Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14<br />
eller att vara född utomlands. Om föräldrarna har varit påverkade <strong>av</strong> alkohol<br />
eller droger när de varit i konflikt med <strong>barn</strong>et har detta också varit en<br />
betydande risk (60 %) att <strong>barn</strong>et skall ha blivit slaget.<br />
Precis som vid de tidigare undersökningarna år 2000 <strong>och</strong> år 2006 anger<br />
<strong>barn</strong> med kroniska sjukdomar <strong>och</strong> funktionshinder att de blivit slagna dubbelt<br />
så ofta som <strong>barn</strong> utan sjukdomar. De lever också oftare i familjer där<br />
det förekommit våld mellan föräldrarna.<br />
Att bli slagen har många negativa effekter<br />
Att bli slagen hemma har många negativa effekter för <strong>barn</strong>et förutom själva<br />
<strong>bestraffning</strong>en. Barn som har blivit slagna har också i högre utsträckning<br />
både mobbat <strong>och</strong> blivit mobbade i skolan än övriga <strong>barn</strong>. De klarar sig sämre<br />
i skolan, har betydligt mer både kroppsliga <strong>och</strong> psykiska symtom <strong>och</strong> har<br />
mycket oftare råkat ut för skador.<br />
Det har tidigare förekommit spekulationer om att svenska föräldrar<br />
som inte slår sina <strong>barn</strong> istället förolämpar dem. Svaren från eleverna anger<br />
att det är precis tvärtom. Det finns ett mycket starkt samband mellan förolämpningar<br />
<strong>och</strong> kroppslig <strong>bestraffning</strong>.<br />
Ungdomar som blivit slagna upplever i åtta fall <strong>av</strong> tio att det finns någon<br />
vuxen som de skulle kunna anförtro sig åt, men något färre har gjort<br />
det. De flesta har i första hand anförtrott sig till en kompis <strong>och</strong> i andra<br />
hand till en nära släkting. Tolv procent har vänt sig till personal inom skola,<br />
ungdomsmottagning, socialtjänst eller polis <strong>och</strong> sju procent har kontaktat<br />
BRIS, jourh<strong>av</strong>ande kompis eller liknande organisation.<br />
Inga anmärkningsvärda förändringar under de<br />
sista tio åren<br />
Sammanfattningsvis ser vi således att vuxnas attityder till kroppslig <strong>bestraffning</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>barn</strong> fortfarande är negativ hos den absoluta majoriteten (92<br />
%) <strong>av</strong> svenska föräldrar <strong>och</strong> att det är ovanligt att man slagit sitt <strong>barn</strong> eller<br />
gett en örfil under det sista året (3 %). Om man ser enbart till föräldrar som<br />
är födda i <strong>Sverige</strong> är andelen ännu lägre (2 %). De svenska sextonåringarna<br />
anger precis som tidigare under 2000-talet att de blivit slagna någon gång
Change language