03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter
03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter
03 BoNjoUR pARIs - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>03</strong><br />
<strong>BoNjoUR</strong> <strong>pARIs</strong><br />
FRANSk FRAMgåNg FöR MiA Hägg<br />
högA vågoR I göTEBoRg<br />
STADSDEBATTEN BöLjAR viDARE<br />
KAlIfoRNIEN vIsAR vägEN<br />
SToRA pARkER LyFTER FöRoRTEN<br />
mars 2008<br />
ARKITEKTEN<br />
UpphANdlINgsdjUNgEl<br />
Beskeden kan inte göras tydligare<br />
än så här. Saneringen måste<br />
börja någonstans och någon<br />
gång. Du har som arkitekt, oberoende<br />
av om du är beställarföreträdare<br />
eller leverantör, också<br />
ett personligt ansvar för att<br />
delta i städning och uppröjning i<br />
upphandlingsdjungeln. Ta det!<br />
LEDAREN SiD 78<br />
TäNK på mäNNIsKAN<br />
Men faktum är att den genomsnittliga<br />
tiden för äldreboendet<br />
är sex månader. Det handlar<br />
alltså om slutfasen av ett långt<br />
liv. Så borde vi inte fokusera mer<br />
på människan det handlar om,<br />
låta oss påverkas och ge valmöjligheter?<br />
DEBATT SiD 56
Arkitekten <strong>03</strong>/08<br />
OMSLAGET: Mia Hägg, arkitekt med<br />
eget kontor i Paris. Foto: Julia Svensson<br />
Läs mer på sidan 32<br />
Arkitekten<br />
Medlemstidning för <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
ISSN <strong>03</strong>47-058X Medlem i<br />
Adress<br />
Ansgariegatan 5<br />
Box 9225, 102 73 Stockholm<br />
Telefon 08-5055 7700<br />
Telefax 08-5055 7705<br />
E-post: kansli@arkitekt.se<br />
Webb: www.arkitekt.se<br />
redAktion<br />
08-5055 7700, arkitekten@arkitekt.se<br />
Per Lander (ansv utgivare) per.lander@arkitekt.se<br />
nina Gunne nina.gunne@arkitekt.se<br />
kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se<br />
elisabet näslund elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
tomas Lauri tomas.lauri@arkitekt.se<br />
ina Flygare ina.flygare@arkitekt.se<br />
Annika Jensfelt (tjl)<br />
PUBLiCerinGsPoLiCy<br />
Åsikter som framförs i signerade artiklar står för<br />
författaren. Redaktionen tar inte ansvar för insänt ej<br />
beställt material. Allt redaktionellt material i Arkitekten<br />
publiceras på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se.<br />
Medarbetare som inte accepterar detta måste<br />
meddela förbehåll. I princip publiceras inget material<br />
med sådant förbehåll.<br />
AnnonsPriser 2008<br />
Fullständig annonsprislista finns på www.arkitekten.se.<br />
Produktannonser, exempel:<br />
1/1-sida 25.800 kr<br />
Platsannonser , exempel (tryckfärdigt material):<br />
1/1-sida 13.500 kr<br />
1/2-sida 9.000 kr<br />
1/4-sida 6.000 kr<br />
1/8-sida 4.000 kr<br />
Moms och reklamskatt tillkommer ej.<br />
Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt på<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s webbplats www.arkitekt.se. Annonsering<br />
enbart på webben kostar 3.500 kr + moms.<br />
Väl godkänd, på gränsen till mvg. Så tolkar jag resultatet av<br />
den läsarundersökning som Arkitekten genomfört bland 600<br />
slumpvis utvalda medlemmar.<br />
Det är den tredje i raden av läsarenkäter. Och resultatet är<br />
fortsatt mycket gott, snäppet bättre än tidigare år.<br />
Var femte medlem – fler än tidigare – ger tidningen<br />
helhetsbetyget mycket bra. Det är dubbelt så många som de<br />
som tycker att den är ganska dålig. Väl<br />
Väl godkänd, på<br />
gränsen till mvg.<br />
godkänd, med andra ord.<br />
Men det är hur mycket medlemmarna<br />
läser som imponerar mest och som<br />
motiverar att betyget gränsar till mvg.<br />
Nästan två tredjedelar läser hälften eller mer i Arkitekten.<br />
Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare undersökningars<br />
redan höga värden.<br />
Trots höga betyg kan vi inte slå oss till ro. Många har lämnat<br />
synpunkter på sådant man vill ändra på eller se mer av i<br />
Arkitekten. Många fler än vi föreställt oss har också anmält<br />
sitt intresse för att vara med i en läsarpanel. Också det ett<br />
betyg så gott som något – det visar att medlemmarna tycker<br />
att tidningen är viktig.<br />
Vill du också vara med i en läsarpanel kan du anmäla ditt<br />
intresse till arkitekten@arkitekt.se.<br />
AnnonsBokninG<br />
Margareta Karlsson, 08-50 55 77 00<br />
margareta.karlsson@arkitekt.se<br />
Eller på www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera<br />
PrenUmerAtion<br />
Helår 450 kr + moms<br />
UPPLAGA<br />
TS-upplaga 2006: 10.500<br />
tryCk<br />
Intellecta Tryckindustri, Solna 2008.<br />
UtGivninGsPLAn<br />
Annons- och<br />
Nummer manusstopp Utgivningsdatum<br />
4/2008 28/3 17/4<br />
5/2008 22/4 15/5<br />
6–7/2008 23/5 13/6<br />
8/2008 * 8/8 28/8<br />
9/2008 5/9 25/9<br />
10/2008 3/10 23/10<br />
* Inklusive Årsbok
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Sverige redo för<br />
stora parker?<br />
Flygbas blir gigantisk<br />
oas i Kalifornien. Sid 42<br />
”De är inte intresserade<br />
av arkitektur, är<br />
inte intresserade av<br />
att betala för något<br />
speciellt, är inte<br />
tillräckligt djärva.”<br />
Susanna Haby Sid 16<br />
Passivhus på stockholmska.<br />
Brunnberg & Forshed ritar stadsvillor<br />
i Bromma. Sid 10<br />
Arkitekt i hetluften<br />
…är Sara Grahn,<br />
arkitekt på White och<br />
nybliven professor i<br />
hållbar gestaltning, en<br />
utveckling av ämnet<br />
husbyggnad, på arkitekturskolan<br />
KTH.<br />
Hur vill du utveckla<br />
ämnet?<br />
– <strong>Arkitekter</strong> behöver kunna ta egna<br />
initiativ till hållbart byggande. Då krävs<br />
mer kunskap både för att kunna se till<br />
helheten och för att föreslå tekniska<br />
lösningar. Jag vill väcka frågorna tidigt<br />
under utbildningen och visa på tekniska<br />
Han planerar för<br />
demokrati i Kosovo.<br />
Daniel Andersson från<br />
Strängnäs jobbar för FN<br />
i Pristina. Sid 4<br />
lösningar. Passivhusen är en god ambition,<br />
det är en självklar grund att stå på. Andra<br />
förebilder måste vi börja skapa nu.<br />
Vad betyder begreppet hållbar gestaltning<br />
för dig?<br />
– Hållbarhet bör vara en integrerad del<br />
av arkitekturen, inte något man lägger till.<br />
Tekniska lösningar och grundläggande arkitektoniska<br />
värden är ingen motsättning.<br />
Hållbar arkitektur behöver inte ha ett särskilt<br />
arkitektoniskt uttryck, men kanske<br />
kommer ett sådant att utvecklas. De som<br />
satsar på att sänka energikostnader och<br />
på att välja hållbara material vill gärna<br />
visa det. Det blir en fråga om branding.<br />
Foto: Rudina Qerimi<br />
Mer i detta nuMMer<br />
8 nyheter: Fler läser mer i<br />
Arkitekten. Högsta markpris<br />
slår ut andra kriterier. Odell<br />
utreder byggbranschen.<br />
16 Debattens vågor går höga i<br />
Göteborg.<br />
24 Gästskribent Erik Berg: På<br />
Älvfronten intet nytt.<br />
28 Adieu Tristesse!<br />
36 Sett, läst, hört:<br />
<strong>Arkitekter</strong> utan gränser. Råd<br />
om buller hjälp i gråzoner.<br />
I våra drömmars stad. Nu<br />
är det vischan som gäller.<br />
Konstakademin prisar Nod.<br />
Nödvändigt ont får form.<br />
50 Nomader no more.<br />
54 debatt: Miljonprogrammet.<br />
Memento för arkitekter.<br />
Du gamla du fria? Kritik av<br />
programmet i Hudiksvall.<br />
Bygglov på delegation?<br />
74 <strong>Sveriges</strong> arkitekter<br />
informerar: Nya diplomerade<br />
i proffsprogrammet.<br />
Förhandlingsinfo. Dags att<br />
nominera!<br />
78 Ledare: Nej till parallell-<br />
slalom.<br />
72 Kasperhistoria: 1969: kv<br />
Barberaren, Sandviken.<br />
Vad vill du betona i ämnet?<br />
– Hållbarhet har både en ekologisk,<br />
ekonomisk och social aspekt. På Arkitekturskolan<br />
får de tekniska, ekologiska<br />
lösningarna givetvis stor betydelse. Men<br />
det är också viktigt att se till byggnadens<br />
livslängd och generalitet, att den håller för<br />
olika typer av användning.<br />
Vilken är den viktigaste utmaningen för<br />
arkitekter i framtiden?<br />
– Att bli medvetna om vad det är man<br />
gör och vad det får för konsekvenser. Vi<br />
ska kunna uppfylla våra drömmar och<br />
visioner idag utan att tära på framtiden.<br />
Nina Gunne
Kaos och eufori<br />
Daniel Andersson på balkongen utanför sin arbetsplats, UN Habitats centrala kontor i Kosovo,<br />
med utsikt över centrala Pristina. Staden har fördubblat sin befolkning på tio år.<br />
ARKITEKTEN mars 2008
i fritt Kosovo<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Foto: Natalie Mitchell<br />
Den svenske arkitekten Daniel Andersson arbetar i Kosovo,<br />
som just förklarat sig självständigt. Han hjälper till att bygga<br />
demokrati – med fysisk planering som verktyg.<br />
Text: Kerstin Persson<br />
Kosovo är på väg från kommunism till<br />
marknadsekonomi och från konflikt till ett<br />
fungerande samhälle. Landet är fattigt och det<br />
råder anarki i stadsbyggandet, säger Daniel<br />
Andersson.<br />
Han är tjänstledig från jobbet som planerare<br />
i Strängnäs kommun och har arbetat ett halvår<br />
i Kosovo. Han beskriver stämningen efter självständighetsförklaringen<br />
som euforisk – bland<br />
de 90 procent av befolkningen som är kosovoalbaner.<br />
Serberna i norr är mindre glada.<br />
– Men de som bor i enklaver eller är integrerade<br />
är mer jämnmodiga och hoppas på en<br />
normal vardag.<br />
Självständigheten påverkar inte hans arbete<br />
direkt. Det gjorde däremot valen före jul som<br />
ledde till byte av borgmästare och chefer. Men<br />
för hans FN-kollegor i den delade staden Mitrovica<br />
är det osäkert hur arbetet ska fortsätta.<br />
– Albanerna har skrivit en egen översiktsplan<br />
utan att ta med den norra, serbiska befolkningen<br />
i processen och motsättningarna är ganska<br />
stora, berättar han.<br />
Daniel Andersson har en så kallad JPOtjänst<br />
inom FN. Han arbetar inom Municipal<br />
Spatial Planning Support Programme, MuSPP,<br />
som sponsras av Sida och genomförs av UN-<br />
Habitat. Han är ende svensk bland utländska<br />
experter från tio länder.<br />
– Vi samarbetar med sex kommuner, det vill<br />
säga de sex största städerna, utom Pristina där<br />
det finns ett centralt kontor där jag arbetar.<br />
Sedan konflikten 1998–99, då städerna Peja/<br />
Pec och Gjakova/Djakovica till stor del förstördes,<br />
har Kosovo genomgått en kraftig och<br />
okontrollerad urbanisering. Det har varit en<br />
dubbel rörelse, från landsbygden till småstäder<br />
och från småstäder till Pristina, som fördubblat<br />
sin befolkning det senaste decenniet.<br />
– Anarkin visar sig till exempel i att man i<br />
Pristina bygger tiovåningshus utan bygglov och<br />
utan hänsyn till detaljplanen, berättar Daniel<br />
Andersson. Man bryr sig inte om vägar och<br />
vatten och avlopp. Om det överhuvudtaget<br />
finns trottoarer är de ofta trasiga, smutsiga och<br />
belamrade med bilar så att folk måste gå mitt i<br />
gatan. Dieselångor från gamla bussar och bilar,<br />
rök från vedeldade spisar och doften av brunkolsverket<br />
utanför Pristina gör luften dålig.<br />
– Längs landsvägarna dyker det ständigt upp<br />
nya bensinstationer, bilskrotar, motell, shoppingcentra.<br />
De förstör det landskap som annars<br />
hade varit fint att resa genom.<br />
Det är denna bild Daniel Andersson och<br />
hans kollegor vill hjälpa till att ändra.<br />
Lokala team, som består av en utländsk och<br />
en lokal expert, arbetar ihop med kommunens<br />
planerare och andra tjänstemän och politiker.<br />
Det handlar om att få saker att hända och att<br />
bygga den lokala kompetensen genom ”learning<br />
by doing”.<br />
Arbetet hittills har gällt att utveckla motsvarigheten<br />
till svenska översiktsplaner och<br />
fördjupade översiktsplaner men eftersom planering<br />
är så långsiktigt och abstrakt har teamen<br />
kompletterat det med små demonstrations- och<br />
pilotprojekt. Det har handlat ganska mycket<br />
om stadsmiljö och urban design.<br />
– Till exempel att tillgänglighetsanpassa<br />
övergångsställen och offentliga byggnader, att<br />
rusta upp parker och skapa trafiksäkra miljöer<br />
kring skolor. Även den idé- och designtävling<br />
som ligger på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s hemsida är<br />
ett demoprojekt.<br />
Nästa steg är att införliva översiktsplanerna<br />
genom att ta fram detaljplaner och olika tematiska<br />
planer. Om en kommun gör ett kulturmiljöprogram<br />
kan en annan göra en grönplan eller<br />
en transportstrategi. Så kan de lära av varandra.<br />
Visionsworkshops är också en vikig komponent<br />
i arbetet.<br />
Enligt Daniel Andersson är arbetet med civilsamhället<br />
minst lika viktigt som arbetet med<br />
tjänstemännen om planeringen ska bli hållbar.<br />
>>>
– Tanken är att vanliga människor ska inse<br />
att de har rätt att höras och bli hörda samtidigt<br />
som proffsen inser att medborgarnas medverkan<br />
kan ge ett bättre slutresultat och inte bara<br />
merarbete. Ibland känns det som att vi snarare<br />
bygger demokrati med fysisk planering som<br />
medel än tvärtom, säger han.<br />
Arbetet handlar inte rakt av om att exportera<br />
svenska modeller för fysisk planering.<br />
– Den värdegrund vi saluför är både Sidas<br />
och UN-Habitats, men mycket av tänket<br />
kommer ju från Nordvästeuropa. Vi tjatar om<br />
jämställdhet och minoriteters rättigheter och<br />
försöker flytta upp kollektivtrafik och cykling<br />
på agendorna. Bilen har hög status här medan<br />
tåg ses som mossigt och bakåtsträvande. Men<br />
det finns bra förutsättningar för tåg och vi märker<br />
en ny inställning.<br />
– I Ferizaj/Urosevac ville kommunen flytta<br />
ut järnvägen utanför staden eftersom den är ett<br />
stort stadsmiljö- och säkerhetsproblem, men nu<br />
är man inne på ett resecentrum mitt i stan där<br />
det ska vara enkelt att byta från buss till tåg så<br />
att det kollektiva resandet underlättas. Precis<br />
som hemma försöker vi få till en kompakt stadstillväxt.<br />
Här växer dessutom städerna naturligt<br />
på ett väldigt kompakt sätt, på gott och ont.<br />
Daniel Andersson noterar att stadsmiljö är<br />
Stadslivet i Pristina innebär bilar på trottoarerna och fotgängare mitt i gatan. Vägar, vatten och avlopp bryr sig ingen om.<br />
viktigt för många och folk lider av att se sina<br />
städer snabbt förstöras.<br />
– Man vill kunna gå ut på stan utan att bli<br />
påkörd eller smutsig. Grundläggande infrastruktur<br />
och tillgång på el och vatten utan<br />
dagliga avbrott ligger högst upp på önskelistan.<br />
Det är inget vi kan ge dem, men planeringen<br />
kan underlätta att hitta lösningar.<br />
Finns det arkitekt- och planerarutbildning i<br />
Kosovo?<br />
– Ja, de flesta av våra lokalanställda kollegor<br />
har en bachelor i arkitektur. Det finns numera<br />
en master också, som några har gått.<br />
Kosovo är litet och fattigt, den svarta ekonomin<br />
står för hälften av BNP och det pågår<br />
omfattande knark- och människohandel. Vad<br />
tror du om framtiden för Kosovo?<br />
– Landet har tillgångar, exempelvis fantastiska<br />
bergsområden för friluftsliv och turism<br />
och en ung befolkning. Dessutom upplever jag<br />
kosovarerna som företagsamma, inte minst<br />
byggverksamheten är ett tecken på det. Stödet<br />
utifrån kommer att fortsätta länge, både<br />
ekonomiskt och för att bekämpa organiserad<br />
brottslighet och korruption. Det kommer att bli<br />
bättre. Frågan är bara om det går tillräckligt<br />
snabbt så att ett ökat välstånd kan överbrygga<br />
de etniska motsättningarna. n<br />
KoSoVo<br />
Invånarantal: cirka 2,17 miljoner<br />
(uppskattning 2006).<br />
Huvudort: Pristina, omkring<br />
300.000–500.000 invånare.<br />
Yta: Knappt 11.000 kvm (ungefär<br />
som Skåne)<br />
Invånare per kvkm: Knappt 200<br />
(uppskattning 2006)<br />
Folkgrupper: Omkring 88 procent<br />
albaner, sju procent serber,<br />
tre procent muslimska slaver,<br />
två procent romer och en procent<br />
turkar.<br />
Foto: Rudina Qerimi<br />
ARKITEKTEN mars 2008
ARKITEKTEN mars 2008
nyHeter<br />
Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />
elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
➤ Professorer ska förnya KtH<br />
Arkitekturskolan<br />
i Stockholm har<br />
fått två nya professorer.<br />
Förutom<br />
Sara Grahn (se<br />
sid 3) blir Anders<br />
Wilhelmson professor<br />
i Arkitektur<br />
med inriktning på<br />
gestaltningspro-<br />
Anders Wilhelmson, nyutnämnd<br />
professor på Arkitekturskolan på<br />
KTH.<br />
cessen. En professor ska också tillsättas inom avancerad<br />
gestaltning men där är förhandlingarna ännu inte<br />
klara. Ytterligare ett antal gästprofessorer kan också<br />
komma att tillsättas.<br />
– När alla namn är klara ska vi sätta oss tillsammans<br />
och diskutera gränsdragningar och inriktning på<br />
olika studios, säger Anders Wilhelmson.<br />
Han ska utveckla det tidigare ämnet projekteringsmetodik<br />
till gestaltningsprocess med mer konstnärlig<br />
betoning på de verktyg och metoder arkitekter<br />
använder.<br />
– Det här är ett öppet fält. Vi ska prata om hur det<br />
kan bli lite stabilitet och ordning på skolan i framtiden.<br />
Sara Grahns och Anders Wilhelmsons professorstjänster<br />
är tillsatta på konstnärliga meriter. De är<br />
tidsbestämda på fem år med halvtidsanställning och<br />
med möjlighet till förlängning i fem år. De kommer<br />
att ansvara för två kurser var i de nya studios som<br />
studenterna ska tillhöra under masterdelen, de två<br />
fördjupande påbyggnadsåren efter den treåriga grundutbildningen.<br />
De nya professorerna är ett led i den förändringsprocess<br />
som pågått en tid under Leif Brodersens<br />
ledning (se intervju i Arkitekten nr 12.2007). Totalt<br />
ska fem nya professorer tillsättas. Först ut var Alexis<br />
Pontvik som under förra året utsågs till professor i<br />
stadsbyggnad.<br />
Nina Gunne<br />
➤ arkitekter friskare än de flesta<br />
Det är bara politiker och högre ämbetsmän, höga chefer<br />
och militärer som har färre sjukdagar än arkitekter.<br />
Det visar en undersökning som tidningen Du&Jobbet<br />
gjort. Inte oväntat toppar akademiker listan över<br />
friskast på jobbet mätt i antalet sjukdagar. Högre<br />
ämbetsmän och politiker har i snitt 2,44 sjukpenningdagar<br />
vilket ger en förstaplacering. <strong>Arkitekter</strong> och<br />
civilingenjörer har 3,86 dagar.<br />
Friskast bland LO-förbundets yrken är driftsmaskinist,<br />
på 22 plats med 7,18 dagar. I botten på listan<br />
hittar vi garvare, skinnberedare och skomakare med<br />
20,27 sjukpenningdagar i snitt.<br />
Fler läser mer i<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmar<br />
läser Arkitekten i allt större<br />
utsträckning. Det framgår av den<br />
läsarundersökning som tidningen<br />
genomfört.<br />
64 procent av medlemmarna läser hälften<br />
eller mer i varje nummer av Arkitekten.<br />
Motsvarande siffra för två år sedan<br />
var 52 procent och för fyra år sedan 58<br />
procent. Visserligen har andelen som<br />
läser allt eller nästan allt minskat något,<br />
men andelen som läser tre fjärdedelar<br />
har ökat desto mer.<br />
De som inte läser tidningen över<br />
huvud taget har minskat till en enstaka<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Andelen medlemmar som läser tre fjärdedelar eller mer i Arkitekten har ökat<br />
från 28 procent 2004 till 35 procent 2008.<br />
Stort intresse<br />
för läsarpanel<br />
Arkitektens läsarundersökning innehöll<br />
en möjlighet för de svarande att<br />
anmäla sitt intresse för att vara med i<br />
en läsarpanel. Hela 36 stycken – nästan<br />
tio procent av de svarande – tog den<br />
chansen.<br />
På grund av det stora intresset kommer<br />
vi antagligen att lägga upp arbetet<br />
med läsarpanelen lite annorlunda än<br />
vi först tänkt, med möjlighet för fler<br />
att delta. Vill du också vara med i<br />
läsarpanelen kan du skicka en intresseanmälan<br />
till arkitekten@arkitekt.se.<br />
Läsarpanelens uppgift blir att läsa<br />
Arkitekten lite noggrannare än normalt<br />
och komma med synpunkter på<br />
stort och smått.<br />
procent – och hälften av dessa anger<br />
som orsak att de inte fått tidningen än<br />
(nya medlemmar).<br />
Det som läses mest är nyheter och<br />
korta artiklar, som 90 procent av de<br />
svarande läser mycket ofta eller ganska<br />
ofta, medan motsvarande siffra för<br />
längre artiklar och reportage är 64<br />
procent, debatt 56 procent och ledare<br />
och information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
48 procent.<br />
De flesta är nöjda med tidningen<br />
som helhet. 20 procent tycker att den<br />
är mycket bra, 71 procent att den är<br />
ganska bra. Bara en halv procent ger<br />
betyget mycket dålig.<br />
”Allt”<br />
75 %<br />
50 %<br />
25 %<br />
Bläddrar<br />
Inget<br />
År 2004<br />
Kommunanställda<br />
flitigast på webben<br />
Platsannonserna är en viktig del i<br />
Arkitekten. Läsarundersökningen visar<br />
att 53 procent mycket ofta eller ganska<br />
ofta läser platsannonserna i tidningen.<br />
Det framgår också av undersökningen<br />
att Arkitekten är den klart<br />
viktigaste källan för medlemmarna<br />
när det gäller att hitta platsannonser.<br />
Näst viktigast är <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
webbplats www.arkitekt.se. Allt fler<br />
platsannonser finns enbart på webben,<br />
inte i tidningen.<br />
Särskilt flitiga webbanvändare är<br />
de kommunalanställda, där 33 procent<br />
mycket ofta läser platsannonserna på<br />
arkitekt.se. Motsvarande siffra för statligt<br />
anställda är fyra procent.<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Arkitekten<br />
Layouten och omslaget får något<br />
sämre omdömen än tidningen som<br />
helhet. 73 procent tycker att layouten<br />
är ganska eller mycket bra. Ytterligare<br />
något färre – men ändå en klar majoritet<br />
– uppskattar omslaget.<br />
Populärast är tidningen bland pensionärerna,<br />
där 89 procent läser hälften<br />
eller mer och 100 procent ger den<br />
helhetsbetyget mycket bra eller ganska<br />
bra. Av utbildningskategorierna är planerings-<br />
och landskapsarkitekterna mest<br />
positiva, medan ”bara” 82 procent av<br />
inredningsarkitekterna tycker att tidningen<br />
är mycket bra eller ganska bra.<br />
Färre medlemmar läser Arkitektur<br />
Arkitektens läsarundersökning innehöll en fråga om<br />
hur mycket man läser av några andra arkitekttidskrifter<br />
– Arkitektur, Forum AID och Rum. Där framgår att den tendens<br />
som syntes redan för två år sedan har fortsatt: Allt färre<br />
av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmar läser Arkitektur.<br />
Andelen som aldrig läser Arkitektur har enligt undersökningarna<br />
nästan fördubblats sedan 2004, från 11 procent<br />
2004 via 16 procent 2006 till 21 procent 2008. Och andelen<br />
som läser allt eller nästan allt har minskat från 20 procent<br />
2004 till tre procent 2008.<br />
Däremot får Rum fler läsare. Andelen av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
medlemmar som inte alls läser den gratisdistribuerade<br />
Rum har enligt undersökningen minskat från 49 procent<br />
2004 och 41 procent 2006 till 32 procent 2008. Prenumerationstidningen<br />
Forum AID har haft motsatt utveckling.<br />
Andelen medlemmar som inte alls läser Forum AID har på<br />
två år ökat från 45 till 62 procent.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Hela 97 procent av medlemmarna<br />
tycker att påståendet ”Arkitekten är<br />
trovärdig” stämmer mycket eller ganska<br />
bra. Nästan lika höga värden fick<br />
påståendena ”Arkitekten är aktuell”<br />
och ”Arkitekten innehåller nyttig information”,<br />
medan påståendet att tidningen<br />
är inspirerande fick en knapp<br />
övervikt av negativa svar.<br />
Över 90 procent tycker det är mycket<br />
eller ganska viktigt att Arkitekten speglar<br />
branschfrågor och fackliga frågor.<br />
Nästan lika många tycker att yrkes- och<br />
teknikfrågor är viktiga att spegla i<br />
tidningen, följt av arkitekttävlingar och<br />
30<br />
24<br />
18<br />
12<br />
6<br />
utbildning och forskning. Också alla<br />
andra ämnesområden som räknades<br />
upp – politik och samhälle; internationella<br />
utblickar; böcker, utställningar,<br />
konferenser; aktiviteter inom <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> och dess lokalföreningar<br />
– bedöms som viktiga, utom personnyheter,<br />
där en svag majoritet tycker<br />
att sådana inte är särskilt eller inte<br />
alls viktiga.<br />
Läsarundersökningen genomfördes<br />
under februari. 600 slumpvis utvalda<br />
medlemmar fick länk till enkäten via<br />
e-post. Cirka 40 av dessa gick inte att nå<br />
på grund av felaktig e-postadress. 393<br />
medlemmar svarade på enkäten.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Per Lander<br />
0<br />
Andelen medlemmar som läser tre fjärdedelar eller mer i Arkitektur har<br />
minskat från 37 procent 2004 till 16 procent 2008.<br />
De flesta tycker<br />
att Arkitekten<br />
är ganska bra.<br />
Andelen läsare<br />
som tycker att tidningen<br />
är mycket<br />
bra har ökat från<br />
15 procent 2004<br />
till 19 procent<br />
2008. Andelen<br />
som tycker att den<br />
är ganska dålig är<br />
oförändrat låg.<br />
Mycket bra<br />
Ganska bra<br />
Ganska dålig<br />
Mycket dålig<br />
År 2006<br />
År 2004<br />
”Allt”<br />
75 %<br />
50 %<br />
25 %<br />
Bläddrar<br />
Inget<br />
År 2004
nyHeter<br />
Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />
elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
➤ inte självklart vara prisledande<br />
Att vara marknadsledande när det gäller markpriser är<br />
ingen självklarhet för en kommun, även om det är så i<br />
