Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

– Allt våld mot barn går att förebygga
– Det är nationalstaten som har huvudansvaret för att barn skyddas
mot våld
– Staten skall ställa den till ansvar som brukar våld mot barn
– Barns särskilda utsatthet är beroende av deras ålder och utvecklingsnivå
– Barn har alltid rätt att framföra sina åsikter
Världshälsoorganisationen påpekar också vikten av att förebygga och prioritera
icke-våldsstrategier, att förbättra kapaciteten hos dem som arbetar
med barn, att ge service för återanpassning och återhämtning, att se till
att barnen själva är delaktiga, att tillskapa barnvänliga rapporteringssystem
om övergrepp samt att utveckla systematiska nationella data om övergrepp
mot barn samt bedriva aktiv forskning och internationellt kunskapsutbyte
om detta.
1.4.2 Barnmisshandel i den industrialiserade
världen
I en genomgång av barnmisshandel i den industrialiserade världen, som
publicerades i The Lancet år 2009 (Gilbert et al. 2009) påvisades att:
– En betydande grupp barn även i de industrialiserade länderna
misshandlas i sina hem. Självrapporterad årlig misshandel rapporterad
av barn och ungdom varierar mellan 3,5 – 16 procent.
I de Baltiska staterna och särskilt i Ryssland och de tidigare
Öststaterna är misshandeln ännu vanligare och oftare svårare.
Mellan 15 och 30 procent av flickorna och 5 till 15 procent av
pojkarna har någon gång varit utsatta för penetrerande sexuellt
våld.
– Återkommande misshandel och försummelse ofta är ett närmast
kroniskt tillstånd hos en betydande minoritet barn. Grav
försummelse, såsom avsaknad av tillräcklig mat, nödvändig
medicinsk vård, säkert ställe att leka på eller nödvändig övervakning
drabbar under ett aktuellt år mellan 1 och 15 procent.
Vidare har mellan 8 och 25 procent bevittnat familjevåld.
37