arkitekten spanar - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

”Om tio år är oljan glömd” ARKITEKTEN SPANAR: Regeringen vill skapa det gröna folkhemmet. Det kommer att kräva att arkitektkontoren skaffar sig kompetens i alla frågor som rör ekologisk hållbarhet. Lars Orrskog: ”Förtäta i Djursholm” ”Hållbarhet har blivit ett uttunnat begrepp. Arkitekter och planerare svänger sig med ordet och menar helt olika saker. Men om vi talar om ekologisk balans så är det helt klart viktigt; att ha ett rimligt förhållande till naturen. Det var så lätt när vi började för femton år sedan; mer kollektivtrafik och fönster mot söder. Grönt och lågt. Kretslopp. Men det blev ibland lite väl snävt och äppelkindat. Forskare idag är överens om att det inte finns några enkla svar. Men vi kan försöka undvika de värsta dumheterna. Vi är på väg mot ett allt mer mobilt samhälle. Det kostar energi och skapar växthuseffekt. Framförallt ökar fritidsresandet, som idag utgör en tredjedel av alla resor. Arkitekter bör skapa attraktiva miljöer som vi inte vill resa bort ifrån hela tiden. Hushåll med två bilar reser fort, dyrt och långt bort till lugna tysta områden för att komma undan de andra bilarna i tätorterna. Vi måste göra en koppling mellan social jämlikhet och ekologi och tala mer om miljörättvisa. Jag tror på ekonomiska styrmedel med högre miljöskatter. En vision värd att utveckla är att miljonprogramsområdena byggs om till framtidens ekobyar. Då tar man tag i både segregationen och miljörättvisan, istället för att bygga raffiga ekohus på landet. Det skulle vara ett rejält grepp. Och förtäta i Djursholm – det är det mest segregerade området i Stockholm.” Lars Orrskog, arkitekt, universitetslektor, samhällsplanering KTH. Olof Eriksson: ”Trimma systemen” ”Den stora viktiga samhällsuppgiften är hur vi hanterar den bebyggelsemassa vi redan har. Min egen bostad finns i en radhusgrupp från 1950talet som har förvandlats till lågenergihus med bergvärmepumpar. För tyngre bebyggelse handlar det mest om att trimma de system som finns och att se till att de sköts kompetent. Då kan även de med små tillägg bli lågenergihus. När vi bygger nytt, som ju är det arkitekter sysslar mest med, tror jag på idén med passivhus som den finns utvecklad till exempel i Lindås i Göteborg. Större byggnader behöver framför allt genomtänkta och effektiva klimatsystem – och så en organisation för förvaltning som kan trimma och sköta dem. Idag lever många instängda i sin bostad och i sin bil på väg någon annanstans. Själva bilåkandet tror jag kommer att bli resurseffektivt. Det kommer ändå att behövas mer varierade och rikare utrustade boendemiljöer som kan ge mer socialt liv och mindre isolering. Jag tror att vi kan bli oberoende av oljan. Därför behöver vi satsa mer på solenergi, framförallt på att använda den i marken lagrade solenergin med värmepumpar och förstärka med solfångare där det behövs. Användningen av bioenergi kan fördubblas och ge den etanol som behövs för att driva framtidens bilar. Mycket talar för att de med nya konstruktioner kommer att ha en halverad eller ännu lägre energiförbrukning än i dag. Det är faktiskt något som vi i byggsektorn borde inspireras av för att rå på vår egen konservatism. Om arkitekter verkligen vill leva upp till rollen som den som förstår helheten så måste de också lära sig mer om hur hus fungerar som klimatsystem och hur utformningen skall spela ihop med den förvaltning som kommer att ske. Högskoleverket borde ställa högre krav på förståelse för ett sådant bredare helhetsperspektiv. Det skulle kunna återge arkitekter mer av den starka position byggandet som de hade i mitten av 1900-talet. År 2006 skulle kunna användas till att påbörja en stor förändring och satsa på att ge arkitekturutbildningarna en mer tidsenlig och framtidsinriktad profil, utan att därför glömma arkitekturårets framsteg. Vi behöver bygga in idéerna om det gröna folkhemmet på fullt allvar och få ut arkitekter med full kompetens att skapa god men också ”grön” arkitektur.” Olof Eriksson, arkitekt och tidigare rådgivare i statsrådsberedningen när visionen om det gröna folkhemmet formulerades. 30 ARKITEKTEN januari 2006