Stockholm (se intilliggande artikel). I Malmö försöker<br />
man medvetet att inte ligga högst i pris, utan snarare<br />
tvåa eller trea.<br />
– Vi har under många år sagt att vi inte ska prissätta<br />
marken så att vi är prisledande utan vi ska ha en<br />
försiktig prissättning, säger Håkan Thulin, exploateringschef<br />
i Malmö.<br />
Det för att lättare kunna hävda andra värden än<br />
prissättning.<br />
– Det första vi tänker på är inte vad vi kan få betalt<br />
för marken, utan det är andra värden.<br />
För att få gehör för dessa värden i processen samarbetar<br />
exploateringskontoret tidigt med stadsbyggnadskontoret,<br />
förklarar Håkan Thulin.<br />
➤ Fem förslag till födelsedagen<br />
Fem arkitektkontor har valts ut att lämna förslag på<br />
ett naturum vid Läckö slott. Naturumet var Fastighetsverkets<br />
present till kronprinsessan Victoria på<br />
hennes 30-årsdag 14 juli 2007. Det ska stå klart 2010.<br />
Efter en öppen prekvalificering har följande kontor<br />
bjudits in: Johan Celsing Arkitektkontor, White arkitekter,<br />
Hidemark & Stintzing <strong>Arkitekter</strong>, Wingårdh<br />
Arkitektkontor samt Wikerstål <strong>Arkitekter</strong>.<br />
➤ rätt diagnos viktig<br />
Det är svårare än förr att få sjukpenning. Försäkringskassan<br />
är hårdare när det gäller att godkänna<br />
läkarintyg. <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> driver ett ärende ända<br />
upp i regeringsrätten. Det handlar om en elöverkänslig<br />
medlem som fått sina besvär klassade som sjukdom<br />
med helt nedsatt arbetsförmåga av två behandlande<br />
läkare och en försäkringsläkare men där en annan<br />
försäkringsläkare och försäkringskassan säger nej.<br />
– Det är tydligen viktigt att hitta en läkare som<br />
ställer ”rätt” diagnos, det vill säga en diagnos som<br />
försäkringskassan accepterar, konstaterar <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>s förhandlingschef Ulrik Östling.<br />
➤ Wingårdhs i plagiattvist<br />
I nyöppnade Clarion Hotel Sign i Stockholm har Wingårdh<br />
Arkitektkontor lagt in en matta som är slående<br />
lik Kasthalls matta Pinstripe. Kasthall har beslutat att<br />
stämma hotellet för brott mot upphovsrättslagen. Mattföretaget<br />
kräver att den inritade mattan, som ligger i<br />
hotellkorridorerna och på konferensplanet, tas bort.<br />
<strong>Arkitekter</strong>na Krook & Tjäders tre kontor jobbade ihop i ett bidrag till Ukrainas första<br />
öppna internationella arkitekttävling om ett stadsdelscentrum. Det gav andra pris<br />
med en prissumma om 10.000 dollar.<br />
Svenskar i toppstrid i Ukraina<br />
<strong>Arkitekter</strong>na Krook & Tjäder AB har<br />
i ett samarbetsprojekt mellan kontoren i<br />
Stockholm, Göteborg och Malmö vunnit<br />
andra pris i Ukrainas första öppna<br />
internationella arkitekttävling.<br />
Tävlingen genomfördes i staden Lviv<br />
i västra Ukraina.<br />
Tävlingsuppgiften var att utforma<br />
ett stadsdelscentrum i förorten Sykhiv,<br />
en storskalig modernistisk stadsdel som<br />
byggdes under sovjetåren och idag har<br />
Regeringen ska tillsätta en utredning<br />
som undersöker hur svensk lag<br />
kan anpassas till EG-rätten. Det är<br />
följden av att EG-domstolen nyligen<br />
slog fast att Byggnads blockad av ett<br />
skolbygge i Vaxholm 2004 hindrade den<br />
fria rörligheten av varor och tjänster.<br />
Därmed underkände EG-domstolen<br />
svensk lagstiftning.<br />
Domen har väckt oro bland svenska<br />
fackförbund, som befarar att den i<br />
längden kan medföra pressade löner på<br />
142.000 invånare. I Lviv som helhet bor<br />
runt 800.000 människor.<br />
Genom att differentiera volymer,<br />
program, skala och material ville förslagsställarna<br />
skapa ett offentligt rum<br />
som får sin identitet genom platser<br />
snarare än monumentala byggnader.<br />
Krook & Tjäder räknar med fortsatta<br />
uppdrag i Lviv i och med tävlingen.<br />
Saco slår vakt om lönebildningen<br />
”Det värsta scenariot<br />
skulle vara att en lag om<br />
minimilöner infördes.”<br />
Ulrik Östling, förhandlingschef<br />
på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
den svenska arbetsmarknaden.<br />
– För Sacos del är det viktigt att<br />
undvika negativa effekter på lönebildningen,<br />
konstaterar <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
förhandlingschef Ulrik Östling.<br />
Det värsta scenariot skulle vara att en<br />
lag om minimilöner infördes. De flesta<br />
Saco-förbund, däribland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>,<br />
har idag prestationslöneavtal<br />
utan minimilöner eller individgarantier<br />
vilket enligt all forskning ger ett bättre<br />
utfall.<br />
För medlemmarna i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
betyder EG-domen ingenting i<br />
det korta perspektivet.<br />
– Men vi och Saco kommer att följa<br />
utredningen noga, säger Ulrik Östling.<br />
Kerstin Persson<br />
0 ARKITEKTEN mars 2008
Exploateringskontoret i Stockholm<br />
har ett tydligt uppdrag från<br />
politikerna att hitta det högsta<br />
möjliga markpriset när man ger<br />
byggbolag markanvisningar och<br />
byggrätter. I två nya fall är högsta<br />
pris det enda kravet vid markanvisningstävlingar.<br />
När exploateringskontoret nyligen genomförde<br />
två markanvisningstävlingar<br />
i södra Stockholm var det<br />
enda kriteriet vad byggbolagen<br />
kunde betala per<br />
kvadratmeter ”ljus bruttoarea”.<br />
Den som betalade<br />
mest fick byggrätten. Här<br />
stod inget om arkitektonisk<br />
kvalitet, stadsbyggnadsförutsättningar<br />
eller<br />
miljökrav.<br />
I ett av fallen, kvarteret<br />
Proberaren i Bagarmossen,<br />
ville stadsbyggnadskontoret<br />
skriva in krav på<br />
bland annat putsfasader, att det inte<br />
skulle finnas synliga elementfogar och<br />
att man inte fick bygga med loftgångar.<br />
Men exploateringskontoret vägrade.<br />
Planchefen för ytterstaden, Bengt<br />
Andrén, säger att det finns en risk med<br />
att bara ge markanvisningar baserade<br />
på pris. Till exempel kan det innebära<br />
att en oerfaren byggare tror att han<br />
kan pressa ett dåligt lågbudgetprojekt<br />
genom hela processen:<br />
– Det vanliga har varit att vi har<br />
haft en dialog med byggföretag och<br />
exploateringskontoret innan de söker<br />
markanvisning, säger han.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Högsta pris slår ut allt<br />
Fler vill mingla med<br />
Kvinnors Byggforum<br />
Kvinnors Byggforum ökade sitt<br />
medlemsantal med 40 procent förra<br />
året, från 123 till 173 medlemmar.<br />
– Ökningen är en följd av seminarieserien<br />
”Hur tar vi mer plats – om<br />
kvinnors möjligheter och utrymme i<br />
bygg- och fastighetsbranschen”, kommenterar<br />
arkitekt Johanna Holm Bodin,<br />
nyligen omvald ordförande för Kvinnors<br />
Byggforum. Ökningen innebär en<br />
breddning och föryngring. Målet är att<br />
vara 700 medlemmar 2010.<br />
Detta för att göra byggarna medvetna<br />
om de krav som ändå till slut<br />
kommer. Men på Exploateringskontoret<br />
i Stockholm är man inte orolig över<br />
frånvaron av tidig dialog:<br />
– Stadsbyggnadskontoret vill ha både<br />
hängslen och svångrem men det är inte<br />
vår uppgift, vi anvisar den mark vi har i<br />
staden till det bästa pris vi kan få, säger<br />
Gunnar Jensen, exploateringschef i<br />
Stockholms ytterstad.<br />
Diskussionen om<br />
utformning, miljökrav<br />
och andra frågor<br />
hamnar senare i<br />
processen vilket kan<br />
påverka handläggningstiden.<br />
– Vi har ett uppdrag<br />
att halvera<br />
handläggningstiderna,<br />
säger Bengt Andrén,<br />
men genom att<br />
lägga kraven senare<br />
i processen riskerar<br />
man istället att förlänga tiderna.<br />
Men han är noga med att påpeka<br />
att eftersom det här är ganska nya<br />
förutsättningar vet han inte om det<br />
blir så, men risken finns. För ett redan<br />
hårt pressat stadsbyggnadskontor kan<br />
pressen öka än mer.<br />
Men ingen behöver vara orolig att<br />
den nya prisjagande markpolicyn kommer<br />
att betyda sämre bostäder, säger<br />
Bengt Andrén.<br />
– Vi kommer inte att släppa igenom<br />
något som är dåligt, däremot kan planprocessen<br />
ta längre tid.<br />
”Stadsbyggnadskontoret<br />
vill ha både<br />
hängslen och svångrem<br />
men det är inte<br />
vår uppgift, vi anvisar<br />
den marken som vi<br />
har i staden till det<br />
bästa pris vi kan få.”<br />
Gunnar Jensen, exploateringschef<br />
i Stockholms ytterstad<br />
Dan Hallemar<br />
KBF har hittat en ny mötesform,<br />
mingelkvällar med programinslag, på<br />
Continental i Stockholm. En arbetsgrupp<br />
förbereder liknande mingelkvällar<br />
i Göteborg där KBF hoppas<br />
kunna genomföra en seminarieserie<br />
under våren.<br />
Årsmötet valde följande styrelseledamöter<br />
förutom ordförande: Louise<br />
Lindquist, Karin Kebbe Helin, Maya<br />
Mårtensson, Simone Lindsten, Susanne<br />
Ekosander, Monica Ström och Britt<br />
Almqvist. Suppleanter är Ulrika Gyllenborg<br />
och Christina Westerlund. Halva<br />
styrelsen består av arkitekter.<br />
Kerstin Persson
nyHeter<br />
Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />
elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
Björn Hellenius och Kerstin Sandholt på Arkitektbyrån ritar<br />
bostäder utan värmeelement i projektet Dalgången på<br />
Hisingen.<br />
➤ Passivhus i Framtiden<br />
Styrelsen för Framtidenkoncernen, Göteborgs allmännytta,<br />
har beslutat att minst 40 procent av de hus de<br />
bygger ska vara passivhus. Beslutet gäller från 2009.<br />
De tolv dotterbolagen producerar 400–600 bostäder<br />
årligen så det beräknade tillskottet av passivhus blir<br />
därför 200–250 per år. Framtiden ser också över var<br />
det är möjligt att bygga om befintliga hus till passivhus.<br />
Dotterbolaget Egnahemsbolaget var 2001 byggherre<br />
för <strong>Sveriges</strong> första passivhus i Lindås. För närvarande<br />
pågår produktionen av 26 bostäder i passivhusteknik<br />
vid Ramberget på centrala Hisingen.<br />
➤ Kungälv sätter tuffa energikrav<br />
Kungälvs kommun vill införa rejält höga krav på<br />
energieffektivisering vid nyproduktion av bostäder.<br />
Tjänstemännen har fått i uppdrag att undersöka om<br />
det är möjligt att sätta en maxgräns på 45 kWh/kvm<br />
och år (minus hushållsel). Det är samma gräns som<br />
för passivhus. Boverkets Byggreglers krav är 110 kWh/<br />
kvm och år.<br />
➤ uSa har snurr på vinden<br />
USA är på väg att bli världens största vindkraftsnation.<br />
År 2007 byggdes tre gånger så många vindkraftsanläggningar<br />
som i världsettan Tyskland. Enligt<br />
den internationella vindkraftsorganisationen GWEC<br />
kommer USA att gå om Tyskland nästa år. Kina<br />
växte mest procentuellt: landet ökade sin installerade<br />
vindkraftseffekt med 156 procent till 6 gigawatt (GW).<br />
Siffrorna för Tyskland och USA är 22,2 GW respektive<br />
16,8 GW. Sverige har en installerad effekt på 0,8<br />
GW, enligt Ny Teknik.<br />
Passivhus har siktats<br />
Nu växer de första passivhusprojekten fram i Stockholm: Brunnberg &<br />
Forshed ritar stadsvillor åt NCC i Bromma och Tovatt respektive White<br />
ritar bostäder åt Svenska Bostäder i Björkhagen och Bromma.<br />
De som förespråkar passivhus har hittills mest talat med västsvensk<br />
dialekt men nu verkar motståndet vara brutet bland beställare och de<br />
stora byggarna i Stockholmstrakten.<br />
Brunnberg & Forshed ritar fem stadsvillor<br />
med elva bostadsrätter vardera<br />
på det gamla sjukhusområdet Beckomberga.<br />
Minst två av dem blir passivhus,<br />
beslöt byggherren NCC då ansvariga<br />
arkitekten Maria Fänge hade jobbat<br />
med projektet i ett par år.<br />
– Vi har inte behövt ändra på gestaltningen<br />
mer än marginellt, säger<br />
Maria Fänge.<br />
Fönsterytorna är obetydligt mindre<br />
än i ursprungsförslaget, annars är<br />
det sig likt. Genom studiebesök på<br />
passivhusbyggen i Västsverige har projektgruppen<br />
lärt sig att solvärmen på<br />
sommaren är ett större bekymmer än<br />
att fönstren läcker kyla på vintern. Bra<br />
solavskärmning är alltså nödvändig.<br />
Brunnberg & Forshed tänker sig fönsterluckor<br />
som också blir en del av det<br />
arkitektoniska uttrycket.<br />
– Det är överraskande lätt att nå<br />
upp till kriterierna för passivhus, säger<br />
Maria Fänge som i och med Beckombergaprojektet<br />
ritar sina första passivhus<br />
och tycker det är både roligt<br />
och lärorikt.<br />
Hon uppskattar att hela konsultgruppen<br />
– och produktionsledningen<br />
– har återkommande möten där de diskuterar<br />
samtliga frågor som uppstår.<br />
Man får ökade kunskaper om andras<br />
områden och framför allt blir det en<br />
anda av att alla är med och drar åt<br />
samma håll.<br />
Att bygga passivhus är en enkel byggteknik:<br />
man bygger ett tätt hus med<br />
extra tjock isolering (totalt 40–50 cm)<br />
och frånluften värmer tilluften. Så gott<br />
som alla passivhus har också solfångare<br />
för varmvattnet. Men två villkor måste<br />
uppfyllas för att det ska lyckas: Huset<br />
måste byggas med noll fel för att bevara<br />
tätheten och ventilationssystemet<br />
”Det är överraskande lätt<br />
att nå upp till kriterierna<br />
för passivhus.”<br />
Maria Fänge, Brunnberg & Forshed,<br />
som ritar sina första passivhus.<br />
måste underhållas noggrannare än i<br />
konventionella hus.<br />
Ser man det positivt innebär det en<br />
välkommen kvalitetshöjning för bygg-<br />
och fastighetsbranschen. Utbildning<br />
av alla inblandade, från byggnadsarbetare<br />
till driftstekniker, är ett måste.<br />
Likaså gemensamma möten, som de<br />
Maria Fänge beskriver, för att öka<br />
engagemanget.<br />
Hittills har inga fukt- eller andra<br />
kvalitetsproblem rapporterats från<br />
svenska passivhusprojekt, men tekniken<br />
är å andra sidan ny och inte särskilt<br />
spridd. Först – och fortfarande främst<br />
– används den i Västsverige. Det finns<br />
också ett par mindre projekt i norra<br />
och mellersta Sverige.<br />
NCC ska bygga fyra passivhusprojekt<br />
i olika regioner. Först ut är<br />
alltså Stockholm där projektering pågår.<br />
Svenska Bostäders projekt (i Annedal<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008
i Mälardalen<br />
M B E R G A - F Ö R S L A G S H A N D L I N G A R<br />
SITUATIONSPLAN<br />
– Beräkningar visar att merkostna-<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
totalhöjd + 30.89<br />
antal vån.: 4<br />
FG + 15.89<br />
totalhöjd + 30.71<br />
antal vån.: 4<br />
FG + 15.71<br />
totalhöjd + 31.33<br />
antal vån.: 4<br />
FG + 16.33<br />
totalhöjd + 30.95<br />
antal vån.: 4<br />
FG + 15.95<br />
och Björkhagen) ligger något längre<br />
fram.<br />
den i passivhusprojekt vanligtvis blir<br />
mellan två och tio procent dyrare än ett<br />
konventionellt byggt hus. Men målet i<br />
Beckombergaprojektet är att det inte<br />
ska bli någon merkostnad för att det<br />
är passivhus, säger miljösamordnare<br />
Jenny Carlsson på NCC.<br />
Elisabet Näslund<br />
totalhöjd + 31.81<br />
antal vån.: 4<br />
FG + 16.81<br />
Ovan situationsplan och<br />
nedan illustration av<br />
Brunnberg & Forsheds<br />
stadsvillor i Bromma. Gestaltningsmässigt<br />
anknyter<br />
de till funkishusen på<br />
Askrikegatan på Gärdet i<br />
Stockholm.<br />
2007-12-21
nyHeter<br />
Nyhetsredaktör: Elisabet Näslund<br />
elisabet.naslund@arkitekt.se<br />
➤ Movium söker ny chef<br />
Ole Reiter lämnade chefskapet på Movium, Centrum<br />
för stadens utemiljö, 29 februari efter oenighet med<br />
huvudmannen SLU. Anledningen är olika syn på hur<br />
tätt Movium ska vara knutet till SLU och hur mycket<br />
resurser Movium ska ha. Tillförordnad chef är statskonsulent<br />
Göran Nilsson men Tiina Sarap, dekanus på<br />
SLU Alnarp, är angelägen om att hitta en efterträdare<br />
till Ole Reiter så fort som möjligt.<br />
➤ Fortsatt debatt om norrviken<br />
Båstads kommun och länsstyrelsen fortsätter diskussionerna<br />
om exploatering av området kring Norr-<br />
vikens Trädgårdar. Förslaget till ny detaljplan har<br />
varit på samråd och planavdelningen sammanställer<br />
nu svaren. Länsstyrelsen, som kritiserade översiktsplanen,<br />
är även kritisk till detaljplanen. Ny bebyggelse<br />
i området riskerar att hota riksintressen för naturvård<br />
och kustzon, befarar länsstyrelsen. Fler är oroliga över<br />
planerna på exploatering.<br />
Den gällande planen tillåter ett hotell i åtta våningar.<br />
Den nya planen medger, trots exploatering,<br />
att man inför vissa begränsningar, påpekar de som<br />
säger ja. Det finns ingen tidplan för hur ärendet ska<br />
hanteras framöver.<br />
Även Riksantikvarieämbetet har visat intresse för<br />
Norrvikens Trädgårdar kopplat till riksintresset.<br />
➤ Piet oudolf till Skärholmen<br />
Den holländske trädgårdsdesignern Piet Oudolf har<br />
inlett ett samarbete med Svenska Bostäder om att<br />
skapa en grönskande park i ett bostadsområde i Skärholmen<br />
i Stockholm. Oudolf har tidigare samarbetat<br />
med Stefan Mattson om The Dream Park i Enköping<br />
där Mattson var stadsträdgårdsmästare innan han<br />
började som trädgårdsmästare på Svenska Bostäder.<br />
Piet Oudolf är en av världens främsta trädgårds-<br />
designer. Han har utformat parker och trädgårdar<br />
runt om i världen, bland annat vid 11-septembermonumentet<br />
i New York, och är känd för sina naturliga<br />
och kraftfulla perennrabatter.<br />
➤ Studenter vill köpa Skrapan<br />
Stockholms stadshus ska sälja tidigare Skatteskrapan,<br />
som rymmer studentbostäder och galleria. Stiftelsen<br />
Stockholms studentbostäder, SSSB, har lagt bud på<br />
fastigheten. SSSB förvaltar drygt 8.000 studentbo-<br />
städer.<br />
Odell utreder byggbranschen<br />
Fem år efter byggkommissionens<br />
betänkande Skärpning Gubbar<br />
ska byggbranschen utredas på<br />
nytt. Statskontoret ska ta reda på<br />
om några förbättringar har skett.<br />
Kommun- och finansmarknadsminister<br />
Mats Odell vill ha en uppföljning av vad<br />
som hänt sedan Skärpning Gubbar kom<br />
2002. Den ska utgå från de sex områdena<br />
som tas upp i betänkandet: konkurrens,<br />
byggfel och byggfusk, ansvar,<br />
tillsyn och kontroll, byggkostnader,<br />
utbildning och forskning samt svart<br />
arbetskraft och andra skattefrågor.<br />
Statskontoret som gör utredningen<br />
ska redovisa de viktigare insatserna<br />
som genomförts liksom de som pågår<br />
och planeras. Kontoret tittar både på<br />
privata och offentliga initiativ. Syf-<br />
Protester stoppar upphandling<br />
Upphandlingskontoret i Östersund<br />
avbryter en upphandling<br />
av tekniska konsulttjänster efter<br />
protester från STD och <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>.<br />
Förfrågningsunderlaget från de fem<br />
samverkande kommunerna Östersund,<br />
Åre, Krokom, Berg och Härjedalen,<br />
anger att det anbud ska antas ”som<br />
erbjuder det lägsta priset med hänsyn<br />
taget till timpriset för samtliga<br />
personalkategorier och eventuell reskostnad”.<br />
”Kommunerna riskerar att<br />
bli hänvisade till få leverantörer<br />
som i brist på<br />
konkurrens kan sätta högre<br />
pris på sina tjänster.”<br />
Ulrika Paulsson, förbundsjurist<br />
på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
– Det är inte så vanligt att man anger<br />
lägsta pris som enda urvalskriterium,<br />
säger Ulrika Paulsson, förbundsjurist<br />
på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
STD, Svensk Teknik och Design,<br />
framhåller i ett brev till Östersunds<br />
kommun att så gott som alla upphandlare<br />
som köper kvalificerade tjänster<br />
som arkitekter och ingenjörer fäster<br />
avgörande vikt vid företagens kompe-<br />
tet är att få en<br />
inventering<br />
över vad som<br />
behöver göras<br />
för att ge bättre<br />
förutsättningar<br />
i byggbranschen.Statskontoret<br />
kommer<br />
inte att lämna<br />
några förslag<br />
på lagändringar,<br />
däremot ska<br />
det följa upp de<br />
Mats Odell tycker<br />
inte att gubbarna har<br />
skärpt sig tillräckligt.<br />
lagändringar som skett för att se om de<br />
haft någon effekt.<br />
Utredningen pågår till 31 december<br />
2008.<br />
Elisabet Näslund<br />
tens. Men så verkar det inte vara i det<br />
här fallet, konstaterar STD.<br />
– En sådan prisfixering anser vi vara<br />
olämplig, klargör Lars Lundenmark<br />
på STD. Kommunerna riskerar att få<br />
tjänster som inte håller tillräckligt hög<br />
kvalitet. Det kan leda till sämre och<br />
dyrare byggnader.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> framför samma<br />
kritik. Förbundet reagerar även mot att<br />
beställaren vill få fri, exklusiv nyttjanderätt<br />
och rätt att mångfaldiga materialet.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> protesterar dessutom<br />
mot att förfrågningsunderlaget<br />
hänvisar till en bestämd programvara,<br />
AutoCad.<br />
– Det strider mot LOU, understryker<br />
Ulrika Paulsson. Konkurrensmöjligheterna<br />
utnyttjas inte. Kommunerna<br />
riskerar att bli hänvisade till få leverantörer<br />
som i brist på konkurrens kan sätta<br />
högre pris på sina tjänster. Precis den<br />
situation som LOU ska motverka.<br />
Upphandlingskontoret i Östersund<br />
har beslutat avbryta upphandlingen.<br />
Den kommer att annonseras på nytt i<br />
maj eller under sommaren.<br />
Ulrika Paulsson uppmanar medlemmarna<br />
att kontakta förbundet om man<br />
stöter på frågor kring upphandlingar.<br />
– Ju tidigare vi kan kontakta en<br />
upphandlande enhet desto lättare är<br />
det att få bättre upphandlingar.<br />
Kerstin Persson<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Ett öga grönt<br />
– Kaplickýkåk vållar strid i Prag<br />
För ett år sedan vann arkitekten<br />
Jan Kaplický från Future Systems i<br />
London en internationell arkitekttävling<br />
utlyst av Prags nationalbibliotek<br />
i samarbete med UIA. Ett<br />
år senare är det fortfarande oklart<br />
om biblioteket kommer att byggas<br />
enligt det vinnande förslaget.<br />
Jan Kaplickýs nationalbibliotek har<br />
varit omdiskuterat från första stund.<br />
Protesterna har gällt allt ifrån att det<br />
sägs vara gräsligt fult till att det är ekologiskt<br />
otänkbart på grund av mängden<br />
aluminium som krävs.<br />
Inte bara tjeckiska arkitekter, utan<br />
även Prags politiker har lagt sig i debatten<br />
om det nya nationalbiblioteket.<br />
Förre presidenten Václav Havel är en av<br />
dem som stödjer projektet. Nuvarande<br />
presidenten Václav Klaus har sagt att<br />
biblioteket endast kommer att uppföras<br />
”över hans döda kropp”.<br />
– Inom en månad vill jag ha besked,<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
annars drar jag tillbaka mitt förslag<br />
och stämmer Prag, sade nyligen en<br />
besviken Jan Kaplický till Tjeckiens<br />
största dagstidning Dnes.<br />
I slutet av februari skulle han ha<br />
fått besked om projektets fortsättning.<br />
I stället har det tjeckiska kulturdepartementet<br />
vänt sig till myndigheten för<br />
offentlig upphandling för att få svar på,<br />
om byggandet av det nya nationalbiblioteket<br />
på något sätt strider mot lagen<br />
om offentlig upphandling.<br />
De som tycker om Kaplickýs förslag<br />
anser att detta handlar om att<br />
ytterligare förhala projektet. Biblioteket<br />
beräknas kosta minst tre miljarder<br />
tjeckiska kronor (ungefär en miljard<br />
svenska kronor). Kulturdepartementet<br />
försvarar sig med att det är viktigt att<br />
ingenting dyker upp som komplicerar<br />
projektet ytterligare.<br />
Nationalbiblioteket utlyste den internationella<br />
arkitekttävlingen i samarbete<br />
med UIA, International Union of<br />
Architects. Sedan vinnaren offentliggjordes<br />
har det varit bråk.<br />
Juryn har bland annat anklagats för<br />
att ha favoriserat Kaplickýs förslag, då<br />
åtminstone två jurymedlemmar tillhör<br />
hans vänkrets. Juryn försvarar sig med<br />
att förslagen var anonymiserade.<br />
Deltagande arkitektbyråer har krävt<br />
att Kaplický stryks från tävlingen. Enligt<br />
den ursprungliga uppdragsbeskrivningen<br />
måste en viss del av de mest värdefulla<br />
böckerna förvaras ovan jord. I<br />
Jan Kaplickýs förslag förvaras de under<br />
jord. Uppdragsbeskrivningen ändrades<br />
inför andra omgången då Kaplickýs<br />
tekniska lösning på bokförvaringen<br />
visade att det är möjligt.<br />
Kaplickýs sju våningar höga byggnad<br />
är lägre än konkurrenternas – något<br />
som har spelat roll vid juryns bedömning,<br />
eftersom ingen vill att Prags stadssiluett<br />
påverkas för mycket av det nya<br />
nationalbiblioteket.<br />
Vera Frankova<br />
Prags nya<br />
nationalbibliotek<br />
föreslås ligga i<br />
stadsdelen Letná,<br />
med ett stort<br />
panoramafönster<br />
riktat mot Pragborgen.<br />
Arkitekt<br />
Jan Kaplický har<br />
därför döpt sitt<br />
förslag till Ögat.<br />
På denna bild<br />
syns biblioteket<br />
från andra sidan,<br />
från paradgatan<br />
Milady Horákové.<br />
Fasaden består av<br />
en mosaik av trekanter<br />
i aluminium<br />
och glas.<br />
Arkitekten själv på en presskonferens om Ögat.<br />
Jan KaPLicKý<br />
Född 1937. Studerade<br />
arkitektur<br />
vid akademin i<br />
Prag. Emigrerade<br />
från dåvarande<br />
Tjeckoslovakien<br />
strax efter att<br />
de sovjetiska<br />
stridsvagnarna<br />
rullat in på Prags<br />
gator i augusti<br />
1968. Han har<br />
sedan dess byggt<br />
upp sin arkitektkarriär<br />
i London.<br />
Efter diktaturens<br />
fall 1989 har han<br />
vid flera tillfällen<br />
försökt genomföra<br />
olika arkitektoniskaprojekt<br />
i sitt forna<br />
hemland men<br />
misslyckats.
