Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

130
i barnuppfostran hade vi kommit till en situation där nio av tio föräldrar
kände sig främmande inför att slå sina barn. Likaså gick vi från en situation
där var tredje 20-åring år 2000 bekräftade att de agats under sin uppväxt
till en situation där skolbarn år 2000 angav att de agats betydligt mindre, i
14-15 procent.
De fortsatta nationella studierna åren 2006 och 2011 har i stort bekräftat
denna bild. Samtidigt har vissa andra resultat varit oroande såsom
misshandel av späda barn och att föräldrar inte tillräckligt verkar ha förstått
riskerna med att skaka småbarn, att barn med kronisk sjukdom och
funktionshinder har en ökad risk för bestraffning (Svensson, Bornehag &
Janson 2011) har väckt berättigad uppmärksamhet, att multipla psykosomatiska
symptom kan indikera misshandel (Jernbro, Svensson, Tindberg
& Janson 2011), att barn som misshandlas också utsätts för mer mobbning
i skolan, att nästan vart tionde barn åser våld mellan vuxna i sina familjer
och att detta påverkar dem starkt psykiskt. Mycket av detta har personer
som arbetar med satta barn haft på känn och de nationella studierna har
bekräftat detta, påvisat omfattningen och lyft fram det i ljuset. Genom att
studierna redovisats i föreläsningar och seminarier runt om i landet har
denna kunskap nått ut till ett betydande antal personer. Våld i familjen har
lyfts fram speciellt Nationellt Centrum för Kvinnofrid(NCK 2010) och en
särskild rapport har skrivits för Socialstyrelsen om fysiska övergrepp mot
barn, särskilt riktad till förskollärare och lärare (SoS 2010). Dessutom har
Rädda Barnen, Allmänna Barnhuset och regeringskansliet gett ut boken
Aldrig våld – 30 år av svensk lagstiftning mot aga (Regeringskansliet 2010),
som fått en stor nationell och internationell spridning. Många yrkesgrupper
har kommit att arbeta mer aktivt med barnmisshandelsfrågan och som
exempel kan nämnas Svenska Barnläkarföreningen, som startat en särskild
arbetsgrupp mot barnmisshandel och en betydande utbildningsverksamhet
(Mårtensson & Janson 2010).
6.2. Sverige och världen
Det har under en lång tid rått oklarhet utomlands om hur situationen för
barn har varit i Sverige. Åsikterna har varierat mellan att Sverige är världens
barnvänligaste land till att svenska barn, av polisrapporterna att döma, är
det land i världen där barn misshandlas mest och att misshandeln är i sti-