Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

98
Samtliga ovan nämnda bestraffningar var betydligt vanligare bland elever
vars föräldrar inte bodde tillsammans jämfört med elever där föräldrarna
bodde tillsammans. Samtliga samband var statistiskt signifikanta med ett
p-värde under 0,001. Samtliga bestraffningar var även mycket vanligare
bland elever som upplevde att familjen var orolig över ekonomin än bland
de elever som upplevde att familjen hade en god ekonomi. Även här var
sambanden statistiskt signifikant med ett p-värde under 0,001.
Det var marginella skillnader mellan utlandsfödda och svenskfödda
elever när det gäller bestraffningar genom sanktioner samt om de blivit
förolämpade eller ignorerade. Det är de svenskfödda pojkarna som i lägre
grad än övriga angett att de blivit utsatta för någon av sanktionerna. När det
gäller bestraffningar som att ha blivit inlåst i källare, utelåst från hemmet
eller blivit hotad att bli slagen så är de utlandsfödda eleverna betydligt mer
utsatta, särskilt de utlandsfödda pojkarna.
4.1.2 Trött, stressad, ledsen i samband
med konflikt
Av eleverna svarade 39 procent att föräldern var trött i samband med konflikten.
Nästan lika många (37 procent) svarade att föräldern var stressad
och 11 procent angav att föräldern var ledsen i samband med konflikten.
Svenskfödda flickor angav i högre grad att föräldern var trött eller stressad i
samband med konflikt jämfört med övriga. De elever som angett att föräldrarna
inte bodde tillsammans angav i högre grad att föräldern var ledsen i
samband med konflikten i jämförelse med de elever där föräldrarna bodde
tillsammans (p