Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

More documents

Recommendations

Info

Att leva i hedersförtryck forskning om islam och kulturella rättigheter i förhållande till mänskliga rättigheter. Wikan menar att i samhällen med hederskulturer är kvinnans sexualitet direkt kopplad till mannens heder. Kvinnan ska vara ärbar och dygdig, alltså ”oskuld” fram till dess hon gifter sig. Hon kan kränka familjens, släktens eller klanens heder exempelvis genom föräktenskapligt sexuellt umgänge men också genom att leva, klä och bete sig på ett visst sätt som är mot familjens kulturella normer och värderingar. En kvinna (eller flicka) som har gjort detta har genom sina handlingar dragit skam över sin familj. Men skammen blir inte realitet förrän den har blivit offentlig, genom ryktesspridning m.m. Dock krävs det mer än offentlighet för att man ska bli tvungen att ”tvätta bort skammen”. Det förutsätter också reaktioner från omgivningen, alltså påtryckningar och krav på att gå till handling. Unni Wikan gör en sammanfattande analys av Fadimes, Pelas och Saras tragedier och betonar att dessa bör förstås som delar av en specifik kontext: det handlar inte om islam eller ”traditionell kultur”, utan om specifika överväganden som gjorts av specifika människor, präglade av ett bestämt livsmönster. Här ingår patriarkala uppfattningar och en stamstruktur som gör en kvinna till mannens egendom och ägodel. Dessa patriarkala stamstrukturer är kollektivistiska, där individen är underkastad kollektivets vilja och har skyldigheter gentemot det. I en sådan miljö är, enligt Wikan, även förövaren ett ”offer”. Wikan citerar Fadime Sahindal: ”Människor som har hedersmord i tankarna är själva offer för en kultur, ett system, en struktur som inte tycks ge dem något alternativ” (Wikan, 2003:204). Minuterna innan Fadime mördades lär hon ha fällt följande ord om sin far som kommit för att ta hennes liv: ”Stackars pappa!” (Wikan, 2003:122). Wikan anser att dessa kriterier måste uppfyllas för att ett mord ska kunna betecknas som ”hedersmord”: en kollektiv förpliktelse att tillvarata släktens eller familjens heder en föreställning om att man kan ”tvätta av sig skammen” genom att ta liv 29
Att leva i hedersförtryck makt och kontroll över kvinnors sexualitet sträng hierarki vad det gäller auktoritet och lydnad: yngre ska lyda äldre I jämförelse med andra former av mord särskiljer Wikan hedersmord som en specifik kategori: ”ett system som kräver av familjen att den ska döda ett eget barn för hederns skull” (Wikan, 2003:81). Astrid Schlytter – Rätt att själv få välja Astrid Schlytter är docent i rättssociologi och verksam vid Socialhögskolan vid Stockholms universitet. I sin bok Rätten att själv få välja (2004) undersöker Schlytter den svenska statens politik och myndigheternas inställning (respekten och/eller toleransen) gentemot sederna hos etnokulturella grupper som arrangerat äktenskap/tvångsäktenskap. Schlytter menar att dessa seder är normer och värderingar som ser unga flickor som oförmögna att fatta beslut och sätta gränser. Det är män som ska förvalta kvinnors intressen och centralt är kontrollen över fortplantningen och därmed kvinnans sexualitet. Kontrollen över kvinnans sexualitet kan ske antingen genom könsstympning eller/och arrangerade/tvångsäktenskap. Överskrider flickan kraven eller förväntningarna kan hon komma att straffas. En överskridning kräver mod, inte bara av flickan men även av föräldrar som vågar trotsa sin egen kulturs normer. Kännetecken för arrangerat äktenskap är att andra än de som står i begrepp att gifta sig bestämmer vem de ska ingå äktenskap med. Inte sällan är det fråga om kusinäktenskap. Schlytter betonar att gränsen mellan arrangerat äktenskap och tvångsäktenskap är mycket tunn och diffus och er en rad exempel på hur flickor lurats iväg på semester till hemlandet, där de lämnats kvar (övergetts) av föräldrar som utan deras vetskap ”lovat bort dem”. Schytter menar dessutom att familjens och det svenska samhällets krav på flickorna driver dem till att leva ett ”dubbelt liv”, där de inför sin familj förnekar och döljer att de anpassar sig till 30
Page 1 and 2: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Page 4 and 5: Förord Är det fel att dela upp m
Page 6 and 7: Innehåll När äktenskapet inte ä
Page 8 and 9: Släktpyramid......................
Page 10 and 11: I hederns namn Av Astrid Schlytter,
Page 12 and 13: ärare av mäns heder, män förval
Page 14 and 15: Arrangerade äktenskap så säger
Page 16: evisats att någon i familjen genom
Page 20 and 21: Inledning och reflektion Att leva i
Page 22 and 23: Att leva i hedersförtryck Om oskul
Page 24 and 25: Att leva i hedersförtryck Det är
Page 26: Att leva i hedersförtryck Det komm
Page 29: Att leva i hedersförtryck Svensk v
Page 33 and 34: Att leva i hedersförtryck till Kur
Page 35 and 36: Att leva i hedersförtryck Cogito,
Page 37 and 38: Att leva i hedersförtryck häva he
Page 39 and 40: Att leva i hedersförtryck pappans
Page 41 and 42: Att leva i hedersförtryck individe
Page 43 and 44: Att leva i hedersförtryck alltså
Page 45 and 46: Att leva i hedersförtryck några p
Page 47 and 48: Att leva i hedersförtryck när kvi
Page 49 and 50: Att leva i hedersförtryck brytning
Page 52 and 53: Lägesrapport från Rosengård Av E
Page 54 and 55: Att leva i hedersförtryck Man kan
Page 56 and 57: Att leva i hedersförtryck hängand
Page 58: Del 2 Svenskt samhälle möter hede
Page 61 and 62: Svenskt samhälle möter hederskult
Page 80 and 81:
Svenskt samhälle möter hederskult
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Skador på fotsulorna Svenskt samh
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108:
Del 3 Förändring inifrån
Page 111 and 112:
Förändring inifrån Att lämna de
Page 113 and 114:
Förändring inifrån också bland
Page 115 and 116:
Förändring inifrån problematiken
Page 118 and 119:
Vi kämpar för våra systrars frih
Page 120 and 121:
Förändring inifrån Eduardo Grutz
Page 122 and 123:
Bilaga 1 Probleminventering och ris
Page 124 and 125:
Stödpersoner? Finns det någon som
Page 126:
Om ovanstående ej föreligger så
Page 129 and 130:
Har hon pojkvän hon valt själv? V
Page 132:
Anmälningsskyldigheten regleras i
show all

Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?