en framgångssaga Biblioteket som försvann en bretonsk resa
22.08.2013 • Views
Share Embed Flag

en framgångssaga Biblioteket som försvann en bretonsk resa

en framgångssaga Biblioteket som försvann en bretonsk resa

en framgångssaga Biblioteket som försvann en bretonsk resa

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
arkitekt.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

1 / vinjett / arkitekt<strong>en</strong> / 02 / feb 2009<br />

<strong>en</strong> <strong>framgångssaga</strong><br />

J<strong>en</strong>s Fager om livet efter stol<strong>en</strong><br />

SveRiGeS ARKiteKteRS BRAnSCH- OCH MeDLeMSMAGASin<br />

<strong>Biblioteket</strong> <strong>som</strong> <strong>försvann</strong><br />

En tävlings uppgång och fall<br />

<strong>en</strong> <strong>bretonsk</strong> <strong>resa</strong><br />

Lowtech och lågbudget på franska<br />

10.09

Per Lander, per.lander@arkitekt.se arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / chefredaktör<strong>en</strong> / 3<br />

beskedet kom dag<strong>en</strong> innan Arkitekt<strong>en</strong> gick i<br />

tryck: Det blir ing<strong>en</strong> tillbyggnad av stadsbiblioteket<br />

i Stockholm. Vi hade redan <strong>en</strong> färdig artikel<br />

om allt <strong>som</strong> hänt dittills, då läget fortfarande var<br />

oklart, m<strong>en</strong> kunde aldrig ana att d<strong>en</strong> skulle bli högaktuell<br />

på det sättet.<br />

Sättet <strong>som</strong> beskedet pres<strong>en</strong>terades på var lika osannolikt;<br />

på kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedts blogg,<br />

kontroversiell blomma<br />

två dagar innan stad<strong>en</strong>s budget skulle pres<strong>en</strong>teras och<br />

innan d<strong>en</strong> utredning <strong>som</strong> stad<strong>en</strong> tillsatt om projektets<br />

ekonomi hade pres<strong>en</strong>terat något officiellt slutresultat.<br />

Vad <strong>som</strong> nu ska hända med Asplunds stadsbibliotekt<br />

är oklart. Det ska fortsätta att vara huvudbibliotek,<br />

lär Sjöstedt ha sagt i <strong>en</strong> tidningsintervju. M<strong>en</strong><br />

grundproblemet, att huvudbiblioteket är för litet,<br />

anvisar hon ing<strong>en</strong> lösning på. I sin blogg betonar hon<br />

bara ekonomin, och att man nu kan satsa på andra<br />

bibliotek i stan. Kanske ett nytt vid Sluss<strong>en</strong>.<br />

Delphinium är det latinska namnet på storriddarsporrar<br />

– kala, högresta örter. Heike Hanadas vinnande<br />

tävlingsförslag Delphinium är ett ogräs <strong>en</strong>ligt<br />

vissa, <strong>en</strong> prydnadsväxt <strong>en</strong>ligt andra. Nu slängs det på<br />

komposthög<strong>en</strong>.<br />

Var det rätt att stoppa projektet? Vad tycker du? Gå<br />

in på www.arkitekt.se/arkitekt<strong>en</strong>/0910 och svara på<br />

webb <strong>en</strong>kät<strong>en</strong>.<br />

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin<br />

ISSN 0347-058X Medlem i<br />

adress<br />

Storgatan 41, Box 5027, 102 41 Stockholm<br />

Telefon 08-505 577 00, fax 08-505 577 05<br />

E-post: kansli@arkitekt.se<br />

Webb: www.arkitekt.se, www.arkitekt<strong>en</strong>.se<br />

redaktion<br />

08-505 577 00, arkitekt<strong>en</strong>@arkitekt.se<br />

Per Lander (ansv utgivare), per.lander@arkitekt.se<br />

Annika J<strong>en</strong>sfelt (red sekr), annika.j<strong>en</strong>sfelt@arkitekt.se<br />

Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />

Tomas Lauri, tomas.lauri@arkitekt.se<br />

Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se<br />

annonspriser 2009<br />

Fullständig annonsprislista på www.arkitekt<strong>en</strong>.se<br />

Produktannonser, exempel:<br />

1/1-sida 26.500 kr<br />

Platsannonser, exempel (tryckfärdigt material):<br />

1/1-sida 14.000 kr<br />

1/2-sida 9.500 kr<br />

1/4-sida 6.300 kr<br />

1/8-sida 4.200 kr<br />

Moms och reklamskatt tillkommer ej.<br />

Alla Arkitekt<strong>en</strong>s platsannonser införs kostnadsfritt<br />

på Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se.<br />

Annonsering <strong>en</strong>bart på webb<strong>en</strong> kostar 4.200 kr<br />

plus moms.<br />

annonsbokning<br />

Boka på www.arkitekt.se/arkitekt<strong>en</strong>/annonsera.<br />

Eller kontakta Margareta Karlsson, 08-505 577 00,<br />

margareta.karlsson@arkitekt.se<br />

Pr<strong>en</strong>umeration<br />

Helår, i Sverige: 550 kronor.<br />

Publiceringspolicy<br />

Åsikter <strong>som</strong> framförs i signerade artiklar står för<br />

författar<strong>en</strong>. Redaktion<strong>en</strong> tar inte ansvar för insänt<br />

ej beställt material. Allt redaktionellt material<br />

i Arkitekt<strong>en</strong> publiceras på Sveriges Arkitekters<br />

webbplats www.arkitekt.se. Medarbetare <strong>som</strong> inte<br />

accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip<br />

publiceras inget material med sådant förbehåll.<br />

Upplaga<br />

TS-upplaga 2008: 11.100<br />

tryck<br />

Intellecta Infolog, Solna 2009.<br />

Utgivningsplan<br />

Annons- och<br />

Nummer manusstopp Utgivningsdatum<br />

11/2009 30/10 19/11<br />

12/2009 27/11 17/12<br />

1/2010 8/1 28/1<br />

2/2010 5/2 25/2<br />

3/2010 5/3 25/3<br />

illustration: claes larsson

4 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009

16<br />

26<br />

expedition bretagne:<br />

Budgetlösningar för<br />

ekologisk arkitektur.<br />

48<br />

snabb karriär: J<strong>en</strong>s Fager<br />

har på kort tid blivit stor.<br />

Det började med <strong>en</strong> stol.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / innehåll / 5<br />

Nu står det klart: Det blir inget Delphinium vid<br />

Asplunds bibliotek. Till glädje för vissa, sorg för<br />

andra. Mycket har sagts sedan tävling<strong>en</strong> avgjordes<br />

för snart två år sedan. Arkitekt<strong>en</strong> summerar.<br />

foto: nina gunne<br />

foto: magnus bergström<br />

Mer i detta<br />

nuMMer<br />

06 nyheter: Nya uppdrag för Arkitekturmuseet.<br />

Företag vill gå samman i exportsatsning. H<strong>en</strong>ning<br />

Thoms<strong>en</strong> medverkar på Arkitekturdag<strong>en</strong>. Hus<br />

Vänern samhällsprisat. Britterna skriver manifest.<br />

36 Plockat: Politik<strong>en</strong> avgör läget. Urbana koncept<br />

på Oyster. Snällt om de stora projekt<strong>en</strong>.<br />

36 krönika: Ola Andersson. Arkitekt<strong>en</strong> och konst<strong>en</strong>.<br />

58 debatt: ”En täthet Stockholm aldrig tidigare skådat”.<br />

”Valet av yrkesrepres<strong>en</strong>tant c<strong>en</strong>tralt för trovärdighet<strong>en</strong>”.<br />

”Konceptet med ’stadsfront’ har<br />

ing<strong>en</strong> anknytning till Sluss<strong>en</strong>”.<br />

70 sveriges arkitekter: Stadsutveckling, sa Bill –<br />

Hållbar, sa Bull. Första halvåret 2009. Remissvar<br />

om nya upphandlingsregler.<br />

82 kasperhistoria: Öijareds Country Club 1988.<br />

omslaget: Inredningsarkitekt J<strong>en</strong>s Fager.<br />

Foto: Magnus Bergström.<br />

illustration: gabriel w<strong>en</strong>tz

6 / nyheter / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 redaktör: annika J<strong>en</strong>sfelt, annika.j<strong>en</strong>sfelt@arkitekt.se<br />

tre frågor<br />

… till arkitekt annika eriksson,<br />

produc<strong>en</strong>t för träutställning<strong>en</strong><br />

Wood 2010 vid Virserums<br />

konsthall och <strong>en</strong> av<br />

initiativtagarna till ett internationellt<br />

upprop för ”nödvändighet<strong>en</strong>s<br />

arkitektur”.<br />

varför behövs uppropet?<br />

– Vi vill utmana arkitektkår<strong>en</strong>!<br />

Begreppet hållbar<br />

utveckling dyker upp<br />

överallt m<strong>en</strong> är så allmänt<br />

använt, att det riskerar att<br />

tömmas på sitt innehåll.<br />

Mycket av det <strong>som</strong> byggs<br />

går inte hand i hand med de<br />

problem vi står inför.<br />

vilka aktiviteter planeras?<br />

– Vi har skickat uppropet<br />

till arkitektkontor i Europa.<br />

Under Smålands trädagar,<br />

29 och 30 juni 2010, kommer<br />

tre heder<strong>som</strong>nämnand<strong>en</strong><br />

att delas ut till sv<strong>en</strong>ska<br />

kontor. Ett antal internationellt<br />

kända arkitekter<br />

ska tala om mänsklig skala,<br />

kretsloppstänkande och trä.<br />

På www.virserumskonsthall.<br />

com har vi startat <strong>en</strong> blogg.<br />

vad hoppas du blir resultatet?<br />

– Att vi får se bredd<strong>en</strong>,<br />

hur man ser på nödvändighet<strong>en</strong>s<br />

arkitektur i Sverige<br />

och ute i värld<strong>en</strong>. Förhoppningsvis<br />

kan vi sprida många<br />

tankar, nya lösningar och<br />

idéer och äv<strong>en</strong> påverka uppdragsgivarna.<br />

annika j<strong>en</strong>sfelt<br />

Ökad konkurr<strong>en</strong>s<br />

kräver mer samarbete<br />

Sv<strong>en</strong>ska företag vill gå samman för att sälja sv<strong>en</strong>sk stadsplanering.<br />

Det framkom när bransch<strong>en</strong> för första gång<strong>en</strong> höll<br />

gem<strong>en</strong>samt seminarium i frågan.<br />

Sv<strong>en</strong>ska företag måste gå samman,<br />

sluta tänka i särintress<strong>en</strong><br />

och istället tillsammans sälja<br />

Sverige <strong>som</strong> <strong>en</strong> nation med kunskap<br />

om hållbar stadsutveckling.<br />

Det var <strong>en</strong> av slutsatserna vid<br />

ett seminarium arrangerat av<br />

Delegation<strong>en</strong> för hållbara städer,<br />

Sveriges Arkitekter och<br />

Exportrådet. När klimathotet<br />

och <strong>en</strong>ergibrist påverkar framtid<strong>en</strong>s<br />

städer står många företag<br />

och nationer nämlig<strong>en</strong> på kö<br />

för att leverera de ultimata lösningarna.<br />

Fokus vid seminariet var på<br />

Kina. Nation<strong>en</strong>s snabba industriella<br />

utveckling utgör ett av de<br />

största miljöhot<strong>en</strong> idag, samtidigt<br />

<strong>som</strong> d<strong>en</strong> kinesiska regering<strong>en</strong><br />

planerar ett stort antal<br />

ekostäder. Sweco och T<strong>en</strong>gboms<br />

är ett par av de sv<strong>en</strong>ska företag<br />

<strong>som</strong> är med på d<strong>en</strong> <strong>resa</strong>n.<br />

De visade projekt och lyfte fram<br />

trängsel På<br />

startmötet<br />

Ett hundratal personer trängde sig<br />

in på startmötet för d<strong>en</strong> allmänna<br />

tävling<strong>en</strong> om <strong>en</strong> ny begravningsplats<br />

på Järvafältet i Stockholm.<br />

En spännande tävling stundar,<br />

tyckte många av dem <strong>som</strong> klev<br />

runt i leran på tävlingstomt<strong>en</strong>.<br />

”På Järva begravningsplats<br />

kan <strong>en</strong> integration mellan forntid,<br />

nutid och framtid uppnås”, skriver<br />

Stockholms stad i programmet,<br />

<strong>som</strong> nu finns tillgängligt på Sveriges<br />

Arkitekters hemsida, www.<br />

arkitekt.se/tävlingar.<br />

arkitekternas roll och ingredi<strong>en</strong>ser<br />

för lyckat samarbete. Som<br />

att förstå kulturskillnaderna.<br />

Frågan väcktes under dag<strong>en</strong><br />

om det är <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk livsstil <strong>som</strong><br />

exporteras eller om aktörerna<br />

verklig<strong>en</strong> förstår d<strong>en</strong> plats de<br />

agerar på.<br />

Lars Reuterswärd, från UN<br />

Habitat, uppmanade till att lyfta<br />

blick<strong>en</strong> också mot Afrika, <strong>en</strong>ligt<br />

honom <strong>en</strong> större marknad än<br />

Kina och där det sker <strong>en</strong> snabb<br />

utveckling.<br />

Det är dags att snabbt ta ett<br />

steg längre än vårt nuvarande<br />

främsta internationella exempel<br />

Hammarby sjöstad, påpekade<br />

flera deltagare. Där har arkitekter<br />

och teknikkonsulter <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral<br />

roll lik<strong>som</strong> de sv<strong>en</strong>ska bygg<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örerna<br />

<strong>som</strong> ännu lyser<br />

med sin frånvaro i exportsammanhang.<br />

Just nu fattas beslut om vilka<br />

hållbara stadsbyggnadsprojekt<br />

<strong>som</strong> ska få dela på 340 miljoner<br />

kronor från Formas, via Delegation<strong>en</strong><br />

för hållbara städer. Vid<br />

fastighetsmässan Mipim i Cannes<br />

i mars nästa år ska Exportrådet<br />

visa upp sv<strong>en</strong>ska företag,<br />

”Team Swed<strong>en</strong>”. Sveriges Arkitekter<br />

planerar ett ”Networking<br />

Ev<strong>en</strong>t” på Expo 2010 i Shanghai<br />

där man ska pres<strong>en</strong>tera innovativa<br />

sv<strong>en</strong>ska exempel och<br />

sv<strong>en</strong>sk­kinesiska projekt.<br />

nina gunne<br />

fakta exportseminariet<br />

Seminariet hade temat<br />

”utmaningar och möjligheter<br />

på d<strong>en</strong> internationella marknad<strong>en</strong><br />

för företag verksamma inom arkitektur<br />

och hållbar stadsbyggnad”. Medverkade<br />

gjorde Peter Örn, Delegation<strong>en</strong><br />

för hållbara städer; Ulf Ranhag<strong>en</strong>,<br />

Sweco; Jeremy Thompson, T<strong>en</strong>gbom;<br />

Anders Hallersjö, Exportrådet; Pelle<br />

Persson, Sida; Karin Markides, Chalmers;<br />

Staffan Car<strong>en</strong>holm och Pehr<br />

Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter;<br />

Alexandra Hag<strong>en</strong>, White; Johannes<br />

Tovatt, Tovatt Architects & Planners;<br />

Jonas Törnblom, Envac; Björn Qvist,<br />

ÅF; Lars Reuterswärd, UN-Habitat.<br />

foto: stockholms stad

Arkitekturmuseets basutställning har nyöppnat i ”Arkitektur<strong>en</strong>s<br />

rum”. Utställningsarkitekter Anna von Schew<strong>en</strong><br />

och Björn Dahlström. Ljus av Catharina St<strong>en</strong>for.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / nyheter / 7<br />

Höga förväntningar på museet<br />

Arkitekturmuseet är på banan ig<strong>en</strong> efter att ha hållit stängt<br />

för ombyggnad av basutställning<strong>en</strong>. Nu väntar nya uppdrag.<br />

I regering<strong>en</strong>s kulturproposition framstår Arkitekturmuseet <strong>som</strong><br />

<strong>en</strong> viktig part i arbetet för hållbar stadsutveckling, kulturmiljövård,<br />

miljonprogrammets upprustning, gestaltning<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma<br />

miljön. Lägg till det uppdraget att från och med 2010 vara<br />

mötesplats äv<strong>en</strong> för form och design.<br />

Museet ska inte, så <strong>som</strong> Kulturutredning<strong>en</strong> föreslog, slås samman<br />

med Riksantikvarieämbetet, Stat<strong>en</strong>s konstråd med flera, m<strong>en</strong> får i<br />

uppdrag att öka samarbetet med andra statliga myndigheter. Det<br />

samarbetet har redan börjat. D<strong>en</strong> 6 oktober öppnade utställning<strong>en</strong><br />

Bana Väg i samarbete med Vägverket och Banverket.<br />

I budgetproposition<strong>en</strong> för 2010 får Arkitekturmuseet 6 miljoner<br />

extra för sina nya uppdrag, inklusive d<strong>en</strong> nya mötesplats<strong>en</strong>. Tre miljoner<br />

extra fick museet i år.<br />

– Det är ett jätteuppdrag och p<strong>en</strong>garna ska räcka till allt. M<strong>en</strong> det<br />

är nu min uppgift att klara av och det känns kul! säger museichef<br />

L<strong>en</strong>a Rahoult.<br />

En av museets utpekade samarbetspartners, Stat<strong>en</strong>s konstråd, får 35<br />

miljoner för konstnärlig gestaltning av off<strong>en</strong>tlig miljö. Och Sv<strong>en</strong>ska kyrkan<br />

får 460 miljoner om året för underhåll. Hembygdsförbund<strong>en</strong> får 15.<br />

annika j<strong>en</strong>sfelt<br />

foto: annika j<strong>en</strong>sfelt

8 / nyheter / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

idétävling om<br />

norgec<strong>en</strong>trUm<br />

Dramm<strong>en</strong> kommun utanför<br />

Oslo har utlyst <strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> internationell<br />

idétävling om utforming<br />

av ett klimaneutralt och<br />

miljövänligt c<strong>en</strong>trumområde.<br />

Tävlingsförslag<strong>en</strong> kan vara på<br />

norska, sv<strong>en</strong>ska, danska och<br />

<strong>en</strong>gelska. Sista inlämningsdag<br />

är 8 februari 2010. Mer info på<br />

www.arkitektur.no.<br />

årets äPPelträd<br />

Stadsmiljöavdelning<strong>en</strong> Malmö<br />

stad har fått Årets Äppelträd<br />

för sin strategiska satsning på<br />

urbana mötesplatser för barn<br />

och unga. Priset delas ut av<br />

Movium, C<strong>en</strong>trum för stad<strong>en</strong>s<br />

utemiljö, vid SLU.<br />

De hittills 20 temalekplatser<br />

<strong>som</strong> stad<strong>en</strong> låtit uppföra är <strong>en</strong><br />

av anledningarna till att Malmö<br />

får priset.<br />

maxat att mixa<br />

Blandad kompet<strong>en</strong>s på företag<strong>en</strong><br />

är bäst. Det visar <strong>en</strong> studie<br />

<strong>som</strong> Sacoförbund<strong>en</strong> DIK och<br />

Sveriges Ing<strong>en</strong>jörer gjort. När<br />

humanister och ing<strong>en</strong>jörer går<br />

utanför sina traditionella roller<br />

och samarbetar, uppstår nya<br />

möjligheter och nya produkter<br />

och tjänster kan ta form, <strong>en</strong>ligt<br />

rapport<strong>en</strong> med titeln Mixa för<br />

att maxa.<br />

ny sajt för<br />

lönejämförelse<br />

Saco nylanserar sin webbtjänst<br />

Saco lönesök, där man kan jämföra<br />

löner med över 300.000<br />

akademiker.<br />

– Vi har gjort det lättare att<br />

navigera i systemet g<strong>en</strong>om vilket<br />

också ger <strong>en</strong> bättre överblick<br />

över valmöjligheter och<br />

resultat, säger Anna Danielsson,<br />

statistiker på Saco.<br />

Många använder lönesök<br />

inför sina lönesamtal.<br />

– Lönesök har haft stor betydelse<br />

för utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong><br />

nya, individuella lönebildning<strong>en</strong>,<br />

m<strong>en</strong>ar Sacos samhällspolitiske<br />

chef Gunnar Wetterberg.<br />

Prestationer ska<br />

visa kvalitet<strong>en</strong><br />

Högskoleverket föreslår ett nytt system för kvalitetsutvärdering<br />

för lärande. I det står stud<strong>en</strong>ternas uppnådda resultat i<br />

c<strong>en</strong>trum.<br />

– Förslaget speglar <strong>en</strong> syn på<br />

kunskap <strong>som</strong> jag <strong>som</strong> arkitekt<br />

känner ig<strong>en</strong>, säger Pehr Mikael<br />

Sällström, forskningssekreterare<br />

på Sveriges Arkitekter, <strong>som</strong><br />

pres<strong>en</strong>terade förslaget på förbundets<br />

Utbildningsforum d<strong>en</strong><br />

29 september.<br />

Högskoleverkets, HSV, förslag<br />

är ett led i Bolognaprocess<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> nu nått fram till att<br />

skapa ett gem<strong>en</strong>samt kvalitetssystem.<br />

Det bygger på <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>tc<strong>en</strong>treradutvärderingsmetod<br />

där man går ifrån att<br />

bedöma <strong>en</strong> skola efter produkt<strong>en</strong>,<br />

det vill säga antalet examinerade<br />

per år, till att istället se<br />

på d<strong>en</strong> effekt utbildning<strong>en</strong> har<br />

på stud<strong>en</strong>ternas prestationer.<br />

Med andra ord vad stud<strong>en</strong>terna<br />

kan och kan göra samt utbildning<strong>en</strong>s<br />

förmåga att införliva<br />

aspekter <strong>som</strong> samhällsrelevans<br />

och anställningsbarhet i sin<br />

uppläggning.<br />

Det nya kvalitetsutvärderingssystemet<br />

skärper krav<strong>en</strong> på<br />

transpar<strong>en</strong>s och förutsägbarhet –<br />

principer och bedömningskriterier<br />

för examination och arbetsuppgifter<br />

ska vara kända i förväg<br />

av stud<strong>en</strong>terna – och innehåller<br />

nya kriterier för lärarkompet<strong>en</strong>s.<br />

D<strong>en</strong> ska vara vet<strong>en</strong>skaplig<br />

eller konstnärlig och bygga på<br />

beprövad erfar<strong>en</strong>het. Stud<strong>en</strong>terna<br />

ska dessutom tillfrågas vid<br />

Stud<strong>en</strong>ter i arbete på nya arkitekthögskolan<br />

i Umeå. Personerna på bild<strong>en</strong><br />

har inget samband med artikeln.<br />

utbildning<strong>en</strong>s slut om de anser<br />

att lärarna uppfyllt lärandemål<strong>en</strong><br />

(arkitektdirektivet eller liknande<br />

riktlinjer) med hjälp av <strong>en</strong> <strong>en</strong>kät.<br />

Också exam<strong>en</strong>sarbet<strong>en</strong> ska granskas,<br />

anting<strong>en</strong> kvalitativt av <strong>en</strong><br />

jury eller g<strong>en</strong>om att utbildningarna<br />

betygsätter arbet<strong>en</strong>a. Efter<strong>som</strong><br />

jurymetod<strong>en</strong> bedöms <strong>som</strong><br />

dyrare förordar HSV någon form<br />

av betygsgradering i sitt förslag.<br />

Resultatet ska vara <strong>en</strong> tydligare<br />

information till stud<strong>en</strong>terna,<br />

och arbetsmarknad<strong>en</strong>s<br />

parter, om vad varje läroanstalt<br />

presterar och ge underlag för<br />

fördelning av resurser.<br />

Regering<strong>en</strong> beslutar om förslaget<br />

i december och om det<br />

antas träder det i kraft 1 januari<br />

2010. Arkitektutbildningarna<br />

beräknas utvärderas <strong>en</strong>ligt det<br />

nya systemet 2012.<br />

elisabet näslund<br />

foto: annika j<strong>en</strong>sfelt

erséus vann i angered<br />

Erséus Arkitekter, g<strong>en</strong>om Peter Erséus, Martin Karlsson, Lisa<br />

Morin, Johanna Sv<strong>en</strong>sson, Björn Thyberger och Malin Unger, vann<br />

Higabgrupp<strong>en</strong>s inbjudna tävling om <strong>en</strong> ny bad­, sport­ och isanläggning<br />

i Angered. Juryn skriver att det vinnande förslaget, Well, ”visar<br />

<strong>en</strong> klarhet i disposition och ett raffinerat yttre” och att ”de olika<br />

delarna är sammanbundna i ett väl studerat rumssystem där aktiviteter<br />

för barn och ungdom har <strong>en</strong> framskjut<strong>en</strong> plats”.<br />

Övriga deltagare i tävling<strong>en</strong> var Liljewall Arkitekter, White Arkitekter,<br />

Arkitektbyrån i Göteborg, Kanozi Arkitekter och PP Arkitekter.<br />

allmän tävling i täby<br />

Täby kommun planerar att utlysa <strong>en</strong> allmän tävling om ett nytt kommunhus.<br />

Det nya kommunhuset ska ligga intill torget i Täby c<strong>en</strong>trum<br />

och ska ersätta d<strong>en</strong> gamla förvaltningsbyggnad<strong>en</strong> <strong>som</strong> inte<br />

längre fungerar tillfredsställande.<br />

Tävling<strong>en</strong> är planerad att starta i januari 2010 och <strong>en</strong> vinnare<br />

beräknas vara utsedd till <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>.<br />

Fem förslag till nytt<br />

skogskrematorium<br />

foto: annika j<strong>en</strong>sfelt<br />

D<strong>en</strong> 22 oktober ställs förslag<strong>en</strong><br />

i d<strong>en</strong> inbjudna tävling<strong>en</strong> om<br />

ett nytt skogskrematorium på<br />

Skogskyrkogård<strong>en</strong> ut i d<strong>en</strong> så<br />

kallade ”rutan” på Arkitekturmuseet.<br />

Kontor<strong>en</strong> <strong>som</strong> tävlar är<br />

Caruso St John, White, BIG,<br />

Johan Celsing och Tadao<br />

Ando.<br />

I d<strong>en</strong> nya ”rutan”, <strong>en</strong> del av Arkitekturmuseets<br />

omdisponerade basutställning,<br />

ska aktuella händelser och projekt<br />

ställas ut.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / nyheter / 9

10 / nyheter / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Dialog – hver gang!<br />

Gärna stadsutveckling m<strong>en</strong> först <strong>en</strong> rejäl dialog. D<strong>en</strong> bästa<br />

arkitektur<strong>en</strong> skapas g<strong>en</strong>om samarbete med folk utanför arkitektkår<strong>en</strong>,<br />

anser danske arkitekt<strong>en</strong> H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong> <strong>som</strong> är<br />

<strong>en</strong> av talarna på årets Arkitekturdag.<br />

H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong> är arkitekt<br />

utbildad i Århus, har examina i<br />

statskunskap och i ekonomi, är<br />

miljö<strong>en</strong>gagerad och har aldrig<br />

ägt <strong>en</strong> bil. Hans gedigna utbildning<br />

och politiskt medvetna<br />

inriktning passar <strong>som</strong> hand i<br />

handske för ett kontor <strong>som</strong> Gehl<br />

Architects i Köp<strong>en</strong>hamn, där<br />

man inte ritar hus utan planerar<br />

för hela eller delar av stadsdelar,<br />

utbildar och jobbar med strategisk<br />

planering, allt med syfte att<br />

skapa mer uthålliga städer.<br />

På kontoret, grundat av d<strong>en</strong><br />

leg<strong>en</strong>dariske arkitekt<strong>en</strong> Jan<br />

Gehl <strong>som</strong> ritade Ströget <strong>som</strong> ett<br />

socialt experim<strong>en</strong>t och skrev<br />

planerarklassikern Livet mellan<br />

hus<strong>en</strong>, har H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong><br />

jobbat sedan mars i år. Han<br />

är kontorschef med ansvar för<br />

affärsutveckling, jobbar med<br />

kundrelationer och tar in uppdrag<br />

m<strong>en</strong> lämnar därefter över<br />

projektet till <strong>en</strong> handläggande<br />

arkitekt.<br />

När vi träffas är jag rejält förs<strong>en</strong>ad<br />

på grund av flygplanstrassel<br />

och H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong> ska<br />

vidare in i ett annat möte. Trots<br />

det tar han emot lugn <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />

filbunke, vi sitter ner i gröna<br />

låga fåtöljer mitt i kontoret där<br />

folk springer förbi och H<strong>en</strong>ning<br />

Thoms<strong>en</strong> är totalt närvarande<br />

intervjun ig<strong>en</strong>om.<br />

– Det finns två perspektiv,<br />

säger han. Anting<strong>en</strong> tycker man<br />

att arkitektur skapas av arkitekter<br />

eller så tycker man att<br />

arkitektur skapas i <strong>en</strong> relation<br />

mellan arkitekt<strong>en</strong> och andra<br />

människor, <strong>som</strong> kunder eller<br />

medborgare.<br />

Med sin bakgrund på By­ och<br />

Boligministeriet, dåvarande tankesmedjan<br />

Byforum, utvecklingsfond<strong>en</strong><br />

Realdania, <strong>som</strong><br />

direktör för Akademisk Arkitektför<strong>en</strong>ing<br />

(motsvarande tidigare<br />

SAR) och projektledare<br />

för Hållbar stadsutveckling på<br />

Dansk Arkitekturc<strong>en</strong>ter (DAC)<br />

har H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong> haft<br />

rika möjligheter till dialog med<br />

omvärld<strong>en</strong>. Vikt<strong>en</strong> av att tala<br />

med andra än arkitekter är det<br />

<strong>en</strong>da han redan nu vet att han<br />

ska ta upp på Arkitekturdag<strong>en</strong>.<br />

För det är ing<strong>en</strong> tvekan om att<br />

H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong> tillhör d<strong>en</strong><br />

kategori <strong>som</strong> anser att d<strong>en</strong> bästa<br />

arkitektur<strong>en</strong> kommer till i dialog;<br />

relationer är inget skämmigt<br />

veckotidningsämne för<br />

honom.<br />

– Det isolerade g<strong>en</strong>iet, d<strong>en</strong><br />

upphöjde konstnär<strong>en</strong>, gäller<br />

inte längre, säger han. Det är<br />

också <strong>en</strong> del av Gehls filosofi.<br />

Vi talar inte om för folk vad de<br />

ska göra, vi är rådgivare. Ofta<br />

g<strong>en</strong>om att utbilda kommunanställda,<br />

<strong>som</strong> i Melbourne <strong>som</strong><br />

ville få liv i <strong>en</strong> död stadskärna.<br />

Vi utbildade och gav rekomm<strong>en</strong>dationer,<br />

sedan löste de själva<br />

problemet.<br />

Arkitekt blev han g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />

slump, eller g<strong>en</strong>om relationer<br />

om man så vill. När han pluggade<br />

statskunskap i Århus i slutet<br />

av 80­talet blev han kompis<br />

med två arkitektstud<strong>en</strong>ter. Och<br />

d<strong>en</strong> goda relation<strong>en</strong> till <strong>en</strong> av<br />

lärarna, tjeck<strong>en</strong> Dalibor Vesely,<br />

gjorde att H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong><br />

drogs till hans ämne f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologi.<br />

När han efter arkitektexam<strong>en</strong><br />

1992 började forska var det<br />

med d<strong>en</strong> inriktning<strong>en</strong>.<br />

– D<strong>en</strong> handlar om hur man<br />

uppfattar bostäder med både<br />

sinn<strong>en</strong>a och hjärnan. M<strong>en</strong><br />

jag håller fortfarande på med<br />

avhandling<strong>en</strong>, säger han. När<br />

första barnet var på väg blev jag<br />

tvung<strong>en</strong> att börja jobba.<br />

Valde <strong>en</strong> världsförbättrare<br />

<strong>som</strong> han rätt yrke? Han kallar<br />

arkitektbransch<strong>en</strong> konservativ<br />

– ”d<strong>en</strong> är inte sprängfylld med<br />

innovation” – och säger att det<br />

intressantaste <strong>som</strong> händer just<br />

nu är det <strong>som</strong> sker utanför bransch<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong>, ändå:<br />

– Det är <strong>en</strong> superutbildning på<br />

många sätt. Arkitekter kan göra<br />

värld<strong>en</strong> bättre, det är <strong>en</strong> konstform<br />

<strong>som</strong> berör människor. Man<br />

kan göra städer och byggnader<br />

<strong>som</strong> är långsiktigt hållbara. Och<br />

det finns organisationer <strong>som</strong><br />

Architecture Sans Frontières och<br />

Architecture for Humanity <strong>som</strong><br />

gör otroligt fina insatser. Fast<br />

man måste själv besluta sig för<br />

att vilja göra något.<br />

elisabet näslund

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / nyheter / 11<br />

Arkitektbransch<strong>en</strong> är konservativ, d<strong>en</strong> behöver få intryck<br />

från människor <strong>som</strong> jobbar med konst, sociala<br />

frågor och teknologi, säger H<strong>en</strong>ning Thoms<strong>en</strong>.<br />

foto: ulrika walmark

12 / nyheter / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009

Hus Vänern i Karlstad, med 60 tons multimediastudio<br />

hängandes från taket. Arkitekt: Nordstrand Fris<strong>en</strong>stam<br />

Rung arkitektkontor g<strong>en</strong>om Christian Fris<strong>en</strong>stam.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / nyheter / 13<br />

