Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

126
Figur 5.2. Andel föräldrar som angett att de slagit sitt barn senaste året
(för år 2006 och 2011 uppdelat på svenskfödda respektive utlandsfödda
föräldrar).
Vid undersökningarna år 2006 och 2011 har vi haft möjlighet att skilja på
föräldrar som varit födda i Sverige och föräldrar som varit födda utomlands.
Som figur 5.2. visar anger utlandsfödda föräldrar att de slår sina barn
mera än svenskfödda. Om vi endast hade räknat med svenskfödda föräldrar
år 2000 och 2011 skulle den relativt lilla ökningen i andelen som slagit sitt
barn inte varit statistiskt signifikant.
Liksom år 2006 anger hälften av föräldrarna att de varit trötta vid den
senaste konflikten med barnet och var tredje har känt sig stressad. Detta beror
i högre grad på en allmänt pressad livssituation än av stress på arbetet.
Bara några få procent angav att det berodde på konflikt med partnern och
nästan ingen att det berodde på alkohol eller drogpåverkan. Föräldrar som
var bekymrade över sin ekonomi var mer stressade än övriga. Sambandet
mellan föräldrastress och att knuffa, hugga tag i, ruska och slå barnet är
mycket starkt, medan dessa samband är svagare för trötthet, nedstämdhet
och konflikt med partnern.
I elevenkäten finns också mycket starka samband mellan att ha blivit
slagen och föräldrars stress och trötthet, men även med att föräldrarna varit