debattens vågor<br />
Missnöjet över arkitekturklimatet i Göteborg har pyrt en längre tid. När arkitekt Erik Linn<br />
och frilansjournalist Mark Isitt skrev om tillståndet i Göteborgs-Posten flammade debatten<br />
upp. Starka politiker utan kunskaper och visioner kuvar tjänstemännen vilket skapar<br />
arkitektoniska halvmesyrer, lyder kritiken. Och vart tog stadsarkitekten vägen?<br />
Text: Elisabet Näslund<br />
Foto: Göteborgs-Posten<br />
Göteborg har ett bra geografiskt läge i<br />
Norden, en radda välrenommerade och framstående<br />
arkitektkontor – inklusive <strong>Sveriges</strong> nu<br />
största stjärna Gert Wingårdh, en av landets tre<br />
arkitektskolor, arkitekturhistoriskt värdefulla<br />
byggnader liksom moderna dito.<br />
Det är med andra ord bäddat för ett bra<br />
arkitektoniskt klimat.<br />
Verkligheten är en annan. Efter att senaste<br />
stadsarkitekten sade upp sig i protest 1999 har<br />
tjänsten inte återbesatts. Stadsbyggnadskontorets<br />
verksamhet är splittrad i geografiska områden<br />
och har fler jurister än arkitekter i staben.<br />
Privatpraktiserande arkitekter har kanske<br />
inte en tuffare tillvaro i Göteborg än i andra<br />
svenska städer, men flera av dem vill kunna<br />
förverkliga friare och mer framåtblickande<br />
byggnader.<br />
– Politikerna är osäkra, de vill bygga djärvt<br />
men vågar inte riktigt släppa fram sådana
höga i Göteborg<br />
planer, säger Magnus Borglund, ordförande i<br />
White arkitekter.<br />
– Stadsbyggnadskontoret är fullt med kompetenta<br />
människor men de hörs aldrig i den offentliga<br />
debatten. Vad fackförvaltningen står för<br />
blir inte tydligt, säger Anna-Johanna Klasander,<br />
arkitekt som i dagarna börjat på White efter att<br />
ha jobbat på stadsbyggnadskontoret i tre år.<br />
I Göteborg väger politikernas ord tungt.<br />
Göran Johansson (s) är stadens starke man,<br />
ordförande i kommunstyrelsen sedan länge.<br />
Han är handlingskraftig och snabb i vändningarna<br />
när han vill något. Lite väl snabb,<br />
tycker vissa som exempelvis minns den famösa<br />
behandlingen av operahuset, där Carl Nyréns<br />
förslag dribblades bort till förmån för ett billigare<br />
förslag och en ny fotbollsarena. Allmänt<br />
omtyckt eftersom han värnar Göteborg (mot<br />
resten av Sverige), men de socialdemokrater<br />
som tycker annorlunda än han slår raskt i glas- >>>
Göteborg bygger, exempel 1:<br />
Stadsdelen Frölunda har en stark modernistisk identitet<br />
med ett unikt punkthuslandskap med varierad<br />
arkitektur i fri och nyskapande form. Där finns gott<br />
om service och handel – Frölunda torg är Göteborgs<br />
näst största centrum efter city – liksom mindre<br />
lägenheter. Kollektivtrafiken till och från centrum är<br />
bra. Området ska förstärkas med ytterligare handel<br />
och större bostäder enligt en detaljplan. Ungefär<br />
110 småhus och 45 lägenheter i flerbostadshus ska<br />
byggas. Etapp 1, norra delen, har redan startat.<br />
White har varit konsult åt stadsbyggnadskontoret<br />
i planarbetet och kontoret ritar också köpcentrum<br />
och bostäder åt fastighetsägaren Diligentia.<br />
18 ARKITEKTEN mars 2008
”<br />
taket. Avgjort mer intresserad av fotboll än av<br />
arkitektur.<br />
Arkitektur- och stadsbyggnadsfrågorna har<br />
Göran Johansson lämnat över till en partikamrat<br />
han har stort förtroende för, Anneli Hulthén.<br />
Hon är tidigare EU-politiker som flyttade hem<br />
från Bryssel till kommun- (och riks-)politiken<br />
för några år sedan. Idag är hon ordförande i<br />
två ”prestigenämnder”, byggnadsnämnden och i<br />
trafiknämnden.<br />
I diskussionen som följde på Erik Linns och<br />
Mark Isitts artiklar framstår Anneli Hulthéns<br />
syn på arkitektur som snäv. Ekonomiska,<br />
ekologiska och sociologiska visioner är inte<br />
arkitektur utan politik, sade hon exempelvis i<br />
en synnerligen välbesökt debatt på Stadsmuseet.<br />
Att man kan leva med det mediokra resultatet<br />
av en plan även om det inte blir som man hade<br />
velat, är ett annat uttalande från debatten som<br />
upprörde närvarande arkitekter.<br />
– För mig handlar mitt uppdrag om samhällsbyggnad,<br />
säger Anneli Hulthén när jag intervjuar<br />
henne.<br />
Hon vill ha en bredare syn på stadsbyggande.<br />
Att låta flera förvaltningar jobba tillsammans<br />
med projekt i en samordnad process är Anneli<br />
Hulthéns överordnade mål. Redan nu ägnar<br />
stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson och fastighetskontorets<br />
nya chef Christina Johansson<br />
mycket tid åt att få sina förvaltningar att gå<br />
i takt. (Ett viktigt jobb med tanke på fastighetskontorets<br />
tidigare vana att dela ut markanvisningar<br />
i strid med översiktsplanen.) Anneli<br />
Hulthén vill också få med ”sin” trafiknämnd<br />
liksom miljö-, park och natur- och kulturförvaltningen.<br />
– En samordnad process är viktigare än en<br />
tjänstemannatillsättning, svarar hon på frågan<br />
om vad hon anser om att återinföra stadsarkitekten.<br />
Stadsarkitekt eller inte är ingen stor fråga<br />
för Anneli Hulthén; för Göteborgs del finns det<br />
viktigare saker på dagordningen, som att med-<br />
Jag är beredd att pröva det mesta men<br />
jag vill ha förklarat för mig vad som blir<br />
bättre av att ha en stadsarkitekt.<br />
Susanna Haby (m), vice ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd<br />
borgarna ska få jobb, känna trygghet, ha en bra<br />
kollektivtrafik, med mera.<br />
Susanna Haby (m), vice ordförande i byggnadsnämnden,<br />
är inte heller intresserad av att få<br />
tillbaka stadsarkitekten.<br />
– Jag är beredd att pröva det mesta men jag<br />
vill ha förklarat för mig vad som blir bättre av<br />
att ha en stadsarkitekt. När vi hade en på 70-talet<br />
revs till exempel gamla Arkaden, ett väldigt<br />
vackert kvarter, och ersattes med en fruktansvärt<br />
ful byggnad, säger hon.<br />
Två folkpartister har lagt en motion i kommunfullmäktige<br />
om att en stadsarkitekt ska<br />
införas. Den ligger på remiss. Anneli Hulthén<br />
kommenterar motionen med att ”det är väldigt<br />
märkligt att motionera om en tjänstemannatillsättning”.<br />
Susanna Haby säger att det<br />
räcker med den tjänstemannaföreträdare som<br />
finns, det vill säga stadsbyggnadsdirektör Lars<br />
Ivarson (väg- och vattenbyggare och tidigare vd<br />
för Älvstranden utvecklings AB).<br />
Anna-Johanna Klasander anser att både<br />
staden och stadsbyggnadskontoret skulle må väl<br />
av en stadsarkitekt:<br />
– Det behövs en röst från förvaltningen som<br />
är tydlig utåt, och en samlande kraft inåt – som<br />
har intresset och mandatet.<br />
Ronny Reinholdsson var stadsarkitekt 1984–<br />
1988. Precis som sin efterträdare slutade han i<br />
protest, eftersom han var kritisk till organisationsförändringen.<br />
När han var stadsarkitekt<br />
fanns en fungerande dialog mellan honom och<br />
byggnadsnämnden, säger Ronny Reinholdsson.<br />
Den försvann i och med den nya organisationen.<br />
Hur är det med dialogen mellan tjänstemän<br />
och politiker? Kontaktytan är väldigt liten, och<br />
går vanligen i flera steg genom chefer, enligt<br />
Anna-Johanna Klasander.<br />
– Hade jag varit ordförande hade jag varit<br />
mån om att flytta tjänstemannakåren närmare<br />
mig, säger Susanna Haby.<br />
Men Anneli Hulthén anser att dialogen fungerar<br />
– beroende på vilken typ av tjänsteman<br />
man är. >>><br />
ARKITEKTEN mars 2008 19
Göteborg bygger, exempel 2:<br />
Angered är en förort till Göteborg med till stor del<br />
miljonprogramsbebyggelse. Angereds centrum<br />
är av något senare datum: White vann en arkitekttävling<br />
i slutet av 70-talet och centrum påbörjades<br />
då men har aldrig blivit helt färdigbyggt. Nu finns<br />
ett program för området som innebär förtätning<br />
och innehåller ett närsjukhus samt en bad- och<br />
isanläggning – tillsammans med utökad handel och<br />
nya bostäder. White, Liljewall och Radar arkitektur &<br />
planering har haft parallella uppdrag. Det fortsatta<br />
arbetet bygger främst på Whites förslag, kompletterat<br />
med valda delar från de båda övriga förslagen.<br />
Planarbetet ska mynna ut i två detaljplaner som Åsa<br />
Swan på stadsbyggnadskontoret beräknar ska antas<br />
2009 åtföljt av omedelbar byggstart.<br />
20 ARKITEKTEN mars 2008
”<br />
– Det är en generations- och kulturfråga, hur<br />
man ser på livet och sitt arbete är det som avgör.<br />
Har man behov av att bara bli styrd upplever<br />
man kanske frustration.<br />
Den dialog som politikerna behöver stärka i<br />
första hand är inte den med tjänstemännen utan<br />
med medborgarna, fortsätter hon resonemanget.<br />
PBL-modellen har nått vägs ände. Byggnadsnämndens<br />
ordförande vill utvärdera dialogen<br />
som användes i programarbetet med Södra<br />
Älvstranden och ha den som grund när området<br />
Heden i centrala Göteborg ska utvecklas.<br />
Göteborg kommer ofta upp i <strong>Sveriges</strong> Stadsarkitektförenings<br />
diskussioner som exempel på<br />
en förvaltning med hög personalomsättning och<br />
utan stadsarkitekt, berättar ordförande Leila<br />
Ekman. Den är inte unik och Leila Ekman har<br />
förstås funderat över varför konflikter kring<br />
och ifrågasättande av just arkitektonisk kompetens<br />
är så pass vanligt förekommande.<br />
– Kanske för att det är en stark önskan hos<br />
många politiker att manifestera sig genom<br />
byggnader och, alltmer idag, hela stadsområden.<br />
För henne är det självklart att en kommun<br />
måste ha en stadsarkitekt för att få ett bra klimat<br />
för stadsbyggnadsfrågor.<br />
– Jag förstår inte hur politikerna kan hålla<br />
ihop stadsbyggnadsfrågorna utan stadsarkitekt,<br />
säger Leila Ekman. Men det är väl bekvämare<br />
att ta beslut om enskilda områden och frågor<br />
om man inte har någon övergripande vision.<br />
Politikerna i Göteborgs byggnadsnämnd har<br />
fått stark kritik för att ha brist på visioner.<br />
– Jag är förvånad, mycket förvånad, säger Anneli<br />
Hulthén om kritiken. Visionen presenteras<br />
i budgeten år efter år och det är hållbar utveckling<br />
i praktiken, jag förstår inte hur man kan<br />
ha missat det. Det är i så fall om man värderar<br />
stadsbyggnad enbart utifrån hur enstaka hus ser<br />
ut och inte utifrån visionen om den goda staden.<br />
– Jag upplever det som att Anneli Hulthén<br />
missar steget mellan de övergripande inriktningarna<br />
– som alla är ense om – och hur de<br />
Byggnadsnämnden har uttryckt en viss trötthet<br />
över vad vi sett. Det är en viss likriktning, om det<br />
sedan beror på byggarna eller arkitekterna.<br />
Anneli Hulthén (s), ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd<br />
faktiskt ska ta form i Göteborg. Det saknas ett<br />
konsekvent förhållningssätt, säger Anna-Johanna<br />
Klasander, som i likhet med flera andra<br />
arkitekter jag talat med efterlyser en samlad<br />
stadsbyggnadsvision från byggnadsnämndens<br />
ordförande.<br />
Erik Linn tar två skilda stadsbyggnadsexempel<br />
för att visa på den osäkerhet som uppstår när<br />
det inte finns någon långsiktigt fastslagen linje.<br />
Friggagatans funkisområde (med byggnader<br />
och stadsplan av Gunnar Hoving respektive<br />
Uno Åhrén) ska rivas trots att det klassats som<br />
värdefullt, och ersätts av ett bostadsområde<br />
med hög exploateringsgrad. I fallet med Götatunneln<br />
säger han att stan blev tagen på sängen<br />
när de statliga pengarna kom. Två år efter tunnelns<br />
invigning finns ännu ingen färdig plan.<br />
Göteborgsarkitekterna längtar efter att få<br />
rita djärvt men anser att de hålls tillbaka av politikerna<br />
i byggnadsnämnden. Samma politiker<br />
hävdar att de vill se mer nyskapande arkitektur<br />
än den som förevisats de senaste åren.<br />
– Byggnadsnämnden har uttryckt en viss<br />
trötthet över vad vi sett, säger Anneli Hulthén.<br />
Det är en viss likriktning, om det sedan beror<br />
på byggarna eller arkitekterna.<br />
Susanna Haby anser att det är de stora byggherrarna<br />
som bär skulden för den slätstrukna<br />
arkitekturen.<br />
– De är inte intresserade av arkitektur, är inte<br />
intresserade av att betala för något speciellt, är<br />
inte tillräckligt djärva. Hos Älvstranden är det<br />
för mycket ingenjörstänk och för lite arkitekturtänk.<br />
Vem håller tillbaka vem – arkitekter, byggare,<br />
beställare eller politiker? Och hur ska dödläget<br />
brytas? En stadsarkitekt kommer knappast som<br />
en prins(essa) på sin vita springare för att frälsa<br />
Göteborgs arkitekter. Snarare som en symbol<br />
för att stadens styrande åter vill låta arkitektonisk<br />
kvalitet spela en avgörande roll i stadsutvecklingen.<br />
n<br />
ARKITEKTEN mars 2008 21
Varvskrisen bakom<br />
Älvstrandsmodellen<br />
Unikt för Göteborg är inte bara vitsar, snabbmatsmålet ”en halv special”<br />
och goa gôbbar. Staden har också Älvstrandsmodellen. Den är med och<br />
styr stadsutvecklingen genom att fördela exploateringsbar mark och<br />
drar in pengar till stan genom fastighetsförädling.<br />
Text: Elisabet Näslund<br />
Göteborgs varvsområden lades ner runt<br />
1980. Staten bildade Eriksbergs Förvaltnings AB<br />
som ägde marken och påbörjade en utveckling<br />
av områdena. För att få kontroll över stadsutvecklingen<br />
av de betydande markområdena på<br />
Hisingen (Norra Älvstranden) köpte Göteborgs<br />
stad bolaget 1996, som bytte namn till Norra<br />
Älvstranden Utvecklings AB några år senare.<br />
För tre år sedan fick bolaget uppdraget<br />
att utveckla även områden på södra sidan av<br />
älven (och tog då bort ordet ”Norra” i företagsnamnet).<br />
Älvstranden Utvecklings AB tar<br />
nu även hand om Skeppsbron, som ligger mitt<br />
i Göteborg vid älven och som frigjordes i och<br />
med Götatunnelns tillkomst, Gullbergsvass och<br />
Backaplan. I styrelsen för Älvstranden Utveckling<br />
sitter fem män, däribland kommunstyrelsens<br />
ordförande Göran Johansson.<br />
Älvstrandsmodellen innebär att Älvstranden<br />
Utveckling på uppdrag av kommunen ansvarar<br />
för ett område med delvis kommunägd mark.<br />
Bolaget bildar ett konsortium tillsammans<br />
med övriga fastighetsägare/byggherrar (även<br />
blivande). I det jobbar man fram underlag för<br />
detaljplan och styckar upp marken som säljs till<br />
högstbjudande.<br />
Det uttalade målet är att byggarna, inte staden,<br />
ska bära kostnaderna för exploateringen.<br />
Byggarna får stå för all infrastruktur.<br />
En annan ingrediens i Älvstrandsmodellen är<br />
att Älvstranden Utveckling självt agerar byggherre.<br />
Bolaget bygger fastigheter som sedan<br />
säljs. På så sätt finansieras all infrastrukturutbyggnad.<br />
En annan anledning är att det inte<br />
ska äga fastigheter och konkurrera med privata<br />
fastighetsägare.<br />
Fördelen med Älvstrandsmodellen är att Göteborgs<br />
stad tjänar pengar. Men det finns också<br />
kritiska röster:<br />
– Exploateringsgraden blir för hög i vissa projekt,<br />
pengarna styr före arkitektonisk kvalitet,<br />
säger förre stadsarkitekten Ronny Reinholdsson.<br />
Arkitekt Erik Linn anser att det blivit för lite<br />
blandstad i exploateringen av Norra Älvstranden.<br />
Motsvarande områden i Köpenhamn och<br />
London har en helt annan struktur, menar han.<br />
– Jag tycker politikerna ska ha en vision att<br />
stan ska stå med ett ben på vardera sidan älven.<br />
Om viljan fanns skulle det gå att bygga mer<br />
stadsmässigt, säger Erik Linn.<br />
– Den är lyckosam ekonomiskt men stadsbyggnadsmässigt<br />
har det inte alltid blivit lika<br />
lyckat. Det är inte alla projekt som kan räknas<br />
hem, vissa måste få kosta pengar för stan, säger<br />
Susanna Haby (m), vice ordförande i byggnadsnämnden.<br />
Stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, vd i<br />
Älvstranden Utveckling 1997–2004, försvarar<br />
Älvstrandsmodellen. Den innebär inte med<br />
automatik en högre exploateringsgrad; även<br />
om byggarna betalar för infrastrukturen är de<br />
måna om att få fram attraktiva objekt så att de<br />
blir lättare att sälja eller hyra ut – de kan inte<br />
bygga hur tätt som helst, menar han.<br />
På Norra Älvstranden finns det tvärtom vissa<br />
områden, exempelvis i Sannegårdshamnen, som<br />
Lars Ivarson (som dåvarande vd för Älvstranden)<br />
gärna sett hade varit tätare bebyggda.<br />
– De hade vunnit på det både från gestaltningssynpunkt<br />
och för att skapa bättre underlag<br />
för handeln, men det är ju stadsbyggnadskontoret<br />
som äger planfrågan och de ville ha den<br />
lägre exploateringsgraden.<br />
– Älvstrandsmodellen innebär absolut inte<br />
att varje kvarter måste bli lönsamt, säger Lars<br />
Ivarson, det kan det aldrig bli. Vi skulle aldrig<br />
förstöra till exempel Skeppsbron för att göra så<br />
att stan inte får några utgifter för det. n<br />
GÖteBorG BYGGer<br />
Värdet på byggstarterna 2007<br />
ökade med 33 procent. Nya<br />
projekt startades ifjol för 1–2<br />
miljarder kronor i månaden.<br />
22 ARKITEKTEN mars 2008
På älvfronten<br />
intet nytt<br />
Gästskribenten: Den hållbara staden uppstår inte när ett politiskt<br />
protokoll justeras, den blir verklighet först genom konkret rumslig<br />
organisering – det vill säga arkitektur, skriver Erik Berg.<br />
Intill den nyanlagda konstgräsmattan framför<br />
operan i Göteborg försöker det kommunala<br />
bolaget Älvstranden Utveckling AB (ÄUAB)<br />
och stadsbyggnadskontoret kommunicera<br />
med allmänheten. En tillfällig utställningspaviljong<br />
har uppförts. Den ser häftig ut med sin siluett<br />
av älven över fasaden och nu har den visst öppet<br />
varje dag 11–14. Kom in och se hur framtidens<br />
älvrum ska se ut! Okej då, en halvtimme.<br />
Vad spännande det skulle kunna vara. Men det<br />
är det inte. Istället påminner utställningen, med<br />
den stora stadsmodellen i centrum, om att arkitektur<br />
och stadsbyggnad i sina sämsta ögonblick<br />
inte är annat än underleverantörer till mäklarbranschen.<br />
I en vrå av rummet anas små flagor av en<br />
medborgardialog som blev en parentes, i övrigt<br />
domineras utsikten av strikta affärsöverväganden<br />
och arkitektonisk konformism. Inte någonstans<br />
längs älven glimmar det till, inte någonstans<br />
någonting som svarar mot sin plats vid stadens<br />
vattenfront, eller signalerar att det medvetet möter<br />
tidens utmaningar.<br />
Vi går ut igen. Och funderar på hur det blivit<br />
så här.<br />
Ibland behövs det ett visst mått av naiv galenskap<br />
för att det ska uppstå gnistor. Ta Turning<br />
Torso till exempel. Egentligen en helt omöjlig<br />
arbetsseger för en vd som förde sin styrelse bakom<br />
ljuset och hamnade i fängelse för att få se sin<br />
skulpturala uppenbarelse realiserad.<br />
Något sådant skulle aldrig hända i Göteborg.<br />
Här gäller snustorra kalkyler med plånboken i ett<br />
fast grepp. Inte ”en kommunal skattekrona” får<br />
tillföras verksamheten i Älvstranden Utveckling,<br />
det affärsdrivande kommunägda företag som<br />
driver exploateringen av älvstränderna. Bra, kan<br />
man tycka som skattebetalare. Men konsekvensen<br />
är inte bara att vi slipper Turning Torsos utan<br />
också att vi fått ett fegt stadsbyggande som utifrån<br />
företagsekonomiska överväganden producerar en<br />
intetsägande bostadsrättsarkitektur där inte en<br />
millimeter ny mark har brutits.<br />
Kommunstyrelsen tycks vara vrålnöjd. Norra<br />
Älvstranden betraktas som ännu en framgångsrik<br />
produkt av Göteborgs resultatinriktade konsensusmodell<br />
och ÄUAB har fått ett utökat uppdrag<br />
att utveckla också Södra Älvstranden liksom<br />
att röra sig längre inåt land på Hisingen. Vilka<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008
delar av staden finns det som inte kan överlåtas<br />
åt bolaget?<br />
I två uppmärksammade artiklar i Göteborgs-<br />
Posten i januari satte Mark Isitt fingret på konsekvenserna<br />
av det arkitekturklimat som råder<br />
i Göteborg: En sörjig blandning av ointresse,<br />
självgodhet och feghet.<br />
I Isitts analys framställdes en stark stadsarkitekt<br />
som lösningen och en plats på ”den internationella<br />
arkitekturkartan” som det mål staden borde sikta<br />
mot. Det kan diskuteras. Men att det saknas<br />
arkitekturpolitik och helhetssyn kring stadsbyggandet<br />
är en upplevelse som många kan skriva<br />
under på.<br />
Konsekvenserna av situationen är nedslående.<br />
Frånvaron av helhetssyn gör att alla kontroversiella<br />
ställningstaganden kring älvsträndernas<br />
användning – och de är många – ständigt skjuts<br />
framåt. Tills hela området en vacker dag är färdigbyggt<br />
utan att någon någonsin tagit ställning<br />
till vad vi egentligen skulle uppnå. Vad vi kunde<br />
ha åstadkommit.<br />
Staden planeras baklänges. Inte genom program<br />
och visioner formulerade och skärskådade<br />
i offentligheten, utan genom förhandlingar i<br />
konsortiekorridorer som sedan presenteras som<br />
bostadsannonser, nödhjälpligt förklädda till informationsutställningar.<br />
Många frågar sig var stadsbyggnadskontoret<br />
är, vad de egentligen gör, hur de driver allmänhetens<br />
intressen, om de alls arbetar för att höja<br />
nivån i byggandet. Man kan undra. I GP säger<br />
stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, tidigare vd<br />
för Älvstranden Utveckling, att han inte vill ”sitta<br />
och rita detaljplaner som företagarna ogillar”. Det<br />
är ett ganska uppseendeväckande uttalande när<br />
det kommer från kommunens chefsförhandlare<br />
gentemot byggherrarna. Detaljplaneverktyget<br />
är inte en serviceinrättning, det är ett led i en<br />
förhandling som syftar till att mejsla fram en<br />
markanvändning och byggnadsdisposition som<br />
tillgodoser ett vidare samhällsintresse än enbart<br />
den enskilde byggherrens. Det är bara kommunen<br />
som kan spela den fiolen.<br />
Artiklarna i GP genererade en välbehövlig<br />
debatt. En av replikerna kom från byggnadsnämndens<br />
ordförande Anneli Hulthén (s), som menade<br />
att det visst finns visioner för Göteborgs framtid: >>><br />
I en tillfällig utställningspaviljong<br />
försöker stadsbyggnadskontoret<br />
kommunicera<br />
med allmänheten. ”I en vrå<br />
av rummet anas små flagor<br />
av en medborgardialog som<br />
blev en parentes, i övrigt<br />
domineras utsikten av strikta<br />
affärsöverväganden och<br />
arkitektonisk konformism”,<br />
skriver Erik Berg.<br />
ARKITEKTEN mars 2008 2<br />
Foto: Erik Berg
en central målsättning i majoritetens budget är en<br />
stad som strävar mot ekologisk, ekonomisk och<br />
social hållbarhet.<br />
Det är alls ingen dålig ambition. Kunde vi nå<br />
den lär Göteborg låta höra tala om sig i många<br />
internationella sammanhang – som Gårdsten har<br />
gjort – om än inte på just de arkitekturkartor Mark<br />
Isitt drömmer om.<br />
Samtidigt framhärdar Hulthén i att arkitektur<br />
bara handlar om ”tycke och smak”. Då finns det<br />
skäl att undra om ambitionen någonsin kan bli<br />
mer än ord på ett papper. För den hållbara staden<br />
uppstår inte när ett politiskt protokoll justeras,<br />
den blir verklighet först genom konkret rumslig<br />
organisering. Alltså, just, arkitektur.<br />
Detta slutsteg verkar Hulthén betrakta som en<br />
simpel formalitet. I själva verket är det här som<br />
den verkliga utmaningen väntar. Vi har begränsade<br />
erfarenheter av att bygga hållbara städer.<br />
Hur ser egentligen den hållbara staden ut när<br />
alla dess tre aspekter ska fungera samtidigt? Går<br />
det ens att åstadkomma billiga lägenheter åt alla<br />
samtidigt som vi ska betala den merkostnad som<br />
modernismens städer tog på springnota? För att<br />
nå någon vart måste forskningen kopplas in och<br />
den öppna diskussionen släppas på. Det behövs<br />
ett kreativt arkitekturklimat med högt i tak och<br />
det behövs ordentligt med tid för den iterativa<br />
process vi arkitekter kallar för skissande.<br />
Menar Hulthén allvar med ett hållbart Göteborg<br />
borde nästa initiativ från stadshuset vara<br />
att inleda ett samarbete med, säg, Chalmers<br />
– som redan har satt sitt strategiska fokus på<br />
hållbar samhällsbyggnad. Växla in den praktiskt<br />
tillämpade forskningen kring hållbarhet<br />
i stadsbyggandet. Skriv ett samlande program<br />
eller en fördjupad översiktsplan som beskriver<br />
visionerna för att åstadkomma världens mest<br />
hållbara stad runt älvrummet. Återstarta, fördjupa<br />
och permanenta medborgardialogen och<br />
låt allt detta bilda underlag för en internationell<br />
arkitekttävling.<br />
Då skulle kanske även den fina informationspaviljongen<br />
komma till vettig användning.<br />
Erik Berg<br />
Erik Berg är<br />
arkitektstudent<br />
på Chalmers.<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008
PLATS:<br />
Clarion Hotel Sign<br />
Östra Järnvägsgatan<br />
35 (vid<br />
Norra Bantorget)<br />
Stockholm<br />
Foto: Pawel Flato<br />
Anmäl dig NU!<br />
SAMHÄLLSBYGGARDAGEN 28 MAJ!<br />
Energismart byggande och förvaltning<br />
Välkommen till samhällsbyggnadssektorns gemensamma satsning, årliga<br />
manifestation och fest.<br />
13.00 Välkommen till Samhällsbyggardagen 2008<br />
Pernilla Ström, moderator<br />
SAMHÄLLSBYGGANDETS UTMANINGAR<br />
13.10 EU:s klimatmål – vårt gemensamma bidrag<br />
Maud Olofsson, näringsminister, inleder och ger sin syn på läget och förväntningar på sektorn.<br />
13.30 Springer framtiden ifrån oss?<br />
Bo Ekman, Tällberg Foundation, talar om utmaningar och förutsättningar för framtidens<br />
samhällsbyggande.<br />
13.45 Bilder av framtidsstaden<br />
Mattias Höjer, forskare vid KTH, Centrum för miljöstrategisk forskning, talar om samband mellan<br />
stadens struktur, transporter och energianvändning.<br />
14.00 Byggnadens energisystem<br />
Catarina Warfvinge, bitr miljöchef på Bengt Dahlgren AB, visar hur byggnadens olika delar kan<br />
samverka för långsiktig hållbarhet.<br />
TRE EXEMPEL<br />
14.15 Vasakronan – ett klimatneutralt fastighetsbolag<br />
Håkan Bryngelsson, vd Vasakronan, berättar om satsningen på att bli ett klimatneutralt<br />
fastighetsbolag.<br />
14.30 Skåneinitiativet – allmännyttans satsning<br />
Ulrika Jardfelt, chef SABO Fastighetsutveckling, visar film och berättar hur man arbetar för att<br />
minska energianvändningen.<br />
14.45 Driftoptimeringens inverkan på fastighetsvärdet<br />
Jon Leo Rikhardsson, ansvarig Performance Contracting, Siemens Sverige, kopplar<br />
driftoptimering till fastighetens värde.<br />
15.00 Kaffe<br />
15.30 Stora Samhällsbyggarpriset<br />
I år presenteras de nominerade projekten interaktivt. Konferensdeltagarna går runt, lyssnar till<br />
presentationerna, kan ställa frågor och får även en inblick i hur juryn resonerat. Därefter röstar<br />
varje konferensdeltagare och rösterna viktas med juryns röster för att få fram årets pristagare.<br />
17.00 Drink och mingel<br />
18.00 Middag med underhållning<br />
samt utdelning av Stora Samhällsbyggarpriset och övriga priser.<br />
Kvällens konferencier Erik Blix.<br />
Underhållning med Erik Blix och Göran Gabrielsson.<br />
Anmälan och mer info finns på www.samhallsbyggardagen.se.<br />
ARKITEKTEN mars 2008 2
adieu
tristesse<br />
Det går bra nu. Efter att ha varit associate hos Herzog &<br />
de Meuron i Schweiz har svenska Mia Hägg, 37, flyttat<br />
till Paris och startat kontoret Habiter Autrement. För<br />
tillfället jobbar hon med två stora statliga bostadsprojekt<br />
i samarbete med Jean Nouvel – det ena i spanska Toledo<br />
med mottot ”Adieu tristesse”.<br />
Text och foto: Julia Svensson<br />
Förra våren hade Mia Hägg ganska<br />
nyss slutat på Herzog & de Meuron<br />
och kört igång sin arkitektfirma Habiter<br />
Autrement. Då virvlade hon in på<br />
en middag när resten av det svenska<br />
sällskapet för länge sedan hade börjat<br />
sörpla ostron. På den turistiska restaurangen<br />
kändes hon, i sin klarblå tunika<br />
från Comme des Garçons och röda<br />
högklackade skor, som en frisk fläkt<br />
bland de ganska medelålders arkitektherrarna.<br />
Nu har det snart gått ett år sedan<br />
jag träffade Mia första gången på den<br />
där restaurangen och det enda som<br />
egentligen är sig likt är de röda klackskorna.<br />
För Mias firma har, i takt med<br />
att projekten trillat in, redan vuxit ur<br />
sina gamla lokaler.<br />
– Vi har sex anställda och två frilansare.<br />
Jag tror att det är bra att ha den<br />
erfarenhet jag haft innan man startar<br />
eget. Då har man ett kontaktnät – och<br />
det är svårt direkt efter studierna, säger<br />
Mia och skissar på en servett.<br />
Trots att Habiter Autrement är ett<br />
så ungt kontor har bostadsprojektet i<br />
Toledo redan blivit omskrivet i spanska<br />
bygg- och arkitekturtidskrifter. Om<br />
Bordeauxprojektet har det skrivits<br />
både i fransk dagspress och i tidskrifter<br />
som Moniteur och AMC.<br />
Första gången Mia kom i kontakt<br />
med Jean Nouvel och hans firma AJN<br />
var för tio år sedan. Under anställningen<br />
på AJN blev kvinnliga chefsarkitekten<br />
Françoise Raynaud, som<br />
bland annat varit projektledare för det<br />
beryktade ”La tour sans fin”i Paris, 27åriga<br />
Mias handledare och förebild.<br />
– Det var fantastiskt att träffa en<br />
yrkeskvinna som hon – som gjorde så<br />
stora projekt. På Chalmers var de stora<br />
projekten ofta killprojekt. Som huvudprojekt<br />
hos Nouvel jobbade jag med<br />
Dentsu, en 200 meter hög skyskrapa i<br />
Japan.<br />
På våren 2002 flyttade Mia till Basel i<br />
Schweiz och började hos Herzog & de<br />
Meuron.<br />
Året därpå startade arbetet med<br />
Olympiastadion i Peking, där hon var<br />
en av projektledarna.<br />
– Jag var oerhört fascinerad av<br />
Herzog & de Meurons sätt att arbeta.<br />
Det är en kvalitet i allt de bygger – en<br />
idérikedom och nyfikenhet i materialvalet<br />
till exempel.<br />
Mia bodde i Peking mer eller mindre<br />
under två års tid och samarbetade med<br />
en lokal arkitekt för att få förståelse för<br />
platsen.<br />
– Det var fantastiskt att följa projek-<br />
2<br />
>>>
I den franska industristaden St Etienne ska Habiter Autrement bygga två extremt smala bostadslängor med 60 genomgående lägenheter i ett område<br />
nära järnvägen. Mellan längorna föreslår man ett rutnät av kolonilotter (det var i St Etienne som kolonilottstraditionen introducerades i Frankrike).<br />
0 ARKITEKTEN mars 2008
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Växtligheten fortsätter upp längs husens fasader, vars färgglada balkonger tillåter de boende att ha egna odlingar.<br />
”Färgvalet är en medveten referens till Le Corbusier. Hans Firminy ligger precis i närheten”, säger Mia Hägg.