Årets bästa samhällsbygge<br />

Hus Vänern vid Karlstads universitet har fått Stora Samhällsbyggarpriset,<br />

byggbransch<strong>en</strong>s pris för årets bästa byggprojekt<br />

ur alla aspekter.<br />

Herrarna från Kiruna Kulsinterverk<br />

4 fick se sig slagna, trots<br />

att de <strong>som</strong> nominerade kom till<br />

prisutdelning<strong>en</strong> på Nationalmuseum<br />

i Stockholm iförda kepsar<br />

och ivrigt viftandes med vimplar.<br />

Stora Samhällsbyggarpriset gick<br />

istället till Akademiska Hus och<br />

Karlstad, med Christian Fris<strong>en</strong>stam<br />

på Nordstrand Fris<strong>en</strong>stam<br />

Rung arkitektkontor <strong>som</strong> ansvarig<br />

arkitekt och Skanska <strong>som</strong><br />

total<strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör.<br />

– Det bästa av de bästa projek­<br />

t<strong>en</strong>, summerade prisutdelar<strong>en</strong>,<br />

kommun­ och finansmarknadsminister<br />

Mats Odell.<br />

Samhällsbyggarpriset ska gå<br />

till ett projekt där både process<strong>en</strong><br />

och slutresultatet är föredömliga.<br />

Utvärdering<strong>en</strong> görs utifrån<br />

aspekterna samhällsnytta,<br />

arkitektur, teknik, hållbarhet,<br />

samverkan, förnyelse och effektivitet.<br />

”Karlstads universitet har<br />

utifrån <strong>en</strong> vision om <strong>en</strong> förnyad<br />

högskolepedagogik skapat<br />

ett förebildligt byggnadsverk.<br />

Utformning<strong>en</strong> av Hus Vänern<br />

stödjer på ett banbrytande sätt<br />

ny pedagogik och fungerar <strong>som</strong><br />

<strong>en</strong> inspirerande mötesplats, där<br />

samhälle, näringsliv och akademi<br />

samverkar”, skriver juryn i<br />

sin motivering.<br />

fakta hus vänern<br />

Invigdes i september 2008<br />

och innehåller 3.100 kvadratmeter<br />

labbsalar, 600 stud<strong>en</strong>tarbetsplatser,<br />

204 arbetsplatser, åtta<br />

datasalar, två pedagogiska verkstäder<br />

och 150 kaféplatser. Bruttoarean är<br />

15.565 kvadratmeter. Byggkostnad<strong>en</strong><br />

272 miljoner kronor.<br />

”Utformning<strong>en</strong> av Hus<br />

Vänern stödjer på ett<br />

banbrytande sätt ny<br />

pedagogik och fungerar<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> inspirerande<br />

mötesplats.”<br />

Juryn för Stora<br />

Samhälls byggarpriset<br />

foto: åke e:son lindman

14 / nyheter / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Uia vill<br />

göra mer<br />

“Architects’ <strong>en</strong>ergy versus the<br />

global crises” var temat när<br />

internationella arkitektorganisation<strong>en</strong><br />

UIA firade World Day of<br />

Architecture d<strong>en</strong> 5 oktober.<br />

– Hur kan vi göra mer, bättre,<br />

med mindre? frågar sig UIA:s<br />

presid<strong>en</strong>t Louise Cox i ett upprop.<br />

Vilka möjligheter finns,<br />

vad kan arkitekter och stud<strong>en</strong>ter<br />

erbjuda i form av alternativa,<br />

kreativa processer, hur kan<br />

arkitekterna bidra till minska<br />

koldioxidutsläpp och förbrukning<strong>en</strong><br />

av jord<strong>en</strong>s begränsade<br />

resurser?<br />

Hon uppmanar alla arkitekter<br />

att ta varje tillfälle,<br />

äv<strong>en</strong> de allra minsta, att visa<br />

vad de kan göra bara g<strong>en</strong>om<br />

att använda sitt intellekt, sin<br />

designkompet<strong>en</strong>s och sitt laterala<br />

tänkande.<br />

torn hotar<br />

världsarvslista<br />

Ryska oljejätt<strong>en</strong> Gazprom har<br />

fått bygglov för att uppföra<br />

<strong>en</strong> 394 meter hög byggnad,<br />

Okhta C<strong>en</strong>ter, i S:t Petersburg.<br />

Det sker i strid mot d<strong>en</strong> lokala<br />

byggnadsstadgan <strong>som</strong> inte tilllåter<br />

högre byggnader än 100<br />

meter.<br />

Många närbo<strong>en</strong>de protesterar<br />

mot tornet och Unesco<br />

hotar att stryka S:t Petersburg<br />

från världsarvslistan.<br />

Okhta C<strong>en</strong>ter ska bli huvudkontor<br />

för Gazprom Neft och<br />

ritas av brittiska RMJM.<br />

Formby Pool av Bradley Architects, g<strong>en</strong>om Feild<strong>en</strong><br />

Clegg, har belönats med Riba Award och är ett gott<br />

exempel i brittiska arkitektorganisation<strong>en</strong>s manifest.<br />

Britter skriver manifest<br />

Riba, d<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelska arkitektorganisation<strong>en</strong>, har lanserat ett<br />

politiskt manifest för att utmana d<strong>en</strong> sittande regering<strong>en</strong> och<br />

kommande brittiska styr<strong>en</strong>.<br />

God design och planering är<br />

avgörande för människors hälsa<br />

och våra samhäll<strong>en</strong>s hållbarhet,<br />

hävdar Riba. De kräver bland<br />

annat: Att fyra miljoner hem<br />

ska r<strong>en</strong>overas under nästa parlam<strong>en</strong>tsperiod,<br />

att alla byggnader<br />

ska förses med <strong>en</strong>ergimätare<br />

och att alla företags kolräkningar<br />

ska publiceras off<strong>en</strong>tligt.<br />

De kräver också att alla<br />

publika byggnader ska uppfylla<br />

<strong>en</strong> designstandard <strong>som</strong> ska kontrolleras<br />

kontinuerligt och att<br />

lokala myndigheter ska få större<br />

resurser för uppmuntran av<br />

bra off<strong>en</strong>tliga miljöer, efter<strong>som</strong><br />

för många nybyggda skolor och<br />

sjukhus är dåligt utförda.<br />

Riba vill också se lokala<br />

designråd, bättre rådgivning<br />

och uppmuntran till nya sätt att<br />

jobba. Och att alla får <strong>en</strong> bra<br />

bostad.<br />

– Framtida g<strong>en</strong>erationer<br />

kommer att tacka oss för våra<br />

ansträngningar och förstå värdet<br />

av god design och dess roll för att<br />

klara miljömål. Riba ska sprida<br />

sitt manifest inte minst till de tre<br />

största partierna och få dem att<br />

göra det till <strong>en</strong> del av sina politiska<br />

program inför nästa val,<br />

säger Ribas presid<strong>en</strong>t Ruth Reed.<br />

tomas lauri<br />

foto: d<strong>en</strong>nis gilbert

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / nyheter / 15

16 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 17<br />

bibblan<br />

Histori<strong>en</strong> om ett nedlagt projekt<br />

Politikerna skyller på kostnaderna när de stoppar<br />

planerna på att bygga till Stockholms stadsbibliotek.<br />

M<strong>en</strong> faktum är att ett opinionsarbete utöver det<br />

vanliga pågått sedan resultatet i tävling<strong>en</strong> blev<br />

off<strong>en</strong>tligt. Nu verkar Delphinium gå i grav<strong>en</strong>. En<br />

seger för arkitektur<strong>en</strong> eller <strong>en</strong> pinsam historia?<br />

Herrarnas eller damernas? Arkitekt<strong>en</strong> summerar<br />

vad <strong>som</strong> sagts fram till nedläggning<strong>en</strong>.<br />

Text: Annika J<strong>en</strong>sfelt. Illustration: Gabriel W<strong>en</strong>tz. >>>

18 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

det är d<strong>en</strong> 3 november 2006, sista dag<strong>en</strong> att<br />

lämna in förslag till värld<strong>en</strong>s hittills största<br />

arkitekttävling, d<strong>en</strong> om Stockholms stadsbibliotek,<br />

eller Asplund­tävling<strong>en</strong>. Redan har inkommit<br />

ritningsrullar och A1­paket från värld<strong>en</strong>s alla hörn,<br />

det är bara stockholmsarkitekterna <strong>som</strong> kommer och<br />

lämnar över disk. Stämning<strong>en</strong> är spännande och full<br />

av förväntan. Två herrar sammanstrålar med Arkitekt<strong>en</strong>s<br />

reporter <strong>som</strong> är på plats.<br />

”Vem vinner då?” frågar reportern lite skämtsamt.<br />

”Ha, ha, ja det gör ju vi!”, skämtar arkitekterna tillbaka,<br />

m<strong>en</strong> blir sedan allvarliga.<br />

”Fast det här är ju uppgjort från början, det blir<br />

någon internationell storstjärna <strong>som</strong> kammar hem<br />

det”, säger d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a m<strong>en</strong> funderar vidare: ”Fast visst,<br />

det vore ju kul med <strong>en</strong> byggnad av R<strong>en</strong>zo Piano i<br />

Stockholm.”<br />

ett år s<strong>en</strong>are stod det klart: Vinnar<strong>en</strong> heter Heike<br />

Hanada.<br />

Då kom kritik<strong>en</strong>. ”D<strong>en</strong> nya byggnad<strong>en</strong> för stadsbiblioteket<br />

kan bli ett lysande, lockande hus <strong>som</strong><br />

både kraftfullt förändrar och visar hänsyn till omgivning<strong>en</strong>”,<br />

skrev arkitekturhistorikern och Asplundkännar<strong>en</strong><br />

Karin Winter i Dag<strong>en</strong>s Nyheter. M<strong>en</strong> arkitektkår<strong>en</strong>s<br />

egna, namnkunniga kritiker var inte<br />

nådiga i sina sågningar: ”Skulle förslaget g<strong>en</strong>omföras<br />

kommer Stockholm/…/ att gå till arkitekturhistori<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> stad<strong>en</strong> <strong>som</strong> vandaliserade Asplunds världsberömda<br />

stadsbibliotek och fick <strong>en</strong> banal glaslåda istället”,<br />

skrev Ola Andersson i Sv<strong>en</strong>ska Dagbladet. ”Vinnande<br />

förslaget i tävling<strong>en</strong> om nytt stadsbibliotek,<br />

tyskan Heike Hanadas Delphinium är <strong>en</strong> banal glaslåda<br />

med <strong>en</strong> fasad och ett inre <strong>som</strong> förtvivlat försöker<br />

hantera Asplunds starka geometri, cirkel och kvadrat<strong>en</strong>”,<br />

skrev Anders Wilhelmson i Dag<strong>en</strong>s Nyheter.<br />

En lördagskväll, strax före nyårsafton 2007, summerar<br />

Arkitekturs chefredaktör Olof Hultin det<br />

gångna året på sin blogg. Tävling<strong>en</strong> visade att det<br />

”inte är någon riktigt bra idé med <strong>en</strong> tillbyggnad till<br />

Asplunds ikon”, skriver han och manar till ett ”kraftfullt<br />

upprop” för att ”rädda Asplundmiljön vid Sveaväg<strong>en</strong>”<br />

och ”förse Stockholm med ett grandiost nytt<br />

Stadsbibliotek vid Sluss<strong>en</strong>” istället.<br />

uppmaning<strong>en</strong> lyckades. Följande vår publicerades<br />

två stora upprop, först i Sv<strong>en</strong>ska Dagbladet, signerat<br />

ett femtontal arkitekter, däribland Olof Hultin, Ola<br />

Andersson, Tomas Lewan, Jan Lisinski, Karin Nyrén,<br />

Claes Cald<strong>en</strong>by och Elizabet Hatz. Med sig hade de<br />

<strong>en</strong> rad sv<strong>en</strong>ska kulturpersonligheter, <strong>som</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

akademi<strong>en</strong>s Horace Engdahl och Moderna Museets

Lars Nittve. ”Spotta inte på Asplund”, löd deras budskap.<br />

”Kanske är det Asplund och Bergman <strong>som</strong> i vår<br />

eg<strong>en</strong> tid – mer än andra – ger Sverige ett namn ute i<br />

värld<strong>en</strong> inom det konstnärliga området.”<br />

Några dagar s<strong>en</strong>are i Dag<strong>en</strong>s Nyheter var det ett<br />

gäng internationella namn, <strong>som</strong> Alvaro Siza och<br />

K<strong>en</strong>neth Frampton, <strong>som</strong> skrivit under, jämte, återig<strong>en</strong>,<br />

KTH­professorn Elizabet Hatz, <strong>som</strong> alltså är<br />

<strong>en</strong> av dem <strong>som</strong> drivit kampanj<strong>en</strong> mot projektet.<br />

I d<strong>en</strong> int<strong>en</strong>siva debatt <strong>som</strong> följde under vår<strong>en</strong><br />

2008 är det lätt att räkna de publicerade inlägg<br />

<strong>som</strong> tar Heike Hanadas Delphinium i försvar. ”Vem<br />

vågar gilla Delphinium?” frågar Sv<strong>en</strong> Thiberg retoriskt<br />

i ett inlägg i Arkitekt<strong>en</strong> där han kallar upprop<strong>en</strong><br />

i de stora dagstidningarna för ett ”lågvatt<strong>en</strong>märke<br />

i sv<strong>en</strong>sk kulturdebatt”. Bo Karlberg, arkitekt<br />

på Lund&Val<strong>en</strong>tin, är <strong>en</strong> av dem <strong>som</strong> gör det, gillar<br />

Delphinium alltså, i Dag<strong>en</strong>s Nyheter, där han skrev<br />

att förslaget har underbara kvaliteter: ”D<strong>en</strong> lågmälda<br />

<strong>en</strong>trén från Od<strong>en</strong>gatan ger ett konstnärligt<br />

och historiskt perspektiv på Asplunds majestätiska<br />

huvud<strong>en</strong>tré från Sveaväg<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> vackert gestaltade<br />

avslutning<strong>en</strong> av Brunkebergsås<strong>en</strong> mot norr tar<br />

med <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel svepande gest bort gaturummets ljusproblem,<br />

läker gamla sår och blir <strong>en</strong> gåva till Stockholms<br />

stad”.<br />

Arkitekterna i tävlingsjuryn, Adam Caruso,<br />

Snøhettas Kjetil Thors<strong>en</strong> (då mitt uppe i slutfas<strong>en</strong><br />

av bygget av Oslo­operan) och stadsarkitekt<strong>en</strong> Per<br />

Kallst<strong>en</strong>ius, skrev också ett inlägg <strong>som</strong> bemöter kritik<strong>en</strong>,<br />

m<strong>en</strong> det blev aldrig publicerat. DN hade tagit<br />

ställning mot byggandet på ledarplats och Sv<strong>en</strong>skan<br />

refuserade också juryledamöternas inlägg. Skrib<strong>en</strong>terna<br />

gjorde inga försök att bli publicerade i Arkitekt<strong>en</strong>.<br />

I det opublicerade manuskriptet står dock<br />

att läsa att Heike Hanadas förslag är ”lysande”. ”Det<br />

är finstämt <strong>som</strong> konstverk, respektfullt till kull<strong>en</strong>,<br />

närvarande urbant med känsligt materialval och<br />

samtidigt <strong>en</strong> självsäker framtoning <strong>som</strong> undviker<br />

spekulativa anspelningar på Asplunds underbara<br />

bibliotek”, skriver juryarkitekterna och uppmanar<br />

läsar<strong>en</strong> att se pot<strong>en</strong>tial<strong>en</strong> i projektet, ge det <strong>en</strong> chans<br />

att blomma ut. ”Stockholmarna kommer att älska<br />

det lika mycket <strong>som</strong> Asplunds bibliotek”, skriver<br />

Kallst<strong>en</strong>ius, Caruso och Thors<strong>en</strong>.<br />

– Vi blev lite överraskade att vi inte fick vårt<br />

inlägg publicerat. M<strong>en</strong> jag står fortfarande för det<br />

vi skrev då. Projektet var det bästa och det <strong>en</strong>klaste<br />

förslaget i tävling<strong>en</strong>, säger Kjetil Thors<strong>en</strong> idag.<br />

Hans komm<strong>en</strong>tar till turerna <strong>som</strong> följt tävling<strong>en</strong><br />

är att det är lika svårt i Sverige <strong>som</strong> i Norge att få till<br />

stånd nya saker.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 19<br />

>>><br />

fakta: stadsbiblioteket<br />

En av Sveriges mest<br />

internationellt<br />

berömda byggnader, <strong>en</strong>ligt<br />

Guide till Stockholms arkitektur,<br />

Arkitektur förlag. Huvudbyggnad<strong>en</strong><br />

ritades av Gunnar<br />

Asplund och invigdes 1928.<br />

Annex<strong>en</strong> längs Od<strong>en</strong>gatan,<br />

ritade av Erik Lallerstedt respektive<br />

Paul Hedqvist, intogs<br />

av Stadsbibliotekets expanderande<br />

verksamhet för tio<br />

år sedan. D<strong>en</strong> tredje annexbyggnad<strong>en</strong><br />

hyrs av biblioteket<br />

sedan drygt ett år tillbaka.<br />

Inga Lundén är stadsbibliotikarie<br />

sedan år 2000. Redan<br />

h<strong>en</strong>nes företrädare, Thomas<br />

Lidbeck, talade om att<br />

Asplunds bibliotek inte höll<br />

måttet, att det behövdes nya<br />

lokaler.<br />

Stadsbiblioteket har cirka<br />

550.000 böcker och cirka<br />

3.000 besökare om dag<strong>en</strong>.

20 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

fakta: organisationer<br />

för kulturarvet<br />

Icomos: En obund<strong>en</strong>,värld<strong>som</strong>spännande<br />

organisation för<br />

professionella kulturmiljövårdare<br />

och av Unesco anlitat<br />

expertorgan för världsarvsfrågor.<br />

En nationalkommitté<br />

finns i Sverige, Icomos Swed<strong>en</strong>.<br />

Europa Nostra: En europeisk<br />

organisation för bevarandet<br />

av det gem<strong>en</strong>samma<br />

kulturarvet. I Sverige finns<br />

Europa Nostra Sverige.<br />

Docomomo: En bevarandeorganisation<br />

<strong>som</strong> specialiserar<br />

sig på modernism<strong>en</strong>s<br />

byggnader. Organisation<strong>en</strong><br />

finns repres<strong>en</strong>terad i Sverige,<br />

Docomomo Swed<strong>en</strong>.<br />

Samfundet S:t Erik: En<br />

stockholmsför<strong>en</strong>ing <strong>som</strong> vill<br />

bevara stad<strong>en</strong>s värdefulla kultur-<br />

och naturminnesmärk<strong>en</strong>.<br />

politikerna gav dock under hela vår<strong>en</strong> 2008<br />

sk<strong>en</strong> av att inte påverkas av d<strong>en</strong> högljudda debatt<strong>en</strong>.<br />

Process<strong>en</strong> gick vidare. Heike Hanada gjorde <strong>en</strong> fördjupad<br />

programanalys i samråd med biblioteket, företrätt<br />

av stadsbibliotekari<strong>en</strong> Inga Lundén. Därtill tog<br />

meriterade ing<strong>en</strong>jörer fram systemhandlingar för hur<br />

huset kan byggas. För ganska exakt ett år sedan pres<strong>en</strong>terade<br />

Heike Hanada projektet för de ansvariga i<br />

Stockholms stad.<br />

– De kom hit och verkade övertygade och nöjda.<br />

S<strong>en</strong> åkte de hem och två veckor s<strong>en</strong>are sa de att projektet<br />

lagts på is, berättar Heike Hanada.<br />

Sedan blev det tyst. Väldigt tyst. Boll<strong>en</strong> låg länge hos<br />

vice stadsdirektör Gunnar Björkman, <strong>som</strong> fick i uppdrag<br />

att hitta <strong>en</strong> ”ansvarsfull finansiering av projektet”.<br />

– Det har blivit lite dyrare och jag ska vrida och<br />

vända på det, bocka av alla risker, hitta <strong>en</strong> ansvarsfull<br />

finansiering. Det är viktigt att vi gör det grovjobbet nu<br />

och inte när vi redan satt spad<strong>en</strong> i mark<strong>en</strong>, sa han till<br />

Arkitekt<strong>en</strong>s reporter för mindre än <strong>en</strong> månad sedan.<br />

Redan då hade det sagts att kostnaderna stuckit<br />

iväg över <strong>en</strong> miljard kronor, att jämföra med de tidigare<br />

avsatta cirka 750 miljonerna. Ryktet säger dock<br />

att strax innan projektet lades på is förra året, hade<br />

Stockholms stad introducerat <strong>en</strong> ny modell för riskkalkyl<br />

<strong>som</strong> i princip fördubblar d<strong>en</strong> beräknade kost­<br />

nad<strong>en</strong> jämfört med om man räknar på konv<strong>en</strong>tionellt<br />

sätt. De finns också de <strong>som</strong> påpekar att förlust<strong>en</strong> av<br />

annex<strong>en</strong>s fastighetsvärde också lagts till summan i<br />

efterhand och att det alltså inte är Heike Hanadas<br />

arbete och projektet i sig <strong>som</strong> sk<strong>en</strong>at iväg. De <strong>som</strong> kan<br />

projektet hävdar tvärtom att projektet är tekniskt väldigt<br />

<strong>en</strong>kelt och att det självklart går att bygga inom<br />

d<strong>en</strong> ursprunglig<strong>en</strong> angivna kostnadsram<strong>en</strong>.<br />

ungefär <strong>en</strong> månad innan Stockholms budget<br />

för 2010 pres<strong>en</strong>terades d<strong>en</strong> 14 oktober, plingade det<br />

till i finansborgarrådet St<strong>en</strong> Nordins mejlbox och in<br />

kom ett brev från internationella Icomos. Icomos är<br />

d<strong>en</strong> ideella organisation <strong>som</strong> bevakar världsarvet och<br />

<strong>som</strong> är Unescos rådgivare när nya världsarv ska sättas<br />

på kartan. Organisation<strong>en</strong> har flera olika kommittéer,<br />

varav <strong>en</strong> heter Sci<strong>en</strong>tific Committe on Tw<strong>en</strong>tieth<br />

C<strong>en</strong>tury Heritage. Presid<strong>en</strong>t<strong>en</strong> för d<strong>en</strong>na kommitté<br />

heter Sheridan Burke, till vardags partner på Godd<strong>en</strong><br />

Mackay Logan, ett australi<strong>en</strong>siskt konsultföretag specialiserat<br />

på kulturarv. Hon är förste undertecknare<br />

av brevet, <strong>som</strong> äv<strong>en</strong> internationella arkitektorganisation<strong>en</strong><br />

UIA:s presid<strong>en</strong>t Louise Cox och internationella<br />

Docomomos presid<strong>en</strong>t Maristella Casciato skrivit<br />

under. Brevhändels<strong>en</strong> fick stor publicitet, framför<br />

allt i Sv<strong>en</strong>ska Dagbladet.

Ungefär <strong>en</strong> månad innan<br />

budget<strong>en</strong> för 2010 pres<strong>en</strong>terades<br />

d<strong>en</strong> 14 oktober,<br />

plingade det till i<br />

finansborgarrådet St<strong>en</strong><br />

Nordins mejlbox och in<br />

kom ett brev från internationella<br />

Icomos.<br />

I brevet utrycker de tre undertecknarna att de är<br />

bekymrade över förslaget till tillbyggnad av Asplunds<br />

bibliotek, <strong>som</strong> innebär rivning av de tre annexbyggnaderna,<br />

och uppmanar Stockholm att avbryta planerna.<br />

De noterar att Gunnar Asplund ritat Skogskyrkogård<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> är uppsatt på Unescos världsarvslista.<br />

– Jag förstår att projektet är noga utrett och många<br />

briljanta hjärnor har arbetat och Delphinium är säkerlig<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> fantastisk lösning för bibliotekets funktioner.<br />

M<strong>en</strong> när det gäller kulturarvet är förslaget verklig<strong>en</strong><br />

oacceptabelt, sa Sheridan Burke på sin mobiltelefon<br />

från andra sidan jordklotet i slutet av september.<br />

Att internationella Icomos reagerade först nu är helt<br />

<strong>en</strong>kelt på grund av att det var först i <strong>som</strong>ras, vid <strong>en</strong> kulturarvskonfer<strong>en</strong>s<br />

i Sydney, <strong>som</strong> projektet togs upp.<br />

– Vi letar inte upp projekt, någon måste komma<br />

med dem. Ett par personer från Sverige pres<strong>en</strong>terade<br />

det för oss vid mötet och vi beslöt att agera, förklarade<br />

Sheridan Burke vidare för Arkitekt<strong>en</strong>s reporter.<br />

Vilka personerna var ville hon inte säga. M<strong>en</strong> när<br />

Icomos väl bestämt sig för att agera förklarar Sheridan<br />

Burke att de gjorde <strong>en</strong> grundlig utredning för att<br />

bedöma projektet. Resultatet blev <strong>en</strong> så kallad Icomos<br />

Heritage Alert på organisation<strong>en</strong>s hemsida, något<br />

<strong>som</strong> är ganska ovanligt. Ett av de s<strong>en</strong>aste fall<strong>en</strong> är då<br />

man agerade för att rädda sammanhållning<strong>en</strong> av Konstantin<br />

Melnikovs berömda bostadshus och samlingar<br />

i Moskva 2007.<br />

plan<strong>en</strong> var att det sedan skulle vara upp till<br />

sv<strong>en</strong>ska Icomos att driva vidare Asplund­aktion<strong>en</strong>.<br />

– Det är bäst att de lokala, de <strong>som</strong> är nära och talar<br />

sv<strong>en</strong>ska, tar vid, sa Sheridan Burke.<br />

Både sv<strong>en</strong>ska Icomos ordförande, Marie Kling spor<br />

Rotstein och vice ordförande, Kerstin Westerlund<br />

Bjurström, är väldigt lokala, då de båda bor vid Od<strong>en</strong>plan.<br />

M<strong>en</strong> det är inte det <strong>som</strong> var utgångspunkt<strong>en</strong> för<br />

deras agerande i frågan om stadsbiblioteket, säger de.<br />

– Det här är betydelsefullt ute i värld<strong>en</strong>, folk vallfärdar<br />

ju ända från Japan för att se Asplunds verk, sa<br />

Marie Klingspor Rotstein, <strong>som</strong> dock dem<strong>en</strong>terade att<br />

sv<strong>en</strong>ska Icomos skulle vara initiativtagare till internationella<br />

Icomos aktion.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 21<br />

>>>

22 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

fakta: tillbyggnad<strong>en</strong><br />

Arbetet med tillbyggnadsprojektet<br />

av stadsbiblioteket startade<br />

2003, då stadsbyggnadskontoret,<br />

markkontoret, fastighets-<br />

och saluhallskontoret<br />

och kulturförvaltning<strong>en</strong> fick i<br />

uppdrag att göra <strong>en</strong> förstudie<br />

om förutsättningar och<br />

behov för ett nytt bibliotek.<br />

Tvåstegstävling<strong>en</strong> utlystes<br />

2006 och förslaget Delphinium<br />

vann slutlig<strong>en</strong>, ritat<br />

av Heike Hanada, arkitekt,<br />

konstnär och lärare från Weimar<br />

i östra Tyskland, <strong>som</strong> dittills<br />

var ett okänt och oprövat<br />

namn internationellt.<br />

Enligt d<strong>en</strong> ursprungliga planering<strong>en</strong><br />

skulle detaljplan<strong>en</strong><br />

redan ha ställts ut och varit<br />

godkänd av stadsbyggnadsnämnd<strong>en</strong><br />

och kommunfullmäktige<br />

och bygget skulle starta<br />

2010 och vara klart 2013.<br />

Hon hänvisade alla frågor till vice ordförand<strong>en</strong><br />

Kerstin Westerlund Bjurström, <strong>som</strong> till slut klargjorde<br />

hur det gått till:<br />

– Britt Wisth (fram till vår<strong>en</strong> 2008 antikvarie på<br />

Stockholms stadsmuseum, reds anm.) berättade att<br />

hon tänkte åka till konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i Sidney och vi i styrels<strong>en</strong><br />

diskuterade vad vi ville få ut av det. Så kom frågan<br />

om stadsbiblioteket upp, <strong>som</strong> ju legat och värkt<br />

sedan tävling<strong>en</strong> avgjordes. Så vi bad Britt att informera<br />

om biblioteket på mötet och höra om dess syn<br />

på frågan. Vem <strong>som</strong> kom med idén är omöjligt att<br />

säga. D<strong>en</strong> var faktiskt väldigt självklar, sa Kerstin<br />

Westerlund Bjurström.<br />

De <strong>som</strong> hävdat Asplunds storhet och stadsbiblioteket<br />

<strong>som</strong> ett viktigt monum<strong>en</strong>t i värld<strong>en</strong> har inte fått<br />

tillräckligt gehör under projektets gång och i jurybedömning<strong>en</strong>,<br />

anser Kerstin Westerlund Bjurström. Att<br />

Icomos agerande kom så s<strong>en</strong>t, två år efter att tävling<strong>en</strong><br />

avgjorts, förklarar hon med att de hela tid<strong>en</strong> trott att<br />

stad<strong>en</strong> skulle ta sitt förnuft till fånga. Dessutom är<br />

det inte normalt för Icomos att agera lokalt, man konc<strong>en</strong>trerar<br />

sig på det internationella samarbetet. M<strong>en</strong><br />

nu, sedan ett år, har man startat <strong>en</strong> arbetsgrupp för<br />

1900­talets arkitektur och beslutat att fortsätta att<br />

agera när det behövs. Sv<strong>en</strong>ska Icomos får också stöd<br />

från sv<strong>en</strong>ska Docomomo och Europa Nostra.<br />

– Vi sv<strong>en</strong>ska arkitekter är dåliga på att tillvarata<br />

våra döda kollegers intress<strong>en</strong>, säger Kerstin Westerlund<br />

Bjurström, <strong>som</strong> för övrigt också är ordförande<br />

i Samfundet S:t Erik, <strong>en</strong> organisation <strong>som</strong> verkar för<br />

”tillgodose<strong>en</strong>de av historiska och konstnärliga krav<br />

vid stad<strong>en</strong>s omdaning och utveckling”.<br />

veckorna innan stockholm la sin budget försökte<br />

Arkitekt<strong>en</strong>s reporter få besked. Många anade<br />

redan nu att politikerna fått ytterligare opinionsstöd<br />

för sina påstått innersta viljor att helt <strong>en</strong>kelt lägga ner<br />

projektet. Ytterst ansvarige politiker, finansborgarrådet<br />

St<strong>en</strong> Nordin (M), ville inte komm<strong>en</strong>tera stadsbiblioteksprojektet<br />

över huvud taget förrän Gunnar<br />

Björkmans finansieringsutredning var klar. Kulturborgarrådet<br />

Madeleine Sjöstedt (FP), <strong>som</strong> är d<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>da ledande politikern <strong>som</strong> var <strong>en</strong>gagerad i projektet<br />

på ett tidigt stadium, sa dock:<br />

– Vi kände inte till att brevet från Icomos skulle<br />

komma. Självklart tar vi alltid alla synpunkter i beaktande,<br />

m<strong>en</strong> detta brev har inte förändrat något i sak.<br />

I övrigt hänvisade hon till sin blogg, där hon tog<br />

projektet någorlunda i försvar och beskrev hur arbetet<br />

med stadsbiblioteket skett i politisk <strong>en</strong>ighet, att<br />

kulturmiljön inte alls varit bortglömd i process<strong>en</strong>.<br />

”Gunnar Asplunds vackra biblioteksbyggnad är ritad

Heike Hanada konstaterade<br />

att det går många<br />

rykt<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> att de <strong>som</strong><br />

inte själva jobbat med<br />

tävling<strong>en</strong> oftast är rätt så<br />

oinsatta.<br />

för att vara ett c<strong>en</strong>tralbibliotek. Om man vill att det<br />

ska fortsätta att vara ett huvudbibliotek så behövs <strong>en</strong><br />

kompletterande byggnad”, skrev Madeleine Sjöstedt.<br />

Punkt.<br />

Under tid<strong>en</strong> väntade stadsbibliotekari<strong>en</strong> Inga Lundén<br />

(<strong>som</strong> av vissa kritiker beskyllts för programmets<br />

storlek, 16.000 kvadratmeter) på besked för framtid<strong>en</strong>.<br />

– Vi hoppas varje dag på att få i uppdrag att hitta<br />

samarbetsparters för att klara finansiering<strong>en</strong>, dela<br />

samlingssalar, kaféer med mera med andra verksamheter.<br />

Jag tror mer på det än på <strong>en</strong> bantad version av<br />

projektet, sa Inga Lundén.<br />

Att flytta huvudbiblioteket någon annanstans<br />

tycker hon inte heller är något bra alternativ.<br />

– Det värsta vore förstås att inte göra något alls.<br />

M<strong>en</strong> vi har ett wow­bibliotek, det är inte ritat <strong>som</strong><br />

någon filial. Som det är idag tränger vi in verksamhet<strong>en</strong><br />

och sliter på mästerverket, sa Inga Lundén.<br />

Hon poängterade också det andra argum<strong>en</strong>tet för<br />

att ha ett stort huvudbibliotek just här: närhet<strong>en</strong> till<br />

Od<strong>en</strong>plan och Citybanans station, <strong>som</strong> ska bli d<strong>en</strong><br />

näst mest trafikerade järnvägsstation<strong>en</strong> i landet.<br />

– Jag vet att vi har ett jättebra program och ett jättebra<br />

projekt. Heike Hanadas förslag är väldigt känsligt<br />

och hon kan mycket om Asplund, summerade<br />

Inga Lundén.<br />

heike hanadas tilltänkta projekteringspartner<br />

i Sverige, Erséus Arkitekter, sa redan nu att de<br />

inte vågade tro på någon fortsättning.<br />

– Det är inget projekt vi lagt in i resursplan<strong>en</strong>, det<br />

är i väldig uppförsbacke m<strong>en</strong> kan gå åt vilket håll <strong>som</strong><br />

helst. Det är <strong>en</strong> olycklig situation, det blir misslyckat<br />

hur det än blir. Går man vidare blir många olyckliga<br />

<strong>som</strong> inte kan acceptera projektet. Går man inte vidare<br />

blir det fiasko, sa Peter Erséus.<br />

När Arkitekt<strong>en</strong>s reporter ringde upp Heike Hanada<br />

i samband med Icomos utspel, gick också hon i väntans<br />

tider när det gäller biblioteket. Hon hade då inte<br />

fått något besked från Stockholm sedan stadsbiblioteksprojektet<br />

lades på is för ett år sedan.<br />

Fast hon har fullt upp med andra projekt. I våras<br />

vann hon tidning<strong>en</strong> Japan Architects årliga bostadsdesigntävling,<br />

där Rafael Moneo var jury. Hon jobbar<br />

<strong>som</strong> arkitekt i Berlin och Weimar, gör utställningar<br />

<strong>som</strong> konstnär och undervisar vid arkitekturfakultet<strong>en</strong><br />

på universitetet i Potsdam, Berlin. >>><br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 23

