Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

More documents

Recommendations

Info

• Kroppsliga besvär och oro var betydligt vanligare bland de elever som någon gång blivit slagna jämfört med de som inte blivit slagna. • Betydligt fler av de elever som någon gång blivit slagna hemma ansåg sig vara sämre i skolarbetet än klasskamrater som inte blivit slagna. • Ungefär 60 procent av de elever som svarat att föräldern varit påverkad av alkohol, droger eller läkemedel i samband med den senaste konflikten hade någon gång blivit slagna. • Det fanns ett starkt samband mellan kroppslig bestraffning och mobbning. Det var betydligt vanligare att de som både blivit utsatta för mobbning och deltagit i mobbning också hade blivit slagna någon gång av de vuxna i hemmet. De som aldrig mobbat eller blivit mobbade hade i minst grad blivit slagna hemma. • Av de elever som angav att de blivit slagna var det betydligt fler som råkat ut för någon form av skada eller olycka det senaste året jämfört med de som inte blivit slagna. • Det har skett en kraftig minskning av kroppslig bestraffning från 1990-talet fram till år 2000. Sedan dess har det dock inte skett några stora förändringar. 4.4 Omgivningens stöd - vilka har känt till våldet? De flesta eleverna (83 procent) kände någon vuxen att anförtro sig till om de skulle bli slagna eller på något sätt illa behandlade i hemmet, vilket är ett resultat som stämmer väl överens med elevundersökningen 2000. I elevundersökningen 2006 var det färre som angav att de hade någon att anförtro sig åt (75 procent). Utlandsfödda elever, framförallt pojkarna, svarade i högre grad att de inte hade någon att anförtro sig åt i jämförelse med svenskfödda elever (p
122 även denna gång frågan om någon mer än den som slagit vetat om det. Bland de som blivit slagna hemma var det vanligast att en kompis, ett syskon eller att mamman känt till att eleven blivit slagen hemma, vilket stämmer överens med de tidigare undersökningarna från 2000 och 2006. Tabell 4.14. Vilka som vetat om att eleven blivit slagen hemma. En jämförelse mellan elevenkäten 2000, 2006 och 2011. Andel i procent. (kommatecken här intill borttaget) Elevundersökning 2000 (n=318) Elevundersökning 2006 (n=302) Elevundersökning 2011 (n=417) Ingen har vetat om 6 17 18 Mamma 36 33 24 Pappa 33 24 17 Syskon 26 31 24 En kompis 30 22 25 En vuxen släkting 11 8 11 Annan vuxen (t.ex. lärare, idrottsledare) 14 8 10 Någon annan 8 7 8 Det ingick också en fråga om eleven hade berättat för någon att hon/han blivit slagen hemma. Av eleverna hade 30 procent inte berättat för någon. En dryg tredjedel hade berättat för en kompis, ett syskon, en flickvän eller pojkvän. En femtedel av eleverna hade berättat för en förälder eller annan närstående. Av eleverna hade 12 procent vänt sig till personal inom skola, ungdomsmottagning, socialtjänst, polis eller liknande och sju procent hade kontaktat BRIS, jourhavande kompis eller liknande. Av de elever som angett att de någon gång blivit slagna hemma hade 17 procent fått hjälp av skolpersonal, ungdomsmottagning, socialtjänst, polis eller liknande.
Page 1 and 2:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARL
Page 3 and 4:
2 Kroppslig bestraffning och annan
Page 5 and 6:
4 2. Metod ........................
Page 8 and 9:
Förord Det är angeläget att för