De fem statligt finansierade bostadsprojekten i Bordeaux, där Habiter Autrement också samarbetar med Jean Nouvel, kommer att börja byggas nästa år.<br />
På bilden visas skissen av Armagnac, ett före detta industriområde i centrala Bordeaux. Liksom i de andra fyra projekten har arkitekternas ambition sträckt sig<br />
utanför själva byggnaden. Här möts besökaren av en vildvuxen glänta, på ömse sidor skyddad av uppspända segeldukar, likt en modern regatta ankrad mitt<br />
i stenstaden. Samtliga lägenheter är genomgående loft med utblick över två landskap; i väster utgör en mur av grönska en fond i vardagsrummet, i öster kan<br />
man överblicka gläntans trädkronor från terrassen. Hissen leder direkt in i lägenheten. Trädäck och östfasadens glasfiberlaminat i grått och vitt förstärker de<br />
maritima referenserna.<br />
I Frankrike måste man alltid göra minst 20 procent subventionerade projekt när man bygger<br />
bostäder.<br />
”De ville att vi skulle göra en typologi som går att upprepa i alla stadsdelarna. Vi gjorde precis<br />
tvärtom, utvecklade fem unika projekt anpassade till varje område”, säger Mia Hägg.<br />
Till exempel ritar de bostäder för en mer köpstark grupp i förortsområdet Cenon.<br />
”På så sätt ska vi öka blandningen av människor. Vi föreslår också en annan funktion utöver<br />
bostäder – dagis och affärslokaler – så det inte bara blir en förort man åker ifrån.”<br />
I stadsdelen St Jean har kontoret ritat ett litet bostadstorn<br />
nära järnvägen med en lägenhet per våningsplan<br />
och utsikt i fyra väderstreck.<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008
tet, från arbetet med de första små korviga<br />
modellerna, säger Mia och visar med händerna<br />
något som kan tänkas bli det nu existerande<br />
fågelboet.<br />
Äventyret – att arbeta med ett kinesiskt projekt<br />
som omfattade 8.000 byggarbetare – skulle<br />
enligt Mia bara det kunna bli en hel bok. Men<br />
hon sammanfattar tiden i Peking som en period<br />
full av tidspress och utmaningar som språkproblem<br />
och kulturella barriärer.<br />
2005 blev Mia så kallad associate i Herzog &<br />
de Meuron, vilket innebar att hon fick övergripande<br />
ansvar för flera olika internationella och<br />
schweiziska projekt samtidigt.<br />
Den sista januari i fjor sade Mia upp sig och<br />
började jobba med Habiter Autrement. Småskaligheten<br />
i det egna företaget är en helt ny erfarenhet.<br />
Just nu är hon och kollegorna till exempel<br />
mitt uppe i en kontorsflytt och på grund av röran<br />
försiggår allt arkitektarbete i Mias lägenhet.<br />
– Reality bites. Herzog & de Meuron har<br />
med sina resurser en unik situation.<br />
Men det konkreta sättet att arbeta – hela<br />
tiden med modeller och enkla skisser – tar Mia<br />
med sig från Herzog & de Meuron till sin egen<br />
verksamhet.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
– Man måste förstå att man inte kan lösa<br />
allting i varje etapp. Ett projekt måste mogna<br />
konceptuellt i varje steg. Man måste ha tålamod<br />
– i en tävling blir inte allting klart.<br />
När Mia pratar om Habiter Autrement återkommer<br />
hon ofta till vikten av lust.<br />
– Den administrativa delen i ett företag är<br />
enorm. Men den får inte göra att det förtar det<br />
roliga i att göra arkitektur. Idéskapandet är<br />
kärnan i verksamheten.<br />
Mia Hägg tycker att egenföretagande borde<br />
ingå mer i svenska arkitektutbildningar och<br />
hon rekommenderar arkitekter att starta eget<br />
kontor om de har idéer de vill utveckla. Men<br />
samtidigt betonar hon lagarbetet och att arkitektur<br />
i verkligheten inte är som under utbildningen<br />
– när det var tillåtet att sitta ensam på<br />
sin kammare och skapa.<br />
– Jag har alltid tyckt om att kommunicera<br />
och jobba i grupp och hade mycket väl kunnat<br />
fortsätta i en större struktur. Jag ser inte<br />
Habiter Autrement som ett företag för mig som<br />
person – det är roligt att utveckla projekt ihop.<br />
Arkitektur är som en enorm orkester – där allas<br />
insats är viktig för helheten.<br />
Arbetet måste fortgå trots kaos med kontorsflytt.<br />
Mia HÄGG<br />
Ålder: 37 år.<br />
Bor: I Paris.<br />
Bakgrund: Började på Chalmers<br />
1992, efter plugg på Komvux<br />
och ett par kurser på högskolan<br />
hemma i Umeå. Erasmusutbyte<br />
i Paris på arkitektskolan i Belleville.<br />
1998–2001: Anställning hos Jean<br />
Nouvel.<br />
2002: Examensarbete på Chalmers<br />
med video- och stadsanalys<br />
i Tokyo.<br />
2002–2007: Herzog & de Meuron.<br />
20<strong>03</strong> började arbetet med<br />
Olympiastadion i Peking. Blev<br />
associate 2005 och jobbade<br />
med projekt i bland annat Las<br />
Vegas, S:t Petersburg, Nagoya<br />
och i Schweiz.<br />
2007: Startade Habiter Autrement<br />
tillsammans med delägaren<br />
Sandrine Forais.<br />
>>>
Som en spelplan med ett rutnät av olivträd och<br />
cypressalléer. 2007 började Habiter Autrement,<br />
tillsammans med Jean Nouvel, på en detaljplan<br />
i spanska Toledo – en helt ny stadsdel som ska<br />
börja byggas i höst.<br />
Området, som ligger på åtta minuters avstånd<br />
från Toledos medeltida stadskärna, ska rymma<br />
socialt byggande om 2.000 statliga bostäder med<br />
mottot ”Adieu tristesse”.<br />
Habiter Autrement har tillbringat mycket tid i<br />
Spanien för att förstå platsen och dess historia.<br />
”Det är helt omöjligt att försöka imitera den<br />
Nära Havannas strandlinje och historiska centrum bygger Habiter Autrement<br />
två lägenhetskomplex . På grund av klimatet försöker man traditionellt i Havanna<br />
begränsa det direkta ljusinsläppet i lägenheterna och undvika öppna<br />
ytor utåt. Därför vetter balkongerna, som fortfarande är i konceptstadiet,<br />
mot en stjärnformad innergård. De är gjorda av skuggande flätad naturfiber<br />
som liksom övrig material är lokalt producerad och återvinningsbara. Naturlig<br />
ventilation är viktigt.<br />
historiska staden på vår vidsträckta, platta tomt<br />
med utblick över la Mancha. Det skulle bli som<br />
Disneyland”, säger Mia Hägg.<br />
I stället försöker HA skapa en dialog mellan<br />
det nya området och den gamla staden som ligger<br />
på en kulle.<br />
”Vi leker istället med den utopiska idén om<br />
att bo i staden och på landet på samma gång.<br />
Mikrodensiteter, urbana öar som ligger utspridda<br />
i olivfältet, sammanlänkade av cypressalléer. Vi<br />
använder starka färger som kontrasterar mot det<br />
torra landskapet och vi bygger en stadsmiljö kring<br />
varje innergård. Även skolor och dagis byggs kring<br />
patios, innergårdar. Eftersom det är Don Quijotes<br />
hemtrakter föreslår vi en lekfull hommage i form<br />
av ett ekologiskt väderkvarnstorn!”<br />
Området i Toledo har ännu inte fått sin<br />
slutgiltiga form. Varje bostadskomplex i området<br />
blir en tävling i sig för spanska och internationellt<br />
inbjudna arkitekter.<br />
”Det är mycket engagemang från både lokalbefolkning<br />
och kommunen. Det känns som om<br />
folk i Spanien är väldigt öppna och vill testa saker.<br />
Detta är ett pionjärsprojekt för alla parter.”<br />
Habiter Autrement gör projektet gratis, bara för att det är spännande och<br />
roligt.<br />
”Staten vill verkligen bygga bostäder i Havanna. Och som det är nu betalar<br />
hyresgästerna ingen hyra på Kuba – en dollar i månaden. Så det gäller att<br />
bygga jätteenkelt”, säger Mia Hägg.<br />
ARKITEKTEN mars 2008
”<br />
>>><br />
Förutom Mia själv består kontoret i dag av<br />
Sandrine Forais, en fransk kollega Mia lärde<br />
känna på skolan i Belleville och som kommer<br />
att bli delägare i firman. Mia har dessutom<br />
anställt en koreansk och två franska arkitekter.<br />
– Och i somras anställde jag svenska Lina<br />
Lagerström – det är toppen, säger hon.<br />
Dessutom samarbetar hon med kontakter<br />
från bland annat tidigare arbetsplatser.<br />
– Det är bra att ha en liten kärna med människor<br />
som utgör kontoret och sen ha satelliter<br />
på andra ställen.<br />
Habiter Autrement är ett aktiebolag – vilket<br />
i Frankrike är lite mer komplicerat att starta än<br />
enskild firma.<br />
– Men jag har inte haft något finansstöd från<br />
någonstans. Men precis som för alla som startar<br />
eget har det varit viktigt att snabbt hitta projekt<br />
för att få det att gå runt.<br />
Samarbetet med Jean Nouvel, som numera<br />
också är Mias sambo, har varit bra just under<br />
projektet i Bordeaux.<br />
– Det är en fördel att samarbeta med Jean<br />
– förutom hans enorma kreativa begåvning och<br />
erfarenhet gör hans stora namn att kommunen<br />
lättar på byggreglerna.<br />
Att vara svensk arkitekt i stora världen tycker<br />
Mia mest är positivt. Snacket om att svenskar<br />
inte vågar ta för sig bland mindre blyga utländska<br />
kollegor håller hon inte med om.<br />
– Jag tror att man får mindre ritträning i<br />
Sverige än i en del andra länder. Men fördelen<br />
jag tycker att man har som svensk är att man<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Mia Hägg om…<br />
…att jobba som arkitekt i Frankrike:<br />
Arkitektlönerna i Frankrike är ungefär som de svenska lönerna.<br />
Men jag tror att det generellt är tufft att få intressanta jobb här.<br />
I och med att praktiklönen i Frankrike är satt till 400 euro är det<br />
många kontor som använder sig av praktikanter i stället för att anställa.<br />
…jobb och kollegor:<br />
Jag har alltid undvikit miljöer där alla har samma ålder och<br />
bakgrund och nationalitet. Jag tycker kontraster och olikheter är<br />
stimulerande. Alla har olika erfarenheter och olika sätt att jobba.<br />
har med sig en förmåga att ifrågasätta saker.<br />
– Det är en uppmaning till alla unga arkitekter:<br />
Res mycket och jobba på många olika<br />
ställen, säger hon.<br />
Överhuvudtaget tycker Mia att man inte ska<br />
vara rädd för att inte känna till andra länders<br />
särskilda teknikaliteter. När jag frågar om särskilda<br />
byggregler inför Toledoprojektet skrattar<br />
hon glatt.<br />
– Som arkitekt är det i många sammanhang<br />
bra att vara dilettant. Då kan man inte alla<br />
regler och då ställer man de rätta frågorna.<br />
Hade vi känt till varenda regel i Spanien hade vi<br />
aldrig kunnat göra ett projekt som är så friskt<br />
och nytt. När jag arbetade med stadion i Peking<br />
hade jag aldrig ritat ett stadion förut. Ingen<br />
ingenjör tyckte att vi skulle göra stadion som vi<br />
gjorde.<br />
– En generell fördel med att vara utlänning är<br />
att alla förväntar sig att man ska vara annorlunda.<br />
Det ger utrymme.<br />
Mias planer för den närmaste framtiden är att<br />
komma igång med bygget av de totalt åtta pågående<br />
projekten. Och så är det nya saker på gång.<br />
– Till exempel planerar vi att utveckla en<br />
möbelserie tillsammans med franska arkitektkontoret<br />
Cigu, säger Mia.<br />
Och så börjar hon bli sugen på att ta med sig<br />
sina erfarenheter norrut.<br />
– Det skulle vara fantastiskt att få bygga i<br />
Sverige. Jag tror att vi med vår internationella<br />
ryggsäck skulle kunna tillföra mycket. Det<br />
skulle vara som ett slags hemkomst. n<br />
HaBiter autreMent<br />
Grundades: 2007<br />
Ägare: Mia Hägg,<br />
Blivande delägare (under 2008):<br />
Sandrine Forais.<br />
Antal medarbetare: Sex anställda<br />
inklusive Mia och Sandrine.<br />
Pågående projekt: bostadsprojekt<br />
i Bordeaux, St Etienne,<br />
Frankrike, detaljplan och bostadsprojekt<br />
i Toledo, Spanien,<br />
bostadsprojekt i Havanna, Kuba.<br />
Totalt åtta projekt.<br />
Särskilda intresseområden: experimentellt<br />
socialt bostadsbyggande:<br />
vart tog alla radikala<br />
idéer om bostäder för ”vanliga<br />
människor” vägen?