24 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Heike Hanada komm<strong>en</strong>terade Icomos utspel om<br />

världsarvet och annexbyggnaderna med att annex<strong>en</strong>s<br />

kvaliteter inte alls är jämförbara med Asplunds<br />

huvudbyggnad och att det inte är någon tillfällighet<br />

att de aldrig tidigare nämnts i samband med Asplunds<br />

verk eller hamnat på världsarvslistan. De tre annex<strong>en</strong>,<br />

ritade av olika arkitekter efter Asplunds död, följer ett<br />

av Asplunds förslag för tomt<strong>en</strong>, där han föreslog fyra<br />

hus för ett tänkt universitetskomplex. M<strong>en</strong> de tre <strong>som</strong><br />

sedan byggdes har lite med det ursprungliga förslaget<br />

att göra, m<strong>en</strong>ar Heike Hanada.<br />

– När man kommer från tunnelbanestation<strong>en</strong><br />

vid Od<strong>en</strong>plan, ser det ut <strong>som</strong> att de tre annex<strong>en</strong> och<br />

huvudbiblioteket bildar <strong>en</strong> harmonisk <strong>en</strong>het. M<strong>en</strong><br />

vid närmare betraktelse ger själva byggnaderna,<br />

dess mellanrum och dåliga relation till kull<strong>en</strong> <strong>en</strong> helt<br />

annan bild. Där saknas rumsliga kvaliteter, sa hon.<br />

Heike Hanada konstaterade att det går många rykt<strong>en</strong>,<br />

m<strong>en</strong> att de <strong>som</strong> inte själva jobbat med tävling<strong>en</strong><br />

oftast är rätt så oinsatta.<br />

– Min känsla är att det finns <strong>en</strong> konservativ grupp<br />

arkitekter <strong>som</strong> är emot förslaget, medan de mer samtida<br />

arkitekterna snarare ser kvaliteterna i gestaltning<strong>en</strong>.<br />

I de fall jag fått chans<strong>en</strong> att pres<strong>en</strong>tera projektet, är<br />

de flesta ganska imponerade. Och jag är fortfarande<br />

övertygad att det är ett bra projekt!, sa Heike Hanada.<br />

det är d<strong>en</strong> 25 september 2009 och Alvar Aalto­sällskapet<br />

har ordnat ett av stockholmsarkitekter välbesökt<br />

seminarium på Arkitekturmuseet. Danske Bjarke<br />

Ingels har just gjort ett av sina medryckande anförand<strong>en</strong>,<br />

där han också berättar om framskridandet av<br />

planerna på det han kallar ”<strong>en</strong> tvilling till Asplunds<br />

bibliotek”, ett stort kontorshus <strong>som</strong> han ritar vid<br />

Od<strong>en</strong>plan, på plats<strong>en</strong> för det <strong>som</strong> idag är Läkarhuset,<br />

närmast granne med det tilltänkta Delphinium. Två<br />

herrar samtalar i paus<strong>en</strong> och Arkitekt<strong>en</strong>s reporter,<br />

<strong>som</strong> också är på plats, råkar höra deras samtal. Herrarna<br />

är lite småbestörta över Bjarke Ingels twistade<br />

glaskreation.<br />

”M<strong>en</strong> det är ju skickligt gjort”, konstaterar d<strong>en</strong> <strong>en</strong>e<br />

ifylld av d<strong>en</strong> andre:<br />

”Ja, till skillnad från d<strong>en</strong> där…”<br />

fotnot: d<strong>en</strong> 12 oktober skrev kulturborgarrådet madeleine<br />

sjöstedt på sin blogg att det inte blir någon tillbyggnad av<br />

stadsbiblioteket. ”jag kan nu konstatera att det inte finns<br />

någon ansvarsfull finansiering av detta projekt”, skriver hon.<br />

detta nummer av arkitekt<strong>en</strong> gick till tryck d<strong>en</strong> 13 oktober.<br />

fortsättning följer.

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 25

26 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Lowtech regerar i<br />

bretagne

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 27

28 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

De hämtar tillbaka äldre kunskap och bygger gärna<br />

med lokala träslag. D<strong>en</strong> nya g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong> arkitekter<br />

i Bretagne skapar <strong>en</strong> lokalt förankrad hållbar<br />

arkitektur med lägre budget och mindre teknik än i<br />

grann länderna. Text och foto: Nina Gunne.<br />

ved<strong>en</strong> rasar ner över ett stort galler och glider<br />

ner i <strong>en</strong> jättelik ugn. Borgmästar<strong>en</strong> ser nöjd ut. Hans<br />

mål är att alla gem<strong>en</strong>samma byggnader i d<strong>en</strong> lilla stad<strong>en</strong><br />

Plouaret ska värmas med ved. D<strong>en</strong> här ugn<strong>en</strong> värmer<br />

inte bara skolan utan också rådhuset, <strong>en</strong> förskola<br />

och <strong>en</strong> restaurang. Borgmästar<strong>en</strong> är <strong>en</strong> av de makthavare<br />

i Bretagne <strong>som</strong> tar initiativ till att göra region<strong>en</strong><br />

självförsörjande på värme och till att bygga mer<br />

uthålliga byggnader av lokala material.<br />

Kanske pres<strong>en</strong>terar de <strong>bretonsk</strong>a arkitekterna inte<br />

de mest <strong>en</strong>ergieffektiva hus<strong>en</strong> i Europa, m<strong>en</strong> här<br />

utvecklas, g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> unga g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong> arkitekter,<br />

<strong>en</strong> form av regionalt förankrad minimalism, <strong>en</strong>kel,<br />

ärlig och nödvändig. Arkitekterna bygger av material<br />

från region<strong>en</strong>, trä och st<strong>en</strong>, och plockar fram bortglömda<br />

kunskaper om hus och fönsters placering.<br />

Energieffektivitet blir ett resultat av arkitektur<strong>en</strong>,<br />

inte något <strong>som</strong> läggs till g<strong>en</strong>om teknik.<br />

Vi har rest från Quimper och är på väg g<strong>en</strong>om<br />

Finistère i västra Bretagne till St Brieuc på norra kust<strong>en</strong>.<br />

Vid ratt<strong>en</strong> Jean­Charles Castric med eget kontor<br />

i Quimper och vid hans sida Véronique Stephan från<br />

Nunc Architectes.<br />

– Det här är absolut inte typiskt väder för slutet av<br />

september. Du har tur! Höst<strong>en</strong> kan vara hemsk här i<br />

Bretagne. Det kan regna flera veckor i sträck utan att<br />

vi ser sol<strong>en</strong>.<br />

Och vintrarna är fuktiga. Vind<strong>en</strong> blåser in salt i<br />

dåligt isolerade hus. Fram till 1600­talet byggdes<br />

många hus här i Bretagne av trä, m<strong>en</strong> bränder gjorde<br />

att man allt mer gick över till st<strong>en</strong> och lera. Nu lyfter<br />

arkitekterna åter fram träet <strong>som</strong> byggnadsmaterial.<br />

Trots att Bretagne inte är <strong>en</strong> trädrik region har lokala<br />

träslag <strong>som</strong> pinje och kastanj börjat användas ig<strong>en</strong> av<br />

d<strong>en</strong> nya g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong>.<br />

Vi har beställt in våra crêpes i Plouaret och vid bordet<br />

intill talas breton, ett keltiskt språk <strong>som</strong> fortfa­<br />

rande talas av några av de äldre i byarna i Finistère.<br />

Och här är man tydlig med sin <strong>bretonsk</strong>a id<strong>en</strong>titet.<br />

– Kulturellt har vi har mer gem<strong>en</strong>samt med Irland<br />

och södra England än med övriga Frankrike, säger<br />

Jean­Charles Castric. Det finns <strong>en</strong> särskild stolthet<br />

över vårt keltiska ursprung och över vår tradition att<br />

arbeta nära havet och jag tror att det uttrycks i arkitektur<strong>en</strong>.<br />

Vi har redan passerat flera av Bretagnes många<br />

självständiga städer, vissa med bara 500 invånare. De<br />

har dykt upp under <strong>en</strong> färd g<strong>en</strong>om lummiga dalar,<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> tät samling hus kring ett torg och <strong>en</strong> kyrka.<br />

M<strong>en</strong> särskilt Finistère, d<strong>en</strong> västra del<strong>en</strong> av Bretagne,<br />

får allt större problem med att hålla liv i de små städerna<br />

när de glesas ut med villabebyggelse. Jean­<br />

Charles Castric har nylig<strong>en</strong> samlat arkitekter i Quimper<br />

för att väcka frågan hos de lokala politikerna och<br />

planerarna om att bygga och planera tätare.<br />

– Det finns ing<strong>en</strong> stark urban kultur i Bretagne,<br />

säger Castric. Tvärtom byggs <strong>en</strong> större andel <strong>en</strong>familjshus<br />

här än i övriga Frankrike. I <strong>en</strong> cirkel runt<br />

R<strong>en</strong>nes bygger man tätare. Politiker där är mer medvetna<br />

om att skapa urbana kvaliteter.<br />

Jag frågar dem om deras <strong>en</strong>gagemang kring att<br />

bygga ekologiska och mer <strong>en</strong>ergieffektiva hus. Varifrån<br />

d<strong>en</strong> övertygels<strong>en</strong> kom. För Véronique Stephan<br />

var det något självklart. H<strong>en</strong>nes familj har alltid levt<br />

nära natur<strong>en</strong>. För Jean­Charles Castric var det mer<br />

<strong>en</strong> sorts omvändelse. Under utbildning<strong>en</strong> fram till<br />

1998 fick han inte mycket undervisning om alternativa<br />

byggmetoder. Efter några år <strong>som</strong> anställd gav han<br />

sig ut <strong>en</strong>sam på <strong>en</strong> tio månader lång segeltur från Bretagne<br />

till USA. Det var ett hårt och <strong>en</strong>kelt liv på båt<strong>en</strong><br />

och han fick mycket tid att tänka. Tillbaka i Bretagne<br />

startade han eget kontor och var nu mer säker på att<br />

han med sin arkitektur ville kunna påverka människors<br />

sätt att leva. Han arbetar <strong>en</strong>sam och har börjat i<br />

fakta Präriehuset<br />

För Maison de<br />

Prairie, Präriehuset,<br />

i Plomeur i Finistère, Bretagne<br />

(äv<strong>en</strong> föregå<strong>en</strong>de sida)<br />

fick Jean-Charles Castric år<br />

2006 ta emot Selected Britain<br />

Architecture Prize, första pris<br />

i Salon Maison Bois d’Angers<br />

Awards och Prix Bretagne<br />

Architecture. Konstruktion<br />

och fasad i kastanjeträ. Huset<br />

är ori<strong>en</strong>terat med stora fönster<br />

mot syd-sydväst medan<br />

norra fasad<strong>en</strong> är nästan helt<br />

slut<strong>en</strong>.<br />

>>><br />

Familj<strong>en</strong> i Präriehuset<br />

(äv<strong>en</strong> föregå<strong>en</strong>de<br />

uppslag)<br />

värmer huset<br />

med <strong>en</strong>bart ved<br />

till <strong>en</strong> kostnad av<br />

cirka 4.000 kronor<br />

per år.

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 29

30 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Skolan i Plouaret av Nunc Architectes invigdes i juli 2007 och har nylig<strong>en</strong> byggts till med förskola och restaurang. Konstruktion: kärna av betong, ytterväggar: trä, fasad<br />

av plywood. Värms av vedeldningsanläggning utanför skolan, <strong>som</strong> också förser rådhuset med värme. Naturlig v<strong>en</strong>tilation och värmeväxlare <strong>som</strong> utnyttjar värm<strong>en</strong> i cirkulationsluft<strong>en</strong>.<br />

Arkitekter: Pierre Béout och Véronique Stephan, Nunc Architectes, Bretagne.<br />

Nedtill till vänster: Véronique Stephan i samspråk med Jean-Charles Castric.

lit<strong>en</strong> skala, med tillbyggnader och <strong>en</strong>familjshus.<br />

– Idag är jag alltid tydlig mot kund<strong>en</strong> om att jag<br />

vill bygga hus <strong>som</strong> kräver så lite <strong>en</strong>ergi <strong>som</strong> möjligt,<br />

både i sin konstruktion och uppvärmning. Det<br />

är kunder <strong>som</strong> är intresserade av det <strong>som</strong> vänder sig<br />

till mig.<br />

det står tre bilar på uppfart<strong>en</strong> till Präriehuset<br />

utanför d<strong>en</strong> lilla stad<strong>en</strong> Plomeur. Härifrån tar man<br />

inte buss<strong>en</strong>. Och Castric håller med om att det är ett<br />

problem.<br />

– Det är ett hus <strong>som</strong> konsumerar lite <strong>en</strong>ergi, m<strong>en</strong><br />

samtidigt behöver ägarna två bilar. Det är <strong>en</strong>kelt för<br />

oss arkitekter att påverka hur vi bygger våra hus och<br />

hur de värms upp. Att påverka människors val kring<br />

hur de vill leva, bo och <strong>resa</strong> är svårare.<br />

På gårdsplan<strong>en</strong> ligger fortfarande <strong>en</strong> hög brädor.<br />

Kunderna är själva ing<strong>en</strong>jörer och bygger nu ett uthus<br />

för arbetsrum. Barn<strong>en</strong> springer ut och in på altan<strong>en</strong><br />

och visar höns och tågbana. Det är s<strong>en</strong><strong>som</strong>mar, nästan<br />

höst, m<strong>en</strong> ännu för tidigt att sluta huset mot vind<strong>en</strong>.<br />

Klimatet här ger flera årstider och de här mellanzonerna,<br />

där vi är mitt emellan ute och inne, är viktiga,<br />

förklarar arkitekterna. D<strong>en</strong> slutna box<strong>en</strong>, <strong>som</strong> passivhuset<br />

innebär, passar sämre i Bretagne än i norra<br />

Europa.<br />

Castric berättar hur han inspirerats av områdets<br />

äldre lantgårdsbyggnader, <strong>en</strong>kla och långa och hur<br />

de ori<strong>en</strong>teras på bästa sätt i förhållande till sol<strong>en</strong> och<br />

vindarna.<br />

– Det är så avgörande för både <strong>en</strong>ergikonsumtion<strong>en</strong><br />

och för hur vi kan vistas ute där huset ger vindskydd.<br />

M<strong>en</strong> det är <strong>en</strong> kunskap man glömde bort med betonghus<strong>en</strong><br />

på 50­talet. Man hade ju elem<strong>en</strong>t att värma<br />

hus<strong>en</strong> med.<br />

Präriehuset värms <strong>en</strong>bart med vedeldning och solvärme<br />

g<strong>en</strong>om vanliga tvåglasfönster. Familj<strong>en</strong> tänder<br />

<strong>en</strong> eld vid femtid<strong>en</strong> på eftermiddag<strong>en</strong> <strong>som</strong> sedan värmer<br />

huset till nästa morgon. Här är det oftast plusgrader,<br />

också på vintern, och blir det minusgrader är<br />

det ofta så torrt och vindstilla att sol<strong>en</strong> räcker för att<br />

komplettera värm<strong>en</strong>.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 31<br />

D´Arré, <strong>en</strong> av Bretagnes högsta punkter på 300 meter,<br />

pekar Castric mot ett nedlagt kärnkraftverk.<br />

– Man har beslutat att sanera det för <strong>en</strong>orma summor<br />

redan nu, istället för att vänta i femtio år. M<strong>en</strong><br />

det är risk för att radioaktivitet sprids i mark<strong>en</strong> och<br />

vattnet och invånarna i området protesterar.<br />

Här nere vid sjön bygger kontoret Trois architectes<br />

ett hus där barn kan tillbringa helger och <strong>som</strong>marlov,<br />

<strong>en</strong> sorts lägerskola. På bara tre år har de tre arkitekterna<br />

fått fullt upp att göra i området och har redan<br />

fem projekt realiserade. Richard Guillemot är på plats<br />

för att kolla bygget.<br />

– Vi startade kontoret <strong>en</strong>bart med syfte att rita<br />

uthållig arkitektur. Och kunderna här är intresserade<br />

efter<strong>som</strong> vi har kunnat visa att <strong>en</strong>ergikostnad<strong>en</strong> för<br />

drift<strong>en</strong>, och alltså d<strong>en</strong> globala kostnad<strong>en</strong>, blir lägre<br />

med vårt sätt att bygga.<br />

Arkitekterna har använt byggteknik <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> nya<br />

hållbara konst<strong>en</strong>s regler med god isolering under träfasad,<br />

betongväggar <strong>som</strong> ackumulerar värme, fönster<br />

placerade i rätt väderstreck och fasad av pinje. Solpaneler<br />

på taket producerar mer <strong>en</strong>ergi än huset behöver.<br />

Istället säljs sol<strong>en</strong>ergin, <strong>en</strong> bra inkomstkälla.<br />

– Ett problem för Bretagne är att vi inte producerar<br />

tillräckligt med eg<strong>en</strong> el, förklarar Castric när vi kör<br />

vidare. Vi är bero<strong>en</strong>de av rest<strong>en</strong> av Frankrike. Därför<br />

är det också viktigt att hitta lokala lösningar, att vi kan<br />

värma våra byggnader äv<strong>en</strong> om el<strong>en</strong> tar slut tillfälligt.<br />

Han berättar att sol<strong>en</strong>ergiforskning<strong>en</strong> hade kommit<br />

långt i Frankrike på 1970­talet m<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> sedan<br />

kom på efterkälk<strong>en</strong> när allt krut lades på kärnkraft.<br />

Nu har forskning<strong>en</strong> kring alternativa <strong>en</strong>ergikällor<br />

tagit fart med klimatkris<strong>en</strong> och allt fler vindkraftverk<br />

anläggs.<br />

Det har börjat skymma när vi kommer fram till d<strong>en</strong><br />

lilla stad<strong>en</strong> Treméloire och d<strong>en</strong> andra skolan av Nunc<br />

Architectes på dag<strong>en</strong>s resrutt. Skolbarn<strong>en</strong> har just<br />

gått hem och stolarna är uppställda på bord<strong>en</strong>. Luft<strong>en</strong><br />

känns frisk i byggnad<strong>en</strong>, tack vare naturliga material<br />

och god v<strong>en</strong>tilation. Väggar ute och inne är klädda av<br />

plywood över isolering av återvunnet tidningspapper<br />

m<strong>en</strong> kärnan i byggnad<strong>en</strong> är betong <strong>som</strong> fångar upp<br />

och ackumulerar solvärme g<strong>en</strong>om takfönster. Natur<strong>en</strong><br />

tränger tätt inpå fönstr<strong>en</strong>. De går ner till golv i<br />

klassrumm<strong>en</strong> och släpper in så mycket ljus att artificiellt<br />

sådant knappt behövs under dagarna.<br />

Nunc har <strong>en</strong> ovanlig struktur på företaget. Tre personer<br />

bestämde sig 1993 för att starta företaget på tre<br />

fakta <strong>en</strong>ergieffektivitet<br />

Franska regler kring<br />

<strong>en</strong>ergieffektivitet<br />

hos byggnader bygger på<br />

uppdatering<strong>en</strong> av EU:s<br />

Energy Performance of Buildings<br />

Directive (EPBD) 2006.<br />

Direktivets mål är att uppmuntra<br />

förbättring av <strong>en</strong>ergieffektivitet<br />

hos byggnader.<br />

Parallellt med detta direktiv<br />

har Frankrike skapat två olika<br />

b<strong>en</strong>ämningar för att ange<br />

<strong>en</strong>ergieffektivitet hos byggnader.<br />

HPE, Haute Performance<br />

Energétique, (High<br />

Energy Performance) och<br />

THPE, Très Haute Performance<br />

Energétique, (Very<br />

High Energy Performance). vi tar nya expressväg<strong>en</strong> <strong>som</strong> byggdes förra året<br />

År 2012 ska alla nya bygg- tvärs över Bretagne. Castric och Stephan är kritiska,<br />

nader i Frankrike ha <strong>en</strong> total d<strong>en</strong> skär brutalt av landskapet i två delar. Samtidigt<br />

<strong>en</strong>ergi förbrukning på maximalt<br />

50 kWh/kvm och år.<br />

är d<strong>en</strong> viktig för export<strong>en</strong> av fisk från Bretagne till<br />

övriga Frankrike. När vi svänger av upp mot Mont<br />

>>>

32 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

”Det finns verklig<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

<strong>bretonsk</strong> arkitektur. D<strong>en</strong><br />

är <strong>en</strong>kel, allvarlig och<br />

nödvändig, <strong>en</strong> form av<br />

minimalism.”<br />

orter i Frankrike, i Paris, St Brieuc och Alsace. Varje<br />

kontor driver sina egna projekt och har något olika<br />

inriktningar. Alsacekontoret ligger nära Tyskland och<br />

fångar upp influ<strong>en</strong>ser därifrån, bland annat om teknik<br />

kring träteknik, passivhus och andra lösningar. M<strong>en</strong><br />

trots allt större fokus på teknik och <strong>en</strong>ergieffektivitet<br />

sätter arkitekterna alltid d<strong>en</strong> arkitektoniska kvalitet<strong>en</strong><br />

högst.<br />

– Vissa arkitekter använder ekologiska material<br />

m<strong>en</strong> är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte intresserade av arkitektoniska<br />

rum, säger Véronique Stephan. Om man har <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />

budget och står inför valet att förbättra funktion<strong>en</strong><br />

och arkitektur<strong>en</strong> eller att <strong>en</strong>ergieffektivisera så är det<br />

första alternativet viktigare. Det är också uthålligt<br />

tänkande.<br />

i r<strong>en</strong>nes möter jag nästa dag arkitekt<strong>en</strong> Hervé<br />

Potin. Hans intresse för resurssnål arkitektur startade<br />

redan när han för tio år s<strong>en</strong> började arbeta hos Edouard<br />

François <strong>som</strong> betraktas <strong>som</strong> <strong>en</strong> ”grön” arkitekt i<br />

Frankrike.<br />

– Grön i betydels<strong>en</strong> att han arbetar med <strong>en</strong> arkitektur<br />

<strong>som</strong> relaterar till plats<strong>en</strong> och de material <strong>som</strong><br />

finns där, förklarar Hervé Potin.<br />

Energikonsumtion var inte <strong>en</strong> stor fråga då och är<br />

fortfarande inte d<strong>en</strong> största bland de franska arkitekter<br />

<strong>som</strong> anser sig arbeta med uthållig arkitektur. Det<br />

är fortfarande närhet<strong>en</strong> till natur<strong>en</strong>, det lokala och <strong>en</strong><br />

kretsloppstanke i materialval <strong>som</strong> kommer först.<br />

Efter några år började Hervé Potin hos Duncan<br />

Lewis i Angers <strong>som</strong> utvecklade arkitektur i trä. De<br />

samarbetade med och påverkades mycket av norska<br />

arkitekter och började prata allt mer om byggnaders<br />

<strong>en</strong>ergikonsumtion. För sju år sedan flyttade Potin<br />

hem till Nantes och startade kontoret Guinée Potin<br />

med sin fru Anne­Flore Guinée. För två år s<strong>en</strong> vann<br />

de <strong>en</strong> tävling om <strong>en</strong> byggnad vid naturpark<strong>en</strong> Ecomusée<br />

du pays de R<strong>en</strong>nes. Bland annat för att förslaget<br />

gjorde minst avtryck i ekopark<strong>en</strong>, tror Potin själv.<br />

Nu kliver vi in på <strong>en</strong> byggarbetsplats strax utanför<br />

R<strong>en</strong>nes och Potin beskriver byggteknik<strong>en</strong> och hur<br />

rumm<strong>en</strong> är tänkta. Extra tjock isolering av naturmaterial,<br />

naturlig v<strong>en</strong>tilation. M<strong>en</strong> byggnad<strong>en</strong> har <strong>en</strong><br />

relativt hög <strong>en</strong>ergikonsumtion, 70 kWh/kvm och år.<br />

– Jag har inte kunnat följa regeln om d<strong>en</strong> slutna norra<br />

fasad<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> öppna södra, förklarar han lite besviket.<br />

Efter<strong>som</strong> utställningar ska kunna visas här måste<br />

det stora rummet vara mörkt och slutet mot söder.<br />

Där förlorar man mycket solinstrålning.<br />

Nej, det är inte alltid <strong>en</strong>ergikonsumtion<strong>en</strong> <strong>som</strong> är<br />

i fokus när man i Bretagne talar om uthållig arkitektur.<br />

Däremot används oftast naturliga, återvinningsbara<br />

material <strong>som</strong> kräver så lite <strong>en</strong>ergi <strong>som</strong> möjligt<br />

att framställa och transportera. Här i ekomuseet har<br />

byggnad<strong>en</strong>s relation till plats<strong>en</strong> varit viktig. Betong<strong>en</strong><br />

har färgats in i d<strong>en</strong> lokala st<strong>en</strong><strong>en</strong>s färg och lokala träslag<br />

har använts. Inspiration<strong>en</strong> från Norge är tydlig i<br />

fasad<strong>en</strong>, <strong>en</strong> av arkitekterna eg<strong>en</strong> tolkning av fjällpanel<strong>en</strong>,<br />

<strong>en</strong> tradition <strong>som</strong> de också fann i de äldre kvarnarna<br />

i Bretagne.<br />

– Många kritiserar användning<strong>en</strong> av trä i Bretagne<br />

och <strong>en</strong> del exempel har inte fungerat. M<strong>en</strong> då har fel<br />

träslag använts, påpekar Potin. Lokala träslag <strong>som</strong><br />

pinje och kastanj klarar däremot det fuktiga klimatet<br />

bra.<br />

Fem kilometer utanför R<strong>en</strong>nes ligger det nya<br />

bostad<strong>som</strong>rådet Chantepie och vi parkerar i utkant<strong>en</strong>,<br />

vid tre bostadshus av Guinée Potin, byggda med<br />

d<strong>en</strong> teknik de själva tror på. Uppbrutna huskroppar<br />

med tre läg<strong>en</strong>heter i varje och där varje hushåll<br />

har eg<strong>en</strong> uteplats eller terrass. Fasad av pinje <strong>som</strong> får<br />

gråna med tid<strong>en</strong>. Norsk påverkan syns också här.<br />

Det nya området kallas ecoquartier, ekokvarter,<br />

m<strong>en</strong> Potin är kritisk.<br />

– Det är inte det bästa exemplet. Det är täta kvarter<br />

m<strong>en</strong> man har bara byggt bostäder, inga kommersiella<br />

lokaler, och det saknas både gem<strong>en</strong>samma samlingsplatser<br />

och kommunikationer.<br />

Samtidigt betonar han d<strong>en</strong> sociala hållbarhet<strong>en</strong> i<br />

de nya ekokvarter<strong>en</strong>, ett område där Frankrike ligger<br />

långt fram, m<strong>en</strong>ar han.<br />

– Det är lika prioriterat <strong>som</strong> <strong>en</strong>ergifrågan. Nu ser<br />

man problem<strong>en</strong> med de homog<strong>en</strong>t byggda sociala<br />

bostad<strong>som</strong>råd<strong>en</strong>a från 60­ och 70­tal<strong>en</strong>. När man bygger<br />

nytt försöker man istället blanda och skapa mer<br />

varierade områd<strong>en</strong>.<br />

för två år s<strong>en</strong> togs nya beslut i Frankrike kring<br />

byggnaders <strong>en</strong>ergieffektivitet. År 2012 ska <strong>en</strong> ny<br />

byggnad inte få förbruka mer än 50 kWh/kvm och<br />

år. För äldre byggnader, <strong>som</strong> också ska ses över, är<br />

gräns<strong>en</strong> 80.<br />

>>><br />

fakta chantepie<br />

Anne Flore Guinées<br />

och Hervé Potins tre<br />

hus i det nya ekokvarteret<br />

Chantepie utanför R<strong>en</strong>nes<br />

innehåller så kallade sociala<br />

bostäder och budget<strong>en</strong> har<br />

varit 1160 euro per kvadratmeter.<br />

Läg<strong>en</strong>heter är på två<br />

eller tre våningar, alla med<br />

eg<strong>en</strong> ingång och eg<strong>en</strong> trädgård<br />

eller terrass. Konstruktion<br />

av betong, fasad i pinjeträ.<br />

Fem kvadratemeter solpaneler<br />

per läg<strong>en</strong>het ger 30<br />

proc<strong>en</strong>t av <strong>en</strong>ergin för elektricitet,<br />

uppvärmning och<br />

vatt<strong>en</strong>. Medarbetare: Sol<strong>en</strong><br />

Nico och Eric Chalumeau.

Hervé Potin och Anne-Flore<br />

Guinée har ritat 16 bostäder i tre<br />

huskroppar i det nya ekokvarteret<br />

Chantepie utanför R<strong>en</strong>nes.<br />

Ecomusée du Pays<br />

de R<strong>en</strong>nes av Hervé<br />

Potin och Anne-Flore<br />

Guinée.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 33<br />

Hervé Potin är <strong>en</strong>a halvan av<br />

kontoret Guinée Potin <strong>som</strong><br />

han driver med sin fru Anne-<br />

Flore Guinée.

