ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arkitekten som ritar<br />
500 villor om året<br />
Bernt Gustavzon<br />
En av Bernt Gustavzons många villor<br />
Han har ritat bostäder till mellan tio och femton tusen familjer. Det mesta<br />
enfamiljshus. Kanske flest i Sverige. Han erkänner utan omsvep att en hel del<br />
av dem inte blev så bra. Bernt Gustavzon är <strong>Sveriges</strong> mest välmeriterade, som<br />
han säger, ”husföretagsarkitekt”. Andra skulle säga ”kataloghusarkitekt”.<br />
Text: Dan Hallemar<br />
Det började på HSB Boro i början av 1980-talet.<br />
1989 byggde Boro 5500 hus och lägenheter. 1993<br />
var det slut, fastighetskrisen välte företaget. Bernt<br />
Gustavzon började på Trivselhus i Korsberga. Och<br />
där är han kvar. Men mycket har förändrats sedan<br />
han kom till Boro.<br />
Han går nästan direkt i försvarsställning. Det<br />
tycks sitta i ryggmärgen. Inte utan anledning föreställer<br />
jag mig. Få arkitektoniska företeelser har<br />
fått mer stryk än ”kataloghusen”. Redan när vi talades<br />
vid på telefon talade Bernt Gustavzon om sin<br />
arkitektsort som sedd som en ”lägre stående ras”.<br />
Han försöker förklara varför den åsikten uppstått,<br />
och varför han tycker att det är så mycket bättre<br />
idag.<br />
– På 1980-talet jobbade alla husfabriker med att<br />
rita kataloghus in i minsta detalj.<br />
Allt fanns i husen. De var klara, det var bara<br />
att välja från katalogen och invänta leveransen.<br />
Som att köpa en soffa. Sedan placerades de husen<br />
på kommunala tomter.<br />
– Det var fyrkantiga kommunala tomter, med<br />
lagomhus för lagomfamiljer. Det var hus där det<br />
till exempel aldrig fanns fönster på gaveln eftersom<br />
man på den ena sidan hade garaget och på<br />
den andra grannens garage.<br />
Där föddes det dåliga ryktet i arkitektkretsar,<br />
tror Bernt Gustavzon. Jag har ännu inte hunnit<br />
nämna det dåliga ryktet i arkitektkretsar. Men<br />
”kataloghusen” har länge betraktats som en sorts<br />
arkitekturens hötorgskonst.<br />
– Det blev korta och tjocka hus också, eftersom<br />
kommunerna ville spara in på anslutningar mot<br />
gatan genom att göra smala tomter.<br />
Så läget var inte det bästa. Men är det inte bara<br />
ett sätt att skylla ifrån sig?<br />
– Vi fick försöka skapa så bra hus som möjligt<br />
32 <strong>ARKITEKTEN</strong> november 2003
Change language