sett, LÄst, HÖrt<br />
Redaktör: Nina Gunne<br />
nina.gunne@arkitekt.se<br />
Gränslös rivstart<br />
arkitekter utan gränser, aSF-Se<br />
Årsmöte Stockholm, Färgfabriken, 1 mars<br />
Föreläsningar av Lotta Turesson och Anders Wilhelmson<br />
Hemlöshet, restaureringsprojekt och<br />
skolor är områden som svenska <strong>Arkitekter</strong><br />
utan gränser satsat på under sitt första år.<br />
Den 1 mars höll ASF-SE sitt andra årsmöte<br />
på Färgfabriken i Stockholm. Publik<br />
bjöds in att lyssna till presentationer från<br />
de olika lokalföreningarna. Ett nyligen<br />
antaget ASF-projekt, vilket innebär att<br />
man gemensamt söker pengar och stöd för<br />
projektet, är en tillbyggnad till en skola<br />
i Addis Abeba i Etiopien. Kajsa Larings<br />
och Jonas Torsvall påbörjade arbetet<br />
med Moya Educational Centre som<br />
examensarbete på KTH. Tanken är ett<br />
utbildningscentrum för fattiga barn och<br />
gatubarn i Addis Abeba som kan minska<br />
segregation.<br />
Göteborgsgruppen deltog förra året i<br />
en utställning på Stadsmuseet i Göteborg<br />
om hemlöshet och lokalgruppen arbetar<br />
arKiteKter utan GrÄnSer<br />
<strong>Arkitekter</strong> utan gränser (Architecture<br />
Sans Frontières – ASF) finns i<br />
ett tjugotal länder världen över. Hösten<br />
2006 startades ett svenskt ASF.<br />
Målet är att verka för en långsiktigt<br />
hållbar utveckling av den byggda<br />
miljön och bistå dem som annars inte<br />
har tillgång till arkitekters kunnande.<br />
Genom nätverk kan ASF arbeta med<br />
kompetensökning och kunskapsöverföring<br />
både inom Sverige och<br />
internationellt.<br />
ASF Sverige är en del av ASF International<br />
där alla medlemsorganisationer<br />
skrivit under en 10-punkters<br />
lista med gemensamma visioner och<br />
mål att arbeta för. Denna lista, kallad<br />
The Hasselt Charter, är den plattform<br />
utifrån vilken allt ASF-arbete utgår.<br />
ASF Sverige är öppet för alla som vill<br />
stödja verksamheten, oavsett yrkesbakgrund.<br />
För att läsa mer, om du vill<br />
bli medlem eller om du har idéer till<br />
ett projekt som ASF Sverige borde<br />
driva: Gå in på adressen www.arkitekterutangranser.se.<br />
Håll koll på:<br />
vidare med de<br />
hemlösas situation<br />
på hemmaplan.<br />
I Skåne har<br />
restaureringen av<br />
Hebron i Palestina<br />
varit centralt under<br />
året, ett projekt<br />
som tidigare<br />
drevs av <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>s solidaritetsfond.<br />
ASF samarbetar med Hebron<br />
Rehabilitation Committee som bildades<br />
1996 för att restaurera husen och uppgradera<br />
infrastrukturen. Skånegruppen<br />
tog under förra året fram en utställning<br />
om projektet som visades i Sverige, Polen,<br />
Tjeckien och Österrike och som eventuellt<br />
kommer till Arkitekturmuseet.<br />
Ytterligare ett examensarbete har blivit<br />
Arkitekturmuseet tar ett grepp på den största<br />
urbana förändringen genom tiderna. Utställningen On<br />
cities fokuserar på förändringar i den samtida staden<br />
och belyser arkitekturens roll i sammanhanget. Elva<br />
konstnärer och arkitekter från olika delar av världen<br />
beskriver staden från skilda utgångspunkter. Till 4 maj.<br />
antaget som ASF-projekt. Lotta Turesson<br />
föreläste under mötet om ett blivande<br />
forskningscenter, Mutanda Ecological<br />
Education Centre i Uganda som hon<br />
ritade tillsammans med Alessandro Cardinale.<br />
Under årsmötet valdes en ny styrelse<br />
för ASF-SE. Ny ordförande är Jonas<br />
Jernberg.<br />
Nina Gunne<br />
Påse snart på plats i Nairobi<br />
Hälften av världens befolkning bor i slum,<br />
eller ”informell urbanitet”. När städernas<br />
befolkning växer explosionsartat är det framförallt<br />
denna grupp som växer. Och med den<br />
växer problemen med sanitet och vattenbrist.<br />
– Två och en halv miljarder människor i<br />
världen saknar toalett och har inte ens ett hål<br />
i marken, säger Anders Wilhelmson. Att lösa<br />
världens sanitetsproblem är satt som sjua av<br />
FN:s millenniemål. Vattenbristen är samtidigt<br />
akut.<br />
När Anders Wilhelmson föreläste under<br />
<strong>Arkitekter</strong> utan gränsers årsmöte den 1 mars<br />
presenterade han också sitt företag Peepoople<br />
som bildades 2006 och produkten Peepoo, en<br />
sanitetspåse för fekalier och urin att använda<br />
där toaletter saknas. Påsen är helt biologiskt<br />
nedbrytbar och kan slängas var som helst,<br />
även i vatten, utan att sprida bakterier. Den<br />
fungerar som ett eget förslutet reningsverk, är<br />
helt luktfri och förvandlas vid nedbrytningen<br />
till matjord.<br />
Idén till Peepoo föddes under projektet<br />
Ett utbildningscentrum för fattiga barn och gatubarn i Addis Abeba, Etiopien,<br />
var Kajsa Larings och Jonas Torsvalls examensarbete. Idag är det antaget som<br />
ASF-projekt. Skolan ska bli en plats dit eleverna kan ta med sig saker från sina<br />
olika kulturer och visa varandra och där ska finnas lokaler för möten, utställningar<br />
och undervisning i musik, dans- och drama.<br />
Contested Space som Anders Wilhelmson<br />
ledde under sin tid som professor på Konsthögskolans<br />
vidareutbildning.<br />
– Under våra resor till Indien, Mexico<br />
City och andra världsstäder satte vi oss ner<br />
på plats i slummen och frågade oss hur man<br />
skulle angripa problemen.<br />
Företaget Peepoople AB består av Anders<br />
Wilhelmson, Mikael Hedenqvist, Björn<br />
Vinnerås samt Annika Nordin. De sökte och<br />
fick patent under förra året och sanitetspåsen<br />
har redan provats på en testgrupp i Sverige<br />
under några veckor. Ett samarbete har påbörjats<br />
med UN Habitat och snart testas den i<br />
större skala i Nairobi, ett projekt som blivit<br />
uppskjutet en tid på grund av oroligheterna<br />
i Kenya. Att ta ställning till var påsen ska<br />
produceras och hur företaget ska byggas är<br />
nästa steg som tas nu.<br />
– Peepoople är en programförklaring som<br />
berättar vad vi arkitekter kan göra istället<br />
för att rita snygga bord och skyskrapor, säger<br />
Anders Wilhelmson.<br />
Nina Gunne<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Arkitekturgalleriet på Munkbron 3 i Stockholm visar en utställning om<br />
Bergkrantz <strong>Arkitekter</strong> som fyller 20 år. Samtidigt kommer en bok om företaget.<br />
Det är galleristen själv, arkitekt Klas Schönning, som är redaktör. Fredag 28<br />
mars kl 15 är det vernissage och Bergkrantz visar upp sig till och med söndag<br />
20 april. Arkitekturgalleriet är öppet onsdag–söndag 12–18.<br />
Råd om buller hjälp i gråzoner<br />
Boverkets allmänna råd om buller i planeringen<br />
Nordic Sea Hotel, Stockholm<br />
28 februari<br />
Boverket har kommit<br />
med allmänna råd för<br />
buller i planeringen, som<br />
gäller från 1 mars. Råden<br />
är inte bindande och<br />
kommer först tio år efter<br />
att riksdagen i en infrastrukturproposition<br />
antog<br />
de riktvärden, som ligger<br />
till grund för råden.<br />
En skäligen mager nyhet<br />
kan tyckas. Ändå har<br />
bullerråden vållat protester<br />
redan innan de kom på<br />
pränt i och med att Boverket<br />
som remissinstans vid<br />
flera tillfällen yttrat sig om byggplaner<br />
i framför allt starkt trafikerade<br />
lägen. Planer som blir allt vanligare<br />
i städernas jakt på bostäder åt sina<br />
medborgare. Inte minst Stockholmspolitiker<br />
och -tjänstemän har vid<br />
flera tillfällen uttryckt irritation över<br />
bullerkraven. De har också skapat<br />
en egen, generösare bullerpolicy.<br />
Att kommuner tagit fram lokala<br />
regler istället för att vänta in Boverkets<br />
allmänna råd har verket inget<br />
emot.<br />
– Men bullerreglerna verkar ha<br />
blivit en praktisk fråga att skylla på<br />
när det är svårt att få fram bostäder<br />
i den takt som behövs, sa Mikael<br />
Jardbrink på Boverket när de allmänna<br />
råden presenterades vid ett<br />
presseminarium 28 februari.<br />
Det finns naturligtvis också kommuner<br />
som välkomnar råden, bland<br />
annat Göteborg som har en minst<br />
lika besvärlig trafikbullersituation<br />
som Stockholm.<br />
Vad innebär de allmänna råden?<br />
Bland det viktigaste är att bygga<br />
med tyst sida: En sida av huset där<br />
i första hand sovrummen ligger ska<br />
ha en ljudnivå som inte överstiger 45<br />
dB. Vidare ska man ta hänsyn till<br />
framtida trafiksituationer redan i<br />
planeringsskedet och att beslutsun-<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
derlaget ska redovisa att det finns<br />
ett stort behov av bostadsbyggande<br />
trots att platsen är utsatt.<br />
Boverket följer PBL, som säger<br />
att buller är en av flera parametrar<br />
man ska ta hänsyn till i planeringen.<br />
De allmänna råden innebär därför<br />
ett ”småtråkigt viktande”, enligt<br />
Mårten Dunér, chef för Boverkets<br />
planeringsenhet:<br />
– Se råden som en handledning<br />
som kan användas när man befinner<br />
sig i gråzonen mellan de halvbra<br />
lösningarna. Det handlar inte om<br />
förbud utan om råd om praktisk tilllämpning<br />
och hur man hittar lokala<br />
lösningar.<br />
Det finns ingen lag som förbjuder<br />
kommuner att bygga i bullriga områden.<br />
De allmänna råden blir alltså<br />
heller ingen tvingande lag. Däremot<br />
hoppas Boverket att de skapar<br />
praxis genom att användas i lokala<br />
fall i länsstyrelser och domstolar.<br />
Mårten Dunér framhåller att den<br />
medicinska forskningen ser buller<br />
som ett allvarligare problem än<br />
man hittills trott. Det finns alltså<br />
all anledning att inte ta för lätt på<br />
bullerfrågan när man planlägger ett<br />
område. Han pekade också på vikten<br />
av att fokusera på bullerkällorna,<br />
exempelvis försök med tyst asfalt.<br />
Elisabet Näslund<br />
Bild: Ina Flygare
sett, LÄst, HÖrt<br />
Redaktör: Nina Gunne<br />
nina.gunne@arkitekt.se<br />
I våra drömmars stad<br />
Menske<br />
Wim Vandekeybus & Ultima Vez<br />
Dansens Hus<br />
23 februari<br />
Vad är det med arkitekter som är så<br />
lockande? Benämningen används långt<br />
mer än i dess ursprungliga betydelse. Alla<br />
vill vara arkitekt, eller iallafall ha en i<br />
sin närhet. Men inte så sällan förlöjligas<br />
arkitekten på film och får en lite udda<br />
karaktär, men med status och makt.<br />
I en föreställning av den belgiske scenkonstnären<br />
Wim Vandekeybus på Dansens<br />
Hus i februari gestaltades arkitekten<br />
av en kvinnlig dansare i föreställningen<br />
Menske. Med pompöst och lite sprättigt<br />
kroppspråk och med talade repliker<br />
presenterar arkitekten visionerna om<br />
”Den nya staden” med skyskrapor, en ny<br />
marina och ett storlaget museum. ”Vår<br />
stad behöver ikonbyggnader” utropar hon.<br />
”Originalitet, energi och hårt arbete kan<br />
ge oss ett nytt New York.”<br />
Wim Vandekeybus har skapat ännu<br />
ett verk med sitt drygt tjugoåriga kompani<br />
Ultima Vez. Denna gång står ett<br />
tiotal dansare och skådespelare på scen i<br />
en föreställning där dans, teater, scenografi,<br />
film, foto och musik blandas i lika<br />
beståndsdelar på ett för belgaren säreget<br />
sätt. Här används ingredienserna för att<br />
skapa en mardrömslik scenbild, en dystopi<br />
om människan och staden.<br />
Arkitekten har ingen nyckelroll i<br />
föreställningen. Det är staden som har<br />
huvudrollen. Hela idén och visionen om<br />
Designtävling för unga<br />
Det finska möbelföretaget<br />
Isku fyller 80 år och vill hitta nya<br />
fräscha idéer för sin möbelkollektion<br />
för offentliga miljöer. Därför<br />
utlyses nu en designtävling för unga<br />
formgivare. Tävlingsförslagen ska<br />
presentera inredningslösningar och<br />
möbler för entré och lobby på ett<br />
internationellt företag.<br />
Tävlingen är öppen för alla men<br />
inriktad på unga formgivare och<br />
Håll koll på:<br />
den storslagna, högresta, skimrande och<br />
rena staden beskrivs som ett lite verklighetsfrämmande,<br />
löjligt projekt. Det som<br />
gestaltas på scenen är den ”riktiga staden”,<br />
den som döljer sig bakom drömmarna om<br />
den. Sopsäckarna har en central plats i<br />
scenografin liksom skärmar med desperat<br />
klottrade budskap som ”Open your eyes”,<br />
”I like silence” och ”Leave me alone”<br />
På scenen rör sig människorna tillsammans<br />
med de röster och drömmar om<br />
staden som de bär eller gett upp. De kommer<br />
till staden för det viktiga mötet. Men<br />
de rör sig runt varandra utan att mötas,<br />
utan att orka se. Rörelserna i koreografin<br />
är parerande, snarare än samverkande, i<br />
studerande i länderna runt Finska<br />
viken. Prissumman är totalt 6.000<br />
euro.<br />
Senast den 31 maj ska tävlingsförslag<br />
vara inlämnade. Frågor om<br />
tävlingen kan skickas senast den 31<br />
mars till designatwork@isku.fi.<br />
För mer information och adress<br />
för inlämning se: www.isku.se/designcompetition.<br />
Dagens bostadspolitik och boendet för äldre är<br />
frågor under Bostadsmötet i Gävle den 2–3 april 2008.<br />
Ämnen är också glesbygd, invandring och integration,<br />
offentliga rum och hållbarhet. Platsen är Filmstaden,<br />
Stortorget i Gävle. För mer info och anmälan:<br />
www.ibf.uu.se/bov/bm08/index.html.<br />
ett rörelsespråk och attityd hämtat från<br />
streetdance och självförsvarstekniker.<br />
Säkerhetslinor sträcks över scenen.<br />
De säkrar varje person, men skiljer dem<br />
också från varandra. Vi väver våra nät<br />
av drömmar. Men vi stänger ute andra<br />
genom våra linor och vi fastnar själva i<br />
näten.<br />
Andra aktens fond är en bild av en<br />
underjordisk korridor, kanske ett sjukhus.<br />
Här hamnar stadens spillror för att slutligen<br />
slängas ut under gatlyktan på gatan.<br />
”We are like crystal cities”. I mitten ligger<br />
högen av sopsäckar. Säkrade i linor kastas<br />
de ut över publikhavet. Någon målar över<br />
klottret med en svart roller.<br />
Nina Gunne<br />
Nya svenskar i Milano<br />
Kontorsmöbelföretagen Abstracta och SA Möbler<br />
är nya svenska utställare på möbelmässan med stort M,<br />
Salone del Mobile i Milano 16-21 april. De förenar sig<br />
därmed med Swedese, Lammhults, Johanson Design,<br />
Skandiform, Materia.Klaessons, Offecct, Blå Station,<br />
Källemo, Karl Andersson & Söner och Kasthall, som<br />
ställer ut på milanomässan sedan tidigare. Sverige är<br />
det fjärde största utländska utställarlandet på Salone<br />
del Mobile, som – tillsammans med alla övriga utställningar<br />
som pågår i Milano samtidigt – beräknas dra<br />
till sig över 270.000 besökare.<br />
Foto: Martin Firket<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Hur vill 40-talisterna bo när de blir äldre och vilka alternativ<br />
kommer att finnas? Dalarnas forskningsråd vill diskutera dessa<br />
och andra frågor under en konferens om äldres boende idag<br />
och imorgon. Konferensen hålls i Falu Gruvas konferensanläggningar<br />
i Falun den 22–23 april. Den 22 april blir det middag med<br />
underhållning i Dalasalen. Läs mer på www.dfrbokning.se.<br />
Visst vill alla bo i staden. Det är<br />
en sanning vi läser dagligen. Ändå,<br />
eller kanske just därför är det<br />
landsbygden som är temat i andra<br />
numret av 4ARK, Studenternas<br />
Arkitekturtidskrift på Chalmers.<br />
Omslaget med titeln ”Landet” är<br />
brunt, som mylla.<br />
Landsbygd kan vara Fengersfors,<br />
där en grupp konstnärer slår sig ner<br />
i det nedlagda pappersbruket, eller<br />
kampen mot torkan i Adeleide i<br />
Australien. Det är också berättelsen<br />
om en mormor i Nordanträsk som<br />
bara anar tre hus mellan granarna.<br />
Landsbygden har också sina hus,<br />
sin arkitektur. Folkets Hus, bygdegården<br />
och missionshuset. Mötesplatser<br />
från en tid som flytt.<br />
Det ska kläs<br />
rätt i tid<br />
Visst har du någon gång klätt<br />
dig i den: Arkitektkostymen. Svart<br />
kostym, svarta skor och svart polokrage.<br />
Allt av hög kvalitet och god<br />
design. Nu kan du även klä dina barn<br />
i matchande dräkt. På brittiska The<br />
toy factory finns detta kit att beställa.<br />
I kostymen ingår även glasögon av<br />
Corbusier-stuk. Se: www.notonthehighstreet.com/thetoyfactory.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Nu är det vischan som gäller<br />
4arK<br />
Studenternas Arkitekturtidskrift<br />
Palmeblads Tryckeri<br />
ISBN 978-91-976913-1-4<br />
http://0ark.se/<br />
Här trevar skribenterna med<br />
hjälp av språket efter en arkitektursyn<br />
och ett sätt att resonera kring<br />
stad och land. Många når också<br />
fram till intressanta resonemang.<br />
De tränar sig i att också med sina<br />
ord delta i en framtida arkitekturdebatt.<br />
Men texterna vittnar också<br />
om något som händer nu. Debatten<br />
blir mer nyanserad. Det finns liv<br />
bortom staden.<br />
4ARK drivs av studenter på<br />
Chalmers Arkitektur och utkommer<br />
två gånger per år. I detta<br />
nummer av Arkitekten distribueras<br />
4ARK till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
medlemmar i göteborgsregionen.<br />
Tidningen kan beställas på:<br />
http://0ark.se/blog.<br />
Nina Gunne
sett, LÄst, HÖrt<br />
Redaktör: Nina Gunne<br />
nina.gunne@arkitekt.se<br />
Foto: Ulf Celander<br />
Plats för konst i norr<br />
Vilken roll kan en stad med 60.000<br />
invånare i Norrlands inland spela på<br />
2000-talet när mänskligheten är på väg<br />
mot stora urbana regioner?<br />
Färgfabriken, som under tio år i Liljeholmen<br />
i Stockholm har utvecklats till<br />
ett samtidslaboratorium för utställningar,<br />
workshops och seminarier, öppnar ytterligare<br />
en konsthall, nu i Östersund.<br />
När Färgfabriken Norr invigs den 1–3<br />
april med ett massivt program i tre delar<br />
är det med mottot att utgå från Östersunds<br />
egna förutsättningar.<br />
En regional workshop och utställning<br />
Håll koll på:<br />
Konstakademin prisar Nod<br />
för arkitektgärning<br />
Landskapsarkitekterna Nod<br />
(Natur Orienterad Design) har<br />
fått ett pris på 75.000 kronor från<br />
Anders Mortners arkitektfond.<br />
Det är första gången priset delas<br />
ut för en arkitektgärning. Nod<br />
får det med motiveringen att de<br />
”…visat prov på ett fritt experimenterande<br />
med mark, material<br />
och växtlighet som tar hänsyn till<br />
de ekologiska faktorer som spelar<br />
om staden och regionen ”Östersund at<br />
Large” pågår 3–27 april. Under en workshop<br />
2–10 april undersöks ett 600 kvm<br />
stort flygfoto av Östersund med omnejd.<br />
Frågan som ställs är vilka utmaningar en<br />
stad som Östersund står inför i en värld<br />
där två miljarder människor kommer att<br />
flytta till städer under de kommande 20<br />
åren.<br />
Den 3 april öppnar utställningen Teleport<br />
Färgfabriken där mer än 80 konstnärer<br />
deltar. Utställningsarkitekt är den<br />
grekiske arkitekten Andreas Angelidakis.<br />
En konferens som lanserar en ny världs-<br />
Köpkraften ökar och fler vill bygga köpcentrum. Vad<br />
som styr placeringen av handeln och hur handeln påverkar<br />
våra städer är några av frågorna under årets stadsarkitektdag<br />
den 9 april med temat staden och handeln.<br />
Plats: Uppsala konsert och kongress. Anmälan senast 31<br />
mars. Anmälan och program www.arkitekt.se/s33524.<br />
en allt större roll i samhällsplaneringen”.<br />
Biblioteksplatsen vid Södertörns<br />
universitet och torget i Bagarmossen<br />
(i samarbete med Dan Wolgers)<br />
är projekt som nämns i motiveringen.<br />
– Det är kul att få pris för en<br />
längre gärning och inte, som är vanligare,<br />
för ett enskilt projekt, kommenterar<br />
Anders Mårsén på Nod.<br />
Nina Gunne<br />
Nod har ritat landskapsarkitekturen vid Södertörns högskolebibliotek<br />
i samarbete med Malmström arkitekter, som ritat biblioteket.<br />
Nod prisas för hela sin arkitektgärning, inte för något enskilt projekt.<br />
bank pågår 2–3 april. The New World<br />
Bank ska vara en bank för idéer och<br />
lösningar i en värld som urbaniseras i allt<br />
snabbare takt. Målet är att skapa ett långsiktigt<br />
globalt instrument.<br />
0 ARKITEKTEN mars 2008
Städernas framtid är tema under årets Landskapsarkitekturdag på Alnarp<br />
den 2 april. Titeln är Urban Utopia och föreläsare Gunilla Bandolin, Fredrik<br />
Fritzon, Christine Dalnoky med flera ska diskutera bilden av vårt idealsamhälle.<br />
Dagen är kostnadsfri och fika, lunch och förfriskningar serveras. 9.30–18 på<br />
Alnarpsgården, sedan följer debatt och mingel.<br />
www.landskapsarkitekturdagen.slu.se. Drop-in!<br />
Formens kraft, kraftens form<br />
Björn Ekelund, Benjamin Melin Mandre och<br />
Anna Åkerberg, SWECO FFNS.<br />
Vattenfall eldistribution AB<br />
Kraftledningar är ett<br />
nödvändigt ont, ett element<br />
i vårt landskap som<br />
förfular det, men som<br />
vi måste förhålla oss till.<br />
Det är utgångspunkten<br />
för boken Formens kraft,<br />
kraftens form som ges ut<br />
av Vattenfall i samarbete<br />
med Sweco FFNS.<br />
Men går det att se<br />
ledningar som något<br />
annat, som något som<br />
deltar i landskapet och<br />
den byggda miljön, som<br />
en del av vårt offentliga<br />
rum? De frågorna ställde<br />
sig författarna när de<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Nödvändigt ont får form<br />
gick till botten med<br />
kraftledningens arkitektur.<br />
Resultatet är en bok<br />
där de redovisar sin<br />
analys och sitt resonemang,<br />
ett försvarstal<br />
för kraftledningens vara<br />
i landskapet. De visar<br />
hur kraftledningen med<br />
arkitektur som verktyg<br />
får en medveten form<br />
och ett eget uttryck. Hur<br />
vi kan se kraftledningens<br />
potential som byggnadskonst.<br />
I slutet av boken<br />
ställer författarna också<br />
nya frågor att gå vidare<br />
med. På vilket sätt kan<br />
kraftledningens spänningsfält<br />
och magnetfält<br />
användas mer aktivt i<br />
gestaltningsarbete? Och:<br />
Kan det vara ekonomiskt<br />
lönsamt för ett företag att<br />
betala mer för en elegant<br />
luftledning?<br />
Nina Gunne<br />
Nya byggregler och lagen om energideklarationer<br />
kräver ny kunskap hos branschen. Svensk Energideklarering<br />
ordnar tre nya seminarier om det praktiska arbetet<br />
med energifrågor i nybyggnadsprocessen. Malmö 21 april,<br />
Göteborg 22 april och Stockholm 29 april. Anmälan och<br />
info: www.svensk-energideklarering.se.<br />
”De vertikala elementen i kraftledningens form består av ett antal slanka pelare av<br />
kompositmaterial. De är tänkta att ses som pinnar som håller fast den starka kraften<br />
som flödar genom parken. Pelarna är medvetet placerade utifrån ambitionerna som<br />
beskrivs för kraftledningens struktur. Kraftledningens horisontella element består av ett<br />
oregelbundet fackverk som konstrueras av tryckta stänger och dragna linor. Det skapar<br />
en påtaglig volym som rör sig genom parken. De tryckta stängerna i konstruktionen<br />
är aldrig i kontakt med varandra, utan synes sväva i luften. För att förstärka volymens<br />
rörelse genom landskapet är fackverket inneslutet i ett tunt membran. På dagtid är det<br />
således fackverkets volymverkan som främst kommer att uppfattas. ”<br />
Bild: Björn Ekelund, Benjamin Melin Mandre och Anna Åkerberg
Stora<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008
ParKer<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
I Kalifornien har man börjat bygga en stor park mitt i förortslandskapet. Orange<br />
County Great Park kan bli förortens Central Park, tror landskapsarkitekten Ken Smith.<br />
Är Sverige redo för att bygga stora parker igen? Det kan nämligen finnas mycket att<br />
vinna på att betrakta landskapet som park istället för natur, menar forskare.<br />
>>>
Stora ParKer<br />
Text: Dan Hallemar<br />
En enorm orange heliumballong flyger flera<br />
gånger varje vecka nyfikna människor i sin korg<br />
över den sedan 1999 stängda gamla militärbasen<br />
El Toro Marine Corps Air Station i Kalifornien.<br />
Länge var ballongen det enda tecknet på<br />
att man här snart skulle bygga USA:s just nu<br />
största park: Orange County Great Park, 1.300<br />
hektar.<br />
– Vi hade sett att man på alla bilskrotar längs<br />
motorvägarna hade små ballonger i luften, så<br />
att man kunde se dem på håll, säger landskapsarkitekten<br />
Ken Smith som leder arbetet med<br />
parken.<br />
Efter att 2006 ha vunnit parktävlingen<br />
ville Ken Smith snabbt ha en liknande symbol<br />
för den framtida parken och samtidigt kunna<br />
visa de nyfikna hur parken skulle hänga ihop<br />
och vad den skulle komma att bli långt innan<br />
färdigställandet 2010. Svaret blev den oranga<br />
ballongen. Den 1 juli 2007 lyfte den för första<br />
gången.<br />
Det höga huset, det stora arkitektoniska<br />
monumentet, har varit många stadsbyggares<br />
dröm de senaste tio åren. Att synas från långt<br />
håll, att sätta platser på kartan, att skapa uppmärksamhet<br />
är en viktig drivkraft i den samtida<br />
arkitekturen.<br />
Men hur är det med den stora parken?<br />
Det är ingen som betvivlar värdet av Central<br />
Park i New York (340 hektar park på Manhattan).<br />
Fastigheterna blir dyrare och dyrare ju<br />
närmare parken man kommer. Och när aktionsgruppen<br />
för en lång park längs en nedlagd järnväg<br />
genom Manhattan, The Highline, skulle<br />
argumentera för att staden skulle acceptera en<br />
så stor park i stället för att riva järnvägsbron<br />
och bygga bostäder var det just de ekonomiska<br />
argumenten som bet bäst.<br />
Men varför byggs då nästan inga stora parker<br />
i Sverige längre?<br />
– Anläggningar i landskapsskala är borta<br />
ur stadsbyggandet, säger Per Andersson på<br />
Sydväst arkitektur och landskap i Malmö.<br />
Kontoret vann tävlingen om en park i Kristineberg<br />
i Stockholm, den största parken i staden<br />
på tjugo år.<br />
– Idag bygger man staden i kvarter, och när<br />
man ska göra en park tar man bort ett kvarter<br />
eller låter en park bli som en smal gata mellan<br />
ett par längor hus, hävdar Per Andersson.<br />
Det är inte mycket yta att spela på för något<br />
annat än parken som en sorts kuliss till stadslivet.<br />
– Det blir en 15 meter bred park, kanske 400<br />
meter lång, det blir ofta mest lite gräs och några<br />
bänkar och kanske en kanal om det ska vara<br />
högstatus.<br />
Han tar den prisbelönta parterrparken i<br />
Hammarby sjöstad i Stockholm som exempel.<br />
Det är en parktyp som ofta blir ganska formell<br />
och stram i sitt formspråk. Det är dessutom<br />
förmodligen den vanligaste parktypen i Sverige<br />
just nu, menar han.<br />
– Man säger att man ”bygger stad” och då<br />
blir parken också stadslik.<br />
Men det kan också bli som i fallet med Sydvästs<br />
park i Kristineberg, när man bygger tätt<br />
och stadslikt tvingar det fram en stor central<br />
park eftersom inga fria ytor får plats någon annanstans.<br />
Med sitt vinnande förslag för Kristinebergsparken<br />
ville de att en del av parken<br />
skulle vara som en designad skog.<br />
– Vi har laddat den delen med vegetation, det<br />
är en planta varje meter, i början kommer man<br />
att vara inne i en djungel, förklarar Per Andersson.<br />
Men eftersom parken är relativt stor finns<br />
det också plats för stora gräsytor för den som<br />
bara vill vara ute i det öppna, och dessutom<br />
täta urbana aktivitetsplatser.<br />
Men framtidens stora park ligger inte inne i<br />
städernas centrala delar, utan i förstäderna och<br />
förorterna.<br />
Det hävdar landskapsarkitekten Alexander<br />
Ståhle och arkitekten Hanna Erixon som på<br />
uppdrag av Stockholms Regionplanekontor<br />
driver ett forskningsprojekt på Arkitekturskolan<br />
KTH där de letar efter nya angreppssätt<br />
på det som brukar kallas ”de gröna kilarna” i<br />
Stockholm. Alltså de delarna av staden där<br />
naturen fortfarande finns kvar ganska orörd.<br />
Och det är just idén om det orörda som är<br />
ett av problemen, menar de.<br />
tio Stora ParKer<br />
Parc Sausset, Paris,<br />
445 ha<br />
Tiergarten, Berlin,<br />
630 ha<br />
Hyde park, London,<br />
730 ha<br />
Central Park, New York,<br />
840 ha<br />
Lincoln Park, Chicago,<br />
1000 ha<br />
Orange County Park, LA,<br />
1300 ha<br />
Bois de Boulogne, Paris,<br />
2090 ha<br />
Amsterdam Bos, Amsterdam,<br />
2310 ha<br />
Fairmont Park, Philadelfia,<br />
4411 ha<br />
Casa de Campo, Madrid,<br />
7000 ha<br />
ARKITEKTEN mars 2008
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Fågelperspektiv med orange<br />
balllong över Orange County Great<br />
Park i Kalifornien. Parken anläggs<br />
på en gammal flygbas. År 2010 ska<br />
parken stå färdig. Landskapsarkitekt<br />
Ken Smith.<br />
>>>
De här naturområdena ligger idag i träda,<br />
säger Alexander Ståhle.<br />
– Inget görs för att utveckla dem eftersom de<br />
gröna kilarna ju betraktas som ”natur”.<br />
Deras sätt att lösa den status quo-knuten<br />
är att istället börja tala om dem som ”stora<br />
parker”.<br />
– Den här konstiga motsättningen mellan<br />
natur och stad som finns i Sverige är väldigt<br />
paralyserande, säger Alexander Ståhle.<br />
Om man istället tänker ”stor park”, menar<br />
de, kan man på ett helt annat sätt förstå naturen<br />
som en del av staden. Och inte minst som en<br />
del av förorten.<br />
– När man betraktar det som en park börjar<br />
man se på naturen på ett mer konstruktivt sätt,<br />
säger Hanna Erixon.<br />
Då blir det tydligt att det behövs öppna ytor<br />
där människor kan träffas eller röra sig fritt, att<br />
det behövs kanter och noder, liksom det behövs<br />
vägar och mötesplatser och hårda och mjuka<br />
ytor. Allt det som är självklart i en park, och i<br />
en stad, men som oftast saknas i naturen.<br />
Orange County Great Park i Kalifornien, ska<br />
bli just en park för det som Ken Smith kallar<br />
suburbia, den slumrande villaförorten.<br />
– Orange County är suburbia, säger Ken<br />
Smith.<br />
Villamattorna och de stora bilvägarna präglar<br />
omgivningarna runtomkring parken.<br />
– Här finns inget centrum, det finns ingen<br />
”downtown”, den stora parken blir det här områdets<br />
största offentliga plats och har möjlighet att<br />
fungera som en mötesplats för det kulturella och<br />
sociala livet.<br />
Är det en sorts Central Park för förorter?<br />
– Den får en liknande roll, svarar Ken Smith.<br />
I och med att staden har förändrats, spridits<br />
ut, så kan den här parken vara ett svar på de behov<br />
av parker som den samtida glesa stadsväven<br />
har, anser Ken Smith.<br />
– Parken har möjlighet att förändra hela<br />
regionen.<br />
Orange County Great Park är en tydligt<br />
Kristinebergsparken i Stockholm,<br />
av Sydväst arkitektur och landskap,<br />
är Stockholms största parkprojekt<br />
på tio år.<br />
gestaltad stor park som vill skapa helt nya kvaliteter<br />
i det samtida stadslandskapet. Det är ju<br />
det som gör en stor park riktigt bra, hävdar Ken<br />
Smith, dess förmåga att förändra den plats som<br />
den är en del av, man måste upp i en viss skala<br />
för att det ska hända.<br />
Parken ses inte som något extra intill staden<br />
utan som något som förändrar den.<br />
– Se på Central Park, den har förändrat Manhattan.<br />
Jag tror vår park i Orange County kan<br />
göra detsamma, säger Ken Smith.<br />
Alexander Ståhle håller med och förklarar<br />
varför parker förändrar städer:<br />
– Det fundamentala med parker är att de producerar<br />
livskvalitet på ett väldigt konkret sätt,<br />
och de gör det i många dimensioner av livet, det<br />
är inte bara vackert och spännande utan man<br />
sätter också igång helt nya sociala system.<br />
Men det ställer stora krav på infrastrukturen<br />
att bygga en stor park i den glesa, i jämförelse<br />
med i den täta, staden, menar Ken Smith.<br />
– Allt handlar om att skapa förbindelser, att<br />
knyta ihop kollektivtrafiken, lokala lightrails<br />
med pendeltåg, liksom bilvägarna. Det måste<br />
vara lätt att nå den här mötesplatsen, säger Ken<br />
Smith.<br />
Men det handlar också om att knyta ihop<br />
olika natursystem i själva parken och göra dem<br />
tydliga och begripliga. Att finna metoder och<br />
strategier för detta är en central del i Hanna<br />
Erixons forskning vid KTH. Hon har under<br />
hösten drivit en serie workshops i samarbete<br />
med urbanekologer från Stockholms universitet<br />
och KTH. Hon talar om att göra naturen tydligare,<br />
om en ”branding av naturen”.<br />
Och vad är en klassisk stor landskapspark<br />
om inte just en sorts extrapolering av naturen,<br />
en bild av natur.<br />
– Naturen finns i en ekonomisk verklighet,<br />
inte utanför den. Naturen får inga pengar utan<br />
hamnar i träda om man inte kan förklara dess<br />
värde, säger Alexander Ståhle.<br />
Konkret handlar det om att låta de ekonomiska<br />
krafterna finnas också i naturen, bygga<br />
Höger: Nattvy mot Conservatory<br />
Bridge i Orange County Great Park.<br />
Mötet mellan naturen och kulturen<br />
är det som gör en park, menar Ken<br />
Smith. Orange County Great Park<br />
ska vara en social plats för ett stort<br />
förortsområde, då räcker det inte<br />
bara med natur.<br />
Nedan: Trabuco-entrén, en av<br />
parkens entréer. Det svåra med att<br />
bygga en stor park, säger Ken Smith,<br />
är att få ihop de olika skalorna, det<br />
stora och det lilla. Deras slogan<br />
har varit: big, little, skip the middle.<br />
Stort, litet, strunta i det emellan.<br />
ARKITEKTEN mars 2008
ARKITEKTEN mars 2008<br />
”Risken finns hela tiden att vi gör samma misstag som man gjort i de samtida<br />
förorterna och glömmer att ta hand om både den lilla och den stora skalan.”<br />
Ken Smith, landskapsarkitekt<br />
>>>
Stockholms stad utlyser i mars en inbjuden tävling om att skapa en ny stadsdel på och omkring Årstafältet.<br />
En av frågorna i tävlingen är hur man kan utforma en park i världsklass.<br />
tydliga ekologiska biotoper, men också låta det<br />
lokala näringslivet bli en del av den här nya<br />
”stora parken”.<br />
– Kan man inte förklara dess värde så kommer<br />
de gröna områden, som ligger i de stora<br />
städernas närhet att bebyggas, menar Alexander<br />
Ståhle.<br />
Som en förebild nämner de arbetet med en<br />
annan park på en nedlagd militärbas, Downsview<br />
Park i Toronto, där nyckelorden är just<br />
ekonomi, ekologi och socialt liv. Tävlingen om<br />
Downsview Park vanns av Bruce Mau och Rem<br />
Koolhaas med förslaget ”Tree city”, trädstaden.<br />
Det sägs inte sällan att det är längtan efter<br />
närhet till naturen som gör att människor flyttar<br />
ut från staden. Då kan man föreställa sig<br />
att det räcker med att tillhandahålla naturreservat<br />
och skogspromenader åt den pendlande<br />
villabon på helgerna. Fördelen med att istället<br />
skapa parker är att man då också får möjlighet<br />
att lägga till kultur och kommers till den där<br />
vandringen eller stavgången.<br />
Ken Smith och hans teams vinnande förslag<br />
för Orange County Great Park har tre grundidéer:<br />
platsens historia som militärbas, naturen<br />
i parken samt att vara en kulturell samlingsplats<br />
för samhället.<br />
– Det kommer att finnas flera museer, mindre<br />
parker i den stora, en bondens marknad, kolonilotter<br />
för egen odling, en sportpark med fotbollsplaner,<br />
ett botaniskt museum och ett flygvapenmuseum<br />
liksom restauranger och kaféer.<br />
Los Angeles Times arkitekturkritiker Chris-<br />
topher Hawthorne beskrev planen för Orange<br />
County Great Park som ”djärv, uppfinningsrik<br />
när det handlar om hållbarhet, men aldrig<br />
’naturalistisk’”.<br />
Vad är den största utmaningen med en så<br />
stor park?<br />
– Att hålla ihop alla delar, att hantera länkarna<br />
mellan de olika skalorna, den stora och den<br />
lilla, risken finns hela tiden att vi gör samma<br />
misstag som man gjort i de samtida förorterna<br />
och glömmer att ta hand om både den lilla och<br />
den stora skalan.<br />
– Vi hade en slogan för vårt förslag: ”big,<br />
little, skip the middle”.<br />
Stort och smått, strunta i det mittemellan.<br />
– Svagheten i många storskaliga förortsgestaltningar<br />
är att de befinner sig bara mittemellan.<br />
Därför arbetar de hela tiden parallellt i två<br />
skalor, skala 1:500 samtidigt med skala 1:2.<br />
Vilka stora parker gillar Ken Smith själv?<br />
Han nämner den tyska 1800-talsparken<br />
Wörlitz Park i Dessau.<br />
– Den är märklig, säger han, det är en park<br />
som på ett sätt är ett projekt för att kontrollera<br />
vattennivåer, en sorts naturens ingenjörskonst,<br />
på ett annat sätt handlar den om jordbruket.<br />
Dessutom är det en park där man strävat<br />
efter en att förbättra arbetarnas livsvillkor och<br />
deras sociala miljö.<br />
– På många sätt är den ganska lik det vi gör<br />
i sin vilja att befinna sig på många nivåer och i<br />
många funktioner samtidigt. n<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Inbjudan till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
SIENAPRIS<br />
2008<br />
Har du projekterat årets<br />
svenska utemiljö?<br />
Sienapriset är <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s officiella pris till årets svenska<br />
utemiljö. Syftet med denna hedersutmärkelse är att främja god<br />
utemiljö genom att sprida kännedom om väl utförda exempel,<br />
vad gäller såväl arkitektarbete som byggmästarutförande.<br />
Ett nominerat objekt ska visa prov på hög gestaltningsmässig<br />
kvalitet samt gott tekniskt utförande. Det ska vara aktuellt och<br />
bör inte vara äldre än fem år. Sienapriset tilldelas objektet och<br />
dess arkitekt.<br />
Du bjuds härmed in att delta i årets upplaga av Sienapriset.<br />
Tävlingen är öppen för alla, så du behöver inte vara landskapsarkitekt.<br />
Välkommen med ditt tävlingsbidrag senast den 23 maj 2008.<br />
Prisutdelning sker under högtidliga former på Arkitekturdagen<br />
i november.<br />
Årets jury presenteras på www.sverigesarkitekter.se.<br />
Skicka ditt tävlingsbidrag i ett slutet kuvert märkt ”Sienapriset”<br />
till <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>, Box 9225, 102 73 Stockholm.<br />
Vänligen observera att vi inte automatiskt returnerar insänt<br />
material. Om du så önskar, skriv det på ditt tävlingsbidrag.<br />
Ytterligare upplysningar lämnas av prissekretariatet 044-20 25 27<br />
eller gå in på www.arkitekt.se/priser<br />
Sienapriset har delats ut sedan 1992. Tidigare pristagare och objekt är:<br />
2007: Anders Falk och Anders Kling, Vasaparken, Stockholm. 2006: Sylvia Kornstad och Gunilla Bandolin, Vassparken med Obervatorium, Sickla Udde. 2005: Mattias Nordström, Östra Ågatan, Uppsala.<br />
2004: Adam Caruso och Eva Löfdahl, Stortorget, Kalmar. 20<strong>03</strong>: Aleksander Wolodarski, Raoul Wallenbergs Torg, Stockholm. 2002: Mattias Nordström, Resecentrum i Norrköping. 2001: Agneta<br />
Persson/Gunnar Ericson, Framtidsstaden Bo01, Malmö. 2000: Jonas Berglund, Katarina Bangata, Stockholm. 1999: Bruno Östholm, Henry Dunkers Plats, Helsingborg. 1998: Jan Räntfors, Ryaverket,<br />
Göteborg. 1997: Sven-Ingvar Andersson, Förnyelsen av Stationsområdet, Lund. 1996: UlfNordfjell/Kerstin Fogelberg, Riddarparken, Jakobsberg. 1995: Tommy Nordström, Kvarteret Visenten,<br />
Malmö. 1994: Hasse Johansson, Hestra Parkstad, Borås. 1993: Ingbritt Liljekvist/Tomas Saxgård, Stumholmen, Karlskrona. 1992: Bengt Isling, Starrbäcksängen, Stockholm.<br />
Officiell sponsor för Sienapriset är Starka Betongindustrier.