34 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

– Det kommer självklart att påverka oss arkitekter.<br />

M<strong>en</strong> vi har inte samma budget för byggande och<br />

ny teknik <strong>som</strong> i Nord<strong>en</strong> och Österrike. Jag jobbar ofta<br />

med hus med mycket lit<strong>en</strong> budget. Utmaning<strong>en</strong> är att<br />

göra bättre för mindre p<strong>en</strong>gar.<br />

I hela Bretagne ökar intresset för hållbar arkitektur<br />

både hos allmänhet, kunder och arkitekter. M<strong>en</strong><br />

ofta är kunderna mer angelägna än arkitekterna <strong>som</strong><br />

reagerar långsamt och sällan tar initiativet, m<strong>en</strong>ar<br />

Potin:<br />

– Franska arkitekter är s<strong>en</strong>a.<br />

philippe madec håller inte med. Han är <strong>en</strong> av de<br />

arkitekter i Bretagne <strong>som</strong> <strong>en</strong>gagerade sig tidigt för ett<br />

mer resurssnålt byggande och han har haft stort inflytande<br />

över region<strong>en</strong>s arkitektur. Idag har han kontor<br />

i R<strong>en</strong>nes m<strong>en</strong> också i Paris där jag träffar honom.<br />

Här jobbar ett tiotal unga arkitekter <strong>som</strong> alla sökt<br />

sig till hans kontor för att de tror på hans arbetssätt<br />

och arkitektur, där både konstruktion och drift gör så<br />

lit<strong>en</strong> åverkan på natur<strong>en</strong> <strong>som</strong> möjligt och <strong>som</strong> alltid är<br />

lokalt förankrad hos invånarna.<br />

– Franska arkitekter må vara s<strong>en</strong>t ute vad gäller

Philippe Madec har ritat<br />

både stadsplan<strong>en</strong> för d<strong>en</strong><br />

lilla stad<strong>en</strong> Pacé och vissa<br />

av byggnaderna i området.<br />

Alla flerbostadshus i<br />

Pacé <strong>som</strong> inte har egna<br />

trädgårdar ligger direkt<br />

mot landskapet, ett stort<br />

öppet fält där kor betar på<br />

<strong>som</strong>mar<strong>en</strong> m<strong>en</strong> <strong>som</strong> om<br />

vintern fylls med vatt<strong>en</strong>. I<br />

gamla Pacé arbetar Madec<br />

nu med torget och med att<br />

förtäta d<strong>en</strong> lilla stad<strong>en</strong> och<br />

begränsa utbyggnad<strong>en</strong> mot<br />

väster.<br />

Philippe Madec.<br />

de tekniska lösningarna m<strong>en</strong> vi har <strong>en</strong> väldigt stark<br />

social dim<strong>en</strong>sion i våra projekt, säger han. Nyckelfrågan<br />

idag är hur vi kan kombinera ekologisk arkitektur<br />

med arkitektonisk kvalitet och det är franska arkitekter<br />

bra på.<br />

Skolorna i R<strong>en</strong>nes och Nantes är ursprunget till d<strong>en</strong><br />

regionala stil <strong>som</strong> präglar Bretagne idag, anser han,<br />

och han ser ett större intresse för d<strong>en</strong> urbana situation<strong>en</strong><br />

bland de unga stud<strong>en</strong>terna och arkitekterna.<br />

– Det finns verklig<strong>en</strong> <strong>en</strong> <strong>bretonsk</strong> arkitektur. D<strong>en</strong><br />

är <strong>en</strong>kel, allvarlig och nödvändig, <strong>en</strong> form av minimalism.<br />

Man ser inga blobs i Bretagne. D<strong>en</strong> gör vad<br />

d<strong>en</strong> ska göra, skänker skydd. Materialet och ett gott<br />

hantverk är också viktigt för arkitekterna i Bretagne.<br />

Arkitektur<strong>en</strong> ljuger inte, du får vad du ser. Vi försöker<br />

hitta <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel lösning och <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel form för ett problem.<br />

hans filosofi ligger i tid<strong>en</strong>. Sedan Frankrike<br />

med <strong>en</strong> rad beslut sätter fokus på hållbart byggande<br />

och lägre <strong>en</strong>ergikonsumtion i byggnader har han fullt<br />

upp. Han har tagit emot flera priser de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong>,<br />

bland annat Talesian Price för sin byggnad i Parc écologique<br />

Izadia i Anglet, ett projekt han också blev<br />

nominerad till Mies van der Rohe­priset för i år. Idag<br />

är Frankrike mer redo för Madecs arbetsmetod än när<br />

han började sin bana och att planera mer uthålliga<br />

miljöer är numera <strong>en</strong> självklarhet. Regering<strong>en</strong> har<br />

bland annat arrangerat flera tävlingar om ekostäder<br />

och Madec bjuds ofta in att sitta i juryn.<br />

Under de år han själv formades till arkitekt var<br />

intresset betydligt mindre. Han arbetade länge i motvind,<br />

m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> grundinställning han hade gjorde att<br />

han valde <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> väg. Farfar var mjölnare i västra<br />

Bretagne och började producera eg<strong>en</strong> elektricitet<br />

med sin kvarn. Hans pappa var ostronfiskare och när<br />

ostron<strong>en</strong> blev sjuka fick Philippe <strong>som</strong> ung insikt om<br />

att vår livsstil påverkar natur<strong>en</strong>.<br />

– Det är <strong>en</strong> övertygelse <strong>som</strong> kom med min bakgrund.<br />

Han reste efter utbildning<strong>en</strong> i Paris iväg från<br />

Frankrike under sju år och blev bland annat inbjud<strong>en</strong><br />

till K<strong>en</strong>neth Frampton på Colombia University i New<br />

York.<br />

– Det var dörr<strong>en</strong> till min arkitektur. Frampton och<br />

hans teori om <strong>en</strong> kritisk regionalism hjälpte mig att<br />

hitta <strong>en</strong> av de pusselbitar jag behövde för d<strong>en</strong> arkitektur<br />

jag ritar idag.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 35<br />

Ett av hans första projekt i Frankrike startade 1991<br />

och pågår ännu. I d<strong>en</strong> lilla stad<strong>en</strong> Plourin­lés­Morlaix<br />

i Finistère började han rusta upp både byggnader och<br />

gem<strong>en</strong>samma ytor med material från ort<strong>en</strong>, ett medborgarprojekt<br />

<strong>som</strong> har fått ta tid.<br />

– Vi arkitekter kan inte skapa arkitektur och städer<br />

<strong>en</strong>samma. Vi måste dela samma kultur och inställning<br />

till hur städer ska byggas med både politiker och invånare.<br />

Det betyder också att vi arkitekter måste förändra<br />

vårt sätt att se på arkitektonisk estetik.<br />

I Pacé, <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> stad tio kilometer från R<strong>en</strong>nes, har<br />

han arbetat sedan 1996 och där har han också ritat<br />

stadsplan<strong>en</strong>. En plan <strong>som</strong> tar sin utgångspunkt i hur<br />

vattnet rör sig på plats<strong>en</strong>, inte efter kommunikationerna<br />

<strong>som</strong> modernism<strong>en</strong> lärt oss. Alla flerbostadshus,<br />

<strong>som</strong> inte har egna trädgårdar, ligger direkt mot landskapet,<br />

ett stort öppet fält där kor betar på <strong>som</strong>mar<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong> <strong>som</strong> om vintern fylls med vatt<strong>en</strong>. I gamla Pacé<br />

jobbar han nu med torget och med att förtäta d<strong>en</strong> lilla<br />

stad<strong>en</strong> och begränsa utbyggnad<strong>en</strong> mot väster. Han<br />

har nylig<strong>en</strong> ritat ett flerbostadshus med natur<strong>en</strong> intill<br />

<strong>som</strong> palett för att färgsätta och variera byggnad<strong>en</strong>.<br />

– Mina erfar<strong>en</strong>heter från att samarbeta med invånarna<br />

är att många önskar <strong>en</strong> varierad miljö, inte d<strong>en</strong><br />

repetetiva estetik <strong>som</strong> arkitekter ofta skapar.<br />

Han vill inte tala om <strong>en</strong> modell för ett hållbart byggande<br />

i framtid<strong>en</strong>. Varje plats har sina förutsättningar,<br />

klimat och kultur. Han tror inte på metropol<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> d<strong>en</strong> ultimata form<strong>en</strong> för <strong>en</strong> uthållig stad och<br />

anser att det finns <strong>en</strong> gräns för hur stor <strong>en</strong> stad kan bli<br />

för att vara uthållig. Istället tror han på flera c<strong>en</strong>trum<br />

inom städerna och flera mindre självförsörjande tätorter<br />

på landsbygd<strong>en</strong>.<br />

– Energikris<strong>en</strong> kommer att förändra vårt förhållande<br />

till markanvändning och till hur vi förflyttar<br />

oss från <strong>en</strong> punkt till <strong>en</strong> annan. Jag brukar tala om <strong>en</strong><br />

”flip­flop­teori”. Hur vi ska skapa <strong>en</strong> stad där du har<br />

allt du behöver för att vara nöjd, inom gångavstånd.<br />

Förutom styrkan i att arbeta för att områd<strong>en</strong> och<br />

byggnader ska skapa socialt hållbara livsmiljöer tror<br />

han att de franska arkitekterna fokuserar på att skapa<br />

<strong>en</strong>kla lösningar, utan att lägga till så mycket teknik.<br />

Själv lägger han aldrig solpaneler eller kyl system till<br />

sina hus.<br />

– Det är hur vi lever <strong>som</strong> är viktigt idag, inte att<br />

bygga upp <strong>en</strong> teknik <strong>som</strong> gör att vi kan hålla samma<br />

levnadsstandard <strong>som</strong> tidigare. D<strong>en</strong> bästa <strong>en</strong>ergin är<br />

d<strong>en</strong> vi inte behöver.

36 / Plockat / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 redaktör: nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se<br />

metod i fokUs<br />

Människors prioriteringar<br />

<strong>som</strong> d<strong>en</strong> viktigaste drivkraft<strong>en</strong><br />

i stadsplanering<strong>en</strong> är<br />

utgångspunkt<strong>en</strong> i <strong>en</strong> unik<br />

arbetsmetod <strong>som</strong> Gehl Architects<br />

utarbetat, nu aktuella<br />

bland annat med omdaning<br />

av Ros<strong>en</strong>gård. Ambition<strong>en</strong><br />

är att skapa levande, fungerande<br />

och hållbara städer<br />

<strong>som</strong> förbättrar människors<br />

livskvalitet. D<strong>en</strong> 10 november<br />

berättar Helle Søholt från<br />

Gehl Architects om metod<strong>en</strong><br />

på Arkitekturmuseet. Klockan<br />

18 i Hörsal<strong>en</strong>.<br />

från ax till limPa<br />

Två alternativa utbyggnader<br />

av järnväg<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Stockholm<br />

pres<strong>en</strong>terades redan<br />

1988 av SJ:s banavdelning<br />

(s<strong>en</strong>are Banverket). Nästan<br />

20 år s<strong>en</strong>are, i maj 2007,<br />

beslutade regering<strong>en</strong> att<br />

banverket ska bygga Citybanan.<br />

Vad kostar eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> väg, bro eller ny tunnel<br />

och hur lång tid det tar<br />

från idé till färdigt projekt?<br />

Arkitekt B<strong>en</strong>gt Ahlqvist och<br />

Kjell Åke Averstad, projektledare<br />

på Banverket, berättar<br />

om process<strong>en</strong> med citybanan<br />

<strong>som</strong> dras under c<strong>en</strong>trala<br />

Stockholm,17 november<br />

klockan 18 i Hörsal<strong>en</strong> på Arkitekturmuseet.<br />

klimat i design<br />

Med ett holistiskt perspektiv<br />

på klimat integrerar<br />

tyska företaget Transsolar<br />

alla aspekter – från <strong>en</strong>ergi<br />

och temperatur till fysiskt<br />

och socialt välbefinnande – i<br />

designprocess<strong>en</strong>. Matthias<br />

Rudolph pres<strong>en</strong>terar Transsolars<br />

perspektiv och metodik<br />

g<strong>en</strong>om samarbet<strong>en</strong> med<br />

internationellt kända arkitekter.<br />

I hörsal<strong>en</strong> på Arkitekturmuseet<br />

25 november klockan<br />

18. I samarbete med Resources.09<br />

Beyond Developm<strong>en</strong>t<br />

KKH. Föreläsning<strong>en</strong> ges på<br />

<strong>en</strong>gelska.<br />

Teatern och konserthuset Kild<strong>en</strong> i Kristiansand i Norge, av finska ALA Architects. Arkitekt<strong>en</strong> Antti Nousjoki skåpar ut arkitekttävlingar<br />

i känsliga innerstadsläg<strong>en</strong>, efter<strong>som</strong> "det bara handlar om att lösa funktionerna så osynligt <strong>som</strong> möjligt”. Annat var<br />

det, m<strong>en</strong>ar han, med tävling<strong>en</strong> om Kild<strong>en</strong>, <strong>som</strong> ligger i utkant<strong>en</strong> av stan.<br />

Politik<strong>en</strong> skapar läget<br />

Seminarium: läget? ett symPosiUm om<br />

arkitektUr<strong>en</strong>s villkor i nord<strong>en</strong>. 25 sePtember,<br />

arkitektUrmUseet, stockholm<br />

Moderatorer: H<strong>en</strong>rietta Palmer och<br />

Rasmus Wærn. Föreläsare: Antti Nousjoki,<br />

Barry Bergdoll, Bjarke Ingels, Gert<br />

Wingårdh, Ingerid Helsing Almaas, Kristina<br />

Grange samt Peter Davey.<br />

– Nordisk arkitektur är det <strong>som</strong><br />

byggs i de nordiska länderna.<br />

Arkitekternas nationalitet är<br />

irrelevant.<br />

Det konstaterandet gjorde<br />

finska arkitekt<strong>en</strong> Antti Nousjoki,<br />

<strong>som</strong> var <strong>en</strong> av talarna när<br />

Alvar Aalto­sällskapet ordnade<br />

seminarium om arkitektur<strong>en</strong>s<br />

villkor i Nord<strong>en</strong>. Det han<br />

m<strong>en</strong>ade var att det är klimatet,<br />

alltså det politiska klimatet,<br />

<strong>som</strong> är avgörande för hur arkitektur<strong>en</strong><br />

överlever i olika län­<br />

der. Själv visade han porträttbilder<br />

på gråsprängda, finska<br />

politiker i kostym för att exemplifiera.<br />

Och <strong>en</strong> vision för stad<strong>en</strong>s<br />

utveckling, gjord av Finlands<br />

premiärminister, <strong>en</strong> teckning<br />

på <strong>en</strong> bit servettpapper,<br />

<strong>som</strong> visade princip<strong>en</strong> för urban<br />

sprawl.<br />

Det var flera av talarna <strong>som</strong><br />

tog upp politik<strong>en</strong>.<br />

– Vi måste visa politikerna<br />

varför vi inte får bygga för lätt<br />

och för tråkigt, förkunnade Gert<br />

Wingårdh <strong>som</strong> slutkläm på sitt<br />

anförande.<br />

Ingerid Helsing Almaas,<br />

redaktör för norska tidskrift<strong>en</strong><br />

Arkitektur N, skåpade ut det<br />

arkitekturpolitiska program<br />

<strong>som</strong> d<strong>en</strong> norska regering<strong>en</strong><br />

nylig<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terade.<br />

– Inget har förändrats i d<strong>en</strong><br />

politiska viljan. De m<strong>en</strong>ar att vi<br />

redan är duktiga, m<strong>en</strong> Norge är<br />

inte bättre än andra länder. Projekt<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> pres<strong>en</strong>teras är unika<br />

undantag från vad vi normalt<br />

bygger, mainstream, kommesiell<br />

arkitektur, sa hon.<br />

Bjarke Ingels visade flera av<br />

sina projekt <strong>som</strong> politiska processer<br />

(och finanskriser) satt<br />

stopp för, m<strong>en</strong> var inte leds<strong>en</strong><br />

för det. Det <strong>som</strong> inte går att<br />

g<strong>en</strong>omföra i Nord<strong>en</strong> kan man ju<br />

alltid förverkliga någon annanstans,<br />

bara i lite större skala.<br />

Som i Kina. Eller Azerbajdzjan.<br />

annika j<strong>en</strong>sfelt<br />

bild: ala architects

VeMod i höst<br />

Skönhet<strong>en</strong> i förfallet<br />

hos övergivna<br />

byggnader, platser<br />

och rum skildras<br />

i arkitekt<strong>en</strong><br />

Gustaf Karlssons<br />

fotobok ”Försvinnand<strong>en</strong>/Disappear<strong>en</strong>ces”.<br />

Tidslager i<br />

stad<strong>en</strong> <strong>som</strong> riskerar<br />

att raderas när vi är<br />

blinda för dess kvaliteter.<br />

Sv<strong>en</strong>­Olof Wall<strong>en</strong>stein<br />

skriver om<br />

”d<strong>en</strong> oemotståndliga<br />

skönhet<strong>en</strong> i de arkitektoniska<br />

fogarna<br />

<strong>som</strong> långsamt ger<br />

vika”.<br />

www.blyertsdesign.se<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / Plockat / 37<br />

foto: Gustaf Karlsson

foto: robert persson<br />

38 / Plockat / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

tio år av ljUs<br />

För tionde året i rad blir d<strong>en</strong><br />

västsv<strong>en</strong>ska stad<strong>en</strong> Alingsås<br />

mötesplats för ljusdesigners<br />

och stud<strong>en</strong>ter från hela värld<strong>en</strong>.<br />

I år satsas extra mycket<br />

på ungdomar, bland annat<br />

g<strong>en</strong>om att låta dem vara med<br />

och ljussätta skateramp<strong>en</strong>,<br />

och dessutom på ett samarbete<br />

med Göteborg Filmfestival.<br />

En av gästande workshopledare<br />

är ljuskonstnär<strong>en</strong><br />

Jean Sundin, grundare av<br />

Office for Visual Interaction<br />

Inc i New York, <strong>som</strong> med sin<br />

grupp ljussatte Stadskyrkogård<strong>en</strong><br />

(se bild<strong>en</strong>). Alingsås<br />

är upplyst till d<strong>en</strong> 1 november.<br />

www.alingsas.se<br />

bi<strong>en</strong>nal i nl<br />

Arkitekturbi<strong>en</strong>nal<strong>en</strong> i Rotterdam<br />

fortsätter till d<strong>en</strong> 10<br />

januari 2010. Där ryms bland<br />

annat <strong>en</strong> utställning med nio<br />

förslag till ”A free state of<br />

Amsterdam”, om hur planering<br />

kan skapa större frihet<br />

istället för att begränsa<br />

d<strong>en</strong>. Dessutom <strong>en</strong> utställning<br />

om hur vi formger våra miljöer<br />

för bättre samförstånd:<br />

”Op<strong>en</strong> city: designing coexist<strong>en</strong>ce”.<br />

Det ordnas också<br />

guidade cykelturer, debatter,<br />

workshops, filmer och föreläsningar.<br />

Läs mer om programmet<br />

på: www.iabr.nl.<br />

Rea på arkitekturidéer<br />

I några streck på <strong>en</strong> servett från<br />

<strong>en</strong> billig sylta kan ligga ett helt<br />

livs erfar<strong>en</strong>het. Många är därför<br />

de arkitekter <strong>som</strong> försöker<br />

hävda vikt<strong>en</strong> av att ta betalt<br />

för sin kunskap och sina idéer,<br />

inte för d<strong>en</strong> tid de lägger ner.<br />

M<strong>en</strong> designduon OlssonLyckefors<br />

(Johan Olsson och Andreas<br />

Lyckefors)verkar tänka annorlunda<br />

när de planerar att ställa<br />

ut 100 arkitekturmodeller och<br />

sälja för 100 kronor styck i sin<br />

utställning ”Realisation” på<br />

Designgalleriet. I förhandsinformation<strong>en</strong><br />

uttrycker de i<br />

alla fall att de vill ifrågasätta<br />

arkitekturskiss<strong>en</strong>s upphöjda<br />

värde så att det kan diskuteras:<br />

”Vi vill inte se det <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />

devalvering av vårt professionella<br />

värde, utan snarare <strong>som</strong><br />

<strong>en</strong> demokratisering av arkitektur<strong>en</strong>.”<br />

Och det är klart, allt servettklotter<br />

är inte g<strong>en</strong>idrag.<br />

Utställning<strong>en</strong> öppnar 29<br />

oktober och pågår till 14 novem­<br />

ber på Designgalleriet på Od<strong>en</strong>gatan<br />

21 i Stockholm.<br />

www.designgalleriet.com.<br />

nina gunne<br />

<strong>en</strong> intuitiV<br />

Metod<br />

”Vill du formge det rosa bandet?<br />

Det var lätt att svara ja.<br />

Jag gjorde ord<strong>en</strong> ’ska bara’ i<br />

punktskrift.<br />

Idén kom direkt. Innebörd<strong>en</strong><br />

kanske efter <strong>en</strong> timme.”<br />

Gert Wingårdh i sin krönika på www.cancerfond<strong>en</strong>.se. Gert Wingårdh<br />

formger Cancerfond<strong>en</strong>s Rosa Bandet till förmån för forskning om<br />

bröstcancer.<br />

Andreas Lyckefors till vänster och<br />

Johan Olsson till höger ska sälja sina<br />

modeller billigt.<br />

foto: carl axel bejre

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / Plockat / 39

40 / Plockat / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

rättvist<br />

stadsbyggande<br />

Vad innebär det att leva<br />

miljövänligt och hur planerar<br />

vi för att på bästa sätt<br />

skapa hållbara städer? Karin<br />

Bradley <strong>som</strong> är civiling<strong>en</strong>jör<br />

med inriktning på samhällsplanering<br />

diskuterar detta<br />

och dessutom vilka normer<br />

<strong>som</strong> råder. I våras disputerade<br />

hon med sin avhandling<br />

”Just <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>ts” där hon<br />

utforskar politiska och rättvisedim<strong>en</strong>sioner<br />

i uthållig<br />

stadsutveckling. 24 november<br />

klockan 18 i Hörsal<strong>en</strong>,<br />

Arkitekturmuseet.<br />

vinnande idé<br />

bar hela väg<strong>en</strong><br />

”Alla broar har pot<strong>en</strong>tial,<br />

m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> håller <strong>som</strong> de ser<br />

ut just nu”, sa konstruktör<br />

Karl Gunnar Olsson under<br />

handledning<strong>en</strong> under årets<br />

Brobyggartävling på Chalmers<br />

arkitekturskola. I slutet<br />

av dag<strong>en</strong> vandrade ändå<br />

alla sex lag<strong>en</strong>s deltagare<br />

över sina brokonstruktioner<br />

på Chalmers gård. Och ett<br />

vinnande lag utsågs: Daniel<br />

Peterson, Joel Persson, Ludvig<br />

Hälje. Maria Johansson,<br />

Cassandra Manxhuka, Hallvard<br />

Pagander T, Andrea<br />

Karlsson och David Lindvert.<br />

Snällt om de<br />

stora projekt<strong>en</strong><br />

utStäLLninG: infrastrUktUr<br />

för <strong>en</strong> hållbar<br />

samhällsUtveckling.<br />

arkitektUrmUseet, stockholm<br />

till 6 janUari 2010.<br />

Arkitekturmuseet i samarbete med<br />

Banverket och Vägverket.<br />

Kuratorer: Hedvig Hedqvist, Matilda<br />

Stannow och Karin Åberg Waern. Sc<strong>en</strong>ograf:<br />

Sör<strong>en</strong> Brunes.<br />

Det är framför allt Sör<strong>en</strong> Brunes<br />

tunnelsc<strong>en</strong>ografi jag kommer<br />

att minnas från Arkitekturmuseets<br />

stora utställning om<br />

infrastruktur. M<strong>en</strong> varning för<br />

snubbelrisk i tunneln! Några<br />

skådisar från Stadsteatern hade<br />

gärna fått medfölja sc<strong>en</strong>ografin.<br />

De får stockholmarna att skratta<br />

åt självaste finanskris<strong>en</strong> på sin<br />

hemmasc<strong>en</strong> och kunde säkert<br />

ha dramatiserat konflikter<br />

kring <strong>en</strong> tung fråga <strong>som</strong> infrastruktur.<br />

För det blir, ärligt talat, rätt<br />

slätstruket och oförargligt när<br />

Arkitekturmuseet, Vägverket<br />

och Banverket tillsammans<br />

redovisar de Goda Projekt<strong>en</strong>.<br />

De har väl knappast tillkommit<br />

utan motstånd?<br />

Kanske är ämnet för stort för<br />

<strong>en</strong> <strong>en</strong>da utställning. M<strong>en</strong> nu har<br />

museet i varje fall något seriöst<br />

att visa deltagarna i EUkonfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />

om infrastruktur i<br />

december, d<strong>en</strong> <strong>som</strong> ordnas med<br />

anledning av ordförandeskapet.<br />

God PR för alla inblandade.<br />

Det går att hitta guldkorn.<br />

Längs Europaväg 6 vill d<strong>en</strong> franske<br />

gestaltningsexpert<strong>en</strong> Bernard<br />

Cassus placera föremål<br />

<strong>som</strong> repres<strong>en</strong>terar olika tidsåldrar<br />

för att ge sk<strong>en</strong> av <strong>en</strong> <strong>resa</strong><br />

i tid<strong>en</strong>.<br />

Väg 73 mellan Älgvik<strong>en</strong> och<br />

Fors, läs Stockholm – Nynäshamn,<br />

är med sitt helhetstän­<br />

kande så intressant och föredömligt<br />

att det säkert kommer<br />

att visas på konfer<strong>en</strong>ser i många<br />

år framöver. Ett tips till besökar<strong>en</strong><br />

är att ta med Vägverkets broschyr<br />

eller kolla vidare på www.<br />

vv.se/vag 73. M<strong>en</strong> inte <strong>en</strong>s där<br />

får jag svar på <strong>en</strong> speciell fråga<br />

utställning<strong>en</strong> väcker: Varför går<br />

älgar nästan alltid till vänster på<br />

ekodukt<strong>en</strong> över 73:an?<br />

kerstin persson<br />

Elisabeth Ros<strong>en</strong>qvist-Saidac och<br />

Thomas Saxgård, i samarbete med<br />

Jan Apelgr<strong>en</strong>, har utformat d<strong>en</strong> nya<br />

sträckning<strong>en</strong> av Nynäsväg<strong>en</strong> med miljöhänsyn<br />

och höga gestaltningskrav. Väg<br />

73 mellan Nynäshamn och Stockholm,<br />

äv<strong>en</strong> kallad Nynäsväg<strong>en</strong>.<br />

foto: hans ekestang

erlinmur<strong>en</strong>s fall 20 år<br />

Från Berlin rapporteras hur<br />

forna östtyskar d<strong>en</strong> 3 oktober<br />

setts köa i timmar till DDRsymbol<strong>en</strong><br />

Fernsehturm för att<br />

få äta i tv­tornets roterande restaurang.<br />

De firade mur<strong>en</strong>s fall<br />

för 20 år sedan och det återför<strong>en</strong>ade<br />

Tysklands 19­åriga födelsedag.<br />

Av Berlinmur<strong>en</strong> finns inte<br />

mycket bevarat. Tysk tv åter­<br />

skapade d<strong>en</strong> därför tidigare i år<br />

i <strong>en</strong> datoranimation med hjälp<br />

av 130.000 bilder uppbyggda<br />

utifrån historiska modeller.<br />

Inför jubileet har också målningarna<br />

på East Side Gallery,<br />

<strong>en</strong> del av Berlinmur<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />

finns kvar, restaurerats.<br />

Läs mer om vad <strong>som</strong> händer<br />

under året i Berlin på<br />

www.mauerfall09.de.<br />

<strong>en</strong> inredningsdetalj<br />

<strong>som</strong> betyder allt<br />

Dörrparet öppnar sig nu inåt när ständige sekreterar<strong>en</strong> avslöjar<br />

nobelpristagar<strong>en</strong> i litteratur. Tills för några år sedan fick journalister<br />

snällt tränga ihop sig i hans arbetsrum medan han sammanträdde<br />

om priset. Nu är det alltså ombytta roller, sekreterar<strong>en</strong><br />

kommer ut från sitt arbetsrum. M<strong>en</strong> har det någon betydelse för<br />

d<strong>en</strong> olidliga spänning<strong>en</strong>? Eller <strong>en</strong>s för vem <strong>som</strong> får priset? Vad är<br />

bäst dramaturgiskt, ett hemlighetsfullt smygande när dörrarna går<br />

inåt, eller ett stort "badam" när dörr<strong>en</strong> slängs upp utåt? Det olycksaliga<br />

dörrvredet har i alla fall blivit <strong>en</strong> verklig nagelbitarsymbol.<br />

Trots att media har fått mer plats i stora sal<strong>en</strong> börjar det nu bli<br />

trångt i Börshuset. På bott<strong>en</strong>våning<strong>en</strong> huserar Nobelmuseet och<br />

om det var små lokaler från början blir det inte bättre av att det<br />

varje år ska klämmas in nya nobelpristagare på skärmar och montrar<br />

i museet. För att inte tala om allt nobelporslin <strong>som</strong> ska visas<br />

upp. ”Äntlig<strong>en</strong>”, kan Fylking ropa när Nobelmuseet får nya lokaler<br />

i Skeppsholmskyrkan.<br />

nina gunne<br />

foto: boel holm<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / Plockat / 41

42 / Plockat / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

shoPPingkonst<br />

Ta <strong>en</strong> paus mellan reafynd<strong>en</strong><br />

i shoppingpalatset Ullared<br />

och kolla in ljuskonstev<strong>en</strong>emanget<br />

“Strålande Ullared”<br />

i Ullareds c<strong>en</strong>trum (17–31<br />

oktober). Här ser du <strong>en</strong> kundvagnsparkering<br />

i lin och ljus,<br />

ljusporträtt i träd och ett<br />

ödehus med skuggspel. Det<br />

är första gång<strong>en</strong> samtidskonst<br />

visas i det off<strong>en</strong>tliga<br />

rummet i Ullared.<br />

Ljusdesigner Torbjörn Eliasson<br />

föreläser om hur man<br />

ljussätter sin trädgård d<strong>en</strong> 27<br />

och 28 oktober. www.falk<strong>en</strong>berg.se/stralande-ullared.<br />

designbar 2010<br />

Uppdraget att formge<br />

Designbar<strong>en</strong> på Stockholm<br />

Furniture Fair 2010 har gått<br />

till arkitekt<strong>en</strong> och formgivar<strong>en</strong><br />

Jonas Wagell. Han står<br />

också för helhet<strong>en</strong> i VIPloung<strong>en</strong>.<br />

Uppdraget är mässsans<br />

sätt att lyfta fram <strong>en</strong> ung<br />

framgångsrik arkitekt eller<br />

designer. Jonas Wagell vet<br />

redan nu att han vill få folk<br />

att dröja sig kvar <strong>en</strong> extra<br />

stund g<strong>en</strong>om <strong>en</strong>kel gestaltning<br />

och tydlig form.<br />

sweco På<br />

moderna<br />

mUseet<br />

Rymd<strong>en</strong> kan hjälpa oss att<br />

leva mer hållbart på jord<strong>en</strong>.<br />

Hur ska Maria Nyström, professor<br />

på Chalmers där hon<br />

forskar i rymdteknik, berätta<br />

under Swecos inspirationsdag<br />

för Hållbarhet, på Moderna<br />

Museet d<strong>en</strong> 17 november.<br />

S<strong>en</strong> ger Klas Eklund ett mer<br />

ekonomiskt perspektiv på<br />

hållbarhetsfrågan. Kika också<br />

in i sv<strong>en</strong>ska paviljong<strong>en</strong> för<br />

världsutställning<strong>en</strong> i Shanghai<br />

2010. Under dag<strong>en</strong> delar<br />

Sweco ut sitt stora <strong>en</strong>ergipris<br />

<strong>som</strong> ett sätt att sprida goda<br />

exempel på att mycket görs<br />

för att minska användning<strong>en</strong><br />

av <strong>en</strong>ergi.<br />

3<br />

nya böcker<br />

Så byggdes villan. Sv<strong>en</strong>sk villaarkitektur<br />

från 1890 till 2010:<br />

Folkbildarna och arkitekterna laila<br />

repp<strong>en</strong> och cecilia björk gör,<br />

tillsammans med lars nordling,<br />

ännu <strong>en</strong> ambitiös kartläggning.<br />

De visar hur typologier har förändrats<br />

vart tionde år och, med hjälp<br />

av skal<strong>en</strong>liga detaljer, vad <strong>som</strong><br />

utmärker <strong>en</strong> typisk jug<strong>en</strong>d- eller<br />

60-talsvilla.<br />

Bok<strong>en</strong> fungerar utmärkt <strong>som</strong><br />

uppslagsverk och är också tänkt<br />

<strong>som</strong> kursbok, i första hand för<br />

bygglovsfolk och mäklare.<br />

Tovatt Architects & Planners<br />

i Stockholm söker bygglov för<br />

landningsbana för polis<strong>en</strong>s helikoptrar.<br />

Mitt på Kronobergshäktets<br />

tak. Polis<strong>en</strong> kan snabbt vara<br />

på plats för utryckning och är då<br />

på <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral plats vilket målet<br />

än är. Förslaget är arkitekternas<br />

komm<strong>en</strong>tar till helikopterrånet<br />

L´architecture écologique du<br />

Vorarlberg: Till Vorarlberg vallfärdar<br />

arkitekter för att se d<strong>en</strong> omtalade<br />

ekologiska arkitektur<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong><br />

nya bok<strong>en</strong> skriver dominique gauzin-müller<br />

om vad <strong>som</strong> kännetecknar<br />

arkitektur<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> österrikiska<br />

delstat<strong>en</strong>, "d<strong>en</strong> mest ekoansvarsfulla<br />

region<strong>en</strong> i Europa idag". En<br />

del av framgång<strong>en</strong> kan bero på att<br />

det i Vorarlberg finns <strong>en</strong> arkitekt<br />

och <strong>en</strong> konstruktör i varje by. Wallpaper<br />

har beskrivit Vorarlberg <strong>som</strong><br />

plats<strong>en</strong> med "värld<strong>en</strong>s bästa arkitektur".<br />

raka väg<strong>en</strong> till finkan<br />

nylig<strong>en</strong> och visar <strong>en</strong> både säkrare<br />

och smartare helikopterförvaring<br />

än d<strong>en</strong> <strong>som</strong> nu föreslås på<br />

orter längre från city. Bygglovet<br />

gäller också garage för helikoptrarna<br />

och konstruktion<strong>en</strong><br />

är därför tänkt att kunna öppna<br />

och sluta sig. När helikoptergaraget<br />

är slutet så kommer hela<br />

Paul Hedqvist, arkitekt och<br />

stockholmsgestaltare: Han står<br />

bakom några av de mest synliga<br />

byggnaderna i Stockholm. Paul<br />

Hedqvist ritade Skatteskrapan,<br />

DN-huset och Västerbron och var<br />

under 1930-, 1940- och 1950-tal<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> av de mest inflytelserika och<br />

uppskattade arkitekterna. Ändå är<br />

det först nu han tillägnas <strong>en</strong> monografi.<br />

Författar<strong>en</strong> kristina allpere,<br />

arkitekt och forskare, lyfter här<br />

fram tidigare opublicerat bildmaterial<br />

<strong>som</strong> gör oss bekanta med<br />

fler av hans verk.<br />

blomman att lysa nattetid – <strong>som</strong><br />

ett sfäriskt fyrtorn. Äv<strong>en</strong> konstruktionerna<br />

<strong>som</strong> bär hydraulik<br />

och själva ”stjälk<strong>en</strong>” kommer att<br />

ljussättas. Konstruktion<strong>en</strong> är väl<br />

g<strong>en</strong>omarbetad för att ge skydd<br />

både mot angrepp och väder.<br />

Förhoppningsvis också mot flygsugna<br />

rånare.<br />

fbild: tovatt architects and planners + t<strong>en</strong>jin

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / Plockat / 43

44 / Plockat / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Urbana koncept på Oyster<br />

