Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

ningen (RTB) och bestod av samtliga folkbokförda barn i Sverige i åldern
0 – 12 år. Antalet individer i denna ram var 1 279 396 den 31 januari 2011.
Från urvalsramen drogs ett obundet slumpmässigt urval om 2 500 barn
tidigast födda 1 januari 1999. I enkäterna år 2000 och år 2006 var urvalsramen
barn i åldrarna 0 -17 år, men då vår erfarenhet från de tidigare studierna
är att barn som inte blivit slagna före 12 års ålder i princip inte blir
slagna under tonåren, valde vi att begränsa studien till barn under 13 år.
Detta för att kunna få med en större grupp förskolebarn och yngre skolbarn.
En annan anledning till detta är att de äldre barnen genom skolenkäterna
själva väl kan beskriva sina förhållanden under tonåren, medan de
har stora svårigheter att minnas hur det var under deras tidiga förskoleår.
Undersökningen genomfördes som en postenkät med 3 påminnelser.
Första utskick var den 13 april och sista påminnelse 27 maj. Insamlingen
avslutades 13 juni. Frågeblankettens framsida bestod av ett informationsbrev
där vårdnadshavarna kunde läsa om undersökningen bakgrund, syfte
m.m. Brevet informerade också om vilka uppgifter som hämtats från RTB,
att samtliga uppgifter är skyddade enligt personuppgiftslagen och offentlighets
och sekretesslagen samt att det var frivilligt att delta och att en avidentifierad
fil skulle komma att leveras till forskargruppen. Slutligen var
forskargruppen presenterad med telefonnummer att ringa vid eventuella
förfrågningar.
Blanketten bestod av 29 frågor varav flera hade delfrågor, vilket sammanlagt
genererade 69 frågor. Innehållet i dessa är beskrivet i tidigare avsnitt.
De registervariabler som hämtats från SCB:s register var barnets kön
och födelseår, vårdnadshavarnas kön, födelseår, födelseland, hushållsinkomstklass,
utbildningsnivå och civilstånd.
Totalt var det 1 358 personer som besvarade frågeblanketten, vilket är
54,4 procent av urvalet. Endast hälften av dem hade svarat efter första utskicket.
Av de 1139 personer som utgjorde bortfallet svarade 95 procent
inte alls, drygt 3 procent var postreturer, drygt 1 procent hade skyddad
identitet, 0,6 procent avböjde medverkan, 0,2 procent sände in blanka svar
och en person angav sig vara förhindrad att medverka. Att knappt 55 procent
deltagit i enkäten är en betydande nedgång från år 2006, då 77 procent
svarade. Detta tycks dock vara en allmän trend de senaste åren, där vår
egen forskargrupp och andra som vi konsulterat påpekat en betydligt tilltagande
”enkättrötthet” under den sista femårsperioden. Vid förfrågningar
71