Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Syftet med Barnahus är bl. a. att <strong>barn</strong>et bara ska höras en gång, höja kvalitén<br />
på de utredningar som görs <strong>av</strong> polis, socialtjänst <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
samt att samordna utredningarna på ett bättre sätt.<br />
Brottsbalkens bestämmelser<br />
Det finns inget specifikt brott som benämns ”<strong>barn</strong>misshandel” i brottsbalken<br />
(BrB). Det innebär att brott bedöms enligt samma bestämmelser o<strong>av</strong>sett<br />
om det är ett <strong>barn</strong> eller en vuxen person som är offer. Att ett brott riktar<br />
sig mot ett <strong>barn</strong> kan dock beaktas som en försvårande omständighet när<br />
straffet för ett brott ska bestämmas.<br />
De brott som kan vara aktuella i detta sammanhang återfinns under<br />
bestämmelserna i 3, 4 <strong>och</strong> 6 kap. BrB; t.ex. misshandel, grov misshandel,<br />
vållande till kroppsskada eller sjukdom, framkallande <strong>av</strong> fara för <strong>annan</strong>,<br />
olaga tvång, grov fridskräkning eller sexuella övergrepp. Här kan sägas att<br />
misshandel mot <strong>barn</strong>, i vart fall små <strong>barn</strong>, regelmässigt anses vara att anse<br />
som grov misshandel.<br />
Kommittén för <strong>barn</strong>misshandel (SOU 2001:72) behandlade bl.a. frågan<br />
om eventuella ändringar i brottsbalkens bestämmelser rörande <strong>barn</strong>misshandel.<br />
Utredningens bedömning var att det inte fanns skäl för att<br />
utöka kriminaliseringen <strong>av</strong> <strong>barn</strong>misshandel eller för att göra ändringar i<br />
brottsbalkens straffbestämmelser. Inte heller ansåg man att det fanns behov<br />
<strong>av</strong> någon särreglering <strong>av</strong> just brottet <strong>barn</strong>misshandel eftersom det skulle<br />
kunna medföra en olämplig <strong>och</strong> principiellt felaktig fokusering på brottet<br />
misshandel. Annan brottslighet mot <strong>barn</strong> behöver uppmärksammas i lika<br />
stor utsträckning.<br />
Socialtjänstens möjlighet att polisanmäla misstänkta<br />
brott mot <strong>barn</strong><br />
Huvudregeln är att det inom socialtjänsten råder sekretess för uppgift om<br />
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan<br />
röjas utan att den enskilde eller någon till honom närstående lider men (25<br />
kap. 1 § offentlighets- <strong>och</strong> sekretesslagen [OSL]). Sekretessen hindrar därför<br />
socialtjänsten att anmäla brott om det inte finns något särskilt lagstöd<br />
för detta. Sådant lagstöd finns dock som säger att sekretess enligt 25 kap. 1 §<br />
47