Seminarium: oyster 2009<br />

nal<strong>en</strong>, stockholm,<br />

25 sePtember<br />

Föreläsare: KCAP, Bureau Alle Hosper,<br />

Gross Max, John Körmerling, Claude<br />

Cormier och Stig L. Andersson.<br />

De flesta av föreläsarna på årets<br />

Oyster­seminarium kom in<br />

på urbanitet. På hur alla år av<br />

modern urbanitet har förändrat<br />

landskapsarkitektur<strong>en</strong>s villkor.<br />

För Janna Bystrykh från<br />

nederländska KCAP, och Remco<br />

Rolvink från Bureau Alle Hosper,<br />

också Nederländerna, har<br />

d<strong>en</strong>na urbanitet varit minst sagt<br />

påträngande. De är i dagarna<br />

klara med <strong>en</strong> stadsplan för ryska<br />

Perm, <strong>som</strong> de visade på Oyster.<br />

Stad<strong>en</strong> Perm, <strong>som</strong> har <strong>en</strong> mil­<br />

jon invånare, saknar <strong>en</strong> fun gerande<br />

ordning. Sopor hamnar på<br />

fel ställ<strong>en</strong>, trafik<strong>en</strong> är kaotisk<br />

och utbyggnad<strong>en</strong> av stad<strong>en</strong> sker<br />

rapsodiskt. Det är <strong>en</strong> stad utan<br />

framtid och riktning. D<strong>en</strong> nya<br />

stadsplan<strong>en</strong> innehåller <strong>en</strong>kla<br />

och klara riktlinjer på många<br />

nivåer, såväl g<strong>en</strong>om politiska<br />

direktiv <strong>som</strong> g<strong>en</strong>om interaktiva<br />

anvisningar för invånarna. D<strong>en</strong><br />

ger <strong>en</strong> möjlighet att läka sår och<br />

bygga nya värd<strong>en</strong>.<br />

Eelco Hooftman från Gross<br />

Max i Edinburgh m<strong>en</strong>ade i sin<br />

föreläsning att d<strong>en</strong> moderna<br />

urbanitet<strong>en</strong> har kommit till <strong>en</strong><br />

punkt <strong>som</strong> kullkastat idén om<br />

ett naturligt landskap.<br />

Kontoret Gross Max har<br />

inte mycket till övers för förra<br />

århundradets anonyma land­<br />

skap. De förespråkar ett estetiskt<br />

berättande och filosofiskt<br />

undersökande landskap. De<br />

projekt Hoffman visade kan<br />

beskrivas <strong>som</strong> <strong>en</strong> samtida variant<br />

av d<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelska trädgård<strong>en</strong>.<br />

Ett landskap med sc<strong>en</strong>ografiska<br />

kvaliteter.<br />

Äv<strong>en</strong> nederländska John Körmerling<br />

visade under sin föreläsning<br />

tydliga ambitioner på att<br />

flytta g<strong>en</strong>regränser. Där fanns<br />

radhuset <strong>som</strong> cirkulerade i <strong>en</strong><br />

rondell, parkeringsplats<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />

går att rulla ut och placera var<br />

<strong>som</strong> helst och ett pariserhjul för<br />

bilar.<br />

Körmerling är ansvarig för<br />

nederländska paviljong<strong>en</strong> till<br />

världsutställning<strong>en</strong> i Shanghai,<br />

<strong>en</strong> kurvformad ramp <strong>som</strong> stiger<br />

sakta uppåt och <strong>som</strong> kantas med<br />

påhängda hus. Som arkitektur<br />

ter d<strong>en</strong> sig klumpig och ironisk,<br />

<strong>som</strong> konstverk naivistisk, <strong>en</strong><br />

slags korsning mellan romantiskt<br />

stålbyggeri och sagornas<br />

värld.<br />

Det går att tala om ett<br />

sökande efter <strong>en</strong> artificiell natur<br />

hos Körmerling. M<strong>en</strong> i ännu<br />

högre grad gäller det Claude<br />

Cormier från Kanada.<br />

Han satte i sin föreläsning<br />

fingret på vad <strong>som</strong> hänt<br />

inom landskapsarkitektur<strong>en</strong><br />

de s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong>. Tidigare<br />

var det knappast någon <strong>som</strong><br />

använde sig av begreppet koncept.<br />

Cormier är konceptuellt<br />

driv<strong>en</strong> och alla de verk han<br />

visade byggde på <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad<br />

tanke.<br />

Cormier är <strong>en</strong> av de land­

Kanad<strong>en</strong>siska landskapsarkitekt<strong>en</strong> Claude Cormier visade sin vinterträdgård<br />

Lipstick Forest på årets Oyster. En grupp trädstammar<br />

målade i olika läppstiftsfärger.<br />

skapsarkitekter <strong>som</strong> hårdast<br />

attackerar idén om <strong>en</strong> naturlig<br />

eller äkta natur. I <strong>en</strong> värld där<br />

det är svårt att avgöra vad <strong>som</strong><br />

är natur och vad <strong>som</strong> är kultur<br />

uppstår <strong>en</strong> känsla av att allt<br />

är möjligt och inget mer äkta<br />

än något annat. Det finns bara<br />

artificiell natur. Cormier visade<br />

träd <strong>som</strong> täcktes med blå bollar,<br />

<strong>en</strong> trädgård bestå<strong>en</strong>de av ett<br />

oändligt antal blå pinnar i olika<br />

höjder och <strong>en</strong> vinterträdgård<br />

av trädstammar målade i olika<br />

läppstiftsnyanser.<br />

Cormier framhöll danska<br />

Stig L. Andersson <strong>som</strong> <strong>en</strong> pionjär<br />

för hela idén om ett nytt<br />

urbant landskap. M<strong>en</strong> till skillnad<br />

mot Cormier handlar<br />

Anderssons landskap inte om<br />

att ihärdigt framhålla <strong>en</strong> artifi­<br />

ciell natur. I stället går det att<br />

se något motsatt hos Andersson:<br />

<strong>en</strong> vilja att tillföra urbanitet<strong>en</strong><br />

kvaliteter av <strong>en</strong> natur <strong>som</strong><br />

har gått förlorad. Att helt <strong>en</strong>kelt<br />

återinföra natur<strong>en</strong> i städerna.<br />

M<strong>en</strong> poäng<strong>en</strong> är att, m<strong>en</strong>ade<br />

Andersson under sin föreläsning,<br />

det inte går att göra det<br />

rakt av. Ett exempel är de platser<br />

han skapat i c<strong>en</strong>trala Frederiksberg<br />

i Köp<strong>en</strong>hamn. Elem<strong>en</strong>t<br />

från natur<strong>en</strong> <strong>som</strong> vatt<strong>en</strong><br />

eller <strong>en</strong> förinspelad groda bildar<br />

något oväntat. Upplevels<strong>en</strong><br />

och <strong>en</strong>gagemanget är desamma<br />

<strong>som</strong> i <strong>en</strong> äkta naturupplevelse,<br />

m<strong>en</strong> kontext<strong>en</strong>, stad<strong>en</strong>, urbanitet<strong>en</strong>,<br />

kräver annorlunda grepp<br />

för att framkalla <strong>en</strong> g<strong>en</strong>uin<br />

känsla.<br />

tomas lauri<br />

foto: jean-francois vezina<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / Plockat / 45

Gästkrönikör: ola andersson, ola.andersson@a1arkitekter.se arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / krönika / 47<br />

arkitekt<strong>en</strong><br />

och konst<strong>en</strong><br />

jag och min vän Per firar jubileum i år. Det är<br />

precis tjugofem år sedan vi började på arkitektskolan,<br />

tjugo år sedan vi började arbeta <strong>som</strong><br />

arkitekter och exakt tio år sedan vi startade det kontor<br />

vi driver. Vi har ägnat oss åt arkitektur mer än<br />

halva våra liv. Ändå är det vissa saker man aldrig vänjer<br />

sig vid.<br />

När jag började på arkitektskolan kom jag från kretsar<br />

där man ägnade sig åt musik, fotografi eller grafisk<br />

form <strong>som</strong> gällde det liv eller död. Inte för att någon<br />

hade <strong>en</strong> utbildning – det hade vi inte – utan för att vi<br />

tyckte att vi hade något att säga. Att därifrån komma<br />

till <strong>en</strong> utbildning där de flesta gick, inte av nödvändighet,<br />

utan för att skaffa sig ett yrke och för att de<br />

råkade ha bra betyg var lite förvirrande.<br />

Jag insåg emellertid snart logik<strong>en</strong> i detta. Samhällets<br />

behov av arkitekter gör det logiskt att organisera<br />

utbildning<strong>en</strong> så. Arkitekter gör saker på beställning.<br />

De <strong>som</strong> anlitar dem behöver kunna lita på att de<br />

är skickliga, ansvarstagande och lyhörda. Kort sagt:<br />

yrkesutbildade.<br />

Jag lyckades däremot aldrig vänja mig vid att kurskamrater<br />

utan andra kvalifikationer än höga betyg började<br />

göra anspråk på att vara konstnärer och betrakta<br />

arkitektyrket <strong>som</strong> <strong>en</strong> fri konst. Visst fanns det några för<br />

vilka arkitektur<strong>en</strong> blev <strong>en</strong> nödvändighet, <strong>som</strong> verklig<strong>en</strong><br />

hade något att säga. De var lätt räknade och otack blev<br />

deras lön, då <strong>som</strong> nu. För de flesta var arkitektskolan<br />

inget annat än <strong>en</strong> väg till ett högstatusyrke med hygglig<br />

lön, semester och karriärmöjligheter.<br />

Inte <strong>en</strong>s när de slutat skolan och fått anställning<br />

<strong>som</strong> tjänstemän på något av de stora arkitektföretag<strong>en</strong><br />

kunde de släppa tank<strong>en</strong> att de på något vis ändå<br />

sysslade med <strong>en</strong> fri konstutövning, vilket inte hindrade<br />

dem från att tycka att det var orättvist att de inte<br />

tjänade lika bra <strong>som</strong> reklamare, läkare och civilekonomer.<br />

Av mina gamla vänner från tid<strong>en</strong> innan arkitektskolan<br />

tröttnade de flesta, <strong>som</strong> man gör. M<strong>en</strong> några av<br />

de <strong>som</strong> ägnade sig åt musik håller fortfarande på, inte<br />

”Visst fanns det några för vilka arkitektur<strong>en</strong> blev <strong>en</strong> nödvändighet,<br />

<strong>som</strong> verklig<strong>en</strong> hade något att säga. De var lätt<br />

räknade och otack blev deras lön, då <strong>som</strong> nu.”<br />

utan viss framgång. De skulle mycket väl kunna kalla<br />

sig fria konstnärer, om det inte lät så töntigt och pret<strong>en</strong>tiöst.<br />

Andra utbildade sig till grafiska formgivare. De<br />

invaggades aldrig i illusion<strong>en</strong> om sig själva <strong>som</strong> fria<br />

konstnärer. De fick lära sig att de ägnade sig åt tillämpad<br />

konst och att sätta <strong>en</strong> ära i detta. Så gick det också<br />

rätt bra för flera av dem. De blev skickliga, internationellt<br />

respekterade och har arbetat för de mest namnkunniga<br />

tidskrifterna och undervisat på prestigefyllda<br />

skolor.<br />

Det har ing<strong>en</strong> av mina kurskamrater från arkitektskolan<br />

gjort, vad jag kan påminna mig. Det hindrar<br />

dem dock inte från att fortfartade inbilla sig att<br />

de, någonstans, är konstnärer och arkitektur<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

fri konst. De vill bli behandlade <strong>som</strong> konstnärer, ha<br />

anställningstrygghet <strong>som</strong> tjänstemän och löner <strong>som</strong><br />

karriärjurister. Skulle det bli mitt privilegium att ägna<br />

ytterligare ett kvartssekel åt arkitektur<strong>en</strong> så kommer<br />

jag ändå aldrig att vänja mig vid deras pret<strong>en</strong>tioner.<br />

Ola Andersson är arkitekt SAR/MSA med eg<strong>en</strong><br />

verksamhet samt arkitekturkritiker.<br />

illustration: claes larsson

48 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Livet efter<br />

stol<strong>en</strong><br />

J<strong>en</strong>s Fager slog ig<strong>en</strong>om<br />

över <strong>en</strong> natt med sina<br />

bandsågade möbler på<br />

Milanomässan. Det var<br />

för drygt ett år sedan.<br />

Han hade inte <strong>en</strong>s gått<br />

ut Konstfack. Sedan dess<br />

har Fager blivit ett varumärke<br />

med världsrykte.<br />

Alla förväntar sig det<br />

oväntade av honom.<br />

Text: Tomas Lauri. Foto:<br />

Magnus Bergström.<br />

när jag ringer svarar J<strong>en</strong>s Fager från <strong>en</strong> strand i<br />

närhet<strong>en</strong> av franska Antibes. Havet svallar i bakgrund<strong>en</strong>.<br />

Det är första längre ledighet<strong>en</strong> sedan han gick ut<br />

Konstfack för drygt ett år sedan.<br />

Mycket har hänt på kort tid. Han har välkomnats i<br />

designvärld<strong>en</strong>s finrum. Det har varit utställningar och<br />

mässor runt om i värld<strong>en</strong>. Han har flera uppdrag från<br />

kända varumärk<strong>en</strong>.<br />

Det började på Milanomässan för ett och ett halvt<br />

år sedan. Han åkte dit lika mycket för att se och lära,<br />

<strong>som</strong> för att göra ett intryck. Det gick över förväntan.<br />

J<strong>en</strong>s Fager träffade <strong>en</strong> nerv. Snabbt var hans lilla bås<br />

på d<strong>en</strong> del av mässan <strong>som</strong> kallas Salone Satellite ett<br />

samtalsämne. Besökarna trängdes, press och tv kom<br />

>>>

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 49

50 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

”Jag ville göra möbler<br />

med samma känsla <strong>som</strong> i<br />

snabba grafitteckningar.<br />

Skakiga, mycket känsla av<br />

<strong>en</strong> handstil.”<br />

förbi, lik<strong>som</strong> några av bransch<strong>en</strong>s tunga företrädare.<br />

J<strong>en</strong>s Fager berättar att han hade varit på plats året<br />

innan och studerat mässans metodik. Vissa saker fastnar,<br />

andra inte.<br />

– Du ser uppemot 500 montrar. De flesta passerar<br />

du förbi. Vissa stannar du vid. Jag hade noga tänkt<br />

ig<strong>en</strong>om det där. Jag skalade av alltihopa. Jag såg till<br />

att bara ställa ut <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad tanke. Lite av det var nog<br />

anledning<strong>en</strong> till framgång<strong>en</strong>.<br />

Det han säger låter <strong>som</strong> <strong>en</strong> blygsam för<strong>en</strong>kling.<br />

Som om det var sättet han pres<strong>en</strong>terade sig på snarare<br />

än vad han pres<strong>en</strong>terade <strong>som</strong> gav g<strong>en</strong>svar. J<strong>en</strong>s<br />

Fager är modest av sig – i alla fall ger han sk<strong>en</strong> av att<br />

vara det. Han lyssnar och svarar med låg profil. Samtidigt<br />

finns där lite trots. Hans klädsel, när jag träffar<br />

honom efter hemkomst<strong>en</strong> från Frankrike, kan tjäna<br />

<strong>som</strong> exempel. Han är propert klädd. M<strong>en</strong> jag kan inte<br />

låta bli att lägga märke till hans strumpor. Färggranna<br />

och randiga på ett sätt <strong>som</strong> skulle göra <strong>en</strong> sjuårig<br />

flicka avundsjuk. Det är mycket humor i det hela. Det<br />

är lite <strong>som</strong> att vara klass<strong>en</strong>s retsticka. Något måste<br />

kittla. Det kan tolkas <strong>som</strong> kunskap om medias roll.<br />

D<strong>en</strong> inredningsdesigner idag <strong>som</strong> inte stjäl medias<br />

uppmärksamhet har svårt att nå ut. I <strong>en</strong> kaskad av<br />

information handlar det mycket om tydlighet, om att<br />

avvika och markera sig.<br />

j<strong>en</strong>s fagers Milano­monter hade väggarna tapetserade<br />

med matt naturpapper. I mitt<strong>en</strong> stod de färggranna<br />

möblerna han sågat till med bandsåg: två stolar,<br />

ett bord, <strong>en</strong> ljusstake och äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> pipa. En baskollektion.<br />

J<strong>en</strong>s Fager pratar om ett släktskap med<br />

Jasper Morrison, <strong>som</strong> han beundrar. Hos båda finns<br />

<strong>en</strong> förkärlek för det familjära och <strong>en</strong>kla. Morrison har<br />

dessutom själv skapat karga utställningsrum med ett<br />

antal plywoodmöbler och mattor i klara färger.<br />

M<strong>en</strong> kanske är det på hemmaplan man ska söka<br />

om man ska förstå vad J<strong>en</strong>s Fager har åstadkommit.<br />

Jonas Bohlin dyker ofta upp <strong>som</strong> <strong>en</strong> jämförelse, så<br />

ofta att J<strong>en</strong>s Fager nickar och konstaterar:<br />

– Många säger det.<br />

Äv<strong>en</strong> om J<strong>en</strong>s Fagers monter innehöll <strong>en</strong> hel<br />

möbelserie, är det d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a av stolarna, d<strong>en</strong> med armstöd,<br />

<strong>som</strong> de flesta diskussioner gällt. När Jonas Bohlin<br />

gjorde sin <strong>en</strong>tré var det likaledes med <strong>en</strong> stol <strong>som</strong><br />

hade armstöd – betongstol<strong>en</strong>. I båda fall<strong>en</strong> kan man<br />

tala om att ställa designkonv<strong>en</strong>tioner på ända. D<strong>en</strong><br />

brutala och raka betongstol<strong>en</strong> var långtifrån 70­talets<br />

hemvävda funktionella estetik. Lika mycket skulptur<br />

<strong>som</strong> stol. J<strong>en</strong>s Fagers stol är <strong>en</strong> injektion till <strong>en</strong><br />

möbelindustri <strong>som</strong> allt mer hänger sig åt massproduktion<br />

och där det är svårt att se skillnad på d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a<br />

och andra form<strong>en</strong> och inte minst att se vilk<strong>en</strong> <strong>som</strong> är<br />

original och vilk<strong>en</strong> <strong>som</strong> är kopia.<br />

Till form<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> <strong>en</strong> slags kopia av <strong>en</strong> kopia. D<strong>en</strong><br />

bygger på <strong>en</strong> kopia av <strong>en</strong> gustaviansk stol från hans<br />

föräldrahem. Det är <strong>som</strong> om diskussion<strong>en</strong> om d<strong>en</strong><br />

unika form<strong>en</strong> har lämnats därhän. Det unika ligger<br />

i stället i sättet d<strong>en</strong> tillverkas på, d<strong>en</strong> grova attack<strong>en</strong><br />

med <strong>en</strong> bandsåg. Ing<strong>en</strong> stol blir exakt lik d<strong>en</strong> andra.<br />

D<strong>en</strong> får tydliga spår av mänskligt handlag.<br />

Det skapas samtidigt <strong>en</strong> spänning mellan form och<br />

utförande. I de flesta fall, när det kommer till grova<br />

uttryck, gäller grova proportioner. M<strong>en</strong> <strong>en</strong> gustaviansk<br />

stol är finlemmad. D<strong>en</strong> har gracila svängda b<strong>en</strong><br />

och tassar på armstöd<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong> stolarketyp i J<strong>en</strong>s<br />

Fagers ögon. Det går att se det <strong>som</strong> att han har modifierat<br />

det sv<strong>en</strong>ska kulturarvet.<br />

– Det är framför allt det hantverksmässiga <strong>som</strong> jag<br />

har velat komma åt på ett samtida sätt. Många av de<br />

>>>

Stol<strong>en</strong> i kollektion<strong>en</strong> Raw <strong>som</strong> satte J<strong>en</strong>s Fager på designkartan.<br />

På föregå<strong>en</strong>de uppslag äv<strong>en</strong> ljusstak<strong>en</strong> i samma kollektion.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 51

52 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

J<strong>en</strong>s Fager är aktuell med <strong>en</strong><br />

serie skålar för finkrog<strong>en</strong> Lux.<br />

Idén är att sätta mat<strong>en</strong> på<br />

piedestal.

”Jag är förtjust i saker<br />

<strong>som</strong> inte gör <strong>en</strong> sådär<br />

färgsprakande <strong>en</strong>tré.<br />

Som växer alltefter<strong>som</strong><br />

man använder dem.”<br />

gamla stolarna hade någon <strong>som</strong> sågade, filade, karvade<br />

fram formerna, säger J<strong>en</strong>s Fager.<br />

Han bestämde sig i sista stund för att producera<br />

möblerna, bara någon vecka innan han åkte till<br />

Milano. Han hade förberett något avsevärt mer polerat<br />

och perfekt. M<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av honom själv revolterade<br />

mot det. Bort från det prydliga och polerade, det<br />

minimalistiska och precisa. Fram med skavanker.<br />

– Av de färger <strong>som</strong> nu produceras av stol<strong>en</strong> är d<strong>en</strong><br />

grafitgråa min favorit. Det för att d<strong>en</strong> ligger så nära<br />

upphovet till stol<strong>en</strong>. Jag ville göra möbler med samma<br />

känsla <strong>som</strong> i snabba grafitteckningar. Skakiga, mycket<br />

känsla av <strong>en</strong> handstil.<br />

Det är inte billigt att köpa stol<strong>en</strong>. Priset <strong>som</strong> d<strong>en</strong><br />

danska stolstillverkar<strong>en</strong> satt ligger strax under 10.000<br />

kronor. Det hela blir <strong>en</strong> fråga om konst kontra bruksdesign.<br />

Att J<strong>en</strong>s Fager sätter sin autograf under varje<br />

exemplar späder på det ytterligare. En verkstad i Stockholm<br />

sågar numera hans möbler efter hans instruktioner<br />

och måttscheman. M<strong>en</strong> han godkänner allt med<br />

sin signatur. Som <strong>en</strong> gammal mästare med <strong>en</strong> stab, eller<br />

konstverkstad, <strong>som</strong> producerar fram föremål.<br />

det liv j<strong>en</strong>s fager just nu lever är livet efter stol<strong>en</strong>.<br />

Han har på drygt ett år blivit etablerad och efterfrågad.<br />

Han skämtar om att det är <strong>som</strong> på Disneys julfilm<br />

när tomt<strong>en</strong> sätter sin stämpel på de olika julklapparna.<br />

Han har blivit godkänd. Philippe Starck har<br />

använt honom i <strong>en</strong> av sina s<strong>en</strong>aste hotellinredningar.<br />

Han har ställt ut på galleri i London och Toronto,<br />

museum i Eindhov<strong>en</strong> och varit hedersgäst på möbelmässan<br />

i G<strong>en</strong>t. Här hemma har han tagit över ledning<strong>en</strong><br />

av Gre<strong>en</strong>house på möbelmässan.<br />

M<strong>en</strong> <strong>en</strong> stor framgångsskylt är inte J<strong>en</strong>s Fagers signum.<br />

Vardag<strong>en</strong> är aldrig långt borta. Han har öppnat<br />

sin studio i Björkhag<strong>en</strong>, där livet passerar i <strong>en</strong> mindre<br />

hektisk takt och hyrorna är hälft<strong>en</strong> mot i Stockholms<br />

innerstad. Det sistnämnda gör att han kan få<br />

mer yta för p<strong>en</strong>garna och tillräckligt med plats till att<br />

bygga fullskalemodeller. Han blir rastlös av att sitta<br />

för länge vid datorn. Han är utbildad möbelsnickare<br />

i bott<strong>en</strong>.<br />

– Det blir aldrig samma känsla i datorn. Jag gillar<br />

att få använda händerna. Många saker ger sig också<br />

självt när man gör det hela i full skala, konstaterar<br />

han.<br />

Med framgång<strong>en</strong> har jobb<strong>en</strong> rullat in. Många olika<br />

jobb, han har inte blivit fast i ett fack. Det är <strong>som</strong> om<br />

produc<strong>en</strong>terna i J<strong>en</strong>s Fager ser <strong>en</strong> katalysator, <strong>en</strong> förlösare.<br />

Det är såväl inhemska <strong>som</strong> utländska produc<strong>en</strong>ter<br />

<strong>som</strong> har letat upp honom för att få det udda<br />

och annorlunda. Det ställer krav. J<strong>en</strong>s Fager vill inte<br />

upprepa sig. Samtidigt har han fortfarande avsikt<strong>en</strong><br />

att slå an och överraska. M<strong>en</strong> att åstadkomma samma<br />

effekt ig<strong>en</strong> – d<strong>en</strong> berusande känslan av att ha revolutionerat<br />

designbransch<strong>en</strong> – är inte lätt.<br />

– Jag tänker visserlig<strong>en</strong> medialt. M<strong>en</strong> det går ju<br />

inte att utgå ifrån att det ska vara <strong>en</strong> medial framgång.<br />

För min del handlar det om att våga ta steget tillbaka,<br />

återvända till utgångspunkt<strong>en</strong>, och få designprocess<strong>en</strong><br />

att rulla på.<br />

Ser man på de projekt han just nu håller på med är<br />

det inte svårt att känna ig<strong>en</strong> honom. Inte för <strong>en</strong> stil,<br />

m<strong>en</strong> för <strong>en</strong> arbetsprocess och vad d<strong>en</strong> för med sig.<br />

Han har just blivit klar med <strong>en</strong> exklusiv serie bruksskålar.<br />

Det är ett samarbete mellan finkrog<strong>en</strong> Lux och<br />

Gallery Pascale. Uttrycket är <strong>en</strong> kombination av <strong>en</strong>kel<br />

form och <strong>en</strong> hantverksmässig hantering. Han har<br />

gjort två skålar och ett fat. Alla föremål<strong>en</strong> har <strong>en</strong> bred<br />

bas, <strong>som</strong> gör att de ser ut <strong>som</strong> ett massivt stycke. Inte<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 53<br />

fakta j<strong>en</strong>s fager<br />

J<strong>en</strong>s Fager slog<br />

ig<strong>en</strong>om på Milanomässan<br />

2008. Hans möbelkollektion<br />

Raw har sedan dess<br />

ställts ut på mässor, gallerier<br />

och museum runt värld<strong>en</strong>.<br />

Philippe Starck, <strong>som</strong> använt<br />

stol<strong>en</strong> i sitt s<strong>en</strong>aste hotell,<br />

hör till <strong>en</strong> av beundrarna.<br />

Möblerna finns nu i serieproduktion.<br />

De sågas fram med<br />

bandsåg och signeras <strong>som</strong><br />

unika objekt av J<strong>en</strong>s Fager<br />

själv.<br />

Hans är i dagarna aktuell<br />

på Gallery Pascale där han<br />

ställer ut <strong>en</strong> serie matskålar i<br />

begränsad upplaga.<br />

>>>

54 / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Idén med J<strong>en</strong>s Fagers serie matskålar för restaurang Lux och Gallery Pascale är att lyfta fram och upp mat<strong>en</strong>. Skålarna är grunda och höga.<br />

minst fatets form har <strong>en</strong> tydlig koppling till <strong>en</strong> idé om<br />

ätande och mat. Själva skål<strong>en</strong> är flack. Tank<strong>en</strong> är att<br />

mat<strong>en</strong> inte ska sjunka ner, utan höjas upp, lyftas fram,<br />

sättas på piedestal.<br />

J<strong>en</strong>s Fager har låtit prägla tallrik<strong>en</strong>, <strong>som</strong> produceras<br />

i <strong>en</strong> begränsad upplaga, med handmålad logga och<br />

numrering i guld. Som om de var litografier.<br />

– Det gör att d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a inte är helt id<strong>en</strong>tisk med d<strong>en</strong><br />

andra, förklarar han.<br />

Kombination<strong>en</strong> av hantverk och traditionell form<br />

finns äv<strong>en</strong> där i ett pågå<strong>en</strong>de projekt åt klädmärket<br />

Boomerang. Han producerar <strong>en</strong> möbellinje med deras<br />

klädtyger <strong>som</strong> utgångspunkt.<br />

Han har bland annat gjort <strong>en</strong> pall <strong>som</strong> liknar vilk<strong>en</strong><br />

mjölkpall <strong>som</strong> helst. D<strong>en</strong> avviker från det gängse<br />

g<strong>en</strong>om att d<strong>en</strong> bara har <strong>en</strong> stödpinne, vilket ger ett<br />

oregelbundet intryck. M<strong>en</strong> de tyglappar <strong>som</strong> ligger på<br />

pall<strong>en</strong>s sits är mest iögonfallande. De får alla ett grafiskt<br />

maskinsytt mönster. Ett tydligt tillägg, <strong>en</strong> känsla<br />

av modifiering och förädling, <strong>en</strong> hantverksid<strong>en</strong>titet.<br />

J<strong>en</strong>s Fager rör sig hela tid<strong>en</strong> nära <strong>en</strong> konv<strong>en</strong>tion.<br />

Det mest familjära. M<strong>en</strong> lägger till något. En detalj<br />

<strong>som</strong> bryter illusion<strong>en</strong>. En lit<strong>en</strong> verfremdungseffekt.<br />

Det hela är tydligt i d<strong>en</strong> lampserie han håller på att<br />

utveckla åt Zero. Han har haft <strong>en</strong> äldre arbetslampa<br />

från 40­talet <strong>som</strong> utgångspunkt, L­1, dess tidlösa vardaglighet<br />

och funktionalistiska stramhet. En invikt<br />

underkant och <strong>en</strong> rund lins, ger särprägel. D<strong>en</strong> skulle<br />

kunna heta ”Pistill”, reflekterar J<strong>en</strong>s Fager på telefon.<br />

Det övergripande är ändå inte det avvikande, utan att<br />

form<strong>en</strong> är familjär, smyger på snarare än skriker rakt<br />

ut.<br />

– När jag skulle pres<strong>en</strong>tera d<strong>en</strong> för företaget hade<br />

jag laddat med <strong>en</strong> massa motargum<strong>en</strong>t. Det finns så<br />

mycket produkter idag <strong>som</strong> vältrar sig i designattribut.<br />

Det ska vara så unikt, så märkvärdigt, så udda.<br />

M<strong>en</strong> är det sällan. Det är <strong>som</strong> om design var modeprylar.<br />

Att snabbt glömma. Jag är förtjust i saker <strong>som</strong><br />

inte gör <strong>en</strong> sådär färgsprakande <strong>en</strong>tré. Som växer alltefter<strong>som</strong><br />

man använder dem, säger J<strong>en</strong>s Fager.

