Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

Efter den kraftiga nedgången från femtio procent år 1980 till tolv procent
år 2000 har knuffa, hugga tag i och ruska ökat successivt till tjugotre procent
år 2006 och till drygt trettio procent år 2011. Det är framför allt barn
i åldrarna två till nio år som man handskas med på detta sätt. Ett mycket
positivt besked är dock att ingen förälder till barn under ett år angav att
de ruskat sitt barn. Förhoppningsvis är detta ett resultat av den intensiva
informationskampanj mot att ruska spädbarn, som pågått sedan varningarna
om detta efter 2006 års studier. Ett annat positivt besked är att ingen
förälder angett att de slagit ett barn under två års ålder.
Ungefär tre procent av föräldrarna angav att de slagit barnet någon gång
under det sista året, men ingen förälder angav att de gjort det mer än tio
gånger. Föräldrar födda utomlands anger att de slår sina barn mera. Efter
den mycket kraftiga nedgången av andelen föräldrar som slagit sitt barn
(under det föregående året) mellan 1980 (28 %) och år 2000 (1,1 %) har det
skett en mindre och successiv ökning av andelen föräldrar som anger att
de slagit sina barn till nästan tre procent. Man skall dock hålla i minnet att
studien år 2000 byggde på intervjuer, medan de sista två studierna gjorts
som avidentifierade enkäter.
Våld mellan vuxna allvarligaste riskfaktorn för
bestraffning av barnen
Skolbarnsstudien som bygger på elevernas erfarenheter från hela deras liv
så långt tillbaka de kan minnas bekräftar till dels det föräldrarna beskriver,
men ger samtidigt en något mörkare bild. Fjorton procent av niondeklassarna
anger att de blivit slagna någon gång och nästan tre procent att detta
hänt många gånger. Denna andel är nästan exakt lika som vid de tidigare
undersökningarna under 2000-talet. Det har således inte skett någon ökning.
Utlandsfödda elever, särskilt utlandsfödda pojkar, anger i betydligt
högre grad att de blivit slagna både enstaka och många gånger. Den i särklass
starkaste riskfaktorn för kroppslig bestraffning är dock en annan,
nämligen om det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Detta ger
en riskökning på tio gånger jämfört med familjer där något våld mellan
de vuxna inte förekommer. Denna risk sjunker obetydligt, även när man
justerar för andra riskfaktorer som dålig ekonomi, ensamstående förälder
13