De inbjudna arkitekterna besöker det vindpinade ökenlandskapet som innan årets slut ska vara bebyggt med 100 lyxvillor.<br />
Nomader no more<br />
I ett ökenlandskap i Inre Mongoliet skapar hundra av världens mest<br />
lovande arkitektkontor en stadsdel från scratch. Två av dem är svenska.<br />
Text: Mark Isitt<br />
Det som i Sverige kanske är en flyktig idé hos<br />
någon uttråkad lokalpolitiker i Volvon på väg<br />
från ett sammanträde till ett annat blir i Kina<br />
förstorat och förgyllt och kanoniserat till en<br />
global angelägenhet.<br />
Som Ordos.<br />
Ordos är en region i Inre Mongoliet, en<br />
autonom del av Kina. Den ligger 60 mil norr<br />
om Beijing, har 1,3 miljoner invånare och alla<br />
som lyckats ta sig dit och tillbaka säger samma<br />
sak: det mest iögonfallande med Ordos är att<br />
ingenting är det minsta iögonfallande. Frånsett<br />
kolgruvorna och de snörräta gasledningarna<br />
som fläckar högplatån är det vindsvept öken<br />
vart man än tittar. Över sanddynerna galopperade<br />
hemmasonen Djingis Khan i fårskinnspäls<br />
och smattrande slokmustasch för 900 år sedan<br />
och det är lätt att förstå hans drivkraft – han<br />
ville bort, så långt det bara gick.<br />
Cai Jiang har Djingis Khan tatuerad på sin<br />
0 ARKITEKTEN mars 2008<br />
Foto: Testbedstudio
vänstra arm. Han är en drygt 40-årig företagare<br />
som byggt en förmögenhet på en för regionen<br />
unik cocktail, mjölkprodukter och kol. Precis<br />
som de flesta av Ordos invånare ser han sig som<br />
ättling till världens mest berömda nomad, och<br />
oavsett hur det ligger till med den saken är hans<br />
ambitioner storslagna. Just nu är Jiang i full<br />
färd med att bygga en ny stad.<br />
Att bygga en stad från scratch är inte riktigt<br />
så märkligt som det låter i världens snabbast<br />
växande nation. Om man får tro de politiska<br />
tjänstemännen i Beijing ska inte mindre än<br />
400 nya städer byggas i Kina fram till 2020.<br />
Men om satsningarna än så länge präglats av<br />
paniklösningar – jordbruksareal har blixtförvandlats<br />
till industri- och bostadsområden för<br />
att härbärgera kringresande verkstadsarbetare<br />
– är Jiangs 60-miljardersprojekt mer orienterat<br />
mot kvalitet. Han kallar det lite ödmjukt för<br />
Jiangyuan Culture Creative Industrial Park.<br />
”Vi vill visa regeringen hur man kan bygga en<br />
framgångsrik stad från noll genom att betona<br />
arkitekturens möjligheter”, förklarade han<br />
nyligen för tidskriften Urbane. ”I dagens Kina<br />
byggs en massa hus varje dag, men efter 30 år<br />
kommer de att rasa. Vårt land har förstörts av<br />
storskaliga exploateringar. Här har vi chansen<br />
att göra något lika fantastiskt som projekten<br />
man ser utomlands.”<br />
Själva byggtempot kan Jiang inte göra något<br />
åt; Ordos har kallats ”Kinas energibank för<br />
det tjugonde århundradet”, regionen förfogar<br />
över 20 procent av landets naturtillgångar och<br />
en arbetskraftsinvasion är att förvänta. Men<br />
genom att peppra Jiangyuan med kulturinstitutioner<br />
och byggnader ritade av ledande<br />
arkitekter hoppas han främja mer bestående<br />
värden. Lyxvillor, rejält tilltagna lägenheter,<br />
ett universitet, en utställningshall, en biograf,<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
till och med ett Harley Davidson-kafé (Jiang<br />
äger fyra motorcyklar) – allt ska byggas under<br />
de närmaste fem åren. Och även om de identiska<br />
viktorianska bostadshusen som spritsats<br />
ut i långa rader på den vindpinade platån<br />
kanske talar ett annat språk, reser sig redan nu<br />
ett 2.700 kvadratmeter stort och kompromisslöst<br />
konstmuseum av inhemska talangen Xu<br />
Tiantian. I London skissar en annan kvinnlig<br />
stjärna, Zaha Hadid, på ett operahus. Och<br />
i Los Angeles-solen lär Frank Gehry brottas<br />
med ett än så länge hemligt projekt.<br />
Rasar husen gör de det åtminstone med stil.<br />
De hundra tomterna fördelades<br />
På Blekingegatan 46 och Klevgränd 16 i<br />
genom lottning under en ceremoni<br />
Stockholm filas det på två andra Ordos-projekt. på plats i Ordos. Här Solam Mkhabela<br />
från Sydafrikanska kontoret<br />
Tham & Videgård Hansson respektive Testbed-<br />
Blacklinesonwhitepaper. Till höger<br />
studio har inbjudits att rita varsin villa på 1.000<br />
exploatören Cai Jiang.<br />
kvadrat boyta. De är inte ensamma. 98 andra<br />
så kallade ”unga” kontor från 25 länder gör<br />
detsamma.<br />
För urvalet står den inte like unge Jacques<br />
Herzog. Istället för att rita något själv på de<br />
198 hektaren i fråga har pritzkerprisvinnaren<br />
gripit sig an utmaningen att vaska fram världens<br />
just nu mest lovande kontor. Det är förstås<br />
en absurd ambition, ett bevis på Jiangs sluga<br />
marknadssinne mer än något, men också ett<br />
exempel på hur arkitekturen alltmer närmar sig<br />
populärkulturens värderingssystem.<br />
This is the result from the Swiss jury:<br />
Afrika – 1 kontor<br />
Sydamerika – 5<br />
Asien – 11 (inget från Kina)<br />
Nord- och Centralamerika – 30<br />
Europa – 40<br />
Och även om Ordos 100-lista ännu inte är<br />
riktigt komplett gör den stora mängden kontor<br />
sammanställningen till en intressant måttstock. >>><br />
Foto: Testbedstudio
Anders Johansson och<br />
Erik Wingquist flankerar<br />
arkitekten och konstnären<br />
Ai Weiwei, tillika Ordosprojektets<br />
curator.<br />
Följande kan uttolkas: att Norden är på stark<br />
frammarsch med nio inkluderade kontor; att<br />
Hadid, Richard Rogers, Norman Foster, Rem<br />
Koolhaas och MVRDV tycks konsumera allt<br />
syre – Storbritannien och Nederländerna medverkar<br />
med ett ynka kontor vardera; och att Basel<br />
kan komma att bli för arkitektur vad Beijing<br />
idag är för diktatur – av hela 14 schweiziska<br />
kontor är 13 därifrån (Herzog & de Meurons<br />
hemstad för övrigt).<br />
”Vi fick inbjudan via mail i december förra<br />
året och blev förstås mycket överraskade”, säger<br />
Anders Johansson på Testbedstudio. ”Tveklöst<br />
är det ett hedervärt sammanhang. Men<br />
självklart tvingas man ställa vissa ideologiska<br />
spörsmål. Inte bara på grund av den kinesiska<br />
regimen. Att flyga hundratals personer fram<br />
och tillbaka är minst sagt ekologiskt tveksamt.<br />
Trots vattenbrist ska alla villorna ha pool. Och<br />
hur kommer den nya stadsdelen att påverka de<br />
växande klasskillnaderna, blir den ett gated<br />
community?”<br />
”Det är ett projekt med drag av Faustiska<br />
dimensioner”, konstaterar kollegan Erik Wingquist<br />
stilla.<br />
Bolle Tham håller med. Och i likhet med<br />
Testbedstudio var det ett möte med projek-<br />
tets curator Ai Weiwei – i 20-gradig kyla i<br />
öde mongoliskt månlandskap – som avgjorde<br />
hans och Martin Videgård Hanssons beslut.<br />
”Ai Weiwei är konstnär och arkitekt och<br />
driver kontoret Fake design. Han samarbetade<br />
med Jacques Herzog och Pierre de Meuron på<br />
’Fågelboet’, OS-arenan i Peking. I Ordos-projektet<br />
är det han som ritat stadsplanen. Fast<br />
det som gör honom unik är att han är en besk<br />
regimkritiker med väldig integritet. En slags<br />
världsförbättraranda präglar både honom och<br />
Ordos-projektet. För honom handlar detta mer<br />
om att samla arkitekter från olika kulturer och<br />
utbyta tankar och kunskaper än om att göra<br />
100 spektakulära statements.”<br />
”Fortfarande är den breda och mångfasetterade<br />
arkitekturkompetens som finns i väst<br />
sällsynt i Kina, men väldigt snart tror jag att de<br />
kommer att ha upparbetat en egen know-how”,<br />
fortsätter Tham. ”När Ordos-villorna står<br />
klara i slutet av året kommer de att exemplifiera<br />
100 sätt att lösa ett sådant här program. Vissa<br />
av husen kommer att bli bra och några mindre<br />
bra och de kinesesiska arkitekterna kommer<br />
att kunna ta erfarenheterna vidare. Det verkar<br />
osannolikt att de någonsin kommer att behöva<br />
ringa oss igen.” n<br />
2 ARKITEKTEN mars 2008<br />
Foto: Testbedstudio
deBAtt<br />
Debattredaktör: Kerstin Persson<br />
kerstin.persson@arkitekt.se<br />
Tel 08-5055 7734<br />
”Finns det utrymme för visioner i en tid när vi har<br />
så många svåra problem framför oss, inte minst<br />
för en hållbar utveckling? Frågan ställdes under<br />
stadsbyggnadsdebatten på Stadsmuseet i förra<br />
veckan och den tycks mig feltänkt. Den utgår<br />
från att visioner är en lyx, drömmar långt bortom<br />
den hårda verkligheten. Men i själva verket är<br />
visioner en nödvändighet just i en tid av förändring,<br />
för att konkretisera ett annat sätt att leva<br />
och få brett gehör för det. Det gör att behovet av<br />
visioner idag är större än kanske någonsin.”<br />
Claes Caldenby, professor i arkitektur på Chalmers, i Göteborgs-<br />
Posten 19 feb 2008 (redan 26 januari konstaterade han i G-P att<br />
Göteborg har visioner).<br />
”I am not opposed to all tall buildings. My concern<br />
is that they should be considered in context.<br />
If new skyscrapers are to be built, then it seems<br />
self-evident that they should stand together to<br />
establish a new skyline, and not compete with or<br />
confuse what is currently there.”<br />
Prins Charles varnar för att London och Edinburgh riskerar att bli<br />
“världsstäder” i kommersiell mening och därmed likna alla andra<br />
städer i världen. Höga hus borde koncentreras till Canary Wharfområdet,<br />
Londons motsvarighet till Paris La Défense där parisarna<br />
bygger höghus. Tal vid New Buildings in Old Places-konferensen<br />
i London 31 januari 2008, återgivet i redigerad version i The<br />
Architects´ Journal 07.02.08.<br />
”Föreställningen om att stadsbyggandets uppgift<br />
är att slå rekord är ingenstans så uttalad som i<br />
Dubai. Uppmärksamheten skapar förväntningar<br />
på att arkitekturen inte bara manifesterar tillväxten<br />
utan också genererar den. Energin fascinerar,<br />
men arkitekturen påminner mest om att det<br />
finns bättre på annat håll. De nygamla kvarteren<br />
med traditionell bebyggelse ter sig paradoxalt<br />
nog mer moderna i sin kubistiska enkelhet än<br />
hotellens och arkadernas arabesker.”<br />
Rasmus Waern om Dubais byggen som tar musten ur staden,<br />
Svenska Dagbladet K 24 feb – 1 mars 2008.<br />
”Min åsikt som arkitekt är att det finns mängder<br />
av olika parametrar att arbeta med. Tillgänglighet<br />
är bara ytterligare en parameter som arkitekterna<br />
måste lära sig att arbeta med. Fast å andra<br />
sidan: Om ett funktionshindrat barn går med sin<br />
klass på ett teaterbesök så SKA det bara fungera.”<br />
Arkitekt Jesper Nilsson, själv rullstolsburen, arbetar med att<br />
tillgänglighetsanpassa Göteborgs Stadsteater och Backa Teater i<br />
projektet ”På vid gavel”. Intervjuad av Christer Hansson i Svensk<br />
Handikapptidskrift, sht, 1/08.<br />
Miljonprogrammet<br />
– så här var det<br />
Gösta Blücher, tidigare generaldirektör för Boverket,<br />
klargör bakgrunden till miljonprogrammet.<br />
Det finns många myter och vanföreställningar<br />
om miljonprogrammet.<br />
En del torgfördes i Arkitekten<br />
februari 2008. Så här var det:<br />
Urbaniseringen och den snabbt<br />
stigande levnadsstandarden under<br />
1950-talet medförde ett enormt<br />
bostadsbyggnadsbehov i städerna.<br />
I början på 60-talet var problemen<br />
akuta. Utredningen ”Höjd bostadsstandard”<br />
redovisades 1965. Arkitekten<br />
Lennart Holm – sedermera<br />
generaldirektör på planverket – var<br />
huvudman. Utredningen visade ett<br />
bostadsbyggnadsbehov på 1,5 miljoner<br />
lägenheter 1960–1975. Den pekade<br />
också på behov av byggindustrins<br />
rationalisering. Med anledning<br />
av detta beslöt riksdagen 1965 att<br />
en miljon lägenheter skulle byggas<br />
1965–1975. Pikant är att högern<br />
under Gösta Bohmans ledning ville<br />
bygga 1,5 miljoner lägenheter. Folkpartiet<br />
förespråkade 1,1 miljoner.<br />
En förutsättning för miljonprogrammet<br />
var pensionsreformen<br />
1959. Därigenom hade betydande<br />
kapital byggts upp i AP-fonderna,<br />
som nu kunde användas för finansiering.<br />
Det gick ändå trögt i början.<br />
Riktig fart sköt bostadsbyggandet<br />
efter 1967 då ett nytt bostadsfinansieringssystem<br />
introducerades. Det<br />
var ett räntelånesystem, som innebar<br />
att boendekostnaderna var måttliga<br />
i början och sedan ökade med<br />
stigande betalningsförmåga hos<br />
hushållen. Systemet var i princip<br />
subventionsfritt. Det var lika för flerbostadshus<br />
och egna hem.<br />
Ännu bättre fart blev det efter<br />
1969 då, projekt med mer än 1.000<br />
lägenheter fick förtur till finansiering.<br />
Detta var nog det olyckligaste<br />
beslutet i genomförandet av miljonprogrammet.<br />
Visst styrde kranbanorna<br />
stadsplanerna, men genom den<br />
höjda produktiviteten i byggindustrin<br />
var byggnadskostnaderna realt<br />
oförändrade under perioden 1965–<br />
1975 – detta trots det extremt höga<br />
resursutnyttjandet och den snabbt<br />
stigande betalningsförmågan hos<br />
hushållen. Den klassiska industriarbetarfamiljen<br />
med två barn hade<br />
1965 råd med två rum och kök för 20<br />
procent av inkomsten. 1975 räckte<br />
pengarna till tre rum och kök.<br />
Miljonprogrammet hade nått sina<br />
mål redan 1972. Då började tomma<br />
lägenheter uppträda. 1975 avskaffades<br />
räntelånesystemet och ersattes<br />
med räntebidrag. Det är därefter som<br />
subventionerna skjuter i höjden. Den<br />
statliga bostadspolitiken har efter<br />
miljonprogrammet inte haft bostadsförsörjningen<br />
i fokus utan mera<br />
sysselsättningen. När den upphörde<br />
1992 så utbröt massarbetslöshet.<br />
Till sist. Jovisst – Ingvar Carlsson<br />
drev frågan som ordförande i SSU,<br />
men Erlanders famösa svar i TV-utfrågningen<br />
var 1966 efter att beslutet<br />
om att bygga en miljon lägenheter på<br />
tio år tagits.<br />
Gösta Blücher, arkitekt SAR/MSA<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Memento för arkitekter<br />
Västvärldens arkitektur måste bort från det platslösa och pixelorienterade. <strong>Arkitekter</strong>na måste<br />
tänka mer socialt och etiskt, skriver arkitekt Zlatan Bosnic i ett inpass från Göteborg.<br />
Det finns två inriktningar på den<br />
svenska och internationella arkitekturscenen<br />
som arkitektetablissemanget<br />
behöver diskutera och<br />
förhålla sig till inför framtiden.<br />
Å ena sidan har vi det omfattande<br />
triviala industrialiserade<br />
byggandet där arkitekturen underordnas<br />
en massa andra aktörer.<br />
Resultatet blir inte arkitektur. Vi<br />
får istället produkter med snäva<br />
ideal och ”funktionella” mekaniska<br />
lösningar där de hårda kraven på<br />
lönsamhet knäcker arkitekturen.<br />
Hur allvarliga konsekvenserna kan<br />
bli visar till exempel det nyligen<br />
byggda bostadsområdet Bo Klok i<br />
Nödinge, Ale kommun.<br />
Å andra sidan har vi, i mindre<br />
utsträckning, den riktiga arkitekturen,<br />
skapad med ambition<br />
och inlevelse. Men även där finns<br />
problem. Den nutida, kvalitativa,<br />
arkitekturen som direkt influerades<br />
av 1980-talets ”avantgarderörelse”<br />
med frontfigurer som Rem Koolhaas,<br />
Jean Nouvel, Peter Eisenman<br />
följda av Frank Gehry, Zaha Hadid,<br />
SANA med flera, inleder en ny,<br />
problematisk fas där arkitekturen<br />
riskerar att eroderas, bli spektakulär<br />
och glida över i formalism.<br />
Illustrativa svenska exempel på<br />
detta är bland annat Asplundstävlingens<br />
vinnande karamellförslag<br />
Delphinium av Heike Hanada eller<br />
det livlösa tävlingsförslaget för<br />
Skeppsbron i Göteborg författat<br />
av Erséus/Malmström & Edström<br />
som lider av brist på variation, är<br />
kraftigt bebyggt och reproducerar<br />
istället för att utveckla.<br />
Om detta problem resonerar<br />
även Thomas Hellquist snyggt och<br />
intelligent i artikeln Formal autism<br />
i Arkitektur 1-2008. Den lösning<br />
han ser är bättre arkitektutbildning<br />
i formlära och mer kulturell<br />
relevans.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Det uppstår problem när<br />
arkitekterna övergår till att bli<br />
likgiltiga inför plats, funktion,<br />
typologi och människan och står<br />
självupptagna i sin esteticism eller<br />
pressade av beställarens vinstkrav<br />
och fjärmade från verkligheten. I<br />
arkitekternas strävan efter nya<br />
idéer, -ismer eller trender i reaktion<br />
mot de gamla når de så småningom<br />
en punkt där nytänkandet, ”avantgardismen”,<br />
övergår i retoriskt<br />
innehåll, ytlighet, konformism och<br />
formalism. Vi ser det idag i form<br />
av den platslösa, pixelorienterade,<br />
virtuella arkitekturen och i stereotypa<br />
byggnader, som ytterligare<br />
förstärker intrycket av mänsklig<br />
alienation.<br />
Om man vill införa nya former<br />
(läs geometrier), vilket är viktigt<br />
och positivt för utvecklingen, måste<br />
man även hitta nya meningar med<br />
dem. Det nya innehållet ska framkalla<br />
nya former, inte tvärtom. Idag<br />
applicerar även duktiga arkitekter<br />
nya former utan att skapa en ny<br />
typ av rumsligt innehåll. De bryr<br />
sig om ornamentens yttre effekter<br />
men glömmer det viktigaste målet<br />
för hela skapelsen – den humana<br />
aspekten.<br />
Västvärldens arkitektur kan bara<br />
komma ur dagens svårigheter om<br />
arkitekterna skärper sin medvetenhet<br />
om arkitekturens innebörd och<br />
införlivar etiska och sociala dimensioner<br />
i sitt arbete. Egentligen var<br />
just detta kärnan i den kamp mot<br />
frivol esteticism som fördes av den<br />
moderna revolutionära rörelsens<br />
pionjärer, till exempel Gropius, Le<br />
Corbusier, Aalto med flera.<br />
Zlatan Bosnic<br />
Arkitekt SAR/MSA<br />
Bostadsområdet Bo Klok i Nödinge, Ale kommun. Karmalm <strong>Arkitekter</strong><br />
i samarbete med Ikea och Skanska. Kraven på lönsamhet<br />
knäcker arkitekturen menar skribenten.<br />
Delphinium, segrare i Asplundtävlingen, arkitekt Heike Hanada.<br />
…och tävlingsförslaget för Skeppsbron i Göteborg av Erséus/<br />
Malmström & Edström är exempel där riktig arkitektur glidit över<br />
i formalism, skriver debattören.<br />
Foto: Zlatan Bosnic.