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / 55

2003 Steg 1 • J<strong>en</strong>s Almström • GustAv Appell • JoAcim B<strong>en</strong>Gtsson • Kristinn BJörGvinsson • cAmillA edelsvä<br />

H<strong>en</strong>ninGsson • mAriA HernBerG • evA JoHnson • mAriA KArAtsAidou • ricKArd KArlsson • FredriK ludviGsson •<br />

• Ann-soFie silversKär • Anders stJärnA • tHomAs stoll • sAndrA vAn rooiJ • JAcoB Wesström • JAn AleBy • Ke<br />

GrABoWsKA • peter Herder • GunnAr HåKAnsson • AnnA KArlin • micHAelA KlemAn • JoAnnA miKulsKA • cArl d<br />

• pär tHurFJell • eriK torvén • stepHAn WiltBerGer • lArs ylAnder • 2004 Steg 1 • inGemAr ed • KArin AlvAr<br />

BAcH • KAisA diurson • mAGdAl<strong>en</strong>A möne • BJörn Holm • JAcKie leiBy • olGA rosell • lindA sAntesson • elisA<br />

Brunnström • HAnnA dAHlBäcK • olA dellson • steFAn ForsBerG • tuvA Gotte • Fritz HAlvors<strong>en</strong> • AndreAs<br />

pAulA lycK<strong>en</strong> • mAyA mårt<strong>en</strong>sson • dirK noAcK • mAttiAs olsson • lindA sAArnAK • mAGnus st<strong>en</strong>mArK • v<strong>en</strong>del<br />

viKAnder • AnnA öHlin • 2006 Steg 1 • mArcus Axelsson • AnnA KArin FAllAn • idA Fält • AnnA Gillström • mAr<br />

lArsson • cHrisoFer lAvesson • ulF löFGr<strong>en</strong> • mirJA nilsson • monicA nordGr<strong>en</strong>-sJölin • AdelinA pAlm • Ander<br />

Weiss • viKtoriA WrAmsmyr öGr<strong>en</strong> • mAx zottermAn • KristinA ödlinG • H<strong>en</strong>riette AdvocAAt • dAniel Ander<br />

ericsson • per HAller • mArtin H<strong>en</strong>riKsson • KAJsA lArinG • cAtHerinA lissner • JoHAnnA lJunGdAHl • HJAlm<br />

WAllér • JoseFine WiKHolm • AndreAs åKerlund • 2007 Steg 1 • miKAel Andersson • HAtidzA BeHAderovic •<br />

mAttiAs JoKlint • tHerese Kreisel • ulriKA lind<strong>en</strong>cronA • petter lind<strong>en</strong>cronA • JoHAn lJunGqvist • HAnnA mo<br />

• Anders WAllström • JoHAn WeGBrAnt • louellA vetter • AGnes BeJerst<strong>en</strong> • AnnA <strong>en</strong>Glund • AndreAs pAulso<br />

lArsson • GunillA GomBrii • Hel<strong>en</strong>A HAllmAn • H<strong>en</strong>riK Jonsson linton • Hilde rosell rivertz • JessicA H<strong>en</strong>ri<br />

soFiA nylén • ulriKA B<strong>en</strong>Gtsson • r<strong>en</strong>Ate H<strong>en</strong>Kel • 2008 Steg 1 • KAJsA AdAmson • KArin Arver • mAGnus BJörK<br />

23<br />

1Sveriges Arkitekters professionaliseringsprogram<br />

peter emilson • yvonne FunG • JoHAnnA GArHed<strong>en</strong> • mAttiAs GunneFlo • pernillA ivArsson • Anton JoHAnsson<br />

• JoHAnnA simic • cAmillA stArK<strong>en</strong>BerG • H<strong>en</strong>riK storm • Aron sWArtz • sArA vinterHAv • soFiA WAernulF • l<br />

sArA ericsson • mAlin Hedin • ninnie Hedström • GesA HildeBrAnd • AnnA JoHAnsson • l<strong>en</strong>A Jönsson • AnnA li<br />

mAriA niKlAsson • ceciliA pArin • mAtHiAs persson • mAriA piHlBlAd • mArie roBertsson • sArA siGFridsson<br />

FredriK dAnielson • AnnA elmqvist • ulriK JAnsson • AndreAs J<strong>en</strong>tscH • Anne JoHn<strong>en</strong> dAHlst<strong>en</strong> • Anders lAr<br />

sAHlBerG • per rinde • mårt<strong>en</strong> setterBlAd • isABell steGer • inGrid sv<strong>en</strong>Kvist • sAnnA tAune • KArin törnqui<br />

J<strong>en</strong>s deurell • KAtArinA <strong>en</strong>eKvist • tomAs <strong>en</strong>eKvist • mAriA FurulAnd • inGeGärd Gyll<strong>en</strong>sWärd • JoHAn lArso<br />

ros<strong>en</strong>dAHl • peter sAntesson • nils söderlund • lArs BlAsBerG • inGemAr ed • BirGittA GelHAAr • mArtHA Hedi<br />

sp<strong>en</strong>Gler • J<strong>en</strong>ny sv<strong>en</strong>sson • H<strong>en</strong>riK tilJA • mAriA uddén • Hel<strong>en</strong>A WillmAn • 2007 Steg 2 • Arne AlGeröd • to<br />

Joelsson • mAriA listrup • AnniKAmArKstedt • AnnA neuHAuser • mAdeleine noBis • vivecA ros<strong>en</strong>crAntz • le<br />

dAHlstedt • ceciliA eKerotH • JoHAn <strong>en</strong>Gström • AnnA KArin FAllAn • JonAs HAGlund • mAriA Hed<strong>en</strong>sJö BerGq<br />

mArGAretA löFGr<strong>en</strong> • Anders löveFors • mAriA prAmBorG • AnnsoFi rundquist • Gertrud sJöström • 2008 Ste<br />

molin • mArie nordin • sArA revström • KAJsA sv<strong>en</strong>sson • päivi WAll<strong>en</strong>ius • Hel<strong>en</strong>A zieGler • elisABet åströ<br />

Bo eKström • l<strong>en</strong>A <strong>en</strong>GBerG • AnnA GAlli • cHristine HAmmArlinG • KArl Axel JoHAnnesson • Anders Jönsson •<br />

rAdWAn • torBJørG seKse • monicA de sAntA cruz, • dAniel snidAre • miKAel WAllin • GunnAr åsell • 2009 St<br />

HAllA • soon HAmmArström • AnnA månsson • stAFFAn nordlund • evA ocKlund • ninA rydén • steFAn scHune

elsvärd • FredriK eKmAn • KAtArinA <strong>en</strong>eKvist • pontus eriKsson • per HAnsson • cHristiAn HeGArdt • Anders<br />

son • FridA mArKlund • louise nAverst<strong>en</strong> • dAniel nord • emmA odermAlm • sAmuel rAitio • mAriA sAndqvist<br />

y • Kerstin BJörn • eriK BorGlin • roBert dAHl • sopHie duFvA • lisA erlAndsson • susAnne FrAnsén • cArolinA<br />

Arl dAvid morcK • ylvA oloFsson • Anders pettersson • vivecA risBerG • sAndrA sKoGlund • ceciliA strömer<br />

AlvArsson • Ann söderström • lAilA tHulin • pernillA WAss • cHristinA medin • cAtrin notBoHm • lone-piA<br />

elisABetH Joelsson • soFiA Westerlund • AnniKA KJellGr<strong>en</strong> • 2005 Steg 1 • KristinA BernHoldsson • KlArA<br />

eAs HAnsson • JAsminA JovAnovic • steFAn Jäder • dAnielA KolAr • petter KärneKull • louise lindquist •<br />

<strong>en</strong>delA tHelAnder • corneliA tHelAnder • elisABetH uGGlA • mAritA WAllHAG<strong>en</strong> • AnnA vAr<strong>en</strong>Horst • ceciliA<br />

• mArKus Grieser • åsA Hellström • viKtoriA KArpilovsKi • lis KJAer • GörAn KolBäcK • måns KärneKull • åse<br />

Anders pArm<strong>en</strong>t • JörG<strong>en</strong> pudecK • AGnes sAndBlom • cAmillA smedéus • Ann tellGr<strong>en</strong> • AnnA undén • solveiG<br />

ndersson • Jeppe Appelin • AnnA Artelius • micHelle culJAt lonGo • mAts duvnäs • stinA elonsson • lisBetH<br />

JAlmAr mAnn • elizA niels<strong>en</strong> • KJell nord • inGelA näslund • stinA st<strong>en</strong>quist • mAttiAs vestermArK • JAcoB<br />

vic • mAriA BromAn • KAJsA cronA • Jesper emBrinG • JoHAn <strong>en</strong>Gström • lindA HAnsson • peter JoHnstone •<br />

A moricHetto • l<strong>en</strong>A nylAnder • AnnA persson • mArco pusterlA • AnnA KArin sJölén • J<strong>en</strong>ny ström HAnsson<br />

Aulson • AnnA mAriA lArson • AnnAulFsdotter nord<strong>en</strong>son • cAroline FleminG • elisABet åström • cHrister<br />

H<strong>en</strong>riKsson • JoHAnnA GullBerG • JörG<strong>en</strong> WinnBerG • Kersti löHmAn • monicA eriKsson • l<strong>en</strong>A vitterstedt •<br />

BJörKmAn • FredriK cAvAllin • KristinA cedrins • cHArlottA dAvidsson • inGrid eHrneBo • Kerstin eKeFJäll •<br />

Stärkta, mer ansvarstagande och tryggare i<br />

yrkesroll<strong>en</strong>. Sedan 2003 har 450 arkitekter blivit<br />

mer attraktiva på arbetsmarknad<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att delta<br />

i Sveriges Arkitekters professionaliseringsprogram,<br />

vår unika satsning på kompe t<strong>en</strong>s utveckling för<br />

medlemmar. Ta karriärsteget du också.<br />

Läs mer på www.arkitekt.se/professionalisering<br />

sson • mArie JoHAnsson • miriAm KAlix • ylvA mAtiKAin<strong>en</strong> • Anders nordBerG • AlF orvest<strong>en</strong> • Kerstin siGBo<br />

lF • l<strong>en</strong>A zetterBerG • miKAel åGr<strong>en</strong> • åsA BJerndell • Hel<strong>en</strong>A Brunsson • HAnnA cederGr<strong>en</strong> • AnnA eKlund •<br />

nA lilJA • J<strong>en</strong>nie lindstén • ulriKA lundGr<strong>en</strong> • eriKA mArtin • dAvid montelin • rAcHelle nAvArro åstrAnd •<br />

sson • 2009 Steg 1 • J<strong>en</strong>ny Andersson • l<strong>en</strong>A Brunsell • KArin BäcKström • AlAn cHin • JoHAnnA cotFAs • cArls<br />

lArsson • KlArA lAuFKe • KArin lindGr<strong>en</strong> • mAGnus lindGr<strong>en</strong> • molly möller • ulriKA nero • mAGnus odé<strong>en</strong><br />

rnquist • Anders WAdmAn • AnnA zimdAHl • 2006 Steg 2 • HåKAn BlAncK • peter BäcKström • Anders dAHlin •<br />

lArson • per liedner • eriK von mAtern • JörG<strong>en</strong> orBAcK • eriKA roempKe • GunillA rommersKircH<strong>en</strong> • tomAs<br />

Hedin • torBJörn HöeG • l<strong>en</strong>A JoHAnson • inGer KAHne • dAniel nord • AHmed rAdWAn • mAriA romell • mArtin<br />

d • torBJörn BJerHAG<strong>en</strong> • mAttiAs essner • KArin FAGerBerG • HåKAn Forss • mAttiAs HedBerG • AnnA-KArin<br />

z • l<strong>en</strong>A WinBlAdH cHArlotte von Brömss<strong>en</strong> • lArs AncKer • pAulA ArvAs • AnnA cyrén • soFi cyréus • soFie<br />

BerGquist • cHristiAn HörGr<strong>en</strong> • cHristinA leAnder • AnniKA l<strong>en</strong>nmAn • KArnA lindstedt • lisA lindström •<br />

8 Steg 2 • HAtidzA BeHAderovic • JessicA eriKsson • BritA HolmBerG • Kersti löHmAn • JAmes mArtin • Bertil<br />

ström • J<strong>en</strong>ny öBerG • 2007 Steg 3 • KiA B<strong>en</strong>Gtsson • eriK BruHn • AlessAndro cArdinAle • elin dAGerHAmn •<br />

son • AnnA Kolte • vesnA KrAnJec • åsA lindBorG • tHomAs nAtHorst-Böös • evA nyBerG • lArs olsson • AHmed<br />

09 Steg 3 • KAtArinA AlestrAnd • lindA AndsBerG • AnnA AresKouGH • tommy FrisK • KArin Fäldner • mAriA<br />

HunemAnn • KArin sv<strong>en</strong>onius • Kerstin teutscH • lottA Werner FlyBorG • dinA zolotArevsKAiA • AnnA öHlin

58 / debatt / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 Debattredaktör: elisabet näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se<br />

citerat<br />

”vare sig arkitekter eller inredare<br />

bygger för evighet<strong>en</strong>.<br />

flyktighet<strong>en</strong> är <strong>en</strong> tidsmarkör.”<br />

Annina Rabe i <strong>en</strong> krönika i Rum<br />

09/09.<br />

”Unfort<strong>en</strong>ately, living walls<br />

have just become another<br />

part of the gre<strong>en</strong> eco-bling<br />

armoury.”<br />

Fionn Stev<strong>en</strong>son, chef för Oxford<br />

Institute for Sustainable Developm<strong>en</strong>t,<br />

intervjuad av Merlin<br />

Fulcher i Architect’s Journal 17<br />

september med anledning av att<br />

Londons första gröna vägg dött<br />

av vatt<strong>en</strong>brist.<br />

”alla vet ju att ikea och mio<br />

är de allra största sv<strong>en</strong>ska idé-<br />

och designplagiatörerna, och<br />

att dessa dessutom systematiserat<br />

’stölder’ av samtida formgivare.”<br />

Designjournalist Kjell Häglund<br />

i inlägg på Second Opinion 22<br />

september.<br />

”Perhaps the 1960s conception<br />

of the earth as a ’global village’<br />

with common problems is due<br />

for a revival.”<br />

Chefredaktör Jorma Mukala i finländska<br />

ark Arkkitehti 4/2009.<br />

”till och med reklampelarna<br />

verkar säga att klassamhället<br />

tillhör 1900-talet och är något<br />

vi lämnat bakom oss. nu är alla<br />

välbetalda arkitekter med slips<br />

och kavaj.”<br />

Krönikör J<strong>en</strong>ny Wrangborg komm<strong>en</strong>terar<br />

MQ:s kampanj där arkitekter<br />

medverkar i Örnsköldsviks<br />

Allehanda 28 september.<br />

tyck till! Bransch<strong>en</strong> behöver<br />

<strong>en</strong> levande debatt. Kontakta<br />

Elisabet Näslund på tel 08-<br />

50 55 77 34 eller e-posta till<br />

elisabet.naslund@arkitekt.<br />

se. Maxlängd är 3.500 teck<strong>en</strong><br />

(högst två A4-sidor). Vi förbehåller<br />

oss rätt<strong>en</strong> att korta<br />

text<strong>en</strong>.<br />

”En täthet Stockholm<br />

aldrig tidigare skådat”<br />

Detaljplan<strong>en</strong> över Norra Station<strong>som</strong>rådet i Stockholm är ett<br />

resultat av naiva drömmar om New York i kombination med<br />

exploateringsiver. Bearbeta d<strong>en</strong> och skapa <strong>en</strong> mänskligare<br />

miljö, manar arkitekt Robert Lavelid.<br />

Ännu <strong>en</strong> gång har New York<br />

blivit föredöme för vår vackra<br />

huvudstad. Med sedvanlig<br />

naivi tet, där man ser myllrande<br />

stadsliv à la d<strong>en</strong>na metropol<br />

framför sig, föreslås i Norra Station<strong>som</strong>rådet<br />

<strong>en</strong> bebyggelse<br />

med <strong>en</strong> täthet <strong>som</strong> Stockholm<br />

aldrig skådat tidigare. Detta i<br />

första hand sannolikt av ekonomiska<br />

skäl. Att bygga över<br />

ett järnväg<strong>som</strong>råde är oerhört<br />

dyrt. Man gör därför <strong>en</strong> dygd<br />

av nödvändighet<strong>en</strong>. Med tanke<br />

på att d<strong>en</strong>na nya stadsdel på<br />

ett mycket tydligt sätt kommer<br />

att förändra Stockholms norra<br />

ansikte, har förvånansvärt väldigt<br />

lite debatt förekommit.<br />

Stockholm har <strong>en</strong> stadsbyggnadstradition<br />

<strong>som</strong> utgår från<br />

d<strong>en</strong> europeiska kvartersstad<strong>en</strong>,<br />

med <strong>en</strong> skala med 18 meter<br />

breda gator med normalt femvåningshus<br />

med gårdar bakom.<br />

Hushöjd<strong>en</strong> kan variera något<br />

mellan Paris, Barcelona och<br />

Amsterdam, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> håller sig i<br />

samma härad. Utgångspunkt<strong>en</strong><br />

har här varit bostadshuset.<br />

D<strong>en</strong> amerikanska stad<strong>en</strong>s, lik<strong>som</strong><br />

numera också d<strong>en</strong> moderna<br />

asiatiska stad<strong>en</strong>s c<strong>en</strong>trala delar,<br />

har <strong>en</strong> annan skala och täthet<br />

<strong>som</strong> i första hand utgår från<br />

kontorshusets funktion.<br />

När man nu i Norra Station<strong>som</strong>rådet<br />

ska bygga bostäder<br />

i hushöjd och skala <strong>som</strong> mer<br />

påminner om d<strong>en</strong> amerikanska<br />

stad<strong>en</strong>s kontorshus, är det hög<br />

tid att sätta sig ned och tänka<br />

ig<strong>en</strong>om konsekv<strong>en</strong>serna.<br />

För vad är det vi vill ha? Hur<br />

mycket vi än vill bygga New<br />

York, så är Stockholm trots allt<br />

<strong>en</strong> relativt lit<strong>en</strong> storstad. Att<br />

lokalt bygga <strong>en</strong> ny stadsdel och<br />

tro att detta på <strong>en</strong> gång skapar<br />

ett myllrande New York­liv är<br />

naturligtvis naivt. New Yorks<br />

och andra storstäders folkliv<br />

beror på <strong>en</strong> totalt sett stor<br />

befolkning och ekonomiska/<br />

kulturella förutsättningar för<br />

ett c<strong>en</strong>trum för <strong>en</strong> stor och<br />

stark region. Detta gäller äv<strong>en</strong><br />

för de ständigt återkommande<br />

så kallade skyskrapeprojekt<strong>en</strong><br />

i Stockholm. Arkitekter målar<br />

upp bilder av Hongkong och<br />

New York <strong>som</strong> tydlig<strong>en</strong> helt<br />

plötsligt skulle skapas av något<br />

eller några få höga hus.<br />

D<strong>en</strong> formella så kallade<br />

detaljplan <strong>som</strong> nylig<strong>en</strong> varit<br />

ute på remiss täcker ett område<br />

<strong>som</strong> förmodlig<strong>en</strong> kommer att ta<br />

”Avstånd<strong>en</strong> mellan de avlånga huskropparna<br />

blir bara runt 10–12 meter<br />

vilket dessutom skapar stora problem<br />

med insyn.”<br />

minst 10–15 år att bygga ut. Plan<strong>en</strong><br />

låser fast detaljer och principer<br />

<strong>som</strong> med tid<strong>en</strong> kommer att<br />

bli omoderna eller otänkbara.<br />

R<strong>en</strong>t allmänt är idén att<br />

bebygga Norra Station<strong>som</strong>rådet<br />

självfallet bra. Att utvidga<br />

stad<strong>en</strong> och knyta i hop Stockholm<br />

och Solna är också bra.<br />

Att planera för off<strong>en</strong>tliga rum<br />

är lovvärt. Parker är naturligtvis<br />

ett oerhört vikigt inslag i stad<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> det är när det kommer<br />

till de täta bostadskvarter<strong>en</strong><br />

problem<strong>en</strong> börjar. Hushöjd<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> föreslås är 10–15 våningar<br />

med oerhört smala bakgårdar<br />

och, för d<strong>en</strong> europeiska stad<strong>en</strong>,<br />

mycket märkliga husformer.<br />

De minimala gårdar mellan<br />

hus<strong>en</strong> <strong>som</strong> blir konsekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />

kommer att ge <strong>en</strong> skuggig och<br />

mörk miljö under stora delar<br />

av dag<strong>en</strong>. Avstånd<strong>en</strong> mellan de<br />

avlånga huskropparna blir bara<br />

runt 10–12 meter vilket dessutom<br />

skapar stora problem med<br />

insyn.<br />

Gatumått<strong>en</strong> <strong>som</strong> runt många<br />

kvarter är 14 meter kan jämföras<br />

med Stockholms innerstads<br />

normala gatumått på 18 meter.<br />

Det talas i text<strong>en</strong> om ”det<br />

småskaliga kvarterets intima<br />

atmosfär”. Ja, nog blir de intima<br />

– det kan man vara säker på.<br />

M<strong>en</strong> småskaliga – knappast.<br />

Gavelmotivet <strong>som</strong> upprepas<br />

g<strong>en</strong>om hela plan<strong>en</strong> kommer i<br />

kombination med de lite lägre<br />

långsidorna att ge <strong>en</strong> märklig<br />

arkitektur <strong>som</strong> helt saknar tradition<br />

i Sverige och andra europeiska<br />

länder.<br />

De så kallade Tors torn vid<br />

Torsplan får man hoppas hamnar<br />

i papperskorg<strong>en</strong>. Ett eller<br />

två riktigt höga hus kanske är

tänkbart m<strong>en</strong> då måste man<br />

tänka om när de gäller arkitektur<br />

och form.<br />

Att helt plötsligt bygga ett<br />

litet Mini­Manhattan här är <strong>en</strong><br />

lika dålig tanke <strong>som</strong> d<strong>en</strong> <strong>en</strong> gång<br />

i tid<strong>en</strong> var på Södra Station<strong>som</strong>rådet,<br />

när författar<strong>en</strong> Bernt<br />

Ros<strong>en</strong>gr<strong>en</strong> och HSB lanserade<br />

förslaget Söders Manhattan.<br />

Jag föreslår därför att <strong>en</strong><br />

bearbetning av plan<strong>en</strong> görs för<br />

att skapa förutsättningarna för<br />

<strong>en</strong> mänskligare miljö. Exploateringsekonomin,<br />

tillsammans<br />

En planerad innergård i Norra<br />

Station<strong>som</strong>rådet i Stockholm.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / debatt / 59<br />

med naiva New York­drömmar,<br />

får inte vara de <strong>en</strong>da faktorer<br />

<strong>som</strong> styr <strong>en</strong> så oerhört viktig<br />

stadsutvidgning.<br />

robert lavelid, sar/msa<br />

illustration: stockholms stadsbyggnadskontor

60 / debatt / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

citerat<br />

”inte så att jag känner mig desperat,<br />

inte alls. m<strong>en</strong> jag tänker<br />

säkert två gånger innan jag<br />

tackar nej nu.”<br />

Designer Gunilla Allard intervjuad<br />

av Staffan B<strong>en</strong>gtsson i<br />

Form 6/2009 om uppdragsläget.<br />

”det handlar eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> om<br />

något <strong>som</strong> borde vara helt<br />

accepterat i dag, långsiktig<br />

hållbarhet. satsningar <strong>som</strong> slår<br />

ut befintliga värd<strong>en</strong>, <strong>som</strong> styrs<br />

av kortsiktig berömmelse och<br />

kortsiktig vinning är inte långsiktigt<br />

hållbara.”<br />

Förre länsantikvari<strong>en</strong>, arkitekt<br />

Erik Nordin, kritiserar Gävle<br />

kommuns exploateringsplaner<br />

för området kring Strömvall<strong>en</strong><br />

och Gavleån, i <strong>en</strong> debattartikel i<br />

Arbetarbladet 30 september.<br />

”samtidigt har de segm<strong>en</strong>t<br />

<strong>som</strong> inte gått så bra på sina<br />

reguljära marknader kunnat svischa<br />

över till tillväxtsektorerna.<br />

det gäller till och med arkitekterna,<br />

åtminstone hittills. vi<br />

räknar med att volymfallet på<br />

hus- och bostadsmarknaderna<br />

kommer att medföra att det<br />

blir tuffare för arkitekterna<br />

under nästa år.”<br />

Swecos vd Mats Wäppling, intervjuad<br />

av Per Hindersson i Byggindustrin<br />

nr 28.<br />

”när det gäller estetiska och<br />

konstnärliga kvaliteter så kan<br />

vi göra avsteg.”<br />

Arkitekturmuseets chef L<strong>en</strong>a<br />

Rahoult förklarar varför museet<br />

inte följt LOU vid <strong>en</strong> ombyggnad.<br />

Intervjuad av Elisabet Andersson<br />

i Sv<strong>en</strong>ska Dagbladet 5 oktober.<br />

”förändringar i planerna görs<br />

allt efter<strong>som</strong>, man vet aldrig vad<br />

man hittar i <strong>en</strong> äldre byggnad.”<br />

Annika Andersson, handläggare<br />

för ombyggnad<strong>en</strong> av Sveriges<br />

Arkitekters tidigare kansli Wirwachs<br />

malmgård till hotell. Intervjuad<br />

av Jacob Hellgr<strong>en</strong> i Södermalmsnytt<br />

nr 40.<br />

”Valet av yrkesrepres<strong>en</strong>tant<br />

c<strong>en</strong>tralt för trovärdighet<strong>en</strong>”<br />

Tomas Lewan fortsätter debatt<strong>en</strong> om arkitekttävlingar. Tidigare<br />

inlägg har publicerats i nr 08 och 09.<br />

Replik:<br />

Tävlingar<br />

Det lyckade exempel<br />

från s<strong>en</strong>are<br />

tid på juryarbete<br />

i Sveriges Arkitekters regi <strong>som</strong><br />

tävlingsnämnd<strong>en</strong>s ordförande<br />

Timo Karasalo vill peka på, Kalmar<br />

konsthall, är inte av d<strong>en</strong><br />

dignitet <strong>som</strong> de tävlingar jag för<br />

på tal i mitt inlägg. M<strong>en</strong> Alexis<br />

Pontvik, juryrepres<strong>en</strong>tant i Kalmar,<br />

är ett bra exempel på de<br />

kompet<strong>en</strong>sfrågor jag tar upp.<br />

Det vill säga inte, <strong>som</strong> Karasalo<br />

gör gällande, <strong>en</strong> arkitekt med<br />

något slags ”arkitektonisk kompass”<br />

i största allmänhet, utan<br />

g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> Kasper Salin­nominerade<br />

konsthallstillbyggnad<strong>en</strong><br />

i Uddevalla och tredjepriset i<br />

tävling<strong>en</strong> om Moderna Museet<br />

<strong>en</strong> handgripligt erfar<strong>en</strong> person<br />

av aktuella problem i tävling<strong>en</strong>.<br />

Det är sedan länge hög tid att<br />

Sveriges Arkitekters repres<strong>en</strong>tanter<br />

i frågorna kring de aktuella<br />

asplundtävlingarna börjar<br />

förhålla sig till d<strong>en</strong> massiva kritik<br />

dessa arrangemang och deras<br />

utfall g<strong>en</strong>ererar i stället för att<br />

spela oförstå<strong>en</strong>de. Det är upp<strong>en</strong>bart<br />

att allt inte står rätt till<br />

och det är oroande att <strong>en</strong> person<br />

med <strong>en</strong> så c<strong>en</strong>tral funktion<br />

<strong>som</strong> Timo Karasalo inte förmår<br />

fånga upp sakfrågor av det slag<br />

jag tar upp i mitt inlägg. I stället<br />

för att diskutera d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma<br />

nämnar<strong>en</strong> för bristerna<br />

i dessa juryer <strong>som</strong> jag pekar på<br />

– <strong>en</strong> bristande träffsäkerhet vad<br />

gäller de valda yrkesrepres<strong>en</strong>tanternas<br />

inriktning – bekymrar<br />

han sig över att jag hittar upprepade<br />

fel. Det håller inte <strong>som</strong><br />

inställning när man är repres<strong>en</strong>tant<br />

i <strong>en</strong> yrkesorganisation.<br />

Jag förde i mitt inlägg äv<strong>en</strong> på<br />

tal begränsningarna i d<strong>en</strong> möjlighet<br />

<strong>som</strong> finns i att komplettera<br />

yrkesrepres<strong>en</strong>tanterna i<br />

juryn med sakkunniga. Självfallet<br />

är sakkunskap av godo i <strong>en</strong><br />

jury. Timo Karasalo tycks dessutom<br />

främst sätta sitt hopp om<br />

lyckade juryprestationer just till<br />

d<strong>en</strong> ganska omständliga procedur<strong>en</strong><br />

och formerna för juryarbetet.<br />

M<strong>en</strong> därutöver måste<br />

det finnas avgörande kärnfrågor<br />

<strong>som</strong> vi inte kan bortse ifrån.<br />

Ing<strong>en</strong> förutom yrkesrepres<strong>en</strong>tanterna<br />

kan exempelvis ta det<br />

konstnärliga ansvaret för det<br />

ställningstagande juryn till slut<br />

gör. Det finns inget <strong>som</strong> motsäger<br />

att <strong>en</strong> jury kan vara lika kreativ<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> bra tävlande arkitekt.<br />

Jag skulle vilja hävda att<br />

d<strong>en</strong> till och med måste vara det<br />

och att det äv<strong>en</strong> har varit så r<strong>en</strong>t<br />

historiskt. Valet av yrkesrepres<strong>en</strong>tanter<br />

är då c<strong>en</strong>tralt. M<strong>en</strong><br />

äv<strong>en</strong> här väljer Karasalo i sitt<br />

svar att undvika sakfrågan.<br />

När det gäller så pass specifika<br />

objekt <strong>som</strong> Stadsbiblioteket och<br />

Skogskrematoriet ställs frågorna<br />

särskilt på sin spets. Om <strong>en</strong> juryperson<br />

ska kunna ta ett konstnärligt<br />

ansvar är det av särskild<br />

betydelse att d<strong>en</strong> har erfar<strong>en</strong>het<br />

av rätt dignitet och av rätt frågor.<br />

Just omfattande tillägg i kulturhistoriskt<br />

känslig miljö – <strong>som</strong> i<br />

bibliotekstävling<strong>en</strong> – är ett ganska<br />

smalt fält inom arkitektur<strong>en</strong>.<br />

Ett sätt för Sveriges Arkitekter<br />

att få bättre ordning på täv­<br />

lingsformerna är att helt <strong>en</strong>kelt<br />

inordna sig i UIA:s rutiner för<br />

juryarbete i större tävlingar. Det<br />

är ett utbrett önskemål att Sverige<br />

lik<strong>som</strong> de nordiska grannländerna<br />

deltar i d<strong>en</strong> internationella<br />

arkitekturutveckling<strong>en</strong>. I<br />

nuläget leder tävlingsarrangemang<strong>en</strong><br />

oss inte in på detta spår.<br />

Något måste göras!<br />

tomas lewan, sar/msa<br />

”Välkomm<strong>en</strong><br />

att mötas”<br />

Slut-<br />

replik:<br />

Tävlingar<br />

Tomas Lewans<br />

kärnfråga i hans<br />

första inlägg var<br />

Sveriges Arkitek­<br />

ters och dess tävlingsnämnds<br />

kompet<strong>en</strong>s och arbetsmetoder<br />

i valet av yrkesrepres<strong>en</strong>tanter<br />

till tävlingsjuryer. En viktig<br />

fråga <strong>som</strong> jag försökte besvara<br />

på bästa sätt. Av hans svar förstår<br />

jag att han inte tycker att jag<br />

lyckats fånga upp frågan på rätt<br />

sätt. Ja, till och med att jag undvikit<br />

d<strong>en</strong>.<br />

Det går också att utläsa ett<br />

stort missnöje med ett antal<br />

andra frågor. Trots d<strong>en</strong> upprörda<br />

ton<strong>en</strong> tolkar jag ändå det<br />

så att Lewan med sina synpunkter<br />

vill bidra till att utveckla formerna<br />

för sv<strong>en</strong>ska arkitekttävlingar.<br />

Jag inbjuder därför Tomas<br />

Lewan till något av våra kommande<br />

tävlingsnämndsmöt<strong>en</strong>,<br />

21 oktober eller 18 november.<br />

Jag är övertygad om att samtliga<br />

ledamöter med stort intresse ser<br />

fram emot att ta del av alla konstruktiva<br />

synpunkter <strong>som</strong> kan<br />

förbättra vårt arbete.<br />

timo karasalo, sar/msa

Foster och Bergs<br />

förslag må väl vara<br />

det bästa i jämförelse<br />

med övriga.<br />

M<strong>en</strong> är det tillräckligt bra <strong>som</strong><br />

vinnare i <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>s där<br />

samtliga förslag baserar sig på<br />

bristfälliga – för att inte säga<br />

felaktiga – programförutsättningar?<br />

Att efterlysa histori<strong>en</strong>s närvaro<br />

i förslaget handlar om att<br />

vara mån om att upprätthålla <strong>en</strong><br />

rimlig historisk kontinuitet; att<br />

efterlämna tydliga refer<strong>en</strong>ser i<br />

stad<strong>en</strong>s utveckling under histori<strong>en</strong>s<br />

gång till kommande g<strong>en</strong>erationer,<br />

så att de kan bära och<br />

utveckla sitt kulturarv i samhörighet<br />

med det gångna. Blir<br />

man inte <strong>som</strong> arkitekt självklart<br />

berörd av de komm<strong>en</strong>tarer från<br />

besökare på höst<strong>en</strong>s utställning<br />

med Sluss<strong>en</strong>förslag<strong>en</strong> på Stadsmuseet,<br />

att ”detta inte var Stockholm,<br />

detta inte var Sverige”?<br />

Stad<strong>en</strong> är <strong>en</strong> pluralistisk företeelse.<br />

Det är lyhördhet<strong>en</strong> för<br />

plats<strong>en</strong>s topografiska förutsättningar<br />

och de intellig<strong>en</strong>ta, känsliga<br />

och variationsrika inpassningarna<br />

i dessa förutsättningar<br />

<strong>som</strong> gör stad<strong>en</strong> till ett unikt<br />

konglomerat. Det är riktigt att<br />

Stadsholm<strong>en</strong> är <strong>en</strong> ”utkristalliserad<br />

stadsbebyggelse”. M<strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong> synliggörs i relation<strong>en</strong> med<br />

de avvikande inslag<strong>en</strong> i sin nära<br />

omgivning: Skeppsholm<strong>en</strong>s och<br />

Kastellholm<strong>en</strong>s upplösta stadsmassa<br />

i majestätisk grönska <strong>som</strong><br />

gör Gamla stan självständig.<br />

Pröva d<strong>en</strong> förskräckliga tank<strong>en</strong><br />

att förvandla äv<strong>en</strong> Skeppsholm<strong>en</strong><br />

till <strong>en</strong> liknande ”stadsbebyggelse<br />

med vatt<strong>en</strong>speglar”!<br />

Rot<strong>en</strong> till missnöjet över Fosters<br />

och Bergs förslag är att<br />

det nya konceptet med ”stadsfront”<br />

inte har någon <strong>som</strong> helst<br />

anknytning vare sig till plats<strong>en</strong>s<br />

naturlandskap eller dess<br />

eg<strong>en</strong> historia. Det är närmast<br />

befängt att vilja förvandla Sluss<strong>en</strong><br />

med Stadsholm<strong>en</strong> <strong>som</strong> refer<strong>en</strong>s.<br />

Sluss<strong>en</strong> har, historiskt sett,<br />

inte speglat sin skönhet i Söderström<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> Narcissus, d<strong>en</strong> har<br />

skvalpat i d<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> tvätterska.<br />

”För Sluss<strong>en</strong>områdets särart<br />

och tydlighet spelar topografin<br />

<strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll” står det i 1999<br />

års översiktsplan. Att behålla<br />

d<strong>en</strong> nuvarande nivån på plattan<br />

över Ryssgård<strong>en</strong> är inte<br />

bara hänsynslöst mot landskapet,<br />

utan är också att legitimera<br />

de två tidigare ödesdigra misstag<br />

<strong>som</strong> begåtts med framdragning<strong>en</strong><br />

av sammanbindningsbanan<br />

och T­banan.<br />

Om klöverblad<strong>en</strong> måste<br />

avlägsnas, måste då inte äv<strong>en</strong><br />

plattan <strong>som</strong> framtida Sluss<strong>en</strong>s<br />

basnivå, ifrågasättas med<br />

utgångspunkt från dess märkliga<br />

förhållande till Tessins<br />

”byggnad av värde”?<br />

Det <strong>en</strong>da sättet att återge<br />

Sluss<strong>en</strong> dess aut<strong>en</strong>ticitet är att<br />

sänka plattan. Detta i sin tur för­<br />

utsätter att tunnelbanan flyttas.<br />

D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste utredning<strong>en</strong><br />

till trots är det ännu <strong>en</strong> programdiskussion<br />

av yttersta vikt.<br />

Utred gärna ett alternativt läge<br />

strax väster om Stadsmuseet, i<br />

sträckan fram till Medborgarplats<strong>en</strong>.<br />

Nuvarande dragning<br />

skulle i så fall bara behöva vinklas<br />

närmast berget.<br />

D<strong>en</strong> nuvarande sträckning<strong>en</strong><br />

över vatt<strong>en</strong>ytan är ovärderlig för<br />

upplevels<strong>en</strong> av stadslandskapet,<br />

g<strong>en</strong>om det beskrivande mötet av<br />

de nord­sydliga samt öst­västliga<br />

sammanhang<strong>en</strong> – Gamla<br />

stan­Södermalm och Mälar<strong>en</strong>­<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 / debatt / 61<br />

