ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se Varit utanför tullarna? Stockholm utanför tullarna Nittiosju stadsdelar i ytterstaden Göran Söderström, Elisabeth Jermsten och Ingrid Johansson Stockholmia Förlag Har du aldrig varit utanför tullarna i Stockholm? Lugn du är i gott sällskap. Resenärer från andra delar av landet kommer sällan längre än till stadskärnan och – om dom är arkitekter – kanske till Skogskyrkogården och ett par andra platser. Stockholmare som bor innanför tullarna har ofta märkvärdigt svårt att ta sig därifrån. Och stockholmare som bor norr eller söder om stan vet inget om områden i andra väderstreck. En nyutgiven bok, tillkommen på initiativ av Stockholms stadsmuseums byggnadshistoriska enhet, löser allas problem: Stockholm utanför tullarna är titeln på boken, som dokumenterar 97 stadsdelar i ytterstaden, inklusive dolda pärlor. Utgiven på Stockholmia förlag med Göran Söderström som redaktör. Vackra färgbilder av museets fotografer Ingrid Johansson och Göran H Fredriksson i samverkan med kort historik och arkitektonisk presentation av varje område gör boken lätt att ta till sig. Har man plöjt den vill man antingen ge sig ut på egna upptäcktsfärder, leta ny bostad eller ligga kvar i soffan i trygg förvissning om att man nu har sett det som är värt att se. Kerstin Persson Stockholms stadsmuseum visar utställningen ”Stockholm utanför tullarna” till 25 januari 2004. Arkitekt hjälper mordutredare Den danska arkitekten och 3D-experten Jens Vedel har analyserat bilderna på den så kallade NK-mannen åt den svenska polisen, skriver Expressen och Aftonbladet. Vedel driver ett 3D-företag i Århus och är specialiserad på att göra detaljerade tredimensionella bilder av byggnader med utgångspunkt från vanliga tvådimensionella. Metoden han använder fungerar även på andra objekt, till exempel människor. Mordutredarna i Stockholm ska därför ha bett Vedel att ta fram en 3D-bild av den person som fi lmades av övervakningskamerorna på NK vid mordet på utrikesminister Anna Lindh. Vilse i labyrinten Arata Isozaki Electric Labyrinth 17 okt 2003 – 4 jan 2004 MuseuSerralves Porto, Portugal Med vita handskar på händerna rör vi oss i ett labyrintiskt rum som oavbrutet byter skepnad. Bågformade skärmar vrider sig runt sin axel och skapar nya rum medan vi rör oss genom dem. Som att springa igenom salar i ett oändligt hus. Skärmarnas rörelser, ljuden, ljusen, rummet som förvrids. Förvirrar. Löser upp. Bilderna på skärmarna börjar etsa sig fast. Bilder av krigsslag, döda människor på foton och etsningar, förfallna byggnader, sprickor i en fasad. Upplösta kroppar och hus. I utställningssammanhang presenteras vanligen arkitektur med modeller, ritningar och presentationsbilder. Sällan görs försök att ge besökaren en arkitektonisk upplevelse. När Arata Isozaki ställer ut ”Electric Labyrinth” på MuseuSerralves i Porto, ritat av Alvaro Siza, är det just en upplevelse han förmedlar. Isozaki visar inte representationer av rum utanför utställningshallen. Han visar vad arkitektur kan vara. Vad den kan åstadkomma. Denna installation av Arata Isozaki skulle ha visats under XIV Triennale di Milano 1968. Men en tio dagar lång ockupation, en protest från den tidens unga konstnärer och intellektuella mot den etablerade ARATA ISOZAKI, The Electric Labyrinth, installation view Trienalle di Milano, 1968 konstvärlden, förstörde utställningen. Isozaki skapade installationen medveten om den tidens starka reaktioner mot etablissemanget. Han samarbetade med den grafi ska konstnären Koe Siyura och fotografen Shomei Tomatzu och bad dem bistå med spöklika