Page 10 and 11:
Sammanfattning 2011 års nationella
Page 12 and 13:
års ålder. Svarsfrekvensen från
Page 14 and 15:
Efter den kraftiga nedgången från
Page 16 and 17:
under sitt liv i fjorton procent oc
Page 18 and 19:
National Swedish parental studies u
Page 20 and 21:
increase in reports during the 1990
Page 22 and 23:
Family violence is the most dangero
Page 24 and 25:
Inledning 1.1 Bakgrund till studien
Page 26 and 27:
och denna utveckling sågs som myck
Page 28 and 29:
melser om barnuppfostran, där aga
Page 30 and 31:
som publicerades av Socialstyrelsen
Page 32 and 33:
mer sällan. Mellan 6 och 14 års
Page 34 and 35:
et aga av olika slag som förekom i
Page 36 and 37:
tryckte också känslor av skam och
Page 38 and 39:
- Allt våld mot barn går att för
Page 40 and 41:
med början i slutet av 1950-talet.
Page 42 and 43:
det mesta våldet skett utanför he
Page 44 and 45:
länge känt att förbättrade ekon
Page 46 and 47:
1. Anmälningsskyldigheten, som i S
Page 48 and 49:
Syftet med Barnahus är bl. a. att
Page 50 and 51:
Agaförbud ”Barn får inte utsät
Page 52 and 53:
Anmälan om och avhjälpande av mis
Page 54 and 55:
Rekommendation till allmänheten Va
Page 56 and 57:
En allsidig utredning om barnets be
Page 58 and 59:
BRÅ en kartläggning av de ökande
Page 60 and 61:
1.8 Barnamord och Skyddsutredningar
Page 62 and 63:
Skyddsutredningar I flera västeuro
Page 64 and 65:
ing som arbetslöshet, kriminalitet
Page 66 and 67:
Internationella studier har visat a
Page 68 and 69:
dra övergrepp av eller mot närst
Page 70 and 71:
ningar har förtydligats. I 2011 å
Page 72 and 73: ningen (RTB) och bestod av samtliga
Page 74 and 75: inkluderades endast skolor som hade
Page 76 and 77: kontaktingångar till rektorerna. N
Page 78 and 79: 3. Resultat föräldra- enkäten 20
Page 80 and 81: Majoriteten av föräldrarna är i
Page 82 and 83: Oavsett föräldrarnas kön, ålder
Page 84 and 85: Drygt hälften av föräldrarna ang
Page 86 and 87: Tabell 3.3. Föräldraenkäten. Hur
Page 88 and 89: • De vanligaste sätten att hante
Page 90 and 91: att örfilar var något mer accepta
Page 92 and 93: 3.2.4 Sammanfattning • Majoritete
Page 94 and 95: med familjeekonomin och om föräld
Page 96 and 97: Övrigt Kronisk sjukdom hos barnet
Page 98 and 99: 4.1 Uppfostran 4.1.1 Bestraffningar
Page 100 and 101: Tabell 4.3. Elevenkäten 2011. Hur
Page 102 and 103: 4.2 Attityder till kroppslig bestra
Page 104 and 105: 4.2.3 Elevers attityder till örfil
Page 106 and 107: Figur 4.2. Elevernas attityder till
Page 108 and 109: Figur 4.4. Andelen elever som är p
Page 110 and 111: Tabell 4.7. Elevenkäten 2011. För
Page 112 and 113: Figur 4.5. Fördelningen av olika f
Page 114 and 115: Tabell 4.10. Elevenkäten 2011. Ant
Page 116 and 117: Figur 4.6. Andel elever som rapport
Page 118 and 119: Tabell 4.12. Elevenkäten 2011. Ele
Page 120 and 121: Det fanns ett samband mellan att ha
Page 124 and 125: 5. Diskussion När man resonerar om
Page 126 and 127: Figur 5.1. Svenska föräldrars att
Page 128 and 129: nedstämda. Svenska barn anger dess
Page 130 and 131: 6. Avslutande kommentarer 6.1 De na
Page 132 and 133: gande. Dessutom har Sverige beskriv
Page 134 and 135: Referenser Allmänna Barnhuset. (19
Page 136 and 137: Mårtensson, T., Janson, S. (2010).
Page 138: ISBN 978-91-86759-03-2
show all

Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?