Marie Hult: ”Miljöklassa byggnader” Foto: Natasja Joviz ”Jag vill framförallt lyfta fram utvecklingen av värdering och klassning av byggnader efter vilka miljöeffekter de ger upphov till. Arkitekter kommer genom nya verktyg att kunna se vilken påverkan på natur och människors hälsa en viss systemlösning eller ett visst material har under byggnadens livscykel. Forskning pågår inom ramen för Bygga-Bo-dialogen där tre olika projekt samverkar för att utveckla ett system för miljöklassning av byggnader. Det behövs mer kunskap om hållbart byggande i kåren. Kunnandet är ojämnt och arkitekter släpar efter många andra yrkesgrupper inom miljöteknik. Vi arkitekter borde också samarbeta bättre med ingenjörer. Som arkitekter kan vi bidra till att skapa klimatskärmar som ger energisnåla hus. Vi kan också initiera lösningar som ger nyttjande av förnybar energi, till exempel tak och fasader med solfångare och solceller. Man kan också till större del använda frikyla, såsom bergkyla och nattluft för att kyla husen. Jag tror på husen utan konventionellt värmesystem i Lindås. Det är enkel teknik som arkitekt Hans Ek tillämpat med stor eftertänksamhet. Vi på White utvecklar nu, tillsammans med NCC, ett liknande koncept för flerbostadshus. Där kan man få ner energiförbrukningen från normalt ca 150 kwh/kvm och år till 75, det vill säga en halvering. Volymelementen kan utvecklas till högre precision så att de inte läcker värme. Trä, glas och betong är miljövänliga material. Oljebaserade material kommer att försvinna allt mer liksom material med miljöfarliga tillsatser. Illustration: Gabriel Wentz I Schweiz finns systemet med Minergihus som är en frivillig märkning av hus som klarar en viss gräns för energianvändning. I Tyskland finns passivhusen. Märkningen används som försäljningsargument eftersom det ger lägre livscykelkostnader. I Sverige hoppas jag att liknande system kan utvecklas med miljöklassning. Tänker man i större skala så kan vi som arkitekter inspirera och påverka politiker till att anta översikts- och detaljplaner med gynnsamma förutsättningar för till exempel solenergilösningar. Vi kan också påverka infrastrukturen mot bättre kollektivtrafik, skapa attraktiva cykelstråk, bullerfredade bostadszoner med mera. Försöket med biltullar är spännande och har ju inte bara lett till mindre biltrafik, utan också skapat en marknad för miljöbilar, vilket ger bättre luft i Stockholm.” Marie Hult, arkitekt, White Miljö. ARKITEKTEN januari 2006 31
Page 1: 01 ➤ HIT ME HARD! MÖT EN KREATIV
Page 5 and 6: ”Vad innebär det att tolka best
Page 7 and 8: Mindre design - mer vandalism Han u
Page 9 and 10: Foto Jonte Wentzel ARKITEKTEN janua
Page 11 and 12: MYT: ”Om vi ska bygga billigt kan
Page 13 and 14: Värmdö först med bygglovsmedlare
Page 15 and 16: Boendekoncept av nätverket Bettan
Page 17 and 18: ARKITEKTEN januari 2006 15
Page 20 and 21: Vänster, lampa Geon, för Tyamigan
Page 22: - Jag är inte anonym, min design
Page 26 and 27: ”Turning Torso är bara början
Page 28 and 29: ”Projektering flyttar till lågl
Page 30 and 31: ”Alla vill jobba som Toyota” AR
Page 34 and 35: ”Kvinnorna tar över - statusen s
Page 36 and 37: Spaning i yttre och inre rum Staffa
Page 38 and 39: 2025? Vad gör arkitekten Sveriges
Page 40 and 41: Thomas Fischer, rektor för arkitek
Page 42 and 43: Foto: Jeroen Musch Villa V-house. A
Page 44 and 45: av bostäder, kontor och offentliga
Page 46 and 47: Under samtalet med Jarmund kommer h
Page 48 and 49: SETT, LÄST, HÖRT Redaktör: Nina
Page 54 and 55: Varning för mellanstora landskap D
Page 56 and 57: DEBATT Debattredaktör: Kerstin Per
Page 62 and 63: S V E R I G E S A R K I T E K T E R
Page 64 and 65: Att starta eget - att vara arkitekt
Page 66 and 67: Deyan Sudjic, internationell arkite
Page 68 and 69: halvåret 2005 Olika verksamheter o
Page 70 and 71: Stämmoombud 2006-2007 Val till Sve
Page 72 and 73: och sammanfattningar ge underlag oc

arkitekten spanar - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?