bilder av tragedier, olyckor, Hiroshima, Nagasaki. Kompositören- Toshi Ichiyanagi skrev det elektroniska musikstycke som spelas när besökaren rör sig genom rummet. Installationen har nu återskapats. De tolv skärmarna är ömsom täckta av bilderna ömsom av en refl ekterande yta av aluminium. Skärmarna vrider sig och avslöjar groteska, tragiska bilder och speglar samtidigt besökarens ansikte i de refl ekterande partierna. Gränsen mellan rum, bild och besökare suddas ut. På den fasta väggen runt skärmarna projiceras samtidigt ett bildspel som visar ruinerna efter Hiroshimabomben och av den megastruktur som senare byggdes på platsen och som i sig var i ett tillstånd av förfall. Isozaki har kallat bildspelet ”The City of the Future is the Ruins”. Han försöker visa hur den framtida staden i sig själv ständigt är på väg mot ett tillstånd av ruin. Isozaki byggde upp ett rum med möjlighet att påverka besökaren. Kanske försätta henne i trans. Jag lämnar utställningen omruskad. Som att kliva ur en biosalong efter en uppslukande fi lm. Efter ett besök i ett uppslukande rum. Nina Gunne 36 <strong>ARKITEKTEN</strong> november 2003 © Arata Isozaki & Associates, Japan
Buller är mer än buller NOISE DESIGN Architectural Modelling and the Aesthetics of Urban Acoustic Space Björn Hellström Doktorsavhandling KTH Arkitekturskolan Bo Ejeby Förlag Hur arkitekturen låter väcker ofta intresse, i synnerhet när byggnadens uppgift är att stärka en ljudupplevelse som på teatern eller i en musiksal. Mer sällan uppmärksammas de var- Förhållningssättet sätter frågan om arkitektens lagstadgade ansvar att skapa byggnader som är estetiskt tilltalande på sin spets. Har det fula och stökiga, buller eller andra kaotiska förhållanden, en plats i staden? dagliga ljuden, som oftast lite slarvigt kallas buller. Björn Hellströms avhandling Noise Design handlar inte om buller, men om hur vi kan hantera ljud, och då i synnerhet vardagsljuden, det vill säga bullret, som en resurs. Avhandlingen är till formen ett konstnärligt utvecklingsarbete, för övrigt ett av de första som läggs fram vid KTH Arkitekturskolan och utgår från en undersökning av ljud på olika platser i Klarakvarteren i Stockholm. Hellström utgår från en omfattande begreppsapparat för planering och design av ljudmiljöer som utvecklats vid det franska forskningsinstitutet CRESSON i Grenoble och den teori om auditiv effekt (effet sonore) som I Björn Hellströms avhandling Noise Design, som lades fram i september i år vid KTH Arkitekturskolan, presenteras ljud som resurser snarare än problem för gestaltning och planering. utvecklats där. Begreppet "auditiv effekt" omfattar både fysikaliska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av ljudsituationer, men Hellström intresserar sig särskilt för det perceptionspsykologiska fenomenet "metabolisk effekt". Han menar att den situation av instabilitet mellan förgrundsljud och bakgrundsljud som är karakteristisk för ljudmiljön i Klarakvarteren bäst fångas av detta begrepp. Med en enkel liknelse handlar det om det tillstånd av blandning och förändring av perceptionsfokus som sker då de enskilda rösterna inte längre kan uppfattas som individer i en folkmassa av många röster. I en rad laborationer undersöker Hellström detta begrepp, bland annat i form av en musikalisk simulering av metabolisk effekt tillsammans med musikern Sten Sandell. Hellströms slutsats är att stadsljudbilder alltid mer eller mindre präglas av metaboliska effekter som bidrar till att göra stadens platser svårorienterbara och opersonliga. Han noterar i förbifarten att människor vanligen upplever detta