22.08.2013 Views

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

LEDARE<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> är<br />

intresseorganisation för <strong>Sveriges</strong><br />

arkitekter, inredningsarkitekter,<br />

landskapsarkitekter och fysiska<br />

planerare med över 9.000 medlemmar.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />

Wirwachs Malmgård<br />

Ansgariegatan 5<br />

Box 9225,SE-102 73<br />

Stockholm,Sweden<br />

Te l +46(0)8 5055 7700<br />

Fax +46(0)8 5055 7705<br />

kansli@arkitekt.se<br />

www.arkitekt.se<br />

Ordförande:<br />

Johan Nyrén<br />

johan.nyren@nyrens.se<br />

vice ordförande<br />

Tiina Sarap,<br />

tiina.sarap@lpal.slu.se<br />

Förbundsdirektör:<br />

Staffan Carenholm,<br />

staffan.carenholm@arkitekt.se<br />

Arkitektutbildningen<br />

Debatten om arkitektutbildningen fortsätter i<br />

detta nummer av Arkitekten med ett inlägg från<br />

Gösta Blücher om Arkitekturskolan i Stockholm.<br />

Det är utmärkt att debatten är livaktig. Arkitektens<br />

spalter ska stå öppna för debatt i alla frågor<br />

som rör vår utbildning och profession. Det nya<br />

inlägget ger dessutom ytterligare en nyttig och<br />

intressant bakgrund till den situation vi idag har<br />

vid Arkitekturskolan i Stockholm.<br />

Att diskutera utbildningen skapar alltid större<br />

känslosvall än vad man räknat med. Så även<br />

denna gång. Någon känner sig alltid utpekad<br />

Marknaden<br />

Arkitektmarknaden är sällan balanserad. Antingen<br />

råder överefterfrågan eller också är marknaden<br />

baissad. Jämviktsläge får vi sällan uppleva mer än<br />

kortvarigt. Just nu genomlider arkitektbranschen<br />

en av dessa svackor, som regelbundet tycks återkomma<br />

varje årtionde.<br />

Det är nu tio år sedan det stora rikshaveriet, då<br />

bostadsbyggandet störtdök ner till 1890 års nivå<br />

och luften gick ur hela byggsektorn. Då gick 20<br />

procent av arkitekterna arbetslösa och varannan<br />

privatanställd arkitekt hade någon gång under<br />

1993 en arbetslöshetsperiod.<br />

Då var det ett system- eller snarare paradigmskifte<br />

inom bygg- och bostadssektorn. Det är det<br />

inte nu. Det vi nu upplever är en långt utdragen<br />

lågkonjunktur där det kommersiella byggandet<br />

gått i stå samtidigt som bostadsbyggandet inte<br />

lyfter till de nivåer som de flesta anser behövliga.<br />

Signalerna om en något bättre allmänkonjunktur<br />

blir förvisso fler och fler, men det tar sannolikt<br />

en viss tid innan framtidsoptimismen åter slår<br />

rot inom byggsektorn och vi åter får se tyngre investeringsbeslut<br />

fattas. Just nu upplever arkitektföretagen<br />

att många tidiga förfrågningar är ute.<br />

Det utreds och analyseras, men faktiska beslut<br />

om igångsättning av nya byggprojekt är inte lika<br />

frekventa. Det handlar förstås mycket om förväntningar<br />

och att följa vad andra gör. Ligger andra<br />

investerare platt intar man gärna själv samma läge.<br />

Dras något igång följer andra gärna med. Det kan<br />

alltså, relativt överraskande, börja hända saker i<br />

en positiv riktning på marknaden.<br />

och angripen och intar försvarsposition. Det kan<br />

därför vara på sin plats att repetera vad <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Arkitekter</strong> sagt i frågan. Det är två saker, som inte<br />

rör person, utan rena sakförhållanden:<br />

• Arkitektutbildningen måste, som all annan<br />

högre utbildning i samhället, kunna utvärderas.<br />

När Högskoleverkets sakkunnige granskare<br />

hävdar att arkitektutbildningen i Stockholm<br />

inte låter sig utvärderas är detta därför mycket<br />

allvarligt. Skolans, och högskolans ledning,<br />

måste då se till att utbildningen med avseende<br />

Intressant är de stora internationella fastighetsinvesterarnas<br />

intåg på den svenska fastighetsmarknaden.<br />

Svenska kommersiella fastigheter anses<br />

överlag inte bara köpvärda utan investerare tycks<br />

anse att hyresmarknaden bottnat och att fastigheter<br />

i svenska expansionsområden nu, i motsats till<br />

vad som gäller i många andra europeiska storstäder,<br />

står inför en påtaglig uppgång. Köpläge med<br />

andra ord.<br />

Inom arkitektbranschen pressar dock företagen<br />

varandra i en allt snabbare driven nedåtgående<br />

prisspiral. Särskilt i offentliga upphandlingar får<br />

vi dagligen bevis på att arkitekttjänster handlas<br />

upp till absurt låga priser. Det handlar inte ens<br />

längre om självkostnadstäckning, utan det är uppenbart<br />

att företag i dag offererar priser som med<br />

hundraprocentig säkerhet ger förluster. Sådant<br />

kan ju gå någon enstaka gång, men när marknaden<br />

översvämmas av dumpade priser hotas hela<br />

branschen och dess kompetens.<br />

När marknaden är i obalans skapas utrymme<br />

för skärpt priskonkurrens – det är närmast en naturlag.<br />

Men det måste finnas anständighetsgränser<br />

som rimligen inte får passeras. Frågorna kring<br />

detta kommer vi fortsättningsvis att, distinkt och<br />

öppet, ta upp till diskussion. För dagen har vi börjat<br />

koppla grepp på den närmast eviga frågan om<br />

de parallella uppdragen. Även till den frågan lär vi<br />

återkomma, likaså distinkt och tydligt.<br />

Staffan Carenholm<br />

på mål, innehåll och struktur beskrivs på ett<br />

sådant sätt att utvärdering möjliggörs. Detta<br />

förväntar sig <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />

• Det är orimligt att den tillfälliga organisationen<br />

av Stockholmsskolans ledning, som motiverats<br />

av förnyelsebehovet, kvarstår efter drygt tre<br />

års arbete med omstöpningen av utbildningen.<br />

Någon gång måste interimsperioden anses vara<br />

avslutad och ledningen för skolan därmed göras<br />

bredare. En mer normal ledningsstruktur bör<br />

därför nu återskapas.<br />

Staffan Carenholm<br />

62 <strong>ARKITEKTEN</strong> oktober 2003

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!