Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

Att leva i hedersförtryck
haft sin gång. Det blev tvärtom. Släktbanden stärktes. Traditionerna
vidmakthölls. (Swanberg, 2002:46). Swanberg menar att
i samband med flykten till ett främmande land så har mannen
förlorat sin ledarroll i familjen, samtidigt som försörjningsbördan
övergått till svenska sociala myndigheter: I väl fungerande
familjer sker en gradvis anpassning till det nya. Det blir
snart normalt att ta till sig nya seder. I sämre fungerande,
ytterligt kontrollerande familjestrukturer påbörjas däremot vandringen
mot kaos. Någon kommer att bryta sig loss, för isoleringen
blir krävande. (Swanberg, 2002:88). Breen sammanfattar
orsaken till konflikten med släkten och mordet på Pela: Det som
är dumt bland kurderna i norra Irak är att de vill inte vidare i
livet. De vill tillbaka till en tid som inte längre finns (Swanberg,
2002:71).
Teoretiska förståelser av kön ur tre författares
perspektiv
I valet av teoretiska perspektiv av förståelser om kön och
makt presenteras i den här skriften av utrymmesskäl endast tre
forskare. Genom Anne-Louise Erikssons sats ”resisto ergo sum”
(Jag motstår alltså är jag till), refererad av Kirsten Gronlien
Zetterqvist, har jag försökt applicera till intervjupersonernas
motstånd. Carol Delaney´s teorier i artikeln ”Seeds of Honor,
Fields of Shame” har jag använt i mitt försök att förklara vikten
av kvinnans oskuld och dess relation till mannens heder.
Martha C. Nussbaums lista över förmågor har kommit väl till
pass i min analys av innebörden av intervjupersonernas liv som
tyglade och isolerade individer.
Anne-Louise Eriksson – ”Resisto Ergo Sum”
Zettterqvist hänvisar I sin avhandling Att vara kroppssubjekt
(2002) till den teori som Anne-Louise Eriksson formulerar i
satsen ”Resista, Ergo Sum” (Jag motstår alltså är jag till). Denna
sats har Eriksson utvecklat utifrån Descartes berömda sats;
33