Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

More documents

Recommendations

Info

6. Avslutande kommentarer 6.1 De nationella studiernas betydelse Fysisk misshandel av barn fick stark uppmärksamhet från slutet av 1960-talet och fram till slutet av 1970-talet, då vi fick vår s.k. anti-aga lag (1979). Efter den nya sexualbrottsutredningen i början av 1980-talet koncentrerades intresset huvudsakligen på sexuella övergrepp och ett djupare intresse för den fysiska misshandeln återkom först vid mitten av 1990-talet. Anledningen då var främst att man uppmärksammade de ökade polisrapporterna om barnmisshandel. Detta väckte särskild oro eftersom ökningen sammanföll med den djupa ekonomiska krisen vid denna tid. Barnmisshandeln kom åter i rampljuset genom debattinlägg från Barnombudsmannen och barnrättsorganisationer samt togs upp i flera riksdagsmotioner. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen i december 1998 en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om barnmisshandel och (som det hette) därmed sammanhängande frågor. Kommittén mot Barnmisshandel redovisade ett antal rapporter och betänkanden, som sammanfattades i slutrapporten Barnmisshandel; att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72). De tre nationella studier (som redovisats i denna rapport) publicerades i en särskild utredning från Socialdepartementet år 2001; Barn och misshandel. En rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. (SOU 2001:18). Studierna kunde bekräfta att det långvariga arbetet i Sverige mot fysisk misshandel av barn inneburit mycket påtagliga förändringar i föräldrars attityder och beteende, när det gällde barnuppfostran. Från en situation, så sent som på 1960-talet, där majoriteten av svenska föräldrar ansåg att kroppslig bestraffning var en naturlig del 129
130 i barnuppfostran hade vi kommit till en situation där nio av tio föräldrar kände sig främmande inför att slå sina barn. Likaså gick vi från en situation där var tredje 20-åring år 2000 bekräftade att de agats under sin uppväxt till en situation där skolbarn år 2000 angav att de agats betydligt mindre, i 14-15 procent. De fortsatta nationella studierna åren 2006 och 2011 har i stort bekräftat denna bild. Samtidigt har vissa andra resultat varit oroande såsom misshandel av späda barn och att föräldrar inte tillräckligt verkar ha förstått riskerna med att skaka småbarn, att barn med kronisk sjukdom och funktionshinder har en ökad risk för bestraffning (Svensson, Bornehag & Janson 2011) har väckt berättigad uppmärksamhet, att multipla psykosomatiska symptom kan indikera misshandel (Jernbro, Svensson, Tindberg & Janson 2011), att barn som misshandlas också utsätts för mer mobbning i skolan, att nästan vart tionde barn åser våld mellan vuxna i sina familjer och att detta påverkar dem starkt psykiskt. Mycket av detta har personer som arbetar med satta barn haft på känn och de nationella studierna har bekräftat detta, påvisat omfattningen och lyft fram det i ljuset. Genom att studierna redovisats i föreläsningar och seminarier runt om i landet har denna kunskap nått ut till ett betydande antal personer. Våld i familjen har lyfts fram speciellt Nationellt Centrum för Kvinnofrid(NCK 2010) och en särskild rapport har skrivits för Socialstyrelsen om fysiska övergrepp mot barn, särskilt riktad till förskollärare och lärare (SoS 2010). Dessutom har Rädda Barnen, Allmänna Barnhuset och regeringskansliet gett ut boken Aldrig våld – 30 år av svensk lagstiftning mot aga (Regeringskansliet 2010), som fått en stor nationell och internationell spridning. Många yrkesgrupper har kommit att arbeta mer aktivt med barnmisshandelsfrågan och som exempel kan nämnas Svenska Barnläkarföreningen, som startat en särskild arbetsgrupp mot barnmisshandel och en betydande utbildningsverksamhet (Mårtensson & Janson 2010). 6.2. Sverige och världen Det har under en lång tid rått oklarhet utomlands om hur situationen för barn har varit i Sverige. Åsikterna har varierat mellan att Sverige är världens barnvänligaste land till att svenska barn, av polisrapporterna att döma, är det land i världen där barn misshandlas mest och att misshandeln är i sti-