”Konceptet med ’stadsfront’<br />

har ing<strong>en</strong> anknytning till Sluss<strong>en</strong>”<br />

Arkitekt Chet Kanra svarar<br />

på Göran Borells inlägg i<br />

Arkitekt<strong>en</strong> nr 08.<br />

Replik:<br />

Sluss<strong>en</strong><br />

”Sluss<strong>en</strong> har, historiskt sett, inte speglat sin<br />

skönhet i Söderström <strong>som</strong> <strong>en</strong> Narcissus, d<strong>en</strong><br />

har skvalpat i d<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> tvätterska.”<br />

Saltsjön – <strong>som</strong> upp<strong>en</strong>barar sig i<br />

det blänkande ljuset över vattnet.<br />

Som det påpekas i <strong>en</strong> kulturmiljöanalys:”Sluss<strong>en</strong>området<br />

är d<strong>en</strong> plats där det stockholmska<br />

landskapets karaktär,<br />

med mötet mellan Mälar<strong>en</strong>s<br />

insjölandskap och skärgårdslandskapet,<br />

framgår <strong>som</strong> bäst.”<br />

Således äv<strong>en</strong> för dem <strong>som</strong> rör<br />

sig med tunnelbanan.<br />

Summa summarum: Flytta på<br />

tunnelbanan, sänk plattan och<br />

införliva ett naturligt samband<br />

med Gamla stan. Först därefter<br />

kan d<strong>en</strong> nya Sluss<strong>en</strong> gestaltas.<br />

chet kanra, sar/msa

”<br />

70 / vinjett sveriges / arkitekter arkitekt<strong>en</strong> / 0? ledare / månad / arkitekt<strong>en</strong> 200? / 10 / oktober 2009<br />

Sveriges Arkitekter är intresseorganisation<br />

för Sveriges<br />

arkitekter, inredningsarkitekter,<br />

landskapsarkitekter och<br />

fysiska planerare med 10.500<br />

medlemmar.<br />

Sveriges Arkitekter<br />

Storgatan 41<br />

Box 5027, SE-102 41<br />

Stockholm, Swed<strong>en</strong><br />

Sveriges Arkitekter<br />

Swedish Association<br />

of Architects<br />

Tel +46(0)8 505 577 00<br />

Fax +46(0)8 505 577 05<br />

kansli@arkitekt.se<br />

www.arkitekt.se<br />

Ordförande:<br />

Laila Strunke,<br />

laila.strunke@telia.com<br />

Förbundsdirektör:<br />

Staffan Car<strong>en</strong>holm,<br />

staffan.car<strong>en</strong>holm@arkitekt.se<br />

att planera, utveckla och<br />

bygga våra städer utifrån ett hållbarhetsperspektiv<br />

är <strong>en</strong> ödesfråga,<br />

här hemma och i rest<strong>en</strong> av<br />

värld<strong>en</strong>. Inflyttning, och på sina<br />

håll okontrollerad tillväxt, gör att<br />

staffan stad<strong>en</strong> har <strong>en</strong> nyckelroll när det<br />

car<strong>en</strong>holm gäller att skapa förutsättningar<br />

för <strong>en</strong> hållbar samhällsutveckling.<br />

I Sverige är förutsättningarna gynnsammare än på<br />

Man kan tycka att det är bra att<br />

många pratar hållbar stadsutveckling,<br />

m<strong>en</strong> vem ska ansvara för<br />

att knyta ihop säck<strong>en</strong>?<br />

Stadsutveckling, sa Bill<br />

Hållbar, sa Bull<br />

många andra håll i värld<strong>en</strong>. Vi har insikter och kunskaper<br />

och idag planeras och byggs det mesta med<br />

utgångspunkt i ett tydligt hållbarhetstänkande. M<strong>en</strong><br />

efter<strong>som</strong> det inte alltid varit så, finns också <strong>en</strong> gigantisk<br />

uppgift i omdaning och utveckling av det <strong>som</strong><br />

redan är planerat och byggt, det vill säga de flesta<br />

fysiska miljöer vi vistas i.<br />

utan insikt och kunskap går det inte, m<strong>en</strong><br />

behöver vi inte äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> politik? Idag är hållbar stadsutveckling<br />

i var politikers mun, m<strong>en</strong> innebär det att<br />

vi har <strong>en</strong> politik för hållbar stadsutveckling? Konfer<strong>en</strong>ser<br />

om hållbar stadsutveckling står <strong>som</strong> spön i<br />

back<strong>en</strong>, tidningsbilagor likaså. M<strong>en</strong> innebär det att<br />

vi har ett samlat grepp om frågorna? Allt fler myndigheter<br />

får i uppgift att arbeta med hållbar stadsutveckling.<br />

M<strong>en</strong> innebär det att det skapats <strong>en</strong> väv<br />

eller har pusselbitarna bara lite planlöst slängts ut<br />

på bordet?<br />

Redan i debattskrift<strong>en</strong> om hållbar stadsutveckling<br />

2008 efterlyste Sveriges Arkitekter <strong>en</strong> stads politik.<br />

Vi uppmanade våra politiker att ge stad<strong>en</strong> och <strong>en</strong><br />

hållbar utveckling av våra städer <strong>en</strong> plats högt på<br />

d<strong>en</strong> politiska dagordning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> uppmaning<strong>en</strong> tål<br />

att upprepas. Trots <strong>en</strong> rad nya initiativ har vi ännu<br />

inte sett d<strong>en</strong> breda stadspolitiska ansats <strong>som</strong> framstår<br />

<strong>som</strong> nödvändig.<br />

Vi har fått <strong>en</strong> Delegation för hållbara städer, vilket<br />

är välkommet och vällovligt. M<strong>en</strong> delegation<strong>en</strong> är ett<br />

tillfälligt projekt, <strong>en</strong> verksamhet med ett tidsbestämt<br />

mandat. Och vad händer sedan? Ett nytt projekt, stöpt<br />

i <strong>en</strong> annan form? Politik<strong>en</strong> styrs av rädslan för att<br />

inrätta perman<strong>en</strong>ta organ <strong>som</strong> man sedan budgetmässigt<br />

måste ta hand om. D<strong>en</strong> rädslan måste man göra<br />

upp med efter<strong>som</strong> hållbar stadsutveckling förutsätter<br />

<strong>en</strong> långsiktig satsning och ett helhetsgrepp <strong>som</strong> får<br />

flöd<strong>en</strong>a att rinna på ett annat sätt än g<strong>en</strong>om de alltför<br />

välbekanta statliga planeringsstup rör<strong>en</strong>.<br />

nya, tillfälliga, uppdrag delas också ut. Nylig<strong>en</strong><br />

fick Boverket, Formas, Riksantikvarieämbetet<br />

och Arkitekturmuseet ett regeringsuppdrag att samverka<br />

för att främja <strong>en</strong> hållbar stadsutveckling. De<br />

fyra ska gem<strong>en</strong>samt utarbeta <strong>en</strong> långsiktig plan för<br />

arbetet med olika aspekter av hållbar stadsutveckling.<br />

Det låter i sig utmärkt, m<strong>en</strong> hur förnuftigt är<br />

det eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> att sprida ut uppdrag<strong>en</strong> på allehanda<br />

händer?<br />

De fyra ska inte bara samordna sig sinsemellan.<br />

Man ska också samråda med Delegation<strong>en</strong> för hållbara<br />

städer, Expokommittén 2010, Mångkulturellt<br />

c<strong>en</strong>trum, Sveriges Kommuner och Landsting, Energimyndighet<strong>en</strong>,<br />

Vinnova, Sveriges Miljöteknikråd,<br />

Sw<strong>en</strong>tec med flera.<br />

det går snart inte att lista alla de olika myndigheter<br />

och institutioner <strong>som</strong> har hållbar stadsutveckling<br />

på sitt bord. Man kan tycka att det är bra att<br />

många pratar hållbar stadsutveckling, m<strong>en</strong> vem ska<br />

ansvara för att knyta ihop säck<strong>en</strong>? För det räcker väl<br />

inte med att <strong>en</strong> massa myndigheter ägnar tid åt att<br />

samråda med varandra? Det är inte något fel på inre<br />

samtal, m<strong>en</strong> kraftsamling framstår <strong>som</strong> viktigare.<br />

Intrycket är att d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska satsning<strong>en</strong> på hållbar<br />

stadsutveckling är splittrad, dåligt koordinerad och<br />

bedriv<strong>en</strong> i tillfälliga former, <strong>som</strong> projekt. Det är inte<br />

<strong>en</strong> hållbar plattform för framtid<strong>en</strong>. Det behövs ett<br />

perman<strong>en</strong>t resurs- och kunskapsc<strong>en</strong>trum för hållbar<br />

stadsutveckling i Sverige. Ge oss ett sådant. Och ge<br />

oss <strong>en</strong> politik för stad<strong>en</strong>!

Råd gick<br />

hem på<br />

Hem & Villa<br />

För sjätte året i rad deltog Sveriges<br />

Arkitekter med kostnadsfri<br />

arkitektrådgivning på Hem<br />

& Villamässan i Älvsjö 1–4 oktober.<br />

Över 30 arkitekter skissade<br />

och diskuterade såväl önskemål<br />

<strong>som</strong> drömmar i samråd med<br />

besökarna. De 20 minuter långa<br />

rådgivningspass<strong>en</strong> omfattade<br />

allt från nybyggnad till väggfärg.<br />

Sveriges Arkitekters monter<br />

var i år stramt grå och svart,<br />

m<strong>en</strong> med <strong>en</strong> lekfull grön matta<br />

och inspirerande ord uppsatta<br />

i taket. I år utformades utställningsytan<br />

av Johannes Luchmun,<br />

stud<strong>en</strong>t på HDK.<br />

Temat för årets Hem & Villamässa<br />

var ”färgstarkt och lekfullt”<br />

vilket bland annat syntes<br />

g<strong>en</strong>om stora välkomnande färgglada<br />

prickar i <strong>en</strong>tréhall<strong>en</strong>.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 arkitekt<strong>en</strong> / sveriges / 0? arkitekter / månad 200? informerar / vinjett / 71<br />

”Ovanligt kul i år, faktiskt. Jag kommer gärna<br />

tillbaka!”<br />

”Jag tyckte det var mycket roligare än förväntat.<br />

Nu vet jag vad det är <strong>som</strong> är besvärligt att jobba<br />

med privatpersoner, det är att ta betalt. Det här<br />

var bara roligt och jag insåg att det finns ett stort<br />

behov av arkitekttjänster. Bra arrangerat och<br />

administrerat på alla sätt, så att man bara kunde<br />

fokusera på det man skulle göra. Jag kommer<br />

gärna tillbaka och jag kommer att rekomm<strong>en</strong>dera<br />

detta till andra.”<br />

”Jag upplever att alla är väldigt positiva – några<br />

dåligt förberedda – andra glatt överraskade –<br />

absolut bra PR för kår<strong>en</strong>.”<br />

Lättare för företagare få a-kassa<br />

I budgetproposition<strong>en</strong> aviserar<br />

regering<strong>en</strong> förändringar när det<br />

gäller företagares möjligheter<br />

att få arbetslöshetsersättning.<br />

En av förändringarna <strong>som</strong><br />

regering<strong>en</strong> vill göra är att ersättningsnivån<br />

ska kunna baseras<br />

anting<strong>en</strong> på det s<strong>en</strong>aste årets<br />

taxering, eller på ett g<strong>en</strong>omsnitt<br />

av de två år<strong>en</strong> dessförinnan.<br />

Detta för att förbättra för dem<br />

<strong>som</strong> haft låg inkomst det sista<br />

året före arbetslöshet<strong>en</strong>.<br />

En annan aviserad förändring<br />

gäller nystartade företag.<br />

Idag kan d<strong>en</strong> <strong>som</strong> lägger ner sitt<br />

företag inom ett år från start<strong>en</strong><br />

få ersättning på grundval av <strong>en</strong><br />

anställning före företagsstart<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> vill regering<strong>en</strong><br />

fördubbla, så att företagare ska<br />

kunna få ersättning<strong>en</strong> baserad<br />

på inkomster av tidigare anställning<br />

om företaget läggs ner<br />

inom 24 månader efter start.<br />

Regering<strong>en</strong> skriver också<br />

att ”reglerna för arbetslöshetsersättning<br />

vid tillfälligt uppehåll<br />

i näringsverksamhet<strong>en</strong> bör<br />

förtydligas”. Möjlig<strong>en</strong> kan det<br />

komma att leda till förändringar<br />

av d<strong>en</strong> praxis <strong>som</strong> idag tillämpas<br />

citat från rådgivarna<br />

för när d<strong>en</strong> <strong>som</strong> varit företagare<br />

ska anses arbetslös.<br />

Skarpa förslag kommer i vår<br />

och förändringarna ska träda i<br />

kraft d<strong>en</strong> 1 juli 2010.<br />

2 %<br />

Arbetslöshet<strong>en</strong> bland arkitekter<br />

ligger kvar på ungefär samma<br />

nivå <strong>som</strong> under det s<strong>en</strong>aste<br />

halvåret. Septembersiffran (<strong>som</strong><br />

brukar vara varje års högsta<br />

siffra) i AEA var 2,0 proc<strong>en</strong>t.<br />

frÅga<br />

omBUdsmann<strong>en</strong><br />

Uppsagd och<br />

föräldra ledig<br />

Fråga: Min arbetsgivare<br />

har begärt förhandling om<br />

uppsägningar på grund av<br />

arbetsbrist. Kan han säga<br />

upp mig trots att jag är föräldraledig?<br />

Har inte jag ett<br />

skydd under föräldraledighet<strong>en</strong>?<br />

Svar: Om det blir arbetsbrist<br />

och din tjänst är <strong>en</strong><br />

av de tjänster <strong>som</strong> skall tas<br />

bort och du inte har någon<br />

<strong>som</strong> ligger efter dig i turordning<strong>en</strong><br />

kan du sägas<br />

upp på samma villkor <strong>som</strong><br />

andra anställda. M<strong>en</strong> din<br />

uppsägningstid börjar inte<br />

löpa förrän du kommer tillbaka<br />

från din föräldraledighet.<br />

ulrik östling<br />

<strong>en</strong>sam och<br />

facklig<br />

företrädare<br />

Fråga: Jag är <strong>en</strong>da medlemm<strong>en</strong><br />

i kommun<strong>en</strong> där<br />

jag arbetar. Nu undrar<br />

arbetsgivar<strong>en</strong> vem de ska<br />

vända sig till för kallelser<br />

till informations möt<strong>en</strong> och<br />

förhandlingar. Kan jag vara<br />

facklig företrädare när det<br />

bara är jag <strong>som</strong> är medlem<br />

här?<br />

Svar: Ja. Vår rekomm<strong>en</strong>dation<br />

är att du anmäler dig<br />

<strong>som</strong> facklig företrädare.<br />

När man är <strong>en</strong>sam arkitekt<br />

är det ofta extra viktigt att<br />

g<strong>en</strong>om sitt fackliga uppdrag<br />

kunna följa utveckling<strong>en</strong><br />

inom kommun<strong>en</strong> och ha<br />

möjlighet att påverka. Ing<strong>en</strong><br />

annan företräder annars<br />

intress<strong>en</strong> inom vårt område.<br />

Du kan kontakta kansliet<br />

om du behöver stöd.<br />

emma sallnäs

72 / vinjett sveriges / arkitekter arkitekt<strong>en</strong> / informerar 0? / månad 200? / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

sveriges arkitekters verksamhet summeras halvårsvis i arkitekt<strong>en</strong>. olika<br />

verksamheter och aktiviteter pres<strong>en</strong>teras kortfattat. för ytterligare bakgrund<br />

hänvisas till arkitekt<strong>en</strong>, Årsbok<strong>en</strong> och www.arkitekt.se.<br />

Första halvåret 2009<br />

Marknad<strong>en</strong><br />

D<strong>en</strong> internationella finanskris<strong>en</strong><br />

slog till med full kraft under<br />

sista kvartalet 2008. En värld <strong>som</strong>fattande<br />

lågkonjunktur tog<br />

vid och det finansiella systemet<br />

skakade. I Sverige fick omedelbart<br />

stora delar av exportindustrin<br />

betydande problem.<br />

Ett stort antal byggprojekt<br />

stoppades och bostadsbyggandet<br />

sjönk kraftigt. Många arkitekter<br />

varslades om uppsägning under<br />

de sista månaderna av 2008.<br />

Oron och osäkerhet<strong>en</strong> var<br />

därför stor inför det nya året<br />

2009. Året inleddes dock inte<br />

med d<strong>en</strong> varselvåg <strong>som</strong> kunde<br />

befaras. Tvärtom bromsades<br />

fallet upp och under vår<strong>en</strong><br />

blev uppsägningarna successivt<br />

färre. Osäkerhet<strong>en</strong> kvarstod<br />

dock på marknad<strong>en</strong> m<strong>en</strong> försköts<br />

sakta framåt i tid<strong>en</strong>. Inte<br />

heller inför <strong>som</strong>mar<strong>en</strong> dippade<br />

marknad<strong>en</strong> utan det lugnade<br />

ned sig successivt.<br />

Framförhållning<strong>en</strong> i arkitektbransch<strong>en</strong><br />

var överlag mycket<br />

kort under vår<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> arbetslöshet<strong>en</strong><br />

nådde aldrig de högre<br />

nivåer <strong>som</strong> många hade spekulerat<br />

i. Inte någon gång under<br />

första halvåret nådde arbetslöshet<strong>en</strong><br />

ett högre tal än 1,9 proc<strong>en</strong>t,<br />

vilket är <strong>en</strong> marginellt<br />

högre arbetslöshet än vad <strong>som</strong><br />

gäller för akademiker i allmänhet.<br />

Jämförelser med tidigare år<br />

visade att arbetslöshet<strong>en</strong> aldrig<br />

nådde upp till de arbetslöshetstal<br />

<strong>som</strong> gällde under delar av d<strong>en</strong><br />

högkonjunktur <strong>som</strong> rådde före<br />

marknadskrasch<strong>en</strong> höst<strong>en</strong> 2008.<br />

Visserlig<strong>en</strong> slog nedgång<strong>en</strong> på<br />

marknad<strong>en</strong> mot <strong>en</strong>samföretagare<br />

och nyutexaminerade <strong>som</strong><br />

klev ut på marknad<strong>en</strong> under det<br />

första halvåret, m<strong>en</strong> ändå kan i<br />

efterhand konstateras att kris<strong>en</strong><br />

helt <strong>en</strong>kelt uteblev för arkitekterna.<br />

Överlag klarade sig också<br />

d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska tjänstesektorn<br />

bättre än d<strong>en</strong> starkt exportbero<strong>en</strong>de<br />

tillverkningsindustrin.<br />

Under första halvåret hade<br />

många företag fortsatt hög sysselsättning,<br />

medan åter andra<br />

hade lägre beläggning och kortare<br />

framförhållning. Regionala<br />

skillnader kunde konstateras<br />

g<strong>en</strong>om att arkitektmarknad<strong>en</strong><br />

i Västsverige utvecklades klart<br />

sämre än vad <strong>som</strong> gällde för landet<br />

i övrigt.<br />

Inom planering<strong>som</strong>rådet höll<br />

stora infrastruktursatsningar<br />

och ökad fokus på hållbar planering<br />

sysselsättning<strong>en</strong> uppe. D<strong>en</strong><br />

sämre marknad<strong>en</strong> påverkade<br />

arkitekter och inredningsarkitekter<br />

m<strong>en</strong> i huvudsak inte alls<br />

landskapsarkitekter och planeringsarkitekter.<br />

Aviserade neddragningar<br />

inom kommunernas<br />

stadsarkitekt- och stadsbyggnadskontor<br />

uteblev trots försämrad<br />

kommunal ekonomi och<br />

minskade intäkter till följd av<br />

minskad byggverksamhet.<br />

Kommunikations- och<br />

branschfrågor<br />

Under 2008 utgav Sveriges<br />

Arkitekter <strong>en</strong> debattskrift om<br />

hållbar stadsutveckling och förbundet<br />

inledde också ett samarbete<br />

med d<strong>en</strong> av regering<strong>en</strong><br />

nybildade Delegation<strong>en</strong> för hållbara<br />

städer. Under första halvåret<br />

har arbetet fortsatt med<br />

hållbar stadsutveckling.<br />

I januari bjöd Sveriges Arkitekter<br />

in 25 arkitektföretag<br />

till <strong>en</strong> diskussion om hur <strong>en</strong><br />

branschgem<strong>en</strong>sam satsning på<br />

export av sv<strong>en</strong>sk kunskap inom<br />

stadsbyggnad<strong>som</strong>rådet skulle<br />

kunna åstadkommas. Kontakterna<br />

med Delegation<strong>en</strong> för<br />

hållbara städer har varit täta och<br />

förbundet har, tillsammans med<br />

delegation<strong>en</strong> och Exportrådet,<br />

förberett <strong>en</strong> hearing om export<br />

av tjänster inom hållbar stadsutveckling.<br />

I april höll Delegation<strong>en</strong><br />

för hållbar stadsutveckling<br />

<strong>en</strong> stor öppningskonfer<strong>en</strong>s,<br />

Samling för exportsatsning, med<br />

drygt 400 deltagare i Stockholm.<br />

Miljöministern betonade<br />

särskilt arkitektur<strong>en</strong>s betydelse.<br />

D<strong>en</strong> 1 juni öppnades <strong>en</strong> första<br />

möjlighet att från delegation<strong>en</strong><br />

söka medel för projekt gällande<br />

hållbart stadsbyggande. Sveriges<br />

Arkitekter ingav <strong>en</strong> ansökan<br />

med fokus på export av arkitekt-<br />

och planerartjänster.<br />

Sveriges Arkitekter förberedde<br />

också under vår<strong>en</strong>, tillsammans<br />

med STD Sv<strong>en</strong>sk Teknik<br />

och Design, två seminarier<br />

under Almedalsveckan i Visby<br />

på temat export av tjänster inom<br />

hållbar stadsutveckling.<br />

Under årets möbelmässa 4–8<br />

februari på Stockholmsmässan<br />

repres<strong>en</strong>terades Sveriges Arkitekter<br />

av Arkitekt<strong>en</strong>. Att vara på<br />

plats <strong>som</strong> tidningsutställare var<br />

ett nytt grepp från förbundets<br />

sida, <strong>som</strong> visade sig falla väl ut.<br />

Under Stadsarkitektdag<strong>en</strong><br />

i början av april pres<strong>en</strong>terade<br />

Staffan Car<strong>en</strong>holm rapport<strong>en</strong><br />

”Arkitekt i kommun<strong>en</strong>”, förbundets<br />

rapport om marknad och<br />

villkor för arkitekter i kommunal<br />

tjänst.<br />

Under februari och mars<br />

g<strong>en</strong>omfördes lunchmöt<strong>en</strong> på<br />

alla arkitektskolor om arbetsmarknad,<br />

praktik och jobbsök-<br />

ning. Sammanlagt deltog närmare<br />

500 arkitektstud<strong>en</strong>ter på<br />

dessa möt<strong>en</strong>.<br />

Arkitekturpolitik<br />

Under slutet av 2008 fattade<br />

styrels<strong>en</strong> beslut om att inleda<br />

ett arbete <strong>som</strong> syftade till <strong>en</strong><br />

utveckling och <strong>en</strong> konkretisering<br />

av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska arkitekturpolitik<strong>en</strong>.<br />

Beslutet fattades mot<br />

bakgrund av allt mer tydliga<br />

arkitekturpolitiska satsningar i<br />

Sveriges geografiska närområde<br />

samtidigt <strong>som</strong> det bedömdes<br />

att några initiativ inte stod att<br />

vänta från sv<strong>en</strong>skt politiskt håll.<br />

En refer<strong>en</strong>sgrupp bildades för<br />

<strong>en</strong> initial diskussion och arbetet<br />

fortgick under hela det första<br />

halvåret med att formulera<br />

och precisera utgångspunkter<br />

för <strong>en</strong> framtida sv<strong>en</strong>sk arkitekturpolitik.<br />

Avsikt<strong>en</strong> är att pres<strong>en</strong>tera<br />

Sveriges Arkitekters syn på<br />

sv<strong>en</strong>sk arkitekturpolitik vid<br />

Arkitekturdag<strong>en</strong> i slutet av<br />

2009, då Arkitekturdag<strong>en</strong> för<br />

övrigt länkas till det europeiska<br />

arkitekturpolitiska seminariet<br />

<strong>som</strong> g<strong>en</strong>om EFAP (European<br />

Forum for Architectural Policies)<br />

då g<strong>en</strong>omförs i Stockholm.<br />

Arkitekturmuseet har fått regering<strong>en</strong>s<br />

uppdrag att svara för<br />

arrangemanget. Sveriges Arkitekters<br />

samarbete med Arkitekturmuseet<br />

har fördjupats i de<br />

arkitekturpolitiska frågorna och<br />

<strong>en</strong> rad andra frågor under vår<strong>en</strong><br />

och Sveriges Arkitekter deltog<br />

tillsammans med Arkitekturmuseet<br />

i EFAPs konfer<strong>en</strong>s i Prag<br />

under det tjeckiska ordförandeskapet<br />

i EU första halvåret 2009.<br />

Sveriges Arkitekter gjorde<br />

under februari ett studiebesök i

Köp<strong>en</strong>hamn för att studera det<br />

danska arkitekturpolitiska arbetet.<br />

Förbundet deltog äv<strong>en</strong> i ett<br />

seminarium i Oslo om arbetet<br />

med d<strong>en</strong> norska arkitekturpolitik<strong>en</strong>.<br />

Professionaliseringsprogrammet<br />

D<strong>en</strong> 5 juni avslutades <strong>en</strong> kurs i<br />

professionaliseringsprogrammets<br />

steg 1 g<strong>en</strong>om att 25 kursdeltagare<br />

diplomerades. En<br />

kurs i steg 2, <strong>som</strong> pågått under<br />

höst<strong>en</strong> 2008 avslutades d<strong>en</strong> 8<br />

februari. Marknadsutveckling<strong>en</strong><br />

under början av året gjorde det<br />

omöjligt att under vår<strong>en</strong> dra<br />

igång <strong>en</strong> ny kurs i steg 2.<br />

I början av april avslutades<br />

d<strong>en</strong> andra kurs<strong>en</strong> i steg 3, ledarskapsprogrammet.<br />

Totalt 17 deltagare<br />

diplomerades. Med de<br />

utbildningar <strong>som</strong> g<strong>en</strong>omfördes<br />

eller slutfördes under första<br />

halvåret 2009 har nu över 450<br />

medlemmar g<strong>en</strong>omgått någon<br />

av de tre steg<strong>en</strong>.<br />

Förhandlingsverksamhet<br />

Rådgivning och förhandlingsverksamhet<br />

har i huvudsak<br />

berört frågor om arbetsmarknad.<br />

Under årets första tre<br />

månader hölls <strong>en</strong> hel del arbetsbristförhandlingar<br />

och rådgivning<strong>en</strong><br />

rörde i stor utsträckning<br />

uppsägningssituationer med<br />

sammanhängande turordningsfrågor<br />

och frågor om företrädesrätt.<br />

Därefter, i takt med att<br />

marknad<strong>en</strong> förbättrats, har rådgivning<strong>en</strong><br />

allt mer handlat om<br />

löner och anställningsvillkor.<br />

Kansliets förhandlargrupp<br />

har under första halvåret hållit<br />

heldags fackliga grundkurser<br />

på både kommunal och privat<br />

sektor. Det har dessutom hållits<br />

lunchseminarier om löneförhandlingar<br />

och <strong>en</strong>skilda lönesamtal.<br />

Inom det privata området<br />

visade resultat<strong>en</strong> av de lokala<br />

löneförhandlingarna 2008 att<br />

det g<strong>en</strong>omsnittliga resultatet<br />

blev 5,5 proc<strong>en</strong>t vilket var i princip<br />

lika bra <strong>som</strong> 2007 (5,4 %).<br />

Lönestatistik<strong>en</strong> visade att löneutveckling<strong>en</strong><br />

för id<strong>en</strong>tiska individer<br />

mellan 2008 och 2009 var<br />

5,8 proc<strong>en</strong>t. För d<strong>en</strong> kommunala<br />

sidan var löneökningarna för<br />

id<strong>en</strong>tiska individer 5,4 proc<strong>en</strong>t,<br />

vilket var högre än 2008. D<strong>en</strong><br />

högsta löneökning<strong>en</strong> fick d<strong>en</strong><br />

statliga sektorn där löneökningarna<br />

för id<strong>en</strong>tiska individer var<br />

så hög <strong>som</strong> 6,1 proc<strong>en</strong>t, vilket<br />

var glädjande efter<strong>som</strong> d<strong>en</strong>na<br />

sektor <strong>en</strong>dast ökade lönerna<br />

med 3,3 proc<strong>en</strong>t 2007. D<strong>en</strong> av<br />

Sveriges Arkitekter rekomm<strong>en</strong>-<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 arkitekt<strong>en</strong> / sveriges / 0? arkitekter / månad 200? informerar / vinjett / 73<br />

