Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

Svenskt samhälle möter hederskulturen
Polisen och andra samhällslänkar
behöver större kulturkompetens
Av Kickis Åhré Älgamo, kriminalinspektör, Rikskriminalpolisen
Under de senaste åren har hedersproblematiken fått alltmer uppmärksamhet.
Ändå är det min övertygelse att vi än så länge bara
ser toppen av ett isberg.
Länsstyrelserna uppskattar antalet unga kvinnor som lever
under patriarkalt hot och är fråntagna sina grundläggande
mänskliga rättigheter, till ungefär 1 500. Jag tror att 15 000 ligger
närmare sanningen. Av naturliga skäl finns ingen säker statistik.
Men om hela kedjan av samhällslänkar blir starkare genom
större kulturkompetens, kommer vi i ett tidigare skede kunna
ingripa och förhindra brott och ett stort mänskligt lidande.
Kunskapen om hederskulturens normer och mekanismer är
bristfällig också inom den svenska poliskåren. Det är allvarligt,
eftersom okunskapen omöjliggör ett fullgott utredningsarbete.
Ju större kunskap desto lättare är det att upptäcka och bevisa
om familjens handlande är förenligt med svensk lag eller inte.
Ibland kan handlingarna mot målsäganden och hennes/hans
livssituation vara av den arten att det är LVU (lag om vård av
unga) som blir tillämpbar.
I familjer med starka ”hedersnormer” anses det vara ett brott
att till en myndighet anmäla vad som skett inom hemmet väggar.
Om en flicka/kvinna gjort en anmälan blir alltså hennes situation
än mer utsatt än tidigare. Detta är det första en polis eller
annan myndighetsrepresentant måste veta när han/hon kommer
i kontakt med någon som är utsatt för hedersrelaterat hot eller
våld. För att kunna göra korrekta riskbedömningar, krävs att
man uppmärksammar rätt saker och ställer de rätta frågorna. Att
vidta de rätta skyddsåtgärderna vid rätt tillfälle kan vara en fråga
om liv eller död.
79