deBAtt<br />
Debattredaktör: Kerstin Persson<br />
kerstin.persson@arkitekt.se<br />
Tel 08-5055 7734<br />
”Det här är enormt spännande. Den här förvandlingen<br />
är nog den största sedan uppbyggnaden<br />
efter branden”<br />
Anita Edlund, stadsarkitekt i Sundsvall, om arkitekttävlingen om nytt<br />
kulturhus i Sundsvall. Dagbladet Nya Sundsvall 23 februari 2007.<br />
”Det blir lite svårt att ta någon som sitter i ett<br />
modernistiskt designmuseum till hem och skriker<br />
om samtida arkitektur på allvar.”<br />
Daniel Colling, chefredaktör, tycker att vissa arkitekters rop på<br />
mer samtida arkitektur är mindre trovärdigt. Att arkitekter helst<br />
väljer gammal safe modernism tyder på ängslighet, skriver han i<br />
Forum Aid nr 1.08.<br />
”Det kanske är bra att samlas under en delvis ny<br />
hatt. Grön urbanism låter onekligen spännande.<br />
Genom begreppet kanske den klassiska synen på<br />
värdet av den gröna staden också tillförs tydligare<br />
fokus på klimat- och miljöfrågor.”<br />
Movium introducerade det, i Sverige, nya begreppet ”grön<br />
urbanism” vid sin januarikonferens, rapporterar Larseric<br />
Johansson i Utemiljö nr 1, februari 2008.<br />
”Kritikerna skjuter rejält över målet. Jag erkänner<br />
gärna att jag läser invändningarna med stigande<br />
intresse, detta är arkitekturkritik med högt<br />
underhållningsvärde. Utmärkta formuleringar,<br />
klassisk arkitekturretorik. Men kritikerna verkar<br />
inte ha rört sig inom området. Bebyggelsen från<br />
Odengatan upp mot Observatorielunden är en<br />
av de sunkigaste och mörkaste platserna i Vasastan.<br />
Är det verkligen rimligt att se detta som en<br />
värdefull plats att bevara?”<br />
Peder Alton om biblioteksdebatten i Arkitekturs februarinummer<br />
där elva skribenter kommenterar tillbyggnaden av Stockholms<br />
stadsbibliotek. Omarbeta programmet, lägg tillbyggnaden vid<br />
Slussen, brist på empati för Asplund, riktigt bra, är några av<br />
kommentarerna. Altons artikel har rubriken ”Att bygga eller inte<br />
bygga”, DN 15 februari 2008.<br />
”Hela Stockholm håller på att bli ett sammanhängande<br />
bostadsområde, snart måste man åka<br />
till Södertälje för att kunna köpa bil. Att ha kvar<br />
en del av industrimarken behövs för att behålla<br />
en blandad stad och ha mark i reserv inför framtiden.”<br />
Arkitekt Kerstin Westerlund, ordförande i Samfundet Sankt Erik,<br />
om utbyggnaden av Stockholm, intervjuad av Johanna Åfreds i<br />
Byggindustrin 15 februari 2008.<br />
Du gamla du fria?<br />
Att rita bostäder för äldre i dagens Sverige handlar<br />
inte så mycket om vad brukaren vill ha. Istället fastnar<br />
arkitekten i de regler och normer som gäller för<br />
den rena sjukvården.<br />
Hygienkrav och personalaspekter<br />
kommer i första rummet. De<br />
gamlas livskvalitet är förloraren,<br />
skriver Mats Egelius.<br />
Svenska pensionärer ska bo kvar<br />
hemma så länge det går. Det är en<br />
politisk verklighet som får konsekvenser.<br />
När den egna lägenheten<br />
eller villan lämnas för ett så kallat<br />
särskilt boende är vårdbehovet<br />
stort. Det handlar mer om sjukhem<br />
än en bostad och för arkitekten<br />
präglas hela planeringen av denna<br />
förutsättning.<br />
Att skapa boende med 8–10 lägenheter,<br />
med gemensamma lokaler<br />
för äldre, är en trevlig tanke. Men<br />
eftersom samhället inte har råd att<br />
erbjuda äldreboende innan svensken<br />
blir för gammal och svag flyttar<br />
sjukvården in i lägenheten. Personalen<br />
behöver handfat och skåp<br />
för tvättsprit och annan utrustning.<br />
Och det gemensamma köket? Det<br />
försvinner från boendet eftersom<br />
det i realiteten är en plats som man<br />
ofta inte har tillträde till.<br />
Anledningen är hygienkraven.<br />
Rädslan för sjukhussjuka och<br />
vinterkräksjukan. Jag har full förståelse<br />
för att man tänker i sådana<br />
banor. Men att portförbjuda en<br />
människa från köket, även om det<br />
bara skulle handla om att hämta<br />
en brödkorg eller hjälpa till med<br />
någon enkel kökssyssla, är att<br />
beröva den gamla något som skulle<br />
kunna lätta upp i tristessen, som i<br />
all sin enkelhet skulle kunna ge lite<br />
aktivitet och livskvalitet. I stället<br />
för att se hindren måste vi ge de<br />
äldre möjlighet att vara med, att få<br />
se och känna lukten av mat stimulerar<br />
aptiten.<br />
Personligen har jag exempelvis<br />
försökt få in en soffa i en köksavdelning,<br />
men mötts av kalla handen<br />
på grund av regelverket.<br />
Normalt sett handlar bostadsarkitekturen<br />
om en process där män-<br />
niskorengageras,<br />
där<br />
brukarnas<br />
behov<br />
och önskemål noga vägs, mäts och<br />
efterfrågas. En vacker och funktionell<br />
utformning är faktiskt en<br />
förutsättning för att bostaden ska<br />
säljas/gå att hyra ut. Inom äldreboendet<br />
är det dock personalen och<br />
sjukvårdsaspekterna som sätts i<br />
fokus. De gamla tillfrågas inte och<br />
har heller ingen organisation som<br />
för deras talan. Det verkar mest<br />
som om de ska vara glada att få<br />
flytta dit. Det är en ynnest, inget<br />
som vare sig de eller deras anhöriga<br />
ska ha några som helst åsikter om.<br />
Ingen frågar om de skulle må<br />
bra av lågt sittande fönster, franska<br />
balkonger eller ett husdjur. Hygien<br />
och säkerhet går före funktion och<br />
trivsel. Alltför ofta är förebilden<br />
ett gammaldags sjukhus, med rum<br />
uppradade på båda sidorna av en<br />
enslig korridor.<br />
Jag är inte ute efter någon planmässig<br />
anarki eller släpphänthet<br />
när det gäller hälsoaspekter.<br />
Men faktum är att den genomsnittliga<br />
tiden för äldreboendet är<br />
sex månader. Det handlar alltså om<br />
slutfasen av ett långt liv. Så borde<br />
vi inte fokusera mer på människan<br />
det handlar om, låta oss påverkas<br />
och ge valmöjligheter?<br />
Och kanske till och med våga<br />
släppa lite på de strikta köksreglerna,<br />
ta den minimala smittrisken,<br />
om det trots allt skulle göra vardagen<br />
lite ljusare och roligare?<br />
Mats Egelius<br />
Partner i White arkitekter och styrelseledamot<br />
av <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s akademi för arkitektur<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Kritik av programmet i Hudiksvall<br />
Tävlingsprogrammen måste bli bättre anser Hando Kask och Lars Seitz.<br />
I flera artiklar i denna tidning<br />
har vi kritiserat tävlingsprogrammens<br />
undermåliga kvalitet. Trots<br />
kritiken har återigen en tävling,<br />
badhuset i Hudiksvall, baserats på<br />
ett program med bristande, felaktigt<br />
och missvisande innehåll. Det<br />
är förvånande att det inte ligger<br />
i arrangörens intresse att underlaget<br />
för hundratals deltagande<br />
arkitekters arbete blir fullgott. I<br />
första hand måste kritiken riktas<br />
mot arkitekterna i juryn som med<br />
sin fackkunskap mer noga borde<br />
ha granskat programinnehållet och<br />
påpekat nödvändiga förtydliganden<br />
och ändringar innan programmet<br />
publicerades.<br />
I programmet krävdes att förslagets<br />
planer, sektioner och fasader<br />
skulle redovisas i skala 1:100.<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
Sedan flera tävlingsdeltagare<br />
påpekat det orimliga i att redovisningen<br />
endast får inrymmas på tre<br />
A1-planscher ändrade arrangörerna<br />
skalan till 1:200. Även denna skala<br />
är för stor för att tillsammans med<br />
övrigt begärt material på ett rimligt<br />
sätt kunna rymmas på de tre planscherna.<br />
Två kartor lämnades som underlag<br />
till fotomontagen, en stadskarta<br />
med delvis felaktiga perspektivpunkter,<br />
utan grafisk skala och en<br />
felaktig text “skala 1:6000” samt<br />
ytterligare en stadskarta även den<br />
utan grafisk skala och utan skalangivelse.<br />
Endast av fil-namnet<br />
“Hudiksvall8000_A3S” kunde man<br />
möjligen för den sistnämnda utläsa<br />
att skalan var 1:8000 (?).<br />
Kontrollen av skalan kunde gö-<br />
>>><br />
Där vatten och människor möts<br />
Ett nytt badhus på historisk mark<br />
Arkitekturtävling i<br />
Hudiksvall<br />
1
deBAtt<br />
Debattredaktör: Kerstin Persson<br />
kerstin.persson@arkitekt.se<br />
Tel 08-5055 7734<br />
”I passivhuset är gränsen mellan inne och ute<br />
knivskarp. Naturen går att skönja i förvrängda<br />
kulörer genom små treglasfönster, väggarna är<br />
halvmetertjocka och inplastade för att få uppnå<br />
ett hermetiskt tillslutet hus. Ventilationen drivs<br />
av en fläkt. Att bygga ett Farnsworth House (Mies<br />
van der Rohe) skulle bryta mot Boverkets byggregler,<br />
men passivhuset får med beröm godkänt.”<br />
Arkitekt Lars Backhans på Brunnberg och Forshed anser att<br />
gränsvärden för arkitektur bör sättas efter mängden utsläppta<br />
växthusgaser istället för mängden levererad energi. Det skulle öppna<br />
för en ny och spännande syn på arkitektur och en energipolitik som<br />
gynnar förnyelsebar energi. Han efterlyser balans mellan utsläpp från<br />
bostadssektorn och transportsektorn ”innan vi slaktar den svenska<br />
arkitekturen”. Debattartikel i Bofast 2/2008. Rubriken är: Varning för<br />
passivhus!<br />
”Det tog tre år innan jag själv vågade tro på det.<br />
Idag känner jag att vi kommer att lyckas.”<br />
Konstnären och entreprenören Mikael Genberg vill placera en röd<br />
liten stuga med vita knutar på månen år 2012. Runt projektet finns<br />
Månhusets vänner med inflytelserikt folk. Svenska Rymdbolaget<br />
säger att det går. Klas Granström rapporterar i Dagens Industri 28<br />
februari 2008.<br />
”Jag är överraskad att så många upphandlare valt<br />
att inte följa reglerna. Det är värre än jag trodde.”<br />
Generaldirektör Claes Norgren på Konkurrensverket, som överlämnat<br />
rapporten ”Konkurrensen i Sverige 2007” till regeringen. Antalet<br />
anbud minskar i hälften av länen vilket indikerar bristande<br />
konkurrens. Stadsbyggnad 1/ 2008<br />
”Piratkopieringen av möbler har ökat avsevärt.<br />
Fler och fler fall dyker upp.”<br />
Ann-Charlotte Söderlund, ordförande i Svenska föreningen mot<br />
piratkopiering, intervjuas av Mikael Kulle i DN 6 februari 2008.<br />
Artek har tröttnat och ska montera in rfid-teknik (radio frequency<br />
identification) i sina möbler. Den avslöjar att möbeln producerats av<br />
Artek.<br />
”Europas smalaste stad är Oslo, de har kommit<br />
längst. Andra bra exempel är Köpenhamn och<br />
Amsterdam.”<br />
Västvärldens städer bör planeras om helt och hållet för att gynna<br />
fotgängare och bilister snarare än bilar. Fysisk aktivitet är bra för<br />
folkhälsan och minskar bilberoendet vilket krävs för att möta<br />
kilimatförändringarna. Philip James, fetmaforskare i USA, refereras av<br />
Karin Bojs i DN 20 februari 2008.<br />
ras bara genom grafisk mätning av<br />
bussgaragets längd på stadskartan<br />
och jämföra den med längden på<br />
ett litet CAD-utsnitt som lämnades<br />
för situationsplanen.<br />
Stadskartans skala 1:8000 tycktes<br />
stämma medan programkartans<br />
angivna skala 1:6000 var felaktig<br />
och alltså ca 25% för liten vilket<br />
var av stor betydelse för husets<br />
storlek på perspektivbilderna.<br />
Alla tveksamheter skulle ha<br />
eliminerats om stadskartan hade<br />
lämnats som DWG-fil vilket inte<br />
skedde trots att flera tävlande<br />
begärde detta.<br />
För programmets fotografier<br />
saknades kamerans huvudriktning<br />
och bildvinkel. Vissa bilder tycktes<br />
vara beskurna så att huvudriktningen<br />
inte längre fanns i bildmitt.<br />
Desutom verkade åtminstånde en<br />
bildpunkt vara fel placerad eftersom<br />
kyrkan enligt stadskartan<br />
omöjligen kunde ses från denna<br />
punkt i ett sådant perspektiv som<br />
bilden visade. Plushöjder på kameralinsen<br />
för de olika bilderna lämnades<br />
först efter det att en tävlande<br />
ställt frågan.<br />
De tävlande ställde sammantaget<br />
över hundra kompletterande<br />
frågor. På ett antal frågor rörande<br />
areauppgifter för och utformning<br />
av vattenrutschbanan ”Magic Eye”<br />
lämnades bara uppgiften att “en<br />
likvärdig modell finns på Paradisbadet<br />
i Örnsköldsvik”. Var det<br />
meningen att de tävlande skulle<br />
resa dit för fotografering och uppmätning?<br />
Det är respektlöst och synnerligen<br />
nonchalant mot de tävlande<br />
att utforma ett tävlingsprogram så<br />
slarvigt och okontrollerat. <strong>Arkitekter</strong>na<br />
i juryn borde känna till att<br />
den huvudsakliga arbetsinsatsen<br />
förläggs av de tävlande till sista månaden<br />
före inlämningen. Det är då,<br />
när frågetiden redan är över, som<br />
de flesta oklarheter upptäcks. En<br />
stor och värdefull del av tävlingstiden<br />
måste då utnyttjas endast<br />
till att söka tolka felaktiga fakta i<br />
programmet. Så får det inte vara.<br />
Drygt 140 tävlingsförslag lämnades<br />
in. Dessa utgör ett stort sammantaget<br />
marknadsvärde. Bakom<br />
varje förslag ligger förmodligen en<br />
arbetsinsats motsvarande 50.000<br />
– 100.000 SEK vilket betyder ett totalt<br />
genomsnittsvärde på minst tio<br />
miljoner kronor. För detta måste<br />
de tävlande få ett genomgranskat<br />
program samt en fullgod service.<br />
Det positiva vid sidan av alla<br />
grava plumpar i programmet var<br />
att arrangören inte ville detaljstyra<br />
rumsstorlekar och funktioner med<br />
mera och gav därvid de tävlande<br />
fria händer i relativt stor omfattning,<br />
något som kommande<br />
arrangörer av tävlingar borde ta till<br />
sig. Detta väger dock på inget vis<br />
upp den fatala och tydliga nonchalansen<br />
i tävlingsunderlaget. <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> som medarrangör måste<br />
ta sin roll framöver på större allvar.<br />
Hando Kask, arkitekt SAR/MSA<br />
Lars Seitz, arkitekt<br />
ARKITEKTEN mars 2008
Svar: Uppgiften gick att lösa<br />
Vi välkomnar synpunkter och välgrundad kritik, svarar tävlingssekreterare Claes<br />
Larsson. I Hudiksvall bedömde vi att uppgiften gick att lösa.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />
ger stöd åt de beställare som<br />
vill arrangera en tävling.<br />
Arrangörernas erfarenhet och<br />
kunskap om tävlingar är mycket<br />
varierande och <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
tävlingsservice hjälper, i de fall vi<br />
blir anlitade, arrangören med programskrivning<br />
och sekreterarskap<br />
i juryn.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />
arbetar alltid för att tävlingar<br />
ska få ett resultat som blir ett bra<br />
underlag till arrangörens fortsatta<br />
process. Vi har ett delat åtagande:<br />
dels är vi en partner till arrangören<br />
i deras process, dels bevakar vi<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s medlemmars<br />
intressen vad gäller rimliga villkor<br />
med mera.<br />
I tävlingen om ett nytt badhus i<br />
Hudiksvall har närmare 150 förslag<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
lämnats in. Förslagen lämnar<br />
mycket väl svar på arrangörens<br />
uppgift utifrån de förutsättningar<br />
som gavs.<br />
Det är riktigt att många frågor<br />
ställdes under frågetiden och<br />
arrangören lyssnade på dessa och<br />
ändrade bland annat kravet på<br />
skala till 1:200 för planer, fasader<br />
och sektioner.<br />
I fråga om vattenrutschbana,<br />
som i programmet exemplifierats<br />
med ”Magic Eye”, var det arrangörens<br />
övertygelse att man inte skulle<br />
styra utformningen av rutschbanan<br />
närmare.<br />
I en tävlingsprocess är det<br />
många faktorer som måste vägas in<br />
och jämkas samman.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />
har som mål att alla delar<br />
av processen och allt material ska<br />
vara så optimalt som möjligt för att<br />
ge de tävlande en bra och likvärdig<br />
grund för att kunna lösa uppgiften.<br />
I Hudikvalls-tävlingen har<br />
vi gjort bedömningen att det är<br />
möjligt att lösa uppgiften utifrån<br />
de underlag som finns tillsammans<br />
med svaren på de tävlandes frågor.<br />
Vi på <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s tävlingsservice<br />
tar vår uppgift på stort<br />
allvar och välkomnar synpunkter<br />
och välgrundad kritik som ett led<br />
i ett fortsatt förbättringsarbete. Vi<br />
vill kunna fortsätta vara en erfaren<br />
och kompetent part i tävlingsprocesser<br />
– både för beställare och<br />
tävlande arkitekter.<br />
Claes Larsson<br />
Arkitekt SAR/MSA<br />
Tävlingssekreterare<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>
deBAtt<br />
Debattredaktör: Kerstin Persson<br />
kerstin.persson@arkitekt.se<br />
Tel 08-5055 7734<br />
Bygglov på delegation?<br />
Två av de tre arkitekterna bakom Globen kräver en synlig beslutsprocess om<br />
Globens karaktär ska ändras genom en ”skyview-bana”.<br />
Stadsbyggnadskontoret i<br />
Stockholm har beviljat bygglov för<br />
att bygga en så kallad ”skyviewbana”<br />
på utsidan av Globen. Man<br />
kan tycka vad man vill om Globen,<br />
men en av dess kvalitéer är att den<br />
Förslag till ”skyview-bana” på Globen av Berg Arkitektkontor.<br />
på håll uppfattas som immateriell,<br />
ett tunt skal, ingen byggnad av<br />
traditionellt snitt. Att bygga något<br />
på utsidan av Globen är därmed att<br />
förändra dess karaktär.<br />
”Med tanke på Globens speciella<br />
form och betydelse i stadsbilden<br />
– inte minst byggnadens silhuettverkan<br />
i stadsbilden – anser rådet det<br />
föreslagna projektet som olämpligt.<br />
Upplevelsen av Globen bygger i<br />
hög grad på den rena, sfäriska<br />
volymen.” Martin Rörby, brev från<br />
Skönhetsrådet.<br />
När Stockholm Globe Arena<br />
söker byggnadslov för sin idé om en<br />
sky-viewbana på utsidan av Globen<br />
så hanteras det som ett delegationsärende<br />
och behandlas inte ens<br />
i byggnadsnämnden, långt mindre<br />
remissas ärendet till Stadsmuseum<br />
eller skönhetsrådet. Skönhetsrådet<br />
uppmärksammade projektet när<br />
det presenterades i pressen, men<br />
när bygglov beviljats har rådet<br />
ingen formell möjlighet att påverka<br />
ärendet.<br />
Undertecknade, som har ett<br />
historiskt intresse i Globenprojektet<br />
som två av tre huvudansvariga,<br />
reagerar både mot planerna och<br />
mot att kommunens egna bolag<br />
drar igenom denna fråga vid sidan<br />
av den normala prövning som alla<br />
andra sökande med säkerhet skulle<br />
tvingats underkasta sig.<br />
Om Globen ska kompletteras<br />
med skyview-banor så ska det<br />
åtminstone inte slinka igenom<br />
bakvägen utan prövas i en synlig<br />
process som motsvarar intentionerna<br />
i både bygglagstiftningen och<br />
lokala delegationsordningar.<br />
Esbjörn Adamson<br />
Arkitekt SAR/MSA<br />
Lasse Vretblad<br />
Arkitekt<br />
0 ARKITEKTEN mars 2008
SverigeS<br />
<strong>Arkitekter</strong><br />
informerAr<br />
ProfeSSionALiSeringS<br />
ProgrAmmet<br />
2 Sofie<br />
Steg 2 Stockholm<br />
2007, diplomerade<br />
14 februari 2008.<br />
Professionaliseringsprogrammet<br />
är ett led<br />
i <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s<br />
medlemsservice. Programmet<br />
ger medlemmarna tillgång<br />
till en återkommande<br />
kompetensutveckling i tre<br />
steg. Syftet är att stärka medlemmarna<br />
i deras yrkesroller<br />
och uppmuntra till ett ökat<br />
ansvarstagande.<br />
Programmet vänder sig till<br />
alla medlemskategorier i<br />
både offentlig och privat sektor<br />
oavsett inriktning, erfarenhet<br />
eller ansvarsnivå.<br />
Steg 1 ger en fördjupad<br />
förståelse för yrkesrollen utifrån<br />
en helhetssyn på processen,<br />
dess aktörer, intressenter<br />
och regelverk.<br />
Steg 2 förmedlar redskap för<br />
att utveckla processen och<br />
affärerna i sin verksamhet.<br />
Steg 3 ger stöd för att stärka<br />
ditt ledarskap internt och<br />
externt.<br />
DIPLOMERADE<br />
Lars Ancker, A MSA,<br />
KHR Rundquist<br />
arkitekter<br />
Cecilia Ekeroth, SAR/<br />
MSA, Täby kommun<br />
Christian Hörgren,<br />
SAR/MSA,<br />
PS Arkitektur<br />
Anders Lövefors,<br />
A MSA, Locum<br />
Från tidigare<br />
kurser Steg 2:<br />
Paula Arvas, A MSA,<br />
Reflex arkitekter<br />
Johan Engström,<br />
A MSA, ISA, Innerstadens<br />
Arkitektur<br />
Christina Leander,<br />
LAR/MSA, WSP<br />
Samhällsbyggnad<br />
Maria Pramborg,<br />
A MSA, WSP<br />
arkitektur<br />
Torbjörn Bjerhagen,<br />
SAR/MSA, Ateljé Alfa<br />
arkitekter<br />
Anna Cyrén, SIR/MSA,<br />
Reflex arkitekter<br />
Anna Karin Fallan,<br />
SAR/MSA, Nyréns<br />
arkitektkontor<br />
Annika Lennman,<br />
SAR/MSA, Nyréns<br />
arkitektkontor<br />
Annsofi Rundquist,<br />
SAR/MSA, Åsell & Co<br />
arkitekter<br />
Tina Gladden, A MSA,<br />
Åsell & Co arkitekter<br />
Sofi Cyréus,<br />
SAR/MSA,<br />
Cyréus Arkitektur<br />
Jonas Haglund,<br />
SAR/MSA, Skanark<br />
Arkitektbyrå<br />
Karna Lindstedt,<br />
SIR/MSA, Karna Lindstedt<br />
Inr.arkitektur<br />
Gertrud Sjöström,<br />
SAR/MSA, Tengbom<br />
Madeleine Nobis,<br />
SAR/MSA, Kubik<br />
arkitekter<br />
Dahlstedt,<br />
SAR/MSA, <strong>Arkitekter</strong><br />
Engstrand och Speek<br />
Maria Hedensjö<br />
Bergquist, SAR/MSA,<br />
Thomas Eriksson ark.<br />
Margareta Löfgren,<br />
SAR/MSA, Archus<br />
arkitekter<br />
Lisa Lindström,<br />
SIR/MSA,<br />
BSK arkitekter<br />
74 ARKITEKTEN mars 2008
2<br />
Slutseminarium Steg 2, Stockholm<br />
I höstens omgång av Steg 2 var ovan- kan en gemensam värdegrund och kulligt<br />
många deltagare intresserade av tur växa fram som stärker medarbetar-<br />
att fördjupa sig i frågor kring verksamna och företagets ställning på marknahetssystem.<br />
Idag blir det allt vanligare den. I arkitektföretag är medarbetarna<br />
att kunderna begär att få se kontorets de bästa säljarna.<br />
kvalitetsplan inför ett uppdrag. Äldre I verksamhetssystemet kan till<br />
medarbetare som snart går i pension sit- exempel beskrivas hur företaget hjälper<br />
ter ofta på nyckelkunskap om kontorets ovana kunder från ax till limpa. Maria<br />
arbetssätt och kundkontakter. Unga Hedensjö-Bergquist beskrev arkitektens<br />
medarbetare och tillfälliga underkon- roll som ett rött snöre med några nystan<br />
sulter saknar rutiner och kunskaper för av problemlösning under projektets oli-<br />
att hantera uppdrag effektivt och felfritt. ka faser. Anders Lövefors, som nyligen<br />
De äldre hinner inte lära ut sin arbets- börjat arbeta som beställare, menade att<br />
metodik till de yngre medarbetarna det kan vara värdefullt att ge en förenk-<br />
tillräckligt fort och de yngre känner inte lad bild av processen för ovana kunder.<br />
att de får ta ansvar.<br />
Men professionella beställare måste<br />
Ett verksamhetssystem som beskriver förstå att arkitekten också behöver<br />
företagets affärsidé, erbjudande, mark- kunna göra ”loopar” mellan programnad<br />
och arbetsprocess stärker företagets mets övergripande förutsättningar och<br />
uppdragshantering. Kompletterat med projekteringens detaljer även ganska<br />
rutiner, checklistor och mallar för kri- sent i processen.<br />
tiska arbetsmoment ger det företaget ett Sammanlagt 19 presentationer hanns<br />
strukturkapital som höjer dess kredit- med under dagen, så det blev en rik bevärde<br />
och inger förtroende på marknalysning av arkitekternas affärsprocesser.<br />
den. Det ger till och med en grund för Här kan endast ges ett axplock.<br />
ISO-certifiering om det skett utifrån Hur kunderna ser på sin arkitekt är<br />
den internationella standarden för kva- det inte många som vågar fråga kunlitetssystem.<br />
Men ofta räcker det med derna själva. Men Paula Arvas gjorde ett<br />
en enklare variant vars syfte främst är försök och upptäckte att kunderna kan<br />
att hjälpa företaget att säkerställa att de tänka sig att ge sin arkitekt ett större an-<br />
kan leverera vad de lovat kunden – och svar om de erbjuder fler tjänster. Hennes<br />
helst lite till. Deltagarna Jonas Haglund, kollega inredningsarkitekt Anna Cyrén<br />
Christian Hörgren och Cecilia Ekeroth hade särskilt tittat på hur konkurrensen<br />
var överens om att för att ett kvalitets- för inredningsarkitekttjänster ser ut och<br />
system ska fungera i vardagen måste det föreslog att kontoret börjar samarbeta<br />
vara robust och utgå från de behov som med mäklare för att bredda sin marknad.<br />
personalen har. Inte en ideal modell för Björn Wigelius, VD på Fojab arki-<br />
hur 3.2.2 det borde vara. Flödesschema Det är svårt för att projektprocessens ta tekter i Skåne, olika avslutade skeden dagen med<br />
till Ett sig alternativ för många som som ger en tror omedelbar att de och kan konkret bild att av berätta hur arbetet om skall sina bedrivas erfarenheter i en känd av<br />
