa och en lika<br />

guldglänsande papperskorg. Stolt lysande<br />

vid sidan av sina normala, lite luggslitet<br />

gröna grannar.<br />

Hur ska det tolkas?<br />

Som att första och andra klass införs<br />

bland stadens utemöbler?<br />

Eller att gyllene tider nu stundar för<br />

kommunens parker?<br />

Kerstin Persson<br />

80 ARKITEKTEN oktober 2006

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!