Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – - Stiftelsen ...

Inledning och reflektion
Att leva i hedersförtryck
Av Astrid Schlytter, docent, rättssociolog, Institutionen för socialt arbete,
Stockholms universitet
Det första bidraget i denna del består av citat från ungdomar
som tagit kontakt med BRIS (Barnens Rätt I Samhället) via telefon
eller mejl.
Det andra bidraget är en sammanfattning av den vetenskapliga
uppsatsen ”Subjektskapande revolter – hederskultur i upplösning”.
Den handlar om fyra unga kvinnors revolt mot hederstänkandet
– vilka har konsekvenser långt utöver den enskilda
flickan och unga kvinnan. Gemensamt för flickorna/kvinnorna i
båda bidragen är att de sedan de var små har fått lära sig att det
viktigaste i livet är att vara ”ärbar” och att alltid göra det
familjen/släkten bestämmer och att aldrig göra något för att de
själva vill det.
Motståndet mot hederstänkandet sker förståeligt nog oftare i
det tysta än i öppen konfrontation. För att kunna ifrågasätta sin
egen grupps normer måste man ha något annat att jämföra med.
Flickor som växer upp i starkt patriarkala miljöer i Sverige kan
jämföra sina villkor i hemmet med dem de kommer i kontakt
med genom skolan. För att kunna utveckla och pröva nya tankar
och idéer behövs plats för reflektion och diskussion utanför den
egna familjen/gruppen. Sådana arenor kan flickorna få framförallt
i skolan och verksamheter knutna till skolan, men också i
möte med frivilligorganisationer som BRIS och Rädda Barnen.
I många invandrartäta områden i landet håller ansvaret för
tidigare kommunala verksamheter som fritidsgårdar och ungdomsmottagningar
på att tas över av ”etniska” företrädare. Det
innebär att flickornas redan få frizoner är hotade. Ett exempel
på detta beskrivs i det tredje bidraget. Det är en skildring av läget
i stadsdelen Rosengård i Malmö gjord av en erfaren social-
19