Page 1 and 2:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARL
Page 3 and 4:
2 Kroppslig bestraffning och annan
Page 5 and 6:
4 2. Metod ........................
Page 8 and 9:
Förord Det är angeläget att för
Page 10 and 11:
Sammanfattning 2011 års nationella
Page 12 and 13:
års ålder. Svarsfrekvensen från
Page 14 and 15:
Efter den kraftiga nedgången från
Page 16 and 17:
under sitt liv i fjorton procent oc
Page 18 and 19:
National Swedish parental studies u
Page 20 and 21:
increase in reports during the 1990
Page 22 and 23:
Family violence is the most dangero
Page 24 and 25:
Inledning 1.1 Bakgrund till studien
Page 26 and 27:
och denna utveckling sågs som myck
Page 28 and 29:
melser om barnuppfostran, där aga
Page 30 and 31:
som publicerades av Socialstyrelsen
Page 32 and 33:
mer sällan. Mellan 6 och 14 års
Page 34 and 35:
et aga av olika slag som förekom i
Page 36 and 37:
tryckte också känslor av skam och
Page 38 and 39:
- Allt våld mot barn går att för
Page 40 and 41:
med början i slutet av 1950-talet.
Page 42 and 43:
det mesta våldet skett utanför he
Page 44 and 45:
länge känt att förbättrade ekon
Page 46 and 47:
1. Anmälningsskyldigheten, som i S
Page 48 and 49:
Syftet med Barnahus är bl. a. att
Page 50 and 51:
Agaförbud ”Barn får inte utsät
Page 52 and 53:
Anmälan om och avhjälpande av mis
Page 54 and 55:
Rekommendation till allmänheten Va
Page 56 and 57:
En allsidig utredning om barnets be
Page 58 and 59:
BRÅ en kartläggning av de ökande
Page 60 and 61:
1.8 Barnamord och Skyddsutredningar
Page 62 and 63:
Skyddsutredningar I flera västeuro
Page 64 and 65:
ing som arbetslöshet, kriminalitet
Page 66 and 67:
Internationella studier har visat a
Page 68 and 69:
dra övergrepp av eller mot närst
Page 70 and 71:
ningar har förtydligats. I 2011 å
Page 72 and 73:
ningen (RTB) och bestod av samtliga
Page 74 and 75:
inkluderades endast skolor som hade
Page 76 and 77:
kontaktingångar till rektorerna. N
Page 78 and 79:
3. Resultat föräldra- enkäten 20
Page 80 and 81: Majoriteten av föräldrarna är i
Page 82 and 83: Oavsett föräldrarnas kön, ålder
Page 84 and 85: Drygt hälften av föräldrarna ang
Page 86 and 87: Tabell 3.3. Föräldraenkäten. Hur
Page 88 and 89: • De vanligaste sätten att hante
Page 90 and 91: att örfilar var något mer accepta
Page 92 and 93: 3.2.4 Sammanfattning • Majoritete
Page 94 and 95: med familjeekonomin och om föräld
Page 96 and 97: Övrigt Kronisk sjukdom hos barnet
Page 98 and 99: 4.1 Uppfostran 4.1.1 Bestraffningar
Page 100 and 101: Tabell 4.3. Elevenkäten 2011. Hur
Page 102 and 103: 4.2 Attityder till kroppslig bestra
Page 104 and 105: 4.2.3 Elevers attityder till örfil
Page 106 and 107: Figur 4.2. Elevernas attityder till
Page 108 and 109: Figur 4.4. Andelen elever som är p
Page 110 and 111: Tabell 4.7. Elevenkäten 2011. För
Page 112 and 113: Figur 4.5. Fördelningen av olika f
Page 114 and 115: Tabell 4.10. Elevenkäten 2011. Ant
Page 116 and 117: Figur 4.6. Andel elever som rapport
Page 118 and 119: Tabell 4.12. Elevenkäten 2011. Ele
Page 120 and 121: Det fanns ett samband mellan att ha
Page 122 and 123: • Kroppsliga besvär och oro var
Page 124 and 125: 5. Diskussion När man resonerar om
Page 126 and 127: Figur 5.1. Svenska föräldrars att
Page 128 and 129: nedstämda. Svenska barn anger dess
Page 132 and 133: gande. Dessutom har Sverige beskriv
Page 134 and 135: Referenser Allmänna Barnhuset. (19
Page 136 and 137: Mårtensson, T., Janson, S. (2010).
Page 138: ISBN 978-91-86759-03-2
show all

Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?