återkommande uppdragstyp. Genom att dela upp flödesschemat i moduler kan man<br />
köpa ett färdigt system. Anders Nilsson, arkitektföretagande. Han talade om<br />
åstadkomma en mer generell modell som även kan plockas samman till mer unika<br />
som projektupplägg. handlett rapportarbetet, Fokus bör ligga framhöll på stark koppling betydelsen till Skanarks av vardag att sprida snarare än uppdragsansva-<br />
generalitet.<br />
att de Det bästa är rimligt kvalitetssystemen att ta med moduler växer för inledning och ret avslutning och om av specialisering. projekt även om Han de tangerar tryckte<br />
fram stödprocesser ur de arbetsmetoder snarare än projektering. och rutiner Nedan presenteras särskilt ett på antal vikten modulförslag av att skaffa men i detta sig en så<br />
som<br />
arbete<br />
företaget<br />
finns inte<br />
faktiskt<br />
tid till en<br />
använder<br />
komplett<br />
sig<br />
genomarbetning.<br />
av. bra Syftet ekonomi är att visa att på man en metodik. aldrig behöver gå<br />
Det 3.2.2.1 handlar Generell i första modell vändan framförallt in i en förhandling om uppdragsvillkor<br />
om Alla att ta uppdrag sig tid följer att den beskriva generella hur modellen de ser för projektstart med förutsättningen och projektslut men att företaget inte<br />
ut och huvudprocessen att diskutera har olika det gemensamt. komponenter beroende Då på klarar skede. sig utan det uppdraget.<br />
PehrMikael Sällström<br />
PROJEKTSTART<br />
Förfrågan<br />
Förtydliga uppdrag<br />
Offert<br />
Bekräfta<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
OMARBETNING<br />
BEARBETNING<br />
RESULTAT<br />
Processillustration av Jonas Haglund, deltagare i Steg 2<br />
BESLUT<br />
NÄSTA<br />
SKEDE<br />
PROJEKTSLUT<br />
Utvärdera<br />
Dokumentera<br />
Arkivera<br />
1<br />
Roller, ansvar och inflytande<br />
Pågår i Stockholm<br />
Startar 11 september i Malmö<br />
Steg 1 vänder sig till yngre arkitekter som är på<br />
väg in i rollen som handläggare. För deltagande<br />
krävs minst ett års yrkesverksamhet. Utbytet av<br />
programmet är dock större efter några års yrkeserfarenhet.<br />
Programmet behandlar arkitektrollen och arkitektens<br />
verksamhet med utgångspunkt från samhällsbyggandets<br />
regelverk och de roller och perspektiv<br />
planeringens och byggandets olika aktörer har.<br />
Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg1<br />
2<br />
Inflytande över affärsprocessen<br />
Startar 4 september i Stockholm<br />
Steg 2 vänder sig till medarbetare som är på väg<br />
in i eller redan har ett uppdragsansvar på arkitektkontor<br />
eller motsvarande i privat eller offentlig<br />
förvaltning. De som går igenom detta steg får ett<br />
bättre grepp om sin och verksamhetens process<br />
och affärer.<br />
Kursen behandlar beprövade metoder för samverkan<br />
i grupper, för kommunikation, för affärsmässighet<br />
och avtalsförhandling, för försäljning i<br />
arkitektverksamhet och för fastighetsekonomisk<br />
kalkyl. Var och en får göra en enkel utredning av<br />
hur den egna verksamheten kan utvecklas med<br />
dessa redskap. En kort rapport presenteras för alla<br />
deltagarna.<br />
Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg2<br />
3<br />
Ledarskap<br />
Startar 21 augusti i Stockholm<br />
Steg 3 är en kvalificerad ledarskapsutbildning<br />
som vänder sig till arkitekter som är på väg in i<br />
eller arbetar i ledande roller i såväl arkitekt och<br />
konsultföretag som i offentlig verksamhet eller i<br />
annan verksamhet inom samhällsbyggandet.<br />
Kursprogrammet i ledarskap har fokus på personlig<br />
utveckling och ledarutveckling i företaget eller<br />
organisationen. Det är inte sektors eller branschinriktat<br />
utan har en inriktning mot ledarskapsfrågor,<br />
oberoende av verksamhetssektor eller<br />
bransch. Då utbildningen endast vänder sig till<br />
arkitekter går ledarskapsfrågor i arkitektledd eller<br />
arkitektnära verksamhet som en röd tråd genom<br />
hela programmet.<br />
Program och anmälan: www.arkitekt.se/steg3<br />
ARKITEKTEN mars 2008 75
SverigeS<br />
<strong>Arkitekter</strong><br />
informerAr<br />
FRÅGA OMBUDSMANNEN<br />
Fråga:<br />
Jag är anställd på ett vikariat<br />
inom en kommun och har nu<br />
blivit erbjuden anställning hos<br />
en annan arbetsgivare. Hur<br />
lång uppsägningstid har jag?<br />
Svar:<br />
Det finns inte tydligt uttryckt<br />
i lag eller avtal vilken uppsägningstid<br />
visstidsanställda har. I<br />
regel upphör anställningen vid<br />
anställningstidens utgång om<br />
inte annat har avtalats.<br />
Däremot kan man vid<br />
anställningens början specifikt<br />
komma överens om en ömsesidig<br />
uppsägningstid. Ett annat<br />
sätt att reglera frågan är att<br />
i anställningsavtalet skriva<br />
in att anställningen gäller<br />
”tillsvidare dock längst till och<br />
med” … och ett slutdatum. Då<br />
har du enligt praxis samma<br />
uppsägningstid som tillsvidareanställda.<br />
Inom kommunal<br />
sektor innebär det att du har<br />
en månads uppsägningstid om<br />
du har arbetat mindre än ett år<br />
och tre månader om du arbetat<br />
längre än ett år.<br />
Börja alltså med att titta i<br />
ditt anställningsavtal vad som<br />
står där. Om ni inte där har<br />
reglerat frågan får du försöka<br />
att komma överens med din<br />
arbetsgivare om när du kan<br />
avsluta din anställning. Oftast<br />
kan man hitta en kompromiss<br />
som fungerar för båda parter.<br />
Emma Sallnäs<br />
Förhandlare<br />
Har du en fråga? Skicka den till<br />
arkitekten@arkitekt.se<br />
förhandlingsresultaten 2007<br />
nästan 1,5 procent bättre än 2006<br />
Det är nu dags att summera<br />
våra klubbars lokala löneförhandlingar<br />
på privat sektor.<br />
Som vanligt har förhandlingarna<br />
dragit ut på tiden. Lönerevisionen<br />
ska enligt avtalet<br />
ske från den 1 april, men på de<br />
flesta företag kommer förhandlingarna<br />
igång på allvar först<br />
under hösten. Under förra året<br />
var många dessutom extra sena<br />
beroende på att man avvaktade<br />
utfallet av kollektivavtalsförhandlingarna.<br />
Kansliet har fått in rapporter<br />
från 38 företag med sammanlagt<br />
cirka 600 medarbetare.<br />
Sammanställningen visar att<br />
det genomsnittliga förhandlingsresultatet<br />
hamnade på 5,42<br />
procent vilket ska jämföras med<br />
2006 års resultat på 4,0 procent.<br />
I Stockholm blev resultatet<br />
en tiondel lägre, 5,32 procent.<br />
Spridningen på utfallet mellan<br />
kontoren har legat mellan 3,8<br />
och 9,0 procent. Resultatet av<br />
löneförhandlingarna har alltså<br />
Det kommunala avtalet – Huvudöverenskommelse<br />
05 (HÖK<br />
05) – är nu ersatt av HÖK-T<br />
där T står för tillsvidare.<br />
Avtalet gäller för alla förbund<br />
inom AkademikerAlliansen,<br />
däribland <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
Därmed omfattas alla <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>s medlemmar inom<br />
kommun och landsting av<br />
avtalet.<br />
Avtalet innebär inte särskilt<br />
stora förändringar från tidigare<br />
avtal. Här kommer en kort sammanställning<br />
av de viktigaste<br />
ändringarna i avtalet. Hela<br />
avtalet kommer att finnas på<br />
www.arkitekt.se.<br />
• I och med att annandag<br />
pingst har bytts ut mot nationaldagen<br />
som helgdag blir<br />
arbetstiden något längre de år<br />
som nationaldagen infaller på<br />
varit mycket bra och ligger mer<br />
än 2 procent över den garanterade<br />
lönepotten 3,3 procent för<br />
2007. Våra erfarenheter visar<br />
att de klubbar som gjort en<br />
omsorgsfull strukturöversyn har<br />
nått ett bättre resultat.<br />
Den rådande högkonjunkturen<br />
och den synnerligen goda<br />
arbetsmarknaden för arkitekter<br />
har varit en god hjälp i löneförhandlingarna.<br />
Antalet platsannonser<br />
i Arkitekten har under<br />
året varit fler än på mycket<br />
länge och antalet arbetslösa<br />
arkitekter har varit färre än<br />
någonsin. Många arkitektföretag<br />
har sökt med ljus och lykta<br />
efter nya medarbetare och ett<br />
antal företag har vuxit kraftigt.<br />
Möjligheterna att byta arbete<br />
har alltså varit mycket goda.<br />
Sannolikt kommer därför de<br />
genomsnittliga löneökningarna<br />
beräknat på enskilda medlemmars<br />
löner att hamna betydligt<br />
högre än 5 procent. Utfallet av<br />
2007 års löneenkät kommer att<br />
nytt kommunalt avtal<br />
en lördag eller söndag. Därför<br />
ska annan ledig dag utges<br />
som kompensation de år detta<br />
inträffar.<br />
• Föräldrapenningtillägg utbetalas<br />
med 10 % av lönebortfallet<br />
under max 90 kalenderdagar<br />
istället för motsvarande<br />
60 kalenderdagar som gällde<br />
tidigare. En förutsättning är<br />
att man ska ha varit anställd<br />
sammanhängande i minst 365<br />
dagar.<br />
• Avvikelser från arbetstidslagens<br />
regler om dygnsvila<br />
får göras under vissa förutsättningar.<br />
Det finns också<br />
möjlighet att teckna lokala<br />
avvikelser i denna fråga.<br />
• I de fall då arbetsgivaren fortsätter<br />
att betala sjuklön för<br />
medlem där Försäkringskassan<br />
beslutat att inte fortsätta<br />
presenteras i nästa nummer av<br />
Arkitekten.<br />
Branschens utsikter för 2008<br />
ser goda ut. Även om världskonjunkturen<br />
visat tecken på<br />
avmattning, vilket haft effekter<br />
på de svenska exportföretagens<br />
vinster, finns det ännu inte<br />
några tecken på en försämrad<br />
marknad för arkitektföretagen.<br />
Det borde finnas utrymme för<br />
goda löneökningar även under<br />
2008.<br />
Det är viktigt att klubbarna<br />
startar förberedelserna för 2008<br />
års förhandlingar så snart som<br />
möjligt. Börja med att utvärdera<br />
2007 års förhandlingar. Blev<br />
utfallet bra? Behöver upplägget<br />
ändras? Vad kunde ha gjorts<br />
bättre? Behöver argumentationen<br />
vässas? Gå därefter igenom<br />
löneunderlaget och lägg ner tid<br />
på att förbereda strukturöversynen.<br />
Lycka till!<br />
Ulrik Östling<br />
Förhandlingschef<br />
betala sjukpenning finns nu<br />
en tidsmässig begränsning om<br />
180 dagar.<br />
• I löneavtalet har vissa tillägg<br />
gjorts om hur löneprocessen<br />
ska gå till. Det har i avtalet<br />
ytterligare poängterats att<br />
lönesamtalet ska utgöra<br />
en dialog mellan chef och<br />
medarbetare. Dessutom har<br />
också gjorts vissa förtydliganden<br />
om hur överläggningen<br />
mellan arbetsgivaren och den<br />
fackliga organisationen ska<br />
hanteras.<br />
Om du har frågor eller<br />
funderingar med anledning<br />
av det nya avtalet är du alltid<br />
välkommen att kontakta någon<br />
av förhandlarna på <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>.<br />
Emma Sallnäs<br />
Förhandlare<br />
76 ARKITEKTEN mars 2008
Från prisutdelningen 2005. Från vänster Peter Brandt (Guldstolen i numera utmönstrade kategorin Bra klassiker för pallen<br />
Bimbo, här använd som prispall), Ingela Lindh (Kasper Salinpriset), Håkan Trygged (bostadspriset), Thorbjörn Andersson<br />
(kritikerpriset), Mattias Nordström (Sienapriset) och Mattas Ljunggren (Guldstolen Produkt).<br />
Dags att föreslå kandidater<br />
till årets arkitekturpriser<br />
Nu sätter juryarbetet för 2008<br />
års arkitekturpriser igång. För<br />
juryledamöterna börjar därmed<br />
ett hektiskt och ansvarsfullt arbete<br />
med att vaska fram de projekt<br />
som kan komma ifråga för<br />
priserna. Alla kan ge juryerna<br />
lite hjälp på traven genom att<br />
tipsa om kandidater. På www.<br />
arkitekt.se/priser/tips2008 kan<br />
du lämna in dina förslag.<br />
Det är helt okej att lämna<br />
ARKITEKTEN mars 2008<br />
den falska blygsamheten åt<br />
sidan för att tipsa om ett eget<br />
projekt. Eller varför inte vara<br />
generös och upplysa om en kollega/konkurrents<br />
projekt. Det<br />
betydelsefulla är ju trots allt<br />
att vi tillsammans hjälps åt att<br />
uppmärksamma god arkitektur<br />
och goda insatser av arkitekter<br />
och andra. Det är byggnadsverket<br />
som får utmärkelsen och<br />
arkitekt och byggherre/beställare<br />
som delar på äran.<br />
Följande priser är aktuella<br />
för år 2008: Kasper Salin-priset,<br />
Sienapriset, Planpriset,<br />
Guldstolen – projekt (interiör)<br />
samt Kritikerpriset.<br />
För att de olika juryerna ska<br />
ha möjlighet att hinna ta ställning<br />
till inkomna förslag bör<br />
dessa vara juryerna tillhanda<br />
innan maj månads utgång. Den<br />
1 oktober offentliggörs vilka<br />
som är nominerade.<br />
Priserna delas ut på prisgalan<br />
i samband med Arkitekturdagen<br />
den 14 november.<br />
Läs mer om vad som gäller<br />
för de olika priserna på www.<br />
arkitekt.se/priser.<br />
Foto: Rickard Kilström<br />
Spänningen Stiger...<br />
Hur mycket ökade lönerna förra året?<br />
När denna tidning<br />
kommer ut är<br />
lönestatistiken klar.<br />
www.arkitekt.se/<br />
lonestatistik
SverigeS<br />
<strong>Arkitekter</strong><br />
LeDAre<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> är<br />
intresseorganisation för <strong>Sveriges</strong><br />
arkitekter, inredningsarkitekter,<br />
landskapsarkitekter och fysiska<br />
planerare med 10.000 medlemmar.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
Wirwachs Malmgård<br />
Ansgariegatan 5<br />
Box 9225,SE-102 73<br />
Stockholm,Sweden<br />
Te l +46(0)8 5055 7700<br />
Fax +46(0)8 5055 7705<br />
kansli@arkitekt.se<br />
www.arkitekt.se<br />
Ordförande:<br />
Laila Strunke,<br />
laila.strunke@telia.com<br />
Förbundsdirektör:<br />
Staffan Carenholm,<br />
staffan.carenholm@arkitekt.se<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> går nu in<br />
och ifrågasätter alla offentliga<br />
upphandlingar rubricerade<br />
som parallella uppdrag.<br />
nej till parallellslalom<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> har i dagarna<br />
givit ut nya informationsbroschyrer<br />
om tävlingar och parallella uppdrag.<br />
Förutom till alla medlemmar skickas<br />
de nya broschyrerna till ca 3.000<br />
upphandlare,<br />
beställare och<br />
byggherrar.<br />
I den nya<br />
skriften om parallella<br />
uppdrag<br />
har vi ett tydligt<br />
budskap: upphandlingsformen<br />
parallella uppdrag<br />
kan inte användas av offentliga upphandlare<br />
som lyder under lagreglerna<br />
för offentlig upphandling.<br />
Offentliga beställare måste använda<br />
sig av några av de upphandlingsförfaranden<br />
som LOU erbjuder, man kan<br />
inte hitta på egna upphandlingsförfaranden<br />
och gå vid sidan av lagen.<br />
I dag förekommer i rätt stor utsträckning<br />
att framförallt kommuner<br />
och kommunala bolag arrangerar<br />
upphandlingar som benämns parallella<br />
uppdrag. Bakom ligger ofta okunnighet,<br />
man tror att man ganska fritt och<br />
formlöst kan lägga upp sin upphandlingsprocess<br />
för att till låg kostnad få<br />
in så många goda idéer som möjligt. Så<br />
länge ingen protesterar eller säger ifrån<br />
går det.<br />
Men nu har <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
bestämt sig för att säga ifrån. Skälet är<br />
inte att vi drivs av någon längtan att<br />
agera upphandlingspolis. Skälet är inte<br />
heller, om nu någon till äventyrs skulle<br />
tro det, att vi till varje pris vill göra om<br />
alla konkurrensutsatta upphandlingar<br />
till tävlingar.<br />
Skälet är i stället att det är oacceptabelt<br />
med olika blandformer av<br />
upphandlingar som ligger utanför<br />
det regelverk som gäller för offentlig<br />
upphandling.<br />
Man kan säga mycket om otympligheten<br />
i den svenska upphandlingslagstiftningen,<br />
men det är bättre att<br />
offentliga upphandlare lär sig att<br />
utnyttja den mångfald av möjligheter<br />
som LOU ger än att de går utanför<br />
lagens ramar.<br />
Att vi får blandformer och hemkokade<br />
upphandlingsförfaranden skapar<br />
bara oreda. Just när denna ledare ska<br />
skrivas dyker ytterligare ett fall upp<br />
på mailen, ett av många. En kommun<br />
upphandlar arkitekttjänster för projektering<br />
av en ny skola. Upphandlingen<br />
kallas ömsom urvalsupphandling, ömsom<br />
arkitekttävling men har parallelluppdragets<br />
allra sämsta kännetecken:<br />
oklar bedömningsprocedur, otydliga<br />
kriterier, inga besked om hur val och<br />
utvärdering ska gå till. Och, naturligtvis,<br />
ersättningsformer, som man inte<br />
vet om man ska skratta eller gråta inför.<br />
Och, ändå, 20 arkitektföretag som<br />
lämnar in intresseanmälningar. Detta<br />
är inte otypiskt, det är så verkligheten<br />
ser ut.<br />
<strong>Arkitekter</strong>na har själva bidragit till<br />
att skapa denna verklighet, en verklighet<br />
man får betala ett högt pris för<br />
i form av dåliga villkor, svag kommunikation<br />
med beställaren, och underförstådda<br />
krav på överpresterande eller<br />
78 ARKITEKTEN mars 2008
gratisarbete. Det är i dessa sammanhang<br />
känslan av att inte vara respekterad<br />
eller uppskattad grundläggs.<br />
Så, vad kan göras? Det här, tror vi:<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> går nu in och<br />
ifrågasätter alla offentliga upphandlingar<br />
rubricerade som parallella<br />
uppdrag som vi får kännedom om.<br />
Du som arbetar i en offentlig<br />
verksamhet och ser att din arbetsgivare<br />
tänker arrangera något som<br />
kallas parallella uppdrag bör säga<br />
ifrån. Gör klart att blandformer av<br />
upphandlingar eller upphandlingar<br />
utanför lagens regler inte kan göras.<br />
Rekommendera din arbetsgivare att ta<br />
kontakt med <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong><br />
Du som är praktiserande arkitekt<br />
eller arbetar i arkitektföretag<br />
som får förfrågningar om offentlig<br />
arrangerade parallella uppdrag bör<br />
också säga ifrån. Klargör att formen<br />
parallella uppdrag inte existerar inom<br />
offentlig upphandling. Avstå från att<br />
deltaga och rekommendera beställaren/upphandlaren<br />
att ta kontakt med<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>.<br />
Beskeden kan inte göras tydligare<br />
än så här. Saneringen måste börja<br />
någonstans och någon gång. Du har<br />
som arkitekt, oberoende av om du<br />
är beställarföreträdare eller leverantör,<br />
också ett personligt ansvar för<br />
att delta i städning och uppröjning i<br />
upphandlingsdjungeln. Ta det!<br />
Parallelluppdragens krokiga bana<br />
med ständiga vurpor och uråkningar<br />
går att påverka!<br />
Staffan Carenholm<br />
StuDent<br />
SPALten<br />
vasalopp och modern Arkitektur<br />
Jag hör hejarop och bjällror som klingar, skidor som glider<br />
mot snön och andfådda åkare som stakar sig fram. Det är<br />
i Gustav Vasas spår jag åker och känslan av att vandra i<br />
fädrens fotspår hade inte kunnat vara större.<br />
På skidor glider jag nerför backar och spanar ut över<br />
oändliga landskap med skogar utan slut och vita fjäll som<br />
kämpar mot trädgränsen. Allt känns så otroligt tyst och<br />
lugnt, mäktigt på ett konstigt, obegripligt sätt. Jag befinner<br />
mig på en plats jag aldrig tidigare besökt men som ändå<br />
känns hemma. Här är långt från storstadspuls och stress men<br />
nära till natur och kultur.<br />
Vasaloppet går av stapeln för åttiosjätte året i rad och har<br />
aldrig varit populärare. Trots att organisationen moderniserats<br />
med elektroniska chip och anmälan över Internet bär<br />
loppet fortfarande på en unik historia som tusentals människor<br />
från hela världen väljer att delta i. Det är mäktigt och<br />
vackert att se den bastanta massan av startande människor<br />
formas till en rinnande flod av åkare, vem hinner först till<br />
den välförtjänta kransen?<br />
Men Vasaloppet åker man inte för att vinna, Vasaloppet<br />
är så mycket mer än en vinnartid och mjölksyra i benen. Det<br />
är en njutning och en utmaning, en upplevelse utöver det<br />
vanliga, något kulturellt och historiskt. Först när man känner<br />
den härliga stämningen och vasaloppsatmosfären inser man<br />
värdet av historia, kultur och gemenskap.<br />
Historia, kultur och gemenskap. Dessa tre ord tror jag är<br />
viktiga att ha i åtanke när vi planerar för ett bra och hållbart<br />
samhälle. Jag tror att det är viktigt att känna samhörighet<br />
och bakgrundsfaktorer till de miljöer och byggnader vi rör<br />
oss i. Mycket av det som byggs idag snarare utmanar än samspelar<br />
med vad vi människor egentligen känner oss hemma<br />
med. Begreppet ”Modern Arkitektur” handlar mer om nya<br />
former och häftiga lösningar än bevarandet av gammal historia.<br />
Ju coolare desto bättre kan jag ibland tycka, men det är<br />
klart, vi strävar alltid efter något nytt. Att allt skulle byggas<br />
på samma sätt är inte heller en bra arkitektur, vad jag menar<br />
är snarare att begreppet ”Modern” blivit alldeles för stramt<br />
och framåtsträvande. Modernt är fortfarande nytt, men vi<br />
får inte glömma kultur och historia. De bidrar till gemenskap<br />
och välbefinnande och Vasaloppet är om något ett bra<br />
bevis för detta.<br />
Pia Jonsson<br />
Landskapsarkitektur<br />
Alnarp<br />
ARKITEKTEN mars 2008 79
kasperhistoria<br />
Pristagare 1970:<br />
Kvarteret<br />
Barberaren i<br />
Sandviken<br />
Arkitekt:<br />
Ralph Erskine<br />
Byggherre:<br />
AB Söderman &<br />
Söner i Sandviken<br />
Juryn bestod av<br />
Hans Borgström,<br />
Bengt Edman,<br />
Bengt Hidemark<br />
och Leif Reinius.<br />
När kvarteret Barberaren i Sandviken<br />
fick Kasper Salin-priset 1970 var det inte<br />
bara Barberaren juryn ville hylla, det var<br />
lika mycket arkitekten själv och de många<br />
mänskliga bostadsområden av omisskännlig<br />
karaktär han ritat. Bara i Sandviken<br />
finns sex objekt av Ralph Erskine.<br />
Erskines humanistiska arkitektursyn<br />
var en motvikt till miljonprogrammets<br />
stora skala. Hans omsorger om de människor<br />
som skulle bo i hans arkitektur<br />
syntes i många detaljer som uppmärksammades,<br />
uppskattades och fotograferades.<br />
Det är lättare att hitta detaljbilder än<br />
översiktsbilder i fotoarkivens Erskinemappar.<br />
En lokal massaindustri anlitade<br />
Erskine för olika uppdrag redan i slutet<br />
av 1940-talet. Han ritade bostäder,<br />
ett pensionärshem, en massafabrik, ett<br />
rymdraketliknande vattentorn, en underjordisk<br />
panncentral och en telefonkiosk<br />
som aldrig blev byggd i Gästrike Hammarby.<br />
De goda erfarenheterna gjorde<br />
det naturligt att vända sig till honom igen<br />
när det blev dags att bygga ut centrala<br />
1970<br />
Sandviken. Han föreslog en blandning av<br />
bostäder och arbetsplatser, kontor och<br />
butiker. Marken skulle vara fri, bilarna<br />
fick gå under jord. Hans typiska hängande<br />
balkonger, som inte får bryta igenom<br />
ytterväggens värmeisolering, finns även<br />
i kvarteret Barberaren, som byggdes i<br />
början av 1960-talet. I ett av Barberarens<br />
nio hus har balkongerna bytts ut i samarbete<br />
med Erskines kompanjon Johannes<br />
Tovatt. Byggnaderna är väl bevarade,<br />
mycket tack vare de påkostade materialen,<br />
tegel och koppar på taken. Betongen<br />
behöver tvättas här och där men alla<br />
ursprungsvärden finns kvar, säger länsmuseets<br />
antikvarie.<br />
Bostadsbolaget har inga problem att<br />
hyra ut Erskines lägenheter, de varierade<br />
planlösningarna är attraktiva och<br />
passar dagens unga individualiserade<br />
generation. Sandvikens kulturarv hör<br />
till stadens attraktioner och lämpar sig<br />
för arkitekturturism. På kommunens<br />
hemsida presenterar sig Sandviken som<br />
Erskine-staden.<br />
Kerstin Persson<br />
Arkitekten listar<br />
Kasper Salinpristagare<br />
genom åren.<br />
Juryns motivering:<br />
”Svenska Arkitektföreningen utdelar 1970<br />
års Kasper Salinpris till kv. Barberaren<br />
i Sandviken som exponent för en serie<br />
intressanta bostadsområden av Ralph<br />
Erskine såsom Brittgården i Tibro, Claire<br />
Hall i Cambridge och kv. Ezperanza i<br />
Landskrona.<br />
I en mångsidig produktion av bostadsmiljöer<br />
har Ralph Erskine visat en ambition<br />
och förmåga att forma det fysiska<br />
rummet till gagn och lust för människan,<br />
både som kollektiv och enskild individ.<br />
Han vill med utformningen av rummet ge<br />
förutsättningar såväl för social gemenskap<br />
som för individens avskildhet och<br />
med starkt artikulerad form göra miljön<br />
rikare.<br />
Han har intuitivt känt för den enskilda<br />
människan och konsekvent företrätt hennes<br />
intressen i en tid då en slentrianmässig<br />
produktionsanpassning alltför mycket<br />
präglar utformningen av vår omgivning.”<br />
Priset överlämnades vid en enkel<br />
ceremoni 4 februari 1972 i kv Barberaren<br />
i Sandviken.<br />
80 ARKITEKTEN mars 2008<br />
Foto: Martin Åhrén