Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
melser om <strong>barn</strong>uppfostran, där aga föreskrivits som uppfostringsmetod.<br />
Från den protestantiska reformationen på 1500-talet <strong>och</strong> fram till mitten<br />
<strong>av</strong> 1700-talet förde kyrkan en intensiv kampanj för att fostra folket i den<br />
lutherska läran, som präglades <strong>av</strong> rättfärdiggörelse genom tro, där bibeln<br />
var rättesnöret. I hemmen predikades Luthers lilla katekes där hust<strong>av</strong>lan<br />
ingick. Hust<strong>av</strong>lan fastställde hierarkin i hemmet, där det framgick att mannen<br />
styrde över hustru <strong>och</strong> <strong>barn</strong>. Under denna tid var det föräldrarnas<br />
skyldighet att fostra sina <strong>barn</strong> till gudfruktighet. I fostran skulle de i första<br />
hand använda tillsägelser <strong>och</strong> förmaningar, men om detta inte hjälpte var<br />
aga en acceptabel <strong>och</strong> effektiv uppfostringsmetod. Agan skulle inte utföras<br />
i vredesmod, utan med kärlek <strong>och</strong> omtanke. I landslagen som gällde från<br />
1400-talet <strong>och</strong> ända fram till 1734 fanns dock ingen paragraf som tydligt<br />
reglerade hårdheten i agan. En försvårande omständighet för de små <strong>barn</strong>en,<br />
jämfört med den katolska epoken, var protestanternas betoning <strong>av</strong><br />
arvssynden. Detta uppfattades som att <strong>barn</strong> föddes med synd <strong>och</strong> att de<br />
krävde ett reningsbad genom att man slog synden ur deras kroppar. Om<br />
<strong>barn</strong>et dog till följd <strong>av</strong> aga bedömdes brottet ha skett <strong>av</strong> våda <strong>och</strong> straffet<br />
blev endast böter (Bergenlöv 2009).<br />
Före 1600-talet utövades rättsskipningen lokalt <strong>av</strong> lekmän <strong>och</strong> det finns<br />
praktiskt taget inga skriftliga redogörelser för deras beslut. Under 1600-talet<br />
påbörjades den judiciella revolutionen, vilket innebar en förändring <strong>av</strong><br />
rättssystemet. Staten blev mer inblandad i de rättsliga processerna <strong>och</strong> en<br />
enhetlig domstolsorganisation med professionella domare på kommunal<br />
<strong>och</strong> högre nivå utvecklades. Register över vittnesmål om <strong>barn</strong>misshandel<br />
från den tiden finns, även om de är få (Bergenlöv 2009).<br />
Även i skolan var kroppslig <strong>bestraffning</strong> vardag. Under 1800-talets senare<br />
hälft ifrågasattes dock skolagan <strong>och</strong> den hårda skoldisciplinen <strong>av</strong> folkskoleinspektörerna,<br />
vilket resulterade i en ny bestämmelse på 1880-talet<br />
om att aga skulle utdelas med ”kärleksfullt allvar <strong>och</strong> med rättelse efter den<br />
felandes ålder <strong>och</strong> egenart”. År 1918 förbjöds kroppslig <strong>bestraffning</strong> <strong>och</strong><br />
kränkande behandling <strong>av</strong> elever i högre folkskolor <strong>och</strong> 1928 trädde förbudet<br />
även i kraft i de allmänna läroverken. Inte förrän 1958 upphävdes rätten<br />
för lärare i de lägre folkskolorna att aga sina elever (SOU 2001:18). Förbud<br />
<strong>av</strong> skolaga <strong>och</strong> förbud mot aga på institutioner har i alla länder föregått förbud<br />
<strong>av</strong> aga i hemmen. Detta beror med stor sannolikhet på att staterna haft<br />
ett större inflytande över offentlig verksamhet än över familjelivet.<br />
27
Change language