Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nedstämda. Svenska <strong>barn</strong> anger dessa samband tydligare än utlandsfödda<br />
<strong>och</strong> det är särskilt svenskfödda flickor som anger stress <strong>och</strong> trötthet hos<br />
föräldern vid en konflikt.<br />
Elevernas positiva attityder till aga minskade kraftigt mellan åren 1994<br />
– 2000 <strong>och</strong> har sedan dess legat ganska stabilt på 10 – 12 procent. Eleverna<br />
har i alla de tre senaste undersökningarna haft en något mer positiv inställning<br />
till aga än de vuxna.<br />
När det gäller påtagliga sanktioner som att ha blivit inlåst eller utelåst<br />
från hemmet samt att ha blivit hotad att bli slagen, så är detta påtagligt vanligare<br />
för utlandsfödda pojkar än hos övriga. Sanktioner, förolämpningar<br />
<strong>och</strong> hot är också betydligt vanligare i familjer där föräldrarna inte bor ihop<br />
<strong>och</strong> i familjer där <strong>barn</strong>et oroar sig för en dålig familjeekonomi.<br />
I elevenkäten framgår att den mest allvarliga riskfaktorn för att bli slagen<br />
är om det förekommer våld mellan föräldrarna. Det innebär en 10 gånger<br />
ökad risk jämfört med om familjevåld inte förekommer. Denna riskökning<br />
minskar något om man justerar för ekonomiska problem, som är den näst<br />
största riskfaktorn, men obetydligt för om föräldrarna är ensamstående eller<br />
om <strong>barn</strong>et är utlandsfött.<br />
I de två tidigare skolundersökningarna från år 2000 <strong>och</strong> 2006 kunde<br />
man se att <strong>barn</strong> som lider <strong>av</strong> en kronisk sjukdom eller funktionshinder genomsnittligt<br />
haft en ungefär dubbelt ökad risk för kroppslig misshandel<br />
<strong>och</strong> detta gäller även år 2011. Sambandet är statistiskt säkerställt även när<br />
man justerat för svag ekonomi, ensamstående föräldrar eller om <strong>barn</strong>et är<br />
fött utomlands (p> 0,001). De kroniskt sjuka eleverna upplever också mer<br />
familjevåld än friska jämnåriga (p>0,001).<br />
Ett intressant fynd från elevenkäten är att det inte finns något samband<br />
mellan om man är utlandsfödd eller svenskfödd gällande mobbning, vare<br />
sig det rör utsatthet för mobbning eller att ha mobbat själv. Däremot finns<br />
starka samband till om man lever med en ensamstående förälder eller upplever<br />
att familjen har svag ekonomi.<br />
Sammanfattningsvis kan man således säga att föräldrarna anger en viss<br />
ökning <strong>av</strong> kroppslig <strong>bestraffning</strong>, men att skoleleverna inte anger detta. I<br />
övrigt bekräftar båda studierna, <strong>och</strong> särskilt skolstudien, att de stora riskfaktorer<br />
som vi tidigare pekat ut kvarstår såsom; familjevåld, dålig ekonomi,<br />
ensamstående förälder, stress hos föräldrarna samt <strong>barn</strong> med kronisk sjukdom<br />
<strong>och</strong> funktionshinder. Familjevåld som riskfaktor står helt i en klass för<br />
127
Change language