Avslutning av steg 3 i professionaliseringsprogrammet.<br />

derade ingångslön<strong>en</strong> för 2008<br />

på 26 600 kronor följdes av d<strong>en</strong><br />

privata marknad<strong>en</strong>, medan stat<br />

och kommun låg något lägre.<br />

Kollektivavtalet för privat<br />

sektor sades upp av arbetsgivarorganisation<strong>en</strong><br />

Almega/STD<br />

strax före årsskiftet med hänvisning<br />

till d<strong>en</strong> uppkomna finanskris<strong>en</strong><br />

och därmed sammanhängande<br />

konjunkturnedgång<br />

för företag<strong>en</strong>. Långa och bitvis<br />

hårda förhandlingar hölls under<br />

vår<strong>en</strong> och resulterade först<br />

under augusti i ett nytt tvåårsavtal<br />

med ett första år med i princip<br />

oförändrat innehåll innebärande<br />

<strong>en</strong> kollektiv c<strong>en</strong>tral pott<br />

på 2,3 proc<strong>en</strong>t. För 2010 innehåller<br />

avtalet <strong>en</strong> modell med<br />

helt lokal lönebildning utan c<strong>en</strong>tral<br />

pott.<br />

ArkitektService<br />

Inom ram<strong>en</strong> för servicebolaget<br />

ArkitektService ges service och<br />

rådgivning till medlemmar med<br />

eg<strong>en</strong> verksamhet. Totalt är 1.200<br />

av Sveriges Arkitekters medlemmar<br />

med eg<strong>en</strong> verksamhet<br />

anslutna till ArkitektService<br />

Rådgivning och är<strong>en</strong>dehantering<br />

gäller i första hand kontrakts-,<br />

avtals-, ersättnings-<br />

och immaterialrättsliga frågor.<br />

Några processer har också förts<br />

i domstol för att medlemsföretag<br />

ska få ut sina arvod<strong>en</strong><br />

Bevakning<strong>en</strong> av upphandlingsfrågor<br />

har int<strong>en</strong>sifierats<br />

från ArkitektServices sida.<br />

Under vår<strong>en</strong> skapades Upphandlingsakut<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> webbtjänst<br />

där medlemmar kan<br />

anmäla arkitektupphandlingar<br />

<strong>som</strong> inte följer reglerna i Lag<strong>en</strong><br />

om off<strong>en</strong>tlig upphandling eller<br />

annars är olämpliga. Som <strong>en</strong><br />

följd av detta har ArkitektService<br />

tillskrivit ett antal upp-<br />

foto: robert blombäck<br />

>>>

74 / vinjett sveriges / arkitekter arkitekt<strong>en</strong> / informerar 0? / månad 200? / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

handlare och drivit frågor om<br />

förändrade förfrågningsunderlag,<br />

ibland äv<strong>en</strong> <strong>som</strong> ombud i<br />

domstol.<br />

Byggandets Kontraktskommitté,<br />

BKK har under året fortsatt<br />

arbetet med ett nytt ABKavtal.<br />

G<strong>en</strong>om ArkitektService<br />

har Sveriges Arkitekter haft<br />

möt<strong>en</strong> med BKKs förhandlargrupp<br />

och framfört synpunkter<br />

utöver vad <strong>som</strong> framfördes då<br />

förslaget till nytt ABK remissbehandlades<br />

under slutet av 2008.<br />

En fullbokad starta eget-kurs<br />

ägde i år rum i Stockholm d<strong>en</strong><br />

10–11 mars. Utöver detta arrangerades<br />

under vår<strong>en</strong> eftermiddagsseminariet<br />

”Egna uppdrag”<br />

för arkitektstud<strong>en</strong>ter i Stockholm,<br />

Malmö och Göteborg.<br />

Sveriges Arkitekter har under<br />

vår<strong>en</strong> medverkat till bildande<br />

av ett Samhällsbyggandets Råd<br />

med uppgift att verka till effektiv<br />

samordning av bygg- och<br />

fastighetssektorernas styrande<br />

och stödjande dokum<strong>en</strong>t i form<br />

av standardavtal<strong>en</strong> AB, ABT och<br />

ABK, AMA-systemet samt standardiseringsarbetet.<br />

Förbundet<br />

har också följt Byggherrarnas<br />

arbete med att utveckla byggsektorns<br />

partneringkoncept.<br />

G<strong>en</strong>om Rådet för Byggkvalitet<br />

(BQR) följer förbundet kvalitetsutveckling<strong>en</strong><br />

inom byggsektorn.<br />

Under s<strong>en</strong>vår<strong>en</strong> omförhandlades<br />

Sveriges Arkitekters ArkitektFörsäkring<br />

omfattande<br />

konsultansvar, allmänt ansvar,<br />

kontorsförsäkring samt rese-<br />

och rättsskyddförsäkring. Försäkring<strong>en</strong>,<br />

förlängd med i allt<br />

väs<strong>en</strong>tligt oförändrade villkor,<br />

har tecknat av över 1.000 arkitektföretag.<br />

Tävlings- och upphandlingsservice<br />

Inflödet av uppdrag till Sveriges<br />

Arkitekters tävlings- och upphandlingsservice<br />

låg på <strong>en</strong> fortsatt<br />

hög nivå under första halvåret<br />

2009.<br />

En rad tävlingar avgjordes:<br />

• Äldrebo<strong>en</strong>de i Ljungby med<br />

Arkitektbolaget i Växjö <strong>som</strong><br />

vinnare.<br />

• H+, Helsingborg med första<br />

pris till Schönherr Landscape,<br />

Danmark och White Arkitekter.<br />

• Bostäder vid Västra kaj<strong>en</strong>, Jönköping<br />

med Tham Videgård<br />

Hansson <strong>som</strong> vinnare.<br />

• Naturum i Laponia, vinnare<br />

Wingårdh och medarbetare.<br />

• Badhus i Ängelholm med för-<br />

Vinnande förslag i tävling<strong>en</strong> om Årstafältet av Eric Giudice och Michel Desvigne.<br />

sta pris till ÅWL arkitekter.<br />

• Stadsutvecklingstävling Nya<br />

Årstafältet, Stockholm, vinnare<br />

Archi5, Erik Giudice.<br />

Samtidigt startade eller aktualiserades<br />

<strong>en</strong> rad nya tävlingar:<br />

• Nya ögon på trä, Arkitekttävling<br />

för stud<strong>en</strong>ter.<br />

• Begravningsplats vid Järva,<br />

Stockholm.<br />

• Framtid<strong>en</strong>s t<strong>en</strong>nishall, Södra<br />

i samarbete med Välle Broar,<br />

CBBT och Martinsons.<br />

• Lund, ny förvaltningsbyggnad.<br />

• Visby Stora Torg.<br />

• Bad- och isanläggning, Angered.<br />

• Skogskyrkogård<strong>en</strong>, Stockholm.<br />

• Södersjukhuset, Stockholm.<br />

• Europan 10.<br />

• Gem<strong>en</strong>sam id<strong>en</strong>titet för Sveriges<br />

nationalparker.<br />

Arkitekt<strong>en</strong>, ArkitektGuid<strong>en</strong><br />

och ny grafisk profil<br />

Arkitekt<strong>en</strong> utkom plan<strong>en</strong>ligt<br />

med sex nummer under det<br />

förs ta halvåret. Arkitekt<strong>en</strong>s<br />

redaktion påbörjade äv<strong>en</strong> under<br />

vår<strong>en</strong> ett arbete med <strong>en</strong> utveckling<br />

av tidning<strong>en</strong>s form och grafiska<br />

profil.<br />

En nyutgåva av ArkitektGuid<strong>en</strong>,<br />

Sveriges Arkitekters guide<br />

för köpare av arkitekttjänster,<br />

färdigställdes under vår<strong>en</strong> och<br />

trycktes i <strong>en</strong> upplaga om 10.000<br />

exemplar.<br />

Sveriges Arkitekters grafiska<br />

profil sågs över i samband med<br />

kansliets flytt till nya lokaler d<strong>en</strong><br />

1 juni 2009.<br />

Utbildnings- och forskningsfrågor<br />

Inför start<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> nya arkitektutbildning<strong>en</strong><br />

i Umeå<br />

ArkitektGuid<strong>en</strong> utkom i nyutgåva.<br />

besökte utbildnings- och forskningsutskottets<br />

ordförande<br />

Örjan Wikforss tillsammans<br />

med utbildningssekreterare<br />

Pehr Mikael Sällström och stud<strong>en</strong>thandläggare<br />

Therese Wallgr<strong>en</strong><br />

rektor Peter Kjaer i mars<br />

och fick <strong>en</strong> fyllig pres<strong>en</strong>tation av<br />

studieplanerna. Utskottet fann<br />

d<strong>en</strong> pedagogiska tank<strong>en</strong> bakom<br />

programmet intressant och<br />

inspirerande och tankarna kring<br />

rekrytering av lärarkompet<strong>en</strong>s<br />

ingav förtro<strong>en</strong>de. De önskade<br />

d<strong>en</strong> nya utbildning<strong>en</strong> all lycka<br />

inför start<strong>en</strong>.<br />

Under första halvåret 2009<br />

sammanställde utbildnings- och<br />

forskningsutskottet <strong>en</strong> rapport<br />

från Forskningsforum 2008 (<strong>som</strong><br />

sedan publiceras i slutet av <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>).<br />

Slutsats<strong>en</strong> är att det<br />

behövs <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam ar<strong>en</strong>a för<br />

att formulera forskningsbehov<strong>en</strong><br />

och sprida resultat<strong>en</strong> av det<br />

forsknings- och utvecklingsarbete<br />

<strong>som</strong> bedrivs. Styrels<strong>en</strong><br />

beslutade att med utgångs-punkt<br />

i rapport<strong>en</strong> inleda ett arbete med<br />

att i samverkan med högskolorna<br />

och nyckelaktörerna medverka<br />

till att formulera <strong>en</strong> nationell<br />

strategi för arkitektur- och planeringsforskning<br />

med arbetsnamnet<br />

”arkitektur- och planeringsforskning<br />

<strong>som</strong> innovationskraft<br />

för ett hållbart

samhällsbyggande”. Som <strong>en</strong><br />

konsekv<strong>en</strong>s av regering<strong>en</strong>s satsning<br />

på forskning och innovation<br />

för ett långsiktigt hållbart samhälle,<br />

finns det nu utrymme för<br />

initiativ. Det är angeläget att<br />

arkitektur- och planeringsforskning<strong>en</strong>s<br />

betydelse för att dessa<br />

satsningar ska bli framgångsrika<br />

uppmärksammas. Arkitektutbildningarna<br />

har därför med stöd<br />

av Sveriges Arkitekter startat ett<br />

samarbete i forskningsfrågor<br />

<strong>som</strong> de kal lar ”arkitekturakademin.se”<br />

<strong>som</strong> syftar till att samordna<br />

forskarutbildning inom<br />

arkitekturområdet och hålla i <strong>en</strong><br />

återkommande ämneskonfer<strong>en</strong>s<br />

för att stärka forskning<strong>en</strong>s teori<br />

och metod.<br />

Arkitektstud<strong>en</strong>terna<br />

Stud<strong>en</strong>tmedlemmarna i Sveriges<br />

Arkitekter fortsätter att vara<br />

<strong>en</strong>gagerade och driva verksamhet<strong>en</strong><br />

i ArkitektStud<strong>en</strong>terna<br />

framåt. Vid arbetsmarknads-,<br />

praktik- och egna uppdragsseminarier<br />

under vår<strong>en</strong> har förbundet<br />

haft kontakt med 700<br />

stud<strong>en</strong>tmedlemmar. Eftermiddags-<br />

och kvällskurserna på<br />

KTH, LTH och Chalmers under<br />

rubrik<strong>en</strong> ”Att sköta egna uppdrag”<br />

blev snabbt fullbokade.<br />

Vid ArkitektStud<strong>en</strong>ternas årsmöte<br />

i Helsingfors var de olika<br />

utbildningarnas kvalitet och<br />

strategier inför framtid<strong>en</strong> ett<br />

stort samtalsämne. Gruppdiskussioner<br />

vid årsmötet resulterade<br />

i <strong>en</strong> workshop i Göteborg<br />

i slutet av februari med<br />

titeln Framtid<strong>en</strong>s Arkitekter.<br />

Vid workshop<strong>en</strong> medverkade<br />

stud<strong>en</strong>trepres<strong>en</strong>tanter från alla<br />

de (då) åtta skolorna. Syftet var<br />

att bättre försöka förstå utbild-<br />

ningarnas upplägg och hur de<br />

förhåller sig till <strong>en</strong> föränderlig<br />

omvärld m<strong>en</strong> också att mötas,<br />

dela erfar<strong>en</strong>heter och stärka<br />

varandra. Ökad transpar<strong>en</strong>s hos<br />

skolorna och <strong>en</strong> mer samlad diskussion<br />

efterlystes. Erfar<strong>en</strong>heter<br />

från Framtid<strong>en</strong>s Arkitekter<br />

sammanställdes under vår<strong>en</strong> i<br />

<strong>en</strong> rapport med samma titel.<br />

Vid årsmötet togs äv<strong>en</strong> beslut<br />

om att för tredje året i rad närvara<br />

vid politikerveckan i<br />

Almedal<strong>en</strong>. Vår<strong>en</strong> ägnades åt förberedelser<br />

inför veckans seminarier,<br />

föreläsningar och mingel för<br />

att närmare utreda förhållandet<br />

mellan arkitektur och politik.<br />

Vid årsmötet valdes ny sty-<br />

Clara Eckerst<strong>en</strong>, ny ordförande i<br />

ArkitektStud<strong>en</strong>terna.<br />

relse/ledningsgrupp för ArkitektStud<strong>en</strong>terna,<br />

bestå<strong>en</strong>de<br />

av Clara Eckerst<strong>en</strong>, år 3 SLU<br />

Alnarp (ordförande), Daniel<br />

Peterson, år 2 Chalmers (vice<br />

ordförande), Sari Lindvall, år<br />

3 SLU Ultuna (sekreterare),<br />

Catrin St<strong>en</strong>gård, år 2 SLU<br />

Ultuna (kassör), Lisa Markström,<br />

år 3 Alnarp, Tobias Pherson,<br />

år 3 Alnarp, Kajsa Börjes-<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 arkitekt<strong>en</strong> / sveriges / 0? arkitekter / månad 200? informerar / vinjett / 75<br />

son, år 3 LTH, Victor Nyman, år<br />

2 LTH, Pontus Johansson, år 3<br />

HDK, Mariella Petersson, år 3<br />

Konstfack, Johannes Luchmun,<br />

år 2 Chalmers, Maria Bergvall,<br />

år 3 SLU Ultuna, Victor Väppling,<br />

år 3 SLU Ultuna, Andreas<br />

Björklund, år 3 BTH, Pontus<br />

Ljungberg, år 2 KTH och Erik<br />

Ingvert, år 3 KTH.<br />

Inkomstförsäkring<br />

Under vår<strong>en</strong> utarbetades ett<br />

förslag till införande av <strong>en</strong><br />

inkomstförsäkring för Sveriges<br />

Arkitekters medlemmar. Vid <strong>en</strong><br />

extra stämma i mitt<strong>en</strong> av juni<br />

fattades det formella beslutet att<br />

Sveriges Arkitekter ska införa<br />

<strong>en</strong> inkomstförsäkring för sina<br />

medlemmar. Försäkring<strong>en</strong> försäkrar,<br />

vid arbetslöshet och då<br />

ersättning från AEA utgår, 80<br />

proc<strong>en</strong>t av inkomst<strong>en</strong> upp till <strong>en</strong><br />

månadsinkomst av 50.000 kronor<br />

per månad.<br />

Försäkring<strong>en</strong>, <strong>som</strong> började<br />

gälla d<strong>en</strong> 1 oktober 2009, omfattar<br />

alla aktiva medlemmar (upp<br />

till 64 år) i förbundet <strong>som</strong> också<br />

är medlemmar i akademikernas<br />

a-kassa, AEA. Premi<strong>en</strong> till<br />

inkomstförsäkring<strong>en</strong> tas ut <strong>som</strong><br />

<strong>en</strong> förhöjd medlemsavgift till<br />

Sveriges Arkitekter. Fullbetalande<br />

medlemmar betalar 60<br />

kronor per månad till inkomstförsäkring<strong>en</strong>.<br />

Efter<strong>som</strong> AEA d<strong>en</strong><br />

1 juli 2009 sänkte avgift<strong>en</strong> med<br />

50 kronor per månad har Sveriges<br />

Arkitekters medlemmar fått<br />

ett väs<strong>en</strong>tligt bättre inkomstskydd<br />

vid arbetslöshet till i stort<br />

sett oförändrad kostnad.<br />

Medlemsutveckling<br />

Förbundet har fortsatt mycket<br />

hög repres<strong>en</strong>tativitet med 95<br />

proc<strong>en</strong>t av de yrkesverksamma<br />

arkitekterna och över 80 proc<strong>en</strong>t<br />

av landets arkitektstud<strong>en</strong>ter<br />

<strong>som</strong> medlemmar. Under<br />

vår<strong>en</strong> överfördes ett stort antal<br />

”överåriga” stud<strong>en</strong>tmedlemmar<br />

till aktivt medlemskap samtidigt<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> grupp stud<strong>en</strong>ter<br />

<strong>som</strong> inte lämnat uppgifter om<br />

sin medlemsstatus uteslöts ur<br />

förbundet.<br />

Personalförändringar på<br />

kansliet<br />

I maj gick Kerstin Persson, <strong>en</strong> av<br />

Arkitekt<strong>en</strong>s redaktörer, i p<strong>en</strong>sion<br />

efter drygt 20 år inom arkitektpress<strong>en</strong>.<br />

I juni anställdes Martin Livian<br />

<strong>som</strong> ny stud<strong>en</strong>thandläggare på<br />

Sveriges Arkitekter. Han ersatte<br />

Therese Wallgr<strong>en</strong> <strong>som</strong> återgick<br />

till sina landskapsarkitektstudier.<br />

Martin har <strong>en</strong> kandidatexam<strong>en</strong> i<br />

arkitektur från Chalmers.<br />

Försäljning av<br />

malmgård<strong>en</strong> och flytt<br />

till nya lokaler<br />

Under slutet av 2008 slutförde<br />

Sveriges Arkitekter försäljning<strong>en</strong><br />

av Wirwachs Malmgård<br />

och ombyggnad<strong>en</strong> av kansliets<br />

nya lokaler på Storgatan<br />

41 i Stockholm gick in i ett<br />

mer int<strong>en</strong>sivt skede. Plan<strong>en</strong>ligt<br />

kunde kansliet flytta in i de<br />

ombyggda lokalerna d<strong>en</strong> 1 juni.<br />

I de nya lokalerna, signerade<br />

Solweig Sörman, arkitekt SIR/<br />

MSA, disponerar Sveriges Arkitekter<br />

äv<strong>en</strong> kurs- och utbildningslokaler<br />

anpassade för d<strong>en</strong><br />

utbildnings- och seminarieverksamhet<br />

<strong>som</strong> förbundet bedriver.<br />

therese ahlén<br />

staffan car<strong>en</strong>holm

76 / vinjett sveriges / arkitekter arkitekt<strong>en</strong> / informerar 0? / månad 200? / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

Stärk din roll <strong>som</strong> arkitekt – anmäl dig till Sveriges<br />

arkitekters professionaliseringsprogram.<br />

1<br />

Steg 1 vänder sig till yngre arkitekter <strong>som</strong> är på väg in i<br />

roll<strong>en</strong> <strong>som</strong> handläggare.<br />

Steg 1 startar 4 februari 2010<br />

Kostnad: 16.700 kronor exklusive moms, inkluderar<br />

kurslitteratur och mål tider under seminariedagarna.<br />

Mer information och anmälan på www.arkitekt.se/steg1<br />

2<br />

Steg 2 vänder sig till arkitekter <strong>som</strong> är på väg in i eller<br />

redan har ett uppdragsansvar på arkitektkontor eller<br />

motsvarande.<br />

Steg 2 startar 11 februari 2010<br />

Kostnad: 20.900 kronor exklusive moms, inkluderar<br />

kurslitteratur och mål tider under seminariedagarna.<br />

Mer information och anmälan på www.arkitekt.se/steg2<br />

3<br />

Steg 3 är <strong>en</strong> kvalificerad ledarskapsutbildning <strong>som</strong><br />

vänder sig till arkitekter <strong>som</strong> är på väg in i eller redan<br />

arbetar i ledande roller.<br />

Steg 3 startar 25 mars 2010<br />

Kostnad: 38.000 kronor exklusive moms, inkluderar<br />

kurslitteratur och mål tider under seminariedagarna.<br />

Mer information och anmälan på www.arkitekt.se/steg3<br />

Nya regler för<br />

off<strong>en</strong>tlig upphandling<br />

remissvar<br />

I slutet av september överlämnade<br />

Sveriges Arkitekter sitt<br />

yttrande över Finansdepartem<strong>en</strong>tets<br />

promemoria Nya rättsmedel<br />

m.m. på upphandling<strong>som</strong>rådet<br />

(Ds 2009:30). I yttrandet<br />

konc<strong>en</strong>trerar förbundet<br />

sina synpunkter på de regler<br />

<strong>som</strong> föreslås gällande upphandlingar<br />

<strong>som</strong> inte omfattas av EGdirektiv<strong>en</strong>,<br />

särskilt de i LOU<br />

föreslagna reglerna gällande<br />

direktupphandlingar.<br />

Utgångspunkt<strong>en</strong> för Sveriges<br />

Arkitekters yttrande är att<br />

det är <strong>en</strong> kvalificerad uppgift<br />

att upphandla arkitekttjänster.<br />

Det gäller att välja d<strong>en</strong> utförare<br />

<strong>som</strong> kan bedömas ha de bästa<br />

förutsättningarna för att åstadkomma<br />

önskat resultat. Ordet<br />

bedöma måste betonas, då det<br />

har <strong>en</strong> helt annan innebörd än<br />

ordet beräkna.<br />

I alltför många off<strong>en</strong>tliga upphandlingar<br />

används olika beräkningsmodeller<br />

baserade på kalkylering<br />

och poängsättning när<br />

det istället måste handla om<br />

bedömningar. Vem <strong>som</strong> är bäst<br />

leverantör av <strong>en</strong> kreativ tjänst<br />

med stort kunskapsinnehåll kan<br />

inte kalkyleras fram. Kunskap,<br />

kompet<strong>en</strong>s, kreativitet, problemlösningsförmåga<br />

och samarbetsförmåga<br />

ska avvägas mot<br />

pris för d<strong>en</strong> efterfrågade tjänst<strong>en</strong>.<br />

Regelmässigt bör därför<br />

off<strong>en</strong>tlig upphandling av arkitekttjänster<br />

ske utifrån kriterier<br />

<strong>som</strong> sammantaget bedömda kan<br />

ge d<strong>en</strong> totalt sett ekonomiskt<br />

mest fördelaktiga lösning<strong>en</strong>.<br />

Beloppsgränser för direktupphandling<br />

Utredning<strong>en</strong> föreslår att det i<br />

LOU införs fasta beloppsgränser<br />

för direktupphandling. Sveriges<br />

Arkitekter välkomnar detta<br />

förslag, m<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar att d<strong>en</strong> föreslagnadirektupphandlingsgräns<strong>en</strong><br />

(286.000 kronor) är alldeles<br />

för låg och istället borde ligga på<br />

samma nivå <strong>som</strong> föreslås för försörjningssektorn,<br />

det vill säga<br />

573.000 kronor. Det saknas skäl<br />

att skilja beloppsgränserna <strong>en</strong>ligt<br />

LOU och LUF (försörjningssektorn)<br />

åt. Sveriges Arkitekter<br />

noterar också att såväl Sveriges<br />

Kommuner och Landsting<br />

(SKL) <strong>som</strong> Byggherrarna har<br />

samma uppfattning, vilket innebär<br />

att de tongivande beställarna<br />

av arkitekttjänster delar Sveriges<br />

Arkitekters syn på hur gräns för<br />

direktupphandling bör sättas.<br />

Inköpsc<strong>en</strong>traler<br />

I promemorian föreslås att<br />

det i LOU tas in bestämmelser<br />

<strong>som</strong> gör det möjligt att vid<br />

off<strong>en</strong>tlig upphandling använda<br />

inköpsc<strong>en</strong>traler. Dessa förutsätts<br />

kunna g<strong>en</strong>omföra upphandlingar<br />

av varor och tjänster<br />

<strong>som</strong> är avsedda för andra upphandlande<br />

myndigheter eller<br />

ingå ramavtal för dessas räkning.<br />

Sveriges Arkitekter avstyrker<br />

förslaget då dessa innebär<br />

att avståndet mellan d<strong>en</strong>

eg<strong>en</strong>tliga köpar<strong>en</strong> – nyttjar<strong>en</strong><br />

av leverantör<strong>en</strong>s tjänst – och<br />

leverantör<strong>en</strong> ökar. Att all upphandling,<br />

till exempel i <strong>en</strong> kommun,<br />

läggs i <strong>en</strong> c<strong>en</strong>traliserad<br />

upphandlingsfunktion medför<br />

risk för att upphandlingar i<br />

allt större utsträckning g<strong>en</strong>omförs<br />

av andra än av dem <strong>som</strong> har<br />

sak- eller fackkunskaper om<br />

föremålet för upphandling<strong>en</strong>.<br />

Som leverantör kan man bli helt<br />

bero<strong>en</strong>de av att verklig<strong>en</strong> bli<br />

upphandlad av d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da kund<br />

<strong>som</strong> finns inom ett visst område.<br />

Frågan bör utredas vidare och<br />

<strong>en</strong> ord<strong>en</strong>tlig marknads- och<br />

konsekv<strong>en</strong>sanalys göras innan<br />

frågan om införande av inköpsc<strong>en</strong>traler<br />

aktualiseras.<br />

loU<br />

Ramavtal<br />

Sveriges Arkitekter anser att<br />

reglering<strong>en</strong> av ramavtalsupphandlingar<br />

har medfört <strong>en</strong> svårartad<br />

upphandlingsbyråkrati.<br />

Förbundet anser det obegripligt<br />

att man lagstiftningsmässigt<br />

i Sverige gått längre än vad EGs<br />

regelverk stipulerar och infört<br />

byråkratiserande regler äv<strong>en</strong> vid<br />

upphandling under tröskelvärd<strong>en</strong>a.<br />

Både upphandlande myndigheter<br />

och leverantörer tycker<br />

att nu gällande är regler <strong>som</strong> nu<br />

gäller är ohållbara.<br />

Sveriges Arkitekter påminner<br />

om att ramavtalsupphandlingar<br />

inom arkitektområdet sker med<br />

utgångspunkt i <strong>en</strong> bedömning,<br />

eller ett antagande, om vilk<strong>en</strong><br />

sorts uppdrag man avser upphandla<br />

för under ramavtalets<br />

giltighetstid. Vilka uppdrag <strong>som</strong><br />

ska utföras och under vilka förutsättningar<br />

de ska upphandlas<br />

kan aldrig preciseras i själva<br />

ramavtalsupphandling<strong>en</strong>, <strong>som</strong><br />

i stället helt och fullt bygger på<br />

förväntan.<br />

Detta innebär i sin tur att de<br />

affärsmässiga villkor<strong>en</strong> aldrig<br />

fullt ut kan specificeras i själva<br />

ramavtalsupphandling<strong>en</strong> av det<br />

<strong>en</strong>kla skälet att man inte vet<br />

exakt vilka projekt <strong>som</strong> kommer<br />

att g<strong>en</strong>omföras. Som regelverket<br />

nu är leder detta obönhörlig<strong>en</strong><br />

till förnyad konkurr<strong>en</strong>sutsättning<br />

så fort upphandling ska<br />

göras under ramavtalet. D<strong>en</strong>na<br />

svällande upphandlingsbyråkrati<br />

önskar sig ing<strong>en</strong>, vare sig<br />

upphandlare eller leverantörer.<br />

Reglerna om rangordning av<br />

leverantörer under ramavtalet<br />

har vidare medfört att småföretag<br />

fått allt svårare att göra<br />

sig gällande vid ramavtalsupphandlingar.<br />

I många fall väljs de<br />

mind re företag<strong>en</strong> bort till förmån<br />

för de större företag<strong>en</strong>.<br />

Regelverket har de facto kommit<br />

att innebära <strong>en</strong> småföretagsdiskriminering,<br />

vilket Sveriges<br />

Arkitekter finner helt oacceptabelt.<br />

Sveriges Arkitekters hela yttrande<br />

kan läsas på www.arkitekt.se/remisser.<br />

arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009 arkitekt<strong>en</strong> / sveriges / 0? arkitekter / månad 200? informerar / vinjett / 77<br />

stUd<strong>en</strong>tspalt<strong>en</strong><br />

Räkna med<br />

miljöpåverkan<br />

sydsv<strong>en</strong>skan 23/9: ”Vem ska betala<br />

för jordklotets överlevnad?” lyder förstasidesrubrik<strong>en</strong>.<br />

Att människan har lyckats överleva<br />

på jord<strong>en</strong> i tre miljoner år, och idag kan<br />

kalla sig ”d<strong>en</strong> överlägsna ras<strong>en</strong>” är ing<strong>en</strong> hemlighet. Darwin<br />

skrev om det redan 1859. Det handlar förstås om vår fantastiska<br />

förmåga att anpassa oss.<br />

Detta är på samma gång det sorgliga: för när människan<br />

har blivit så maktfullkomlig att hon g<strong>en</strong>om sina handlingar<br />

rubbar hela kosmos, får begreppet anpassning <strong>en</strong> helt annan<br />

klangfärg. Att acklimatisera sig handlar inte längre om att<br />

rätta sig efter natur<strong>en</strong>s lagar; det innebär snarare godkännandet<br />

av d<strong>en</strong> värld <strong>som</strong> idag är människans verk. När isarna<br />

smälter och havsnivån stiger är det inte svårt att räkna ut att<br />

<strong>en</strong> sådan hållning kan få förödande konsekv<strong>en</strong>ser.<br />

Enda sättet att vända tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam<br />

insats. Att utbud avgörs av efterfrågan fick vi lära oss redan<br />

i grundskolan: sålunda fungerar det inte att <strong>som</strong> privatperson<br />

fortsätta ta flyget bara för att det utgör det för plånbok<strong>en</strong><br />

minst kostsamma alternativet. Tar vi inte tydligt ställning<br />

kommer miljövänligare färdmedel aldrig bli vare sig billigare,<br />

effektivare eller vanligare. Vi måste helt <strong>en</strong>kelt splitta<br />

på notan för jordklotet om vi ska kunna betala för dess (och<br />

för all del vår eg<strong>en</strong>) överlevnad.<br />

Lik<strong>som</strong> klimatforskarna bär sitt ansvar att göra korrekta<br />

bedömningar, har vi arkitekter och planerare vårt. När jag<br />

häromveckan satt på ritsal och gestaltade ett LSS-bo<strong>en</strong>de<br />

tänkte jag förstås mycket på tillgänglighetsaspekt<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> att<br />

d<strong>en</strong> i mina ögon rullstolsvänliga asfalt<strong>en</strong> framställs av råolja,<br />

<strong>en</strong> ändlig resurs, reflekterade jag dessvärre inte över alls.<br />

Eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> borde det vara <strong>en</strong> självklarhet att varje stud<strong>en</strong>t<br />

får lära sig att lika viktigt <strong>som</strong> det är att göra <strong>en</strong> kostnadskalkyl<br />

för att säkerställa att budget<strong>en</strong> går ihop, lika viktigt är det<br />

att räkna på miljöpåverkan.<br />

För att rikta <strong>en</strong> känga inte bara mot mig själv och ev<strong>en</strong>tuella<br />

föreläsare <strong>som</strong> känner sig träffade, utan mot hela Alnarp:<br />

på detta universitet ”<strong>som</strong> utvecklar kunskap<strong>en</strong> om våra biologiska<br />

naturresurser” (www.slu.se) har man inte <strong>en</strong>s infört<br />

något så basalt <strong>som</strong> källsortering.<br />

Ovanstå<strong>en</strong>de exempel till trots har människan lyckligtvis<br />

begåvats med <strong>en</strong> stor nyfik<strong>en</strong>het, påhittighet, och förmåga<br />

att lösa problem. När industridesigner J<strong>en</strong>ny Nordberg och<br />

Petra Lilja gör tvål av återvunn<strong>en</strong> falafelolja och tillverkar<br />

parkettgolv av utslitna bildäck blir jag glad. De visar att det<br />

finns alternativ, och <strong>som</strong> stud<strong>en</strong>ter på kreativa utbildningar<br />

är detta vår viktigaste uppgift.<br />

kalle magnér<br />

alnarp årskurs 3

78 / kasperhistoria / arkitekt<strong>en</strong> / 10 / oktober 2009<br />

1988<br />

arkitekt<strong>en</strong> listar<br />

kasper salin-pristagare g<strong>en</strong>om År<strong>en</strong>.<br />

wingårdhs arkitekter har skrivit in sig i Kasper<br />

Salin-histori<strong>en</strong>. Fem vinster hittills är fler än<br />

något annat kontor har lyckats med.<br />

När Öijareds Executive Country Club belönades<br />

med priset 1988 var det ett överraskande val till <strong>en</strong><br />

okänd arkitekt.<br />

Gert Wingårdh hade presterat <strong>en</strong> nedgrävd byggnad<br />

<strong>som</strong> hade mark<strong>en</strong> <strong>som</strong> tak.<br />

Det var <strong>en</strong> byggnadstyp <strong>som</strong> inte var vanlig då. Lika<br />

mycket landskap <strong>som</strong> byggnad. Äv<strong>en</strong> i <strong>en</strong> internationell<br />

jämförelse var Gert Wingårdh tidigt ut. Först i<br />

mitt<strong>en</strong> på 90-talet, när Snøhetta och andra kontor dök<br />

upp, blev byggnadstyp<strong>en</strong> vida använd.<br />

Juryn satte Öijareds Executive Country Club i samband<br />

med d<strong>en</strong> högkonjunktur <strong>som</strong> rådde. Många<br />

exklusiva byggnader hade sett dag<strong>en</strong>s ljus i mitt<strong>en</strong> på<br />

80-talet. Det var yuppie-era. Möjlig<strong>en</strong> kände sig juryn<br />

lättad av att Wingårdhs klubbhus inte bara var till för<br />

kostymfolket, utan också fungerade <strong>som</strong> <strong>en</strong> allmän<br />

lokal för alla golf<strong>en</strong>tusiaster. Förutom konfer<strong>en</strong>sutrymm<strong>en</strong><br />

rymde också klubbhuset restaurang, klubblokaler,<br />

pool och utrymm<strong>en</strong> för friskvård.<br />

Det var ett klubbhus i <strong>en</strong> demokratisk anda. En stimulerande<br />

miljö för rekreation i vacker natur, kunde<br />

juryn konstatera. De såg också att arkitektur<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />

sådan var utöver det gängse i g<strong>en</strong>r<strong>en</strong>. De m<strong>en</strong>ade att<br />

d<strong>en</strong> skilde sig från andra anläggningar g<strong>en</strong>om att vara<br />

spirituell snarare än full av ytliga effekter.<br />

”D<strong>en</strong> oregelbundna planform<strong>en</strong>, st<strong>en</strong>materialet<br />

och takform<strong>en</strong> har välkända förebilder, <strong>som</strong> dock<br />

utvecklas på ett konstnärligt och självständigt sätt.”<br />

Klubbhuset är <strong>en</strong> del av ett stort golfc<strong>en</strong>trum med<br />

tre 18-hålsbanor och <strong>en</strong> 9-hålsbana. Målsättning<strong>en</strong><br />

med projektet var att ”bygga i samklang med natur<strong>en</strong>”,<br />

skrev Gert Wingårdh själv (Arkitektur 3/1988).<br />

Till konstruktion<strong>en</strong> är klubbhuset <strong>en</strong> betongbyggnad.<br />

Lägg till det glaspartier i trä och det kan tyckas<br />

pristagare 1988:<br />

Öijared Executive<br />

Country Club.<br />

Arkitekt: Wingårdhs.<br />

Byggherre: Öijareds Executive<br />

Country Club.<br />

Juryn bestod av Clas Dreijer,<br />

Christer Hagman, Göran Månsson<br />

och Rodel Stintzing.<br />

nästa nUmmer av arkitekt<strong>en</strong><br />

vara ett klassiskt s<strong>en</strong>modernistiskt verk. Om d<strong>en</strong> inte<br />

låg under mark.<br />

Utslagshålet ligger uppe på taket. Det man ser på<br />

håll av huset är <strong>en</strong> utdrag<strong>en</strong> glaskil. Gert Wingårdh<br />

liknade själv fasad<strong>en</strong> med <strong>en</strong> förkastningsspricka i<br />

kull<strong>en</strong>.<br />

Klubbhusets utbredning följer kull<strong>en</strong>s utbredning.<br />

Interiört är d<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong> ett <strong>en</strong>da rum avdelat med<br />

ett sammanhållande böljande tak. Rumm<strong>en</strong> bildar <strong>en</strong><br />

trappande rörelse och ligger på sex olika nivåer. Röd<br />

kalkst<strong>en</strong> är ett bärande inslag. Mestadels med grova<br />

klovytor. M<strong>en</strong> ju längre in och högre upp, desto finare<br />

är bearbetning<strong>en</strong>.<br />

tomas lauri<br />

kommer d<strong>en</strong> 19 november. Då får du veta vilka <strong>som</strong> blivit nominerade till årets arkitekturpriser och vi tar<br />

ett extra snack med juryn för kasper salin-priset. Intervju blir det också med landskapsarkitekt<strong>en</strong> stig l<br />

andersson, <strong>som</strong> sitter i juryn för d<strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de tävling<strong>en</strong> om <strong>en</strong> ny begravningsplats på Järvafältet. Och<br />

så får du träffa stylt, kontoret <strong>som</strong> vågar mysa till det i höstmörkret. Dessutom, <strong>som</strong> vanligt, de viktigaste<br />

nyheterna, mest spännande ev<strong>en</strong>emang<strong>en</strong> och hetaste debatterna. Håll ut!<br />

foto: stefan hallberg

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!