som obehagligt, men med stöd av musikteoretikern Pierre Schaeffer poängterar Hellström att den moderna musiken ofta utnyttjar liknande effekter för att initiera ett lyssnande i nuet som helt fångas av musiken som sådan. Hellströms poäng tycks vara att om vi lyssnar på stadsljud som om det var musik kan vi förlika oss med dem – och kanske till och med tycka om dem? Hellströms avhandling utvecklar sig med den tolkningen till en appell för en mer tolerant och bejakande syn på stadens ljud. Om han verkligen menar att buller ska bli den nya normen för staden förblir osagt. Jag väljer att se rubriken som ett utslag av "generation x". Hellström kostar på sig en drift med en vedertagen betydelse hos begreppet. Inte med avsikten att skapa eller acceptera buller, utan för att peka på att det som schablonmässigt klassifi ceras som buller i samhällsplaneringen ofta också är ljud som med ett annat sätt att lyssna kan ha ett stort värde. Förhållningssättet sätter frågan om arkitektens lagstadgade ansvar att skapa byggnader som är estetiskt tilltalande på sin spets. Har det fula och stökiga, buller eller andra kaotiska förhållanden, en plats i staden? Hellström nöjer sig med att kritisera akustiketablissemangets fokus på kvantifi erbara begrepp och tekniska lösningar på sociala och estetiska frågor. Avhandlingen innehåller också en mycket läsvärd redogörelse för den så kallade konkreta konstmusikens behandling av rummet och arkitekturen under 1900-talet, både tonalt och ideografi skt. Betoningen ligger här på att lyfta fram den franske tonsättaren Pierre Schaeffers insatser på 50- och 60-talen. Till avhandlingen hör också en ambitiös, men inte helt avslutad, översättning till engelska av den öppna lista över auditiva effekter som arbetats fram vid CRESSON. Björn Hellström har ett förfl utet som professionell musiker och har en gedigen förankring i musikkretsar, vilket märks i avhandlingen. Den drar mot de musikaliska frågeställningarna snarare än de arkitektoniska och kan bitvis läsas som en uppgörelse med arkitekters ibland kanske lite lättvindiga analogier mellan musik och arkitektur. Ett tvärfackligt inlägg från en musiker till arkitekter intresserade av designteori och estetik, snarare än tvärtom. Pehr Mikael Sällström <strong>ARKITEKTEN</strong> november 2003 37
Page 1 and 2: 11 FAVORITER I REPRIS INDUSTRIALIS
Page 3 and 4: Mer industrialisering. De stora byg
Page 5 and 6: Kontorshus för White, kv. Katsan p
Page 7 and 8: Institutionerna Neurotec och omvår
Page 9 and 10: Byggdok lägger ner Stiftelsen Bygg
Page 11 and 12: Foto: Eva Edberg Arkitekturpris til
Page 13 and 14: NCC:s Det Ljuva Livet vann SABO:s e
Page 15 and 16: Årets match: Klokt mot Ljuvt Skans
Page 17 and 18: Foto Binge Eliasson Volymelement ti
Page 19 and 20: Planerat typhus i Blackeberg. Arkit
Page 21 and 22: Fyra olika volymmoduler kombineras
Page 23 and 24: timmar på utformning och planlösn
Page 25 and 26: I just fallet Nynäshamn handlade d
Page 27 and 28: Rodel reder ut Vad betyder egentlig
Page 29 and 30: ”Det här är en av de stora frå
Page 31 and 32: HTH står för exklusiv köksdesign
Page 33 and 34: ”Vi gör 500 hus om året, och de
Page 35: BÖNAN BARPALL MATERIA AB CENTRUM P
Page 39 and 40: Utställningar och föreläsningar
Page 41 and 42: 7KAMP. Vinnande förslag i tävling
Page 43 and 44: Arkitekter ska presentera alternati
Page 45 and 46: Staffan Henriksson hävdade att det
Page 47 and 48: Studenterna har rätt att tänka fr
Page 49 and 50: Svagare löneutveckling Att marknad
Page 51: Fy skäms, Kalmar I Kalmar genomfö

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?