arkitekten spanar - Sveriges Arkitekter
arkitekten spanar - Sveriges Arkitekter
arkitekten spanar - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
helt ogrundat. Beslut som till exempel Storstadssatsningen<br />
fattades utan vetenskaplig kunskap. Vi<br />
arkitekter vill vara duktiga på allt, men egentligen<br />
går vi på magkänsla – inte fakta.<br />
Christer Malmström: Det är för stort fokus på<br />
etnisk segregering. Att se på invandrar- eller icke<br />
invandrarbakgrund är förenklat. Vi zonerar på ett<br />
nytt sätt – i inkomstklasser. Vi har en ekonomisk<br />
segregering i boendet som är alarmerarande. Vi<br />
bygger en segregerad stad och ett segregerat samhälle<br />
– ett klassamhälle.<br />
Helena Hambraeus: Den där hårda nischningen<br />
i småbarnsfamiljer, 35-50 med stora barn, 55+,<br />
pensionärer… Vi vet ju att det förskjuts med<br />
tiden, både vad gäller boendegenerationerna och<br />
i stadsutvecklingen. Periferi blir centrum, områden<br />
ändrar status. Här borde arkitekter ta större<br />
ansvar och se längre än byggföretagen som bara<br />
ser försäljningstillfället.<br />
Mats Egelius: Det kan inte vara vårt ansvar som<br />
arkitekt, men som samhällsmedborgare.<br />
Helena Hambraeus: Men det ligger väl i vår kompetens<br />
att påpeka sådana mekanismer?<br />
Thomas Hellquist: Bostadsföretagen driver ”lika<br />
vill bo med lika” väldigt hårt. De är tvärsäkra<br />
på att vill folk ha det så, för det förväntas minimera<br />
konflikter inom området. Resultatet är<br />
åldersbaserat kategoriboende som i realiteten blir<br />
ekonomisk segregering. Fast flyttar man då inte<br />
bara konflikterna till mellan områdena?<br />
Mika Määttä: Det fanns en massa mål för byggandet.<br />
Nationella mål, regionala mål. Men var<br />
byggs det? Jo, där det är enklast. I Göteborg är<br />
målet att förtäta, men staden växer i periferin. Jag<br />
tycker vi missar de stora utmaningarna, vi har för<br />
bråttom och tar inte vara på chanserna att bygga<br />
bra för framtiden. Vi undviker det svåra vilket blir<br />
problematiskt i längden. Bland annat städernas<br />
framtida ekonomiska bärkraft beror ju på det.<br />
Thomas Hellquist: Om vi nu sammanfattar diskussionen<br />
och frågar oss vad <strong>arkitekten</strong> gör år 2025<br />
– vad får vi då för svar?<br />
Claes Caldenby: En extrapolering är att om tjugo<br />
år har vi å ena sidan några få arkitekter som är<br />
mediastjärnor, å andra sidan tysta arkitekter som<br />
jobbar under de stora entreprenörerna.<br />
Christer Malmström: En annan kan vara att vi får<br />
en motkraft mot de allt större kontoren. Förr kunde<br />
man köpa två sorters Volvo: PV eller Amazon. Nu<br />
finns hur många varianter som helst. Det ger arbete<br />
i bilindustrin och skapar vinst. Kanske kommer<br />
en mer specialiserad arkitekturproduktion som<br />
kräver små nischade kontor?<br />
Claes Caldenby: Nej. White, FFNS med flera<br />
växte ju för att kunna stå emot entreprenörerna<br />
som blivit så stora, vilket i sin tur var resultatet<br />
av att beställarna blivit större. Det är lika giltigt<br />
idag. Och kompetens har flyttat från offentliga<br />
organ som Bostadsstyrelsen till privata. Då måste<br />
arkitektkontoren vara starka med bred och djup<br />
kompetens. Vill man till exempel ha en specialdesignad<br />
inredning kan man vända sig till Mathias<br />
Lind på White som jobbar självständigt där, som<br />
ett litet kontor inom den stora organisationen, men<br />
med tillgång till dess nätverk och resurser.<br />
Helena Hambraeus: Men kanske en marknad<br />
växer fram med privata beställare som inte har råd<br />
att betala de stora kontorens overhead-kostnader?<br />
Till exempel mäklare som vill styla bostadsrätter<br />
innan de säljs. Sådana uppdrag kan också boende<br />
ge. Jag tror att arkitekttjänster kommer att<br />
efterfrågas mer, men i en mindre skala. De stora<br />
kontoren kommer att behövas. Men konsultinsatserna<br />
blir mer differentierade.<br />
En extrapolering är att om tjugo år har vi å ena sidan några få<br />
arkitekter som är mediastjärnor, å andra sidan tysta arkitekter<br />
som jobbar under de stora entreprenörerna.<br />
Mats Egelius: För att utvecklas och överleva<br />
måste svenska arkitekter klara sig internationellt,<br />
då räcker det inte med att ta de enkla och dåligt<br />
betalda uppgifterna. Istället behöver vi skapa oss<br />
stora resurser i slagkraftiga företag.<br />
Christer Malmström: Vårt kontor har en ny sorts<br />
kund. Det är mindre företag som vill styla om sina<br />
kontor. Tidigare köpte man själv ny inredning – nu<br />
vill man mer. Det antyder något nytt.<br />
Claes Caldenby: Kanske beror det på en designmedvetenhet<br />
som sprids via media. Byggnader och<br />
rum ses som mer än teknisk och funktionell resurs.<br />
”<br />
ARKITEKTEN januari 2006 